Answers submitted by 8/27/2014 3:28:37 PM (1.23:55:32)

Transkript

1 From: Netigate Sent: den 27 augusti :28:37 To: Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by 8/27/2014 3:28:37 PM (1.23:55:32) Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Ruhr-Universität Bochum Institutionens namn: Zentrum für Fremdsprachenausbildung (ZFA) Namn på rapportförfattaren: Nicola Jordan E-post till rapportförfattaren: Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? (svenskaspraket.si.se) Om svaret är nej så skicka ett mejl med ändringarna till Land Land: Tyskland Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2013/14 Vintertermin: 1/10/ /3/2014 Föreläsningsperiod: 14/10/2013 7/2/2014 Sommartermin: 1/4/ /9/2014 Föreläsningsperiod: 7/4/ /7/2014 Statistik över antalet studenter och svensklärare Antal huvudämnesstuderande:

2 0 Antal biämnesstuderande: 0 Antal extraämnesstuderande: ca 220 Antal doktorander: 0 Antal disputerade under läsåret: 0 Totalt antal svenskstuderande under läsåret: 220 Antal lärare i svenska (och Sverigestudier) 5 Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Nej Kommentar Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset för svenska är oförändrat stort, särskilt upp till och med nivå B1. Men även på de högre nivåerna finns en konstant efterfråga. Vi har studerande från alla fakulteter och fördelningen på de olika studieämnena och -programmen är ganska jämn. Varför läser studenterna svenska vad är deras motivation? Många studerande vill samla på poäng inom Optionalbereich (studium generale) eller behöver ett Sprach-nachweis inom sina ämnen och läser därför ett språk. En del har redan tidigare varit intresserade av Sverige, men förvånansvärt många har aldrig varit i Sverige tidigare. Somliga har för avsikt att studera en eller två terminer i Sverige eller göra en praktik där. Utbytesplatserna via ERASMUS brukar vara mycket eftertraktade. I Sverige besöker de studerande i regel endast engelskspråkiga föreläsningar och behöver svenskan mest på fritiden eller i vardagssituationer. Ändå finns det också ganska många som kommer tillbaka från en Sverigevistelse och vill fördjupa sina språkkunskaper. Under de senaste åren har även de engelskspråkiga master-programmen i Sverige blivit ett intressant alternativ för många studerande. Flera har planer på att flytta till Sverige och arbeta där efter att de har avslutat sina studier. Många anser kunskaper i ett s k litet språk vara ett plus när de söker

3 jobb. Vilka ämnen kombineras svenskstudierna med, dvs. hur ser helheten ut för studenten? Vi har studerande från alla fakulteter och fördelningen på de olika studieämnena och -programmen är ganska jämn. Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Vi har ingen möjlighet att göra någon systematisk uppföljning av våra studerande och deras sysselsättning, så det är svårt att bedöma i vilken utsträckning de har användning av sina svenskstudier senare i livet. Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Nej Om ja, på vilket sätt? Undervisningens uppdelning Undervisningen är fördelad på sex terminskurser som är upplagda efter den europeiska referensramens nivåer: A2, B1, B1/B2, B2, B2/C1 och C1. De lägre kurserna (upp till B2) finns varje termin, de högre bara när efterfrågan från studenternas sida anses vara tillräckligt stor. Kurserna omfattar fyra veckotimmar var vilket motsvarar ca 60 undervisningstimmar; A2- och B1-kursen brukar även ges som intensivkurs under den s k föreläsningsfria tiden. På sommaren erbjuds dessutom en tysk-svensk tandemkurs i samarbete med Göteborgs universitet. En stor del av dessa närvarokurser kompletteras med e-kurser på universitetets nätbaserade plattform Blackboard där studenterna kan få information, göra övningar, ladda ner material, skriva i diskussionsforum mm. Timlärarna (Martin Brüning, Sally Gerhardt, Anne Schlößer och Maike Winkler) undervisar mest på A2- och B1-nivå, men även på B1/B2. Svensklektorn (Nicola Jordan) brukar undervisa på nivåerna B2 och C1 samt på tandemkursen, då och då även på de lägre nivåerna. Undervisningens innehåll Vilka läromedel/webbresurser mm. används i undervisningen? Paula Levy Scherrer/Karl Lindemalm: Rivstart A1+A2 Rivstart B1+B2 samt autentiskt material från tidningar, internet (t ex Sverigeartiklarna från SI:s webbplats) etc Budget

4 Har institutionen budget för till exempel läromedel och gästföreläsare till svenskundervisningen? Kommentar:, men institutionens anslag är väldigt begränsade och svenska lektoratet har ingen egen budget. Då och då kan vi beställa ett eller två referensmaterial till självinlärningsstudion (Selbstlernzentrum). I praktiken köper svensklärarna nästan allt material (böcker, filmer, spel o dyl) för privata pengar. Vi är därför tacksamma för alla bokgåvor etc vi kan få. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden: Institutionen håller till på campus, i samma hus som filologerna. Svensklektorn delar tjänsterum med lektorn i nederländska, vilket passar bra eftersom vi samarbetar mycket. I rummet finns en telefon och två ganska moderna internetdatorer samt skrivare och scanner. Institutionens timanställda lärare har ett gemensamt kontor som även det är utrustat med telefon och internetdatorer samt skrivare och scanner. Där kan man även låna all nödvändig utrustning till undervisningen som CD-spelare, laptop, DVD-spelare, beamer och videokamera, men under de senaste terminerna har nästan alla undervisningsrum och hörsalar på campus utrustats med internetdatorer, dvd-spelare, beamer och högtalare så man slipper bära fram och tillbaka all utrustning själv. Vi har tyvärr inga egna undervisningslokaler utan är tvungna att använda salar som tillhör andra institutioner. Flera av salarna har brister ur inlärningssynpunkt vad gäller dålig akustik samt salarnas storlek. På inlärningsstudion (Selbstlernzentrum) har studenterna gratis tillgång till internetdatorer, dataprogram samt referensböcker och kan arbeta på egen hand. På Selbstlernzentrum finns även ett modernt språklabb (Tandeberg) med 24 platser som kan bokas för kurser och prov. För ett par år sedan började universitetet med att sanera och omdana hela campuset, ett projekt som planeras avslutas någon gång på 20-talet. Vi hoppas på att äntligen få egna lokaler så småningom, kanske t o m på ett särskilt språkcampus tillsammans med andra institutioner som sysslar med språkundervisning och språktest. Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. I brist på lämpliga lokaler har vi inte kunnat fira Lucia och midsommar den här gången. Vi har ordnat DVD-kvällar för att se på svensk film. Kontakter och utbyte Får institutionen stöd från svensk ambassad eller konsulat? Nej Kommentar: Viss kontakt finns med ambassaden i Berlin. Vi får regelbundet inbjudningar till utställningar,

5 konferenser och liknande, men skulle önska oss fler arrangemang på annan ort än Berlin, t ex i Rhein-/Ruhrregionen. Lektorskonferensen, som ambassaden är med och anordnar vartannat år, brukar vara mycket givande. Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Kommentar: Institutionen är testcentrum för Swedex samt provort för TISUS. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Utbyte: Institutionen har ett regelbundet samarbete med Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet. Varje sommar ordnas en tandem-intensivkurs i tyska och svenska för studenter från båda universiteten. Under perioden 14 september till 4 oktober 2014 kommer ca 40 tyska och svenska studenter att delta i årets kurs i Göteborg. I kursledningen ingår en lärare från GU och en lärare från Bochums universitet. Publikationer och forskning inom institutionen Publikationer och forskning: Institutionen har inget forskningsuppdrag och som en följd av detta finns inga publikationer med anknytning till Sverige och svenskan. Vi har dock ett nära samarbete och utbyte med universitetets Institution för språkinlärningsforskning (Seminar für Sprachlehrforschung). Övrigt: Glädjeämnen/svårigheter etc. Bortsett från en viss permanent brist på pengar, tid och lokaler är det mycket roligt att arbeta som svensklektor i Bochum. Både chefer och kollegor bidrar till att skapa en positiv arbetsmiljö och de timanställda svensklärarna engagerar sig långt utöver det vanliga. De flesta av våra studerande upplever vi som mycket motiverade. Det är mycket glädjande att se att den stora efterfrågan på kurser i svenska håller i sig. Samtidigt blir det alltmer tydligt att det skulle behövas en lektorstjänst på heltid, men det lär nog förbli en önskedröm. Stödet från SI: På vilket sätt kan vi bäst stödja er verksamhet? Stödet från SI är vi oerhört tacksamma för, särskilt bokgåvorna, konferenserna och webbplatsen. I synnerhet under delwebben Svenska språket i världen finns mycket aktuellt och praktiskt material för dagligt bruk i undervisningen. Facebook-gruppen Svensklärare i utlandet är en bra plattform för utbyte och inspiration. Lektorskonferensen i Berlin förra året var som vanligt föredömligt välorganiserad och givande. Det är synd att den inte kan ordnas varje år. Ett annat arrangemang som är mycket uppskattat är lärarveckan på Tjörn där flera lärare från Bochum har varit med under de gångna åren. Men även den personliga

6 individuella kontakten med SI:s medarbetare är något som berikar vårt arbete. Mest värdefullt för oss är ett regelbundet läromedelsstöd samt finansiell och praktisk hjälp med gästföreläsare och andra arrangemang. Vi uppskattar också ett stort utbud av konferenser/fortbildningar för både lektorer och timlärare. Som svensk myndighet lyder vi under offentlighetsprincipen vilket innebär att alla handlingar som är inkomna till Svenska institutet som huvudregel är offentliga och kan läsas av allmänheten på begäran. Inga personuppgifter får publiceras på internet om inte berörd person gett sitt samtycke. Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s hemsida?