Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? ( Ja

Transkript

1 From: Netigate Sent: den 9 juli :07:30 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014/2015 Answers submitted by lutz_emma@hotmail.com 7/9/ :07:29 AM (00:15:09) Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Université de Caen Basse-Normandie Institutionens namn: Département d Études nordiques Stadens namn: Caen Namn på rapportförfattaren: Emma Lutz E-post till rapportförfattaren: emma.lutz@unicaen.fr Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? ( Land Land: Frankrike Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2014/15 Höstterminen: Vårterminen: Statistik över antalet studenter och svensklärare Antal huvudämnesstuderande: 10 Antal biämnesstuderande: 71 Antal extraämnesstuderande: 33 Antal doktorander: 1 [SUM=0] Totalt antal svenskstuderande under läsåret, denna ruta summerar automatiskt antal studerande från svarsrutorna ovanför 115 Antal lärare i svenska (och Sverigestudier) 2 Ange lärarnas namn: Annelie rl Ireman, Emma Lutz Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar

2 Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Vi kan se att intresset för svenska har fortsatt att vara populärt även i år eftersom år 1 har haft en enorm tillströmning av studenter. De studenter som läser svenska som huvudämne och även biämne är över lag och till viss del även de som läser svenska som extraämne mycket intresserade för det som har med svenska och norden att göra. En del av dem har till och med flyttat från södra Frankrike enbart för att kunna studera svenska. Studenterna erbjuds inom ramen för studier på nordiska institutionen förutom språkundervisning kurser som innehåller nordisk litteratur, historia, samhällskunskap och kultur. Dessutom läser många även andra språk upptill dessa studier. Varför läser studenterna svenska vad är deras motivation? Studenterna läser svenska av väldigt varierande anledningar alltifrån nyfikenhet, intresse för en annan kultur, musikintresse, lärar- och översättarambitioner till personliga erfarenheter i form av resor eller vänner i Sverige. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Andra språk som till exempel engelska, finska eller spanska. Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? En del tänker sig en framtid som översättare, andra vill arbeta utomlands. Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Nej Om ja, på vilket sätt? Det görs ingen direkt uppföljning men många studenter hör spontant av sig eller kommer tillbaka och hälsar på. Undervisningens uppdelning Språkkurserna ligger under tre år och parallellt ligger det kurser i litteratur, samhällskunskap och historia. Annelie rl Ireman håller kurser i litteratur samt historia och Emma Lutz har undervisat i språk samt nordisk film. Undervisningens innehåll Första årets studenter har arbetat med ett läromedel som är specialskrivet till studenter i Caen, Le suédois en vingt leҫons av Lena Poggi och Jean Renaud. Förutom kursboken har texter, övningar och dikter från andra böcker använts bland annat Rivstart. Kursen har innehållit mycket musik och sånger och under våren även artiklar från 8 sidor. Internet har använts mycket på alla möjliga vis till exempel genom kortfilmer. Studenterna har även uppmuntrats att fortsätta arbetet hemma med hjälp av de övningar som finns på nätet. De sidor som regelbundet har använts är svt.play, you tube, rivstart. Universitetet använder sig dessutom av en portal där lärare kan skapa sin egen kurs för att lägga ut information och material. Studenterna har även arbetat muntligt med olika talövningar. Studenterna har getts möjlighet att inleda en lektion i veckan och på så vis kunnat styra innehållet till viss del. Det har varit ett uppskattat inslag och handlat om allt från gotländska och heavy metal till filmtips. Andra årets studenter inledde terminen med att förbereda och genomföra en guidad tur av sina smultronställen i Caen. Studenterna fick ta del av fantastiska presentationer om kända byggnader i Caen, den botaniska trägården, bästa fiket i Caen. Att promenera tillsammans en hel eftermiddag var dessutom var ett ypperligt sätt att komma in i svenskan igen efter sommaruppehållet. Kursen fortsatte med arbete i Le suédois en vingt leҫons som inte var avslutad från föregående år. Samtidigt blandades det in andra mer och mer autentiska inslag i form av texter, radioprogram och filmer från internet. Studenterna lyssnade en del på Klartext och arbetade med frågor kopplade till nyhetsinslagen. Specialisterna läste dessutom Simon och ekarna av Marianne Fredriksson som lättläst bok under hösten och sedan I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell under våren. Tredje årets studenter har inte använt något särskilt läromedel utan utgått från fördjupning av grammatik och språkliga frågor utifrån behov. Till detta har använts övningar från olika material samt övningar från internet. Undervisningen under hösten fokuserade på retorik, talanalyser samt att själva skriva och framföra ett tal. Under våren har fokus legat på praktisk svenska med bland annat uppgifter som att skriva en CV och ett personligt brev. I övrigt har autentiskt material använts i form av texter av olika slag, artiklar, dikter, noveller samt romanläsning. Studenterna har bland annat läst, Ett halvt ark papper, En komikers uppväxt och Svinalängorna. De såg och diskuterade bland annat Torka inte tårar utan handskar. Till kursen i thème har material kopplats till innehåll i kursen och allmän information om Sverige bland annat från sweden.se använts. I kursen om nordisk film har studenterna tagit del av artiklar på franska och filmklipp från internet samt filmer. Ett kortare samarbete med studenterna från tredje året och studenterna vid Sorbonne kring hembygd resulterade i en blogg.

3 Ett projekt med teatern i Caen och Norén har inletts men kommer att fortsätta under hösten. I anslutning med kursen i nordisk film arbetade studenterna från LEA och specialisterna med forumteater. Arbetet avslutades med forumspel både för första, tredjeårsstudenterna samt eleverna på Victor Hugos gymnasieskola. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden: Vi njuter av fantastiska lokaler. De är ljusa, praktiska och väl utrustade med dator, projektor och smartboard. Dessutom finns tillgång till språklaboratorium och mediatek. Budget Har institutionen egna medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar till svenskundervisningen? (om ja, skriv en kommentar) Det finns en synnerligen begränsad budget som räcker till det viktigaste i form av undervisningsmaterial (whiteboardpennor...). Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. Under hösten var det återigen dags för den årliga nordiska kulturfestivalen, Les Boréales. Det var en intensiv period av utställningar, kulturevenemang, föreläsningar, författarmöten och konserter. Möten gav chans att tolka bland annat mellan författare och gymnasieelever samt allmänhet, vilket var mycket givande. n Myrdal besökte studenterna under en eftermiddag vilket var intressant. Dessutom ordnades det ett möte mellan studenter och norsklektorn från Lille med teaterbesök. Förutom möten och sängplats inför besöket för de studenter som besökte Caen ordnades en nordisk afton på en restaurang i för studenterna vilket uppskattades. Det årliga luciatåget blev 2014 något annorlunda eftersom luciatåget genomfördes på Place Saint Sauveur utomhus tillsammans med elever från Victor Hugo, en gymnasieskola som erbjuder svenskundervisning. Ytterligare en upplevelse var luciafirandet som genomfördes på IKEA dagen därpå. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med svensk ambassad eller svenskt konsulat? Varken mycket eller lite kontakt Under året har Caen haft kontakt med den svenska ambassaden i samband med Kungen och Drottningens statsbesök i Paris under början av december. Detta gav dessutom chans till möte med utlandslektor från andra universitet i Frankrike Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? (om ja, skriv en kommentar) Vi samarbetar en del med IKEA kring svenska högtider. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för vilka högskolor och universitet ni har samarbete med. Linköpings universitet Lunds universitet

4 Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. Under året har två studenter varit iväg som utbytesstudenter: en i Lund, och en i Åbo, Finland. Ingen svensk har varit i Caen inom de avtal som finns men däremot har vi tagit emot två finska erasmusstudenter varav en med svenska som modersmål som har haft en assistansliknande roll i undervisningen. Vi har även tagit emot en juridikstudenterna svensk erasmusstudent. Dessutom förbereder sig en specialist från år två inför sitt utbytesår i Åbo, en tredjeårsstudent inför en sommarkurs på en folkhögskola i Sverige samt en student från en annan institution för sitt år i Linköping. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Annelie rl Ireman, Yohann Aucante, Louis Clerc (réd.), Nordiques, n 29, Dossiers "Les Vikings : Quel héritage?", Bibliothèque de Caen/Norden, à paraître printemps Annelie rl Ireman, Yohann Aucante, Lous Clerc (réd.), Nordiques, n 28, Dossier «Culture, genre, sexualité : Nouveaux regards nordiques sur la citoyenneté, Bibliothèque de Caen/Norden, automne, Publikationer som kommer ut snart: Quand la littérature de jeunesse scandinave se met à l'heure viking, in Anne Schneider (réd.),enjeux mémoriels en littérature de jeunesse : comment raconter l histoire aux enfants?, Presses Universitaires de Rouen et du Havre, à paraître en Fille ou garçon est-ce si important? Vers une extension des normes sexuées dans la littérature de jeunesse scandinave, in Gilles Behoteguy, Christiane Connan-Pintado (réd.), Etre une fille, être un garçon dans la littérature de jeunesse en Europe de 1950 à 2014, Presses Universitaires de Bordeaux, à paraître en Svensk barn- och ungdomslitteratur i Frankrike från Nils till Semlan : Ställning, urval och anpassning (La littérature de jeunesse suédois en France de Nils à Semla), in Sylvain Briens, Mickaëlle Cedergren (réd.), Médiations interculturelles, trajectoires et circulations entre la France et la Suède de 1945 à nos jours, à paraître dans la série Acta Romanica des Presses universitaires de Stockholm en Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Det är med stor tacksamhet som vi tar emot stöd från SI i alla former (läromedelsstöd, kurser, konferenser, stipendier). Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Förutom luciatåg i kyrkan ordnades en julfest tillsammans med studenter och lärare i de andra nordiska språken. Det gav chans till generalrepetition inför luciatåget, provsmakning av nordisk mat som studenterna i knytkalasanda tagit med sig samt en härlig stämning. Som tidigare år var även ett positivt inslag var att de norska utbytesstudenterna var inbjudna. Dagen före var studenterna lagade studenter med lektor svensk julmat tillsammans. Förutom att göra nssons frestelse, chokladbollar och rödbetssallad gjordes även lussekatter I februari gjordes 70 semlor som såldes till självkostnadspris i entrén till universitetet. Glädje och grädde i överflöd och dessutom har det nu spridits sig på Campus att semlor är gott vilket gjorde försäljningen till ett kärt återseende för vissa kolleger. Studenterna tyckte även i år att det var så roligt att sjunga vid luciatåget att de föreslog att sångstunderna skulle fortsätta under våren. Detta ledde till att sånger valdes ut och tränades in. För att ha ett mål planerades en vårpicknick tillsammans med de andra språken. Kling, klang klockan slår, Idas och Pippis sommarvisa avslutades med många goda kakor och calvadosisk cider! Året avslutades med en vårknytis i Valborgsanda för specialisterna. Knäckebröd var gott, sillen hade ingen hård åtgång men däremot var jordgubbstårtan desto populärare. Vad gäller glädjeämnen finns det ju många. Det har varit en gåva att få möjlighet att arbeta som utlandslektor i Caen under tre år och det är en svårighet att lämna mitt uppdrag. g är dock övertygad om att Kristofer Lieng, som tar över, kommer att få en fin tid tillsammans med fantastiska studenter och kolleger.

5 Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats?