Statistik över antalet studenter och svensklärare. Antal huvudämnesstuderande: 110. Antal biämnesstuderande: Antal extraämnesstuderande:

Transkript

1

2 Statistik över antalet studenter och svensklärare Antal huvudämnesstuderande: 110 Antal biämnesstuderande: 0 Antal extraämnesstuderande: 0 Antal doktorander: 6 Antal disputerade under läsåret: 0 Totalt antal svenskstuderande under läsåret: 116 Antal lärare i svenska (och Sverigestudier) 13 Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Ja Kommentar Sedan höstterminen 2005 erbjuder institutionen kandidatstudier (sex terminer) och påbyggnadsstudier till masterexamen (ytterligare fyra terminer). För både kandidat- och masterexamen krävs omfattande examensarbeten, i det första fallet på polska, i det andra på svenska. Examen avläggs också på traditionellt vis, där studenten efter att ha klarat alla kurstentamina får göra en muntlig tentamen som avgör om de får sin examen eller inte. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset för svenskstudier har ökat markant under de senaste åren. Antalet sökande uppgår till fem personer per plats, vilket i år har resulterat i ökad antagning vid vår institution antogs 30 studenter. 28 av dem fortsätter till år 2, och två studenter har slutat. Tidigare år har det varit 25 och för tio år sedan antogs runt 15 stycken. Varför läser studenterna svenska vad är deras motivation? Studenterna har valt svenska av olika skäl. Många är intresserade av Sverige och svensk kultur, som t ex musik och design. Andra har en fascination för just det svenska språket. I

3 Polen läser man tyska på avancerad nivå redan före universitet, och där har lusten att gå vidare med ett germanskt språk fötts hos många. Vissa har också valt svenska därför att det är en stor utmaning dels att lära sig ett nytt språk, men också att bli antagen till utbildningen som har så många sökande. Vilka ämnen kombineras svenskstudierna med, dvs. hur ser helheten ut för studenten? Med tanke på det tilltagande intresset för svenskstudier har vi utarbetat ett nytt undervisningsprogram och infört kurser som ändrar den hittills typiskt filologiska studieprofilen till mera kulturinriktade studier. Den som väljer svenska som huvudämne får inte bara möjlighet att läsa svenska och tyska på avancerade nivåer, utan får också djup inblick i språkområdets kultur i vid mening, litteratur, konst, historia, politik, religion och samhällsfrågor. Dessutom får studenterna allmän kännedom om de övriga nordiska länderna. Ett viktigt inslag i undervisningen är översättning som omfattar översättningsteori, litterär översättning, facköversättning och tolkning I programmet ingår obligatoriska kurser och tillvalsämnen. Kurserna i respektive ämnen pågår för det mesta en termin och är tematiska enheter som avslutas med examen. De första två åren sker undervisningen i de teoretiska ämnena på polska och i tredje årskursen börjar man studera kärnämnena på svenska. Under fjärde studieåret väljer studenterna fördjupningskurser och magisterseminarier inom tre huvudområden: litteraturvetenskap, språkvetenskap eller översättningsvetenskap. Fr o m läsåret 11/12 har studenterna på masterutbildningen möjlighet att läsa norska på grundläggande nivå. Kandidatstudierna omfattar, förutom ämneskurserna, även obligatorisk praktik på fyra veckor som förläggs till olika institutioner med anknytning till Sverige. Svenskundervisningen startar från nybörjarstadiet. Efter fem års studier (10 terminer) förväntas eleverna ha förvärvat språklig färdighet som motsvarar C2-nivån på Europarådets skala och som ger dem kapacitet att skriva magisteruppsatser på svenska. Närapå samtliga lärare undervisar i praktisk svenska. De disputerade undervisar främst inom sina respektive områden, litteraturvetenskap, språkvetenskap eller översättningsvetenskap. Svenska lektorn undervisar uteslutande praktisk svenska. Vid sidan av svenska läser studenterna också tyska. Det sammanlagda antalet timmar i svenska uppgår till 1170, i tyska till 720. Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Vår erfarenhet visar att studenterna uppskattar det höga antalet undervisningstimmar och kvaliteten på svenskundervisningen. Avancerade språkkunskaper är utan tvekan en prioritering för de flesta. Språkundervisningens roll ökar också på grund av att allt fler utexaminerade får arbete på svenska företag, företag som handlar med Sverige och andra institutioner. Många är dessutom verksamma som auktoriserade tolkar och allt fler som översättare. Flera undervisar också svenska privat. Ingen organiserad uppföljning av studenterna görs. Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Undervisningens uppdelning

4 Se föregående svar. Undervisningens innehåll Vilka läromedel/webbresurser mm. används i undervisningen? Tidigare har de 13 lärarna alla använt olika sorters material. Ingen har undervisat utifrån en viss bok, utan en arsenal av kopieringsunderlag och annat undervisningsmaterial har använts för att variera undervisningen. Under läsåret har vi beviljats ett stort bidrag från SI för att kunna köpa klassuppsättningar av en lärobok med CD-skivor samt lärarhandledningar. Detta kommer att förändra undervisningen till det bättre. Det kommer att förbättra för studenterna att ha en egen bok, och vi lärare kommer att kunna tydliggöra hur progressionen ska ske, både för studenterna och för oss själva, och enklare kunna fördela arbetet mellan oss så inga områden överarbetas och andra missas. Detta anslag kom helt i rättan tid, då ett arbete redan påbörjats med att tydliggöra kursmål för olika årskurser, öka samarbetet mellan lärarna och på så sätt göra undervisningen mer systematisk. Detta kommer att fortsätta under kommande läsår. Budget Har institutionen budget för till exempel läromedel och gästföreläsare till svenskundervisningen? Kommentar: Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden: Undervisningen äger rum i tre salar i en patricervåningen från förra sekelskiftet, precis i utkanten av gamla staden i Kraków. Adressen är populär bland studenterna, då flera andra institutioner flyttar till nybyggda lokaler i Krakóws förort. Mysighetsfaktorn är hög, men ventilationen mycket bristfällig. Två projektorer finns att tillgå, men datorerna är inte uppdaterade, så lärarna använder sina privata. Vi har också ett litet bibliotek med en svensktalande bibliotekarie. Det finns också ett arbetsrum för lärarna, men de allra flesta arbetar hemma och är bara på avdelningen vid undervisning eller mottagning. Det går rykten om att vi under 2015 ska flytta några kvarter till byggnaden som huserar de flesta filologiska institutioner, men det återstår att se om det kommer att ske enligt tidsplan. Arrangemang

5 Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. Under hösten gavs Filologiskt smörgåsbord 2. Vetenskapliga bidrag från skandinavistiken i Kraków, under redaktion av Ewa Data-Bukowska och Magdalena Wasilewska-Chmura, WUJ: Kraków, I volymen publicerades artiklar författade av medarbetare, elever och före detta medarbetare. I november kom Piotr Garbacz från universitetet i Oslo för att utifrån sin forskning tala om svensk språkhistoria och nordisk språkvetenskap. Föredragen organiseras med jämna mellanrum sedan året Föredragen arrangerades av vår avdelning på initiativ av Ewa Data-Bukowska och finansierades av universitetet i Oslo inom Erasmusprogrammet. Drygt 70 studenter från årskurser 3,4 och 5 deltog. Årets luciafirande, arrangerat och genomfört av årskurs 1 som sig bör, avlöpte som det skulle i dominikaner munkarnas fullsatta krypta. En av studenterna i åk 2 spelade fiol tillsammans med en student från åk 1 på gitarr. Publiken, drygt ett hundratal, bestod av institutionens personal med familjer, gamla och nya studenter med vänner, övriga svensktalande i Kraków samt andra intresserade. Mot en låg entréavgift fick de njuta av ett luciatåg som lät riktigt bra, samt hembakta lussebullar, pepparkakor och hemgjord glögg. Undertecknad accepterade i ett svagt ögonblick att vara pepparkaksgubbe. I början av januari kom journalisten Maciej Zaremba till Kraków i privata ärenden, men gick spontant och med kort varsel med på att träffa våra studenter. Det blev ett författarmöte, modererat av Magda Wasilewska Chmura, om hans väg som journalist i Sverige, om hans svenska erfarenheter och syn på Sverige samt hans reportage. Sedan ställde studenterna frågor och till slut signerade Maciej sina böcker. Stor publik på 50 personer, bestående av studenter och doktorander. Maciej är verkligen en kändis, inte bara i Sverige; studenterna uppskattar hans skarpa iakttagelser, hans sätt att berätta där inget från början tas för givet samt hans självironi. Under rubriken Flanörlitteratur i Norden kom Ulf Peter Hallberg i januari och föreläste, inbjuden av Jan Balbierz. Han berättade både om sitt eget författarskap och om sina läsningar av andra författare. Publiken bestod av ca 50 studenter och doktorander samt några av universitetslärarna. Besöket avrundades med ett pubbesök och samtal med studenter och lärare. Under några dagar i mars 2014 fick vi besök av Birgitta Englund Dimitrova som är professor med inriktning på tolkning och översättning vid Tolk- och översättarinstitutet, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Studenterna och lärare fick höra mycket intressanta föredrag om aktuell forskning kring översättningsprocessen samt om översättning av direkt tal. Föredragen väckte ett stort intresse - drygt femtio personer lyssnade på det första och ca trettio på det andra föredraget. Avdelningens medarbetare och studenter hade också ett inspirerande möte med Birgitta "bakom kulisserna". Birgittas besök som gästföreläsare i Krakow var en följd av Marta Stasiak-Górnas stipendievistelse i Stockholm i september februari 2013 då Birgitta var hennes handledare. Studentkåren har arbetat vidare och en grupp studenter, varav flera från åk 1, har visat film från Norden var och varannan vecka. Kåren, med ekonomiskt stöd från SI, ordnade en traditionsenlig Bellmanafton i början av april då vi hade chansen att få besök av tre professionella folkmusiker som ändå befann sig i Kraków. En konsert med många inslag av allsång i två akter genomfördes och stämningen var toppen. Före, efter och i pausen dracks de vin, och efteråt gick vi vidare ut tillsammans med musikerna. Otroligt uppskattat och vi kommer nog aldrig att kunna överträffa den. Jag

6 och kåren har fortfarande mycket olika uppfattning vad man har för snacks till rödvin de insisterar på kakor och bullar, men jag hoppas att jag kan få min vilja fram innan jag slutar i Kraków. Månatligen försöker undertecknad organisera svenskspråkiga barbesök för studenterna, med varierande resultat. Vi brukar vara mellan fem och femton, stycken inklusive en kollega som är stamgäst. Jag har också skapat en Facebookgrupp för svensktalande i Kraków för att även kunna bjuda in andra svenskar plus tidigare studenter till dessa evenemang, och det har gått bra. Det är 160 medlemmar varav några Krakówsvenskar. En av dem har t o m kommit och druckit öl med studenterna. I Facebook gruppen tipsas också om jobb med svensk anknytning i området, tips på billiga hostels i Stockholm och liknande. Kontakter och utbyte Får institutionen stöd från svensk ambassad eller konsulat? Kommentar: Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Kommentar: Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Utbyte: Jagellonska universitet har ett Erasmusutbyte med Linnéuniversitetet. Flera studenter som bedriver studier även i andra ämnen har också varit på Erasmusutbyten i Sverige via andra institutioner och universitetet i Kraków. Stockholm är den populäraste orten, men det är svårt att få till ett Erasmus utbyteskontrakt med universiteten där för vår institution, eftersom den främst är inriktad på germanistik och vår avdelning hamnar i bakvattnet. Möjligheten att åka på EU-praktik har använts av masterstudenter. Flera studenter har varit på en termin eller ett läsår på folkhögskola. Några genom SI, men flera har också fått stipendium från Riksföreningen Sverigekontakt eller genom att kontakta skolor direkt. Under hösten var dr Iwona Kowal på stipendium från SI vid Lunds universitet för att samarbeta med andra forskare inom området främmandespråksinlärning. Ewa Walatek, doktorand, är i Stockholm på stipendium från SI och arbetar med sin avhandling i lingvistik. Jolanta Kucharska, doktorand, studerar litteraturvetenskap och filosofi vid Stockholms

7 universitet samtidigt som hon arbetar på sin avhandling om filmadaptationer. Krzysztof Bak har fortsatt att undervisa vid Litteraturvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Publikationer och forskning inom institutionen Publikationer och forskning: Under året har böcker, artiklar och konferensbidrag publicerats av avdelningens forskare. Tyvärr är inte informationen på hemsidan uppdaterad, men det kommer i början av läsåret: Övrigt: Glädjeämnen/svårigheter etc. Under hösten arbetade institutionen och främst Magda Wasilewska Chmura för att Tomas Tranströmer skulle utmärkas med Jagellonska universitetets hedersdoktorstitel, som sedan gick igenom alla etapper och ska fullbordas nu i höst då utmärkelsen ska överlämnas till Tranströmer i Stockholm den 12 september hans hälsa tillåter inga längre resor, men han var i Kraków Magda reser med rektorn för universitetet och dekanen för filologiska fakulteten till Stockholm och ska ett hålla lovtal där hon ska ta upp hans tidigare kontakter med universitetet och vår institution. Stödet från SI: På vilket sätt kan vi bäst stödja er verksamhet? Utan stödet från Svenska Institutet hade inte studierna i svenska varit samma sak för de drygt hundra studenterna på Jagellonska universitet! Vikten av läromedelsstödet och möjligheterna för lärarna/forskarna och studenterna bidrar till nerven och en levande verksamhet. Att få sökanden till SI:s terminsstipendium på folkhögskola eller till sommarkurser är inget problem. Med 110 studenter som slåss om platserna så är det en ynnest för de utvalda att få åka. Samma läge råder för institutionens lärare att få möjlighet att få stipendium för att åka till Sverige eller delta i Svenska Institutets sommarkurser är en förhoppning. Som svensk myndighet lyder vi under offentlighetsprincipen vilket innebär att alla handlingar som är inkomna till Svenska institutet som huvudregel är offentliga och kan läsas av allmänheten på begäran. Inga personuppgifter får publiceras på internet om inte berörd person gett sitt samtycke. Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s hemsida? Ja