Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik

Transkript

1 Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik Högskolepoäng: 240 Ansvarig: Teknisk- naturvetenskaplig fakultetsnämnd Huvudområde: Matematikdidaktik Nivå: Forskarutbildning Fördjupning: Filosofie doktor Betygsgrader: Godkänd eller underkänd 1. Beslut om inrättande Studieplanen har inrättats av teknisk naturvetenskaplig fakultetsnämnd vid Umeå universitet och fastställts 2012-XX-XX att gälla tills vidare. 2. Mål och förväntade studieresultat Utbildning på forskarnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på forskarnivå skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och på avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. (Högskolelagen 1 kap 9 a): 2.1 Nationella mål för forskarutbildning Doktorsexamen Kunskap och förståelse För doktorsexamen skall doktoranden: visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och

2 visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen skall doktoranden: visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall doktoranden: visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 3. Förkunskapskrav Behörig att antas till forskarutbildning är den som uppfyller kraven för grundläggande behörighet och särskild behörighet, samt som i övrigt har sådan förmåga som krävs för att tillgodogöra sig utbildningen.

3 3.1 Grundläggande behörighet 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, d.v.s. grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller motsvarande kunskaper som förvärvats i någon annan ordning inom eller utom landet, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni (HF Övergångsbestämmelser 2006:1053) 3.2 Särskild behörighet Särskild behörighet för forskarutbildning i matematikdidaktik har den som har 1) 60 hp i matematik och ytterligare 30 hp i matematik eller matematikdidaktik. 2) vetenskaplig uppsats/examensarbete om minst 15 hp. 3.3 Antagning Antagning till forskarutbildning sker kontinuerligt under terminstid. Ansökan ställs till berörd institution och skickas till registrator. Till utbildning på forskarnivå får endast så många doktorander antas som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering (7 kap 34 i Högskoleförordningen). Urval bland de sökande som uppfyller kraven om grundläggande behörighet ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. I samband med antagningen ska handledare utses av prefekt. Beslut om antagning till utbildning på forskarnivå med doktorsexamen som slutmål fattas av prefekten vid berörd institution. Enligt fakultetens delegationsordning.???

4 4. Undervisningens innehåll och uppläggning Forskarutbildningen kan genomgås i etapper, så att den studerande först avlägger filosofie licentiatexamen, vilket motsvarar 2 års heltidsstudier, och därefter fullföljer utbildningen till doktorsexamen i en andra etapp, vilket motsvarar ytterligare 2 års heltidsstudier. Utbildningen för filosofie doktorsexamen omfattar totalt 240 högskolepoäng, fördelade på en kursdel om hp och en uppsatsdel om hp. I kursdelen ingår en obligatorisk introduktionskurs om 7,5 hp. Övriga kurser väljs av den studerande i samråd med handledare och examinator och kan i hög grad anpassas efter den studerandes studieinriktning. I dessa skall dock ingå minst 15 hp forskningsmetodik samt 15 hp mateamtik/matematikdidaktik. Den som avlagt licentiatexamen kan efter samråd med ämnesföreträdare gå vidare till studier för doktorsexamen, dock inom ramen för fyra års heltidsstudier. Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier och handledning. 4.1 Handledning I samband med att den studerande antas till forskarutbildningen skall prefekten utse handledare. Vid sidan om den ordinarie handledaren skall en eller flera biträdande handledare utses. Handledning kan ges av professor, universitetslektor och forskarassistent. Minst en av handledarna skall ha dokumenterad forskningskompetens inom det utbildningsvetenskapliga området. En av handledarna skall i normalfallet vara docentkompetent. Forskarstuderande har under utbildningstiden rätt till handledning om inte fakultetsnämnden beslutar annat (HSF 2008:944, 7 kap 31 ). Handledning omfattar fortlöpande genomgång av studiesituationen och skall särskilt koncentreras på avhandlingsarbetets uppläggning och genomförande. Handledaren ger råd och anvisningar vid studiernas planering under utbildningstiden samt har i samråd med den studerande att tillse att studierna fortlöper planenligt. Handledare och studerande skall fortlöpande diskutera och utvärdera såväl handledning som studiernas uppläggning och resultat. I detta arbete skall de av fakultetsnämnden fastställda dokumenten rörande handledning och uppföljning användas, i vilka även relationen mellan handledare och forskarstuderande regleras. 4.2 Individuell studieplan Doktorand och handledare skall tillsammans upprätta en individuell studieplan som skall fastställas av berörd institution. Den individuella studieplanen skall innehålla en tidsplan för doktorandens forskarutbildning, en beskrivning av de åtaganden som doktoranden har under utbildningstiden samt vad som i övrigt behövs för att utbildningen skall kunna bedrivas på ett

5 effektivt sätt. Den individuella studieplanen skall årligen revideras och följas upp av institutionen och redovisas för fakultetsnämnden. I detta arbete skall de av fakultetsnämnden fastställda dokumenten rörande handledning och uppföljning användas. 4.3 Doktorsavhandling För doktorsexamen skall den studerande författa en vetenskaplig avhandling omfattande högskolepoäng. Avhandlingen skall baseras på ett självständigt forskningsarbete. Doktorsavhandlingen skall utformas antingen som ett sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggningsavhandling. En sammanläggningsavhandling bör i normalfallet innehålla fyra uppsatser samt en sammanläggningsdel (kappa). Uppsatserna skall ha en sådan kvalitet och omfång att de bedöms kunna antas för publicering. I de fall någon av uppsatserna är samförfattad med andra personer skall avhandlingsförfattarens insats anges. Vetenskaplig avhandling som författats av två eller fler personer gemensamt får godkännas som doktorsavhandling om författarnas insatser kan särskiljas. Om avhandlingen skrivs på svenska, skall den innehålla en sammanfattning på engelska, franska, spanska eller tyska. Till varje avhandling skall även fogas ett kort referat ("abstract") på engelska. Doktorsavhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputation i den ordning som föreskrivs i Högskoleförordningen 6 kap (SFS 2008:944). Opponent utses av dekanus. Avhandlingen betygsätts en särskilt utsedd betygsnämnd och bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. 5. Examination Examination av kurser sker skriftligt eller muntligt. Varje kunskapsprov bedöms med betyget godkänd eller underkänd. Vid betygsättningen tas hänsyn till såväl innehållet i, som försvaret av uppsatsen eller avhandlingen. Studerande som vid annat svenskt universitet godkänts i kunskapsprov som ingår i forskarutbildning i pedagogiskt arbete eller motsvarande kan efter prövning få tillgodoräkna sig detta. Examinator får medge studerande rätt att tillgodoräkna sig utbildning vid utländskt universitet. Den som uppfyller fordringarna för licentiat- respektive doktorsexamen får på begäran bevis härom. Examensbevis utfärdas av Rektor (examensexpeditionen). 6. Övriga anvisningar Forskarstuderande som påbörjat sin forskarutbildning enligt tidigare gällande studieplan får slutföra utbildningen i enlighet med denna. Forskarstudierna bedrivs i normalfallet i enlighet med den studieplan som föreligger vid antagningen. Om skäl finns kan forskarstuderande tillåtas byta till en senare antagen studieplan. Beslut om detta fattas av examinator på grund-

6 val av utlåtande från handledare. Examinator har även i sådana fall att besluta om tillgodoräknande av kurser. Gällande författningsbestämmelser om forskarutbildningen framgår av Högskoleförordningen kap 5-7 (SFS 2008:944)