Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? ( Ja

Transkript

1 From: Netigate Sent: den 24 juli :13:43 To: Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014/2015 Answers submitted by 7/24/2015 4:13:43 PM (00:33:19) Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Université de Strasbourg Institutionens namn: Departement d études scandinaves Stadens namn: Strasbourg Namn på rapportförfattaren: Annika Helander E-post till rapportförfattaren: annikahelander@gmail.com Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? ( Land Land: Frankrike Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2014/15 Höstterminen är från vecka 36 till vecka 51 och vårterminen från vecka 4 till och med vecka 24 för studenterna, med omtentaperiod. Statistik över antalet studenter och svensklärare Antal huvudämnesstuderande: 15 Antal biämnesstuderande: 55 Antal extraämnesstuderande: 30 Antal doktorander: [SUM=0] Totalt antal svenskstuderande under läsåret, denna ruta summerar automatiskt antal studerande från svarsrutorna ovanför 100 Antal lärare i svenska (och Sverigestudier) 2 Ange lärarnas namn: Karin Ridell Annika Helander Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Vi har vårt ganska nya kandidatprogram i nordeuropeiska studier, Etudes Nord-Européennes, där svenska i många fall är huvudämne. Totalt

2 27 studenter varav de flesta läser nordiska språk, några läser nederländska. I snitt har cirka 200 studenter kontakter med vår institution och läser valbara kurser med skandinavisk inriktning. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Det finns ett stort intresse, som visas bland annat i antalet högt motiverade studenter som väljer programmet "nordeuropeiska studier" och genom deltagandet i våra föredrag och gästföreläsningar. Varför läser studenterna svenska vad är deras motivation? Många är intresserade av att arbeta inom näringslivet, med översättning, eller med kultur, handel, mode och internationella relationer, medan en del drömmer om att bosätta sig i den rena svenska naturen och lyssna på svensk hårdrock. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Förutom vårt eget kandidatprogram i nordeuropeiska studier där det kombineras med bland annat historia, litteratur och samhällsliv är svenskan valbar i många olika program, som tillämpade språkstudier "Langues Etrangères Appliquées", där flera större och mindre språk läses, eller i språk och kultur, "Langues et Interculturalité Germaniques". Man kan även läsa språket som biämne inom juridik, sociologi, konst, matematik, musik och historia. Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? En del arbetar inom näringslivet på företag som handlar med Sverige, andra blir litterära eller tekniska översättare, skribenter och journalister, några söker sig till de europeiska institutionerna, vad vi vet. Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Undervisningens uppdelning Lektorstjänsten i svenska språket är på 192 undervisningstimmar, 4 veckotimmar för nybörjare, 3 för andra året och 2 för tredje året. På grund av tillströmningen av studenter har vi dessutom har kunnat dubblera timmarna i årskurs 1 och startat en parallellgrupp, så undervisningen är ytterligare 4 veckotimmar. Förutom språkkurserna har vi också studier i det populära ämnet fornnordiska, litteratur och samhälle, historia, kulturhistoria och skandinavistik. Undervisningens innehåll Vi använder läromedlet "På svenska! 1-3" lärobok med cd, övningsbok och studiebok på franska. Utöver detta har vi läst svensk skönlitteratur, många olika Novellix, Edith Södergran, Karin Boye, Tove nsson, Hjalmar Söderberg och Jonas Hassen Khemiri i klassuppsättning på år 3, webbresursen Midioma, och boken Taxi av Alexandra Pascalidou som följetong att läsa och återberätta. På år 1 och 2 har vi haft filmer bredvid, barnböcker och lättläst som studenterna kunnat låna ur ett klassbibliotek som vi köpt in med hjälp av SI. År 2 har också tittat på Kullamannen som följetong. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden: Institutionen har ett gemensamt arbetsrum med tre-fyra arbetsplatser till fem-sex personer i kollegiet. Där har vi också ett mindre bibliotek och ett angränsande mötesrum med liten kaffekokare.

3 Det finns ett stort nyinrett språkbibliotek i byggnaden med en växande skandinavisk avdelning. Undervisningslokalerna bokar vi bland stora auditorium och mindre lektionssalar som vi delar med andra levande språk. Lokalerna är slitna, dåligt ventilerade och de flesta utrustade med grön krittavla, några har vit tavla. Budget Har institutionen egna medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar till svenskundervisningen? Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. Vi har arrangerat ett antal gemensamma föredrag bland de nordiska språken inom ramen för vår förening Cercle Nordique. Där har vi haft föredrag om Kalevala, myter, sagor och HC Andersen, besök av författaren Edvard Hoem. Tillsammans med en bokhandel bjöd vi in till en läsning av Tomas Tranströmers poesi. Vi har också haft kvällar med skandinavisk körmusik. Under vårterminen har den isländska författaren Steinunn Sigurdardóttir hållit en rad föreläsningar och verkstäder med kreativt skrivande, Écrire l Europe, deltagarna har arbetat med ett flertal olika författare, och skrivit och framfört egna texter och dikter. Hela programmet för studenter, forskare och sverigeintresserade såväl inom som utom universitetet finns på vår hemsida: Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med svensk ambassad eller svenskt konsulat? Ganska mycket kontakt Vi bjuder in den svenska delegationen vid Europarådet, och Sveriges konsul, till våra arrangemang. Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Svenskgrupperna har haft kontakt med två svenska gymnasieskolor för tandemövningar i språket. Svenska Erasmusstudenter i Strasbourg har också bjudits in på besök i klasserna, det har varit en fin kontakt som lett till ytterligare språkträning på fritiden. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för vilka högskolor och universitet ni har samarbete med. Karlstads universitet Linnéuniversitetet Stockholms universitet

4 Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. Erasmusutbyte finns med Karlstad och Växjö, och ett utbyte för lärare med Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet. Vi har tagit emot två lärare från Stockholms universitet på en veckas lärarutbyte med besök och inspirerande föreläsningar i samtliga årskurser. Vi har också gett förberedande kortkurser i svenska språket och kulturen för franska studenter på väg ut till Sverige för Erasmusutbyte. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Mohnike, Thomas: Samarbetsprojekt mellan Strasbourg och Freiburg, USIAS-FRIAS, med Joachim Grage och Michael Rießler (Freiburg) som är på sitt andra och sista år nu. Två konferenser, en i Strasbourg i juni 2014 och en i Freiburg juni 2015 som ska bli en bok, Building the North with Words.Geographies of Scientific Knowledge in European Philologies. Bokserie tillsammans med Michael Rießler & Joshua Wilbur: Samica, ( Mohnike, Thomas. Le Dieu Thor la plus barbare d'entre les barbares divinités de la Vielle Germanie. Quelques observations pour une théorie des formes narratives du savoir social en circulation culturelle., in Revue de la littérature comparée, [utkommer 2015] Mohnike, Thomas. Raconter la ville dans la nature suédoise. Une forme narrative paradoxale dans les récits identitaires actuels en Suède, Isabelle Hajek, Philippe Hamman (éd): Modèles urbains et gouvernance de la ville durable, [utkommer 2015] Mohnike, Thomas. The Joy of Narration. Mikael Niemi s Popular Music from Vittula, in Journal of Northern Studies Vol. 8, No. 1, 2014, p Mohnike, Thomas. Reading, education and cultural others. Literature as a medium for the making of an unmixed, purified people around Glimpses of the North: Discovering Scandinavia and Scandinavian Studies. Éd. par Goranka Antunoviæ. Zagreb: Srednja Europa, Print. Avhandling försvarad på Paris-Sorbonne med titeln "Identités narratives & géographies d appartenance. Éléments pour une théorie des formes narratives de savoir social en circulation culturelle. Den kommer att bli en bok som är planerad att publiceras nästa år och heter "Au lieu du Germain. Géographies d appartenance et philologie comparée à Strasbourg entre 1840 et Ridell, Karin: 1. "Språkliga och nationella identiteter i skandinaviska mediesamtal". Föredrag på ASLA-symposiet på Södertörns högskola 8-9 maj "Une langue officielle claire et compréhensible. L'histoire du "klarspråk" suédois". Föredrag på kollokviet "Émergence des notions de «droits linguistiques» et «droits à la langue». Les apports d une approche historique", Université de Strasbourg (Linguistique, Langue et Parole - Groupe d'études sur le plurilinguisme européen), september "Planning linguistique et idéologie politique en Suède." Föredrag på Le Premier Congrès de l'association des Etudes Nordiques, Université de Charles de Gaulle, Lille 5-6 juni Publikationer - artikel: "Språkliga och nationella kategoriseringar i skandinaviska samtal. En jämförelse mellan samtal i media och på en arbetsplats", i ASLA:s årsbok. Under utgivning. Organisation av konferenser Kollokviet: "Émergence des notions de «droits linguistiques» et «droits à la langue». Les apports d une approche historique", Université de Strasbourg (Linguistique, Langue et Parole - Groupe d'études sur le plurilinguisme européen), september Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet?

5 På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Gärna med fler stipendieplatser till sommarkurser i Sverige, det är en viktig möjlighet för våra studenter och i vissa fall obligatoriskt att de kan delta i ett språkbad efter andra året av sina språkstudier, men för många är det svårt eller näst intill omöjligt att finansiera. Vi skulle gärna se att det startades fler språkprogram, kanske inkluderande studiebesök och praktik inom näringslivet. Och slå ytterligare ett slag för Association pour les études nordiques. Föreningen grundades 2013 i Strasbourg för att stödja nordiska studier i den fransktalande världen, föreningens ordförande och kassör finns på vår institution och i juni hade vi den första årliga kongressen i Lille: Stödet från SI till föredrag och studiebesök är det som möjliggör aktiviteterna på skandinaviska institutionen och bidrar till ett ökat Sverigeintresse, ett många gånger passionerat intresse som vi upplever som tilltagande. Det är mycket spännande och givande att vara med på resan och få så varmt gensvar. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Vi är mycket glada över det stöd vi har fått till studenter som kunnat åka på så viktiga och nyttiga sommarkurser i Sverige, något som är obligatoriskt i en del studieprogram. Svårigheter? Pengar! Bidragen från SI är helt avgörande när det gäller kontakten med Sverige och det svenska, så också möjligheten att köpa in böcker till institutionen, och annat material för att kunna visa att vi finns och är aktiva, och delta i mässor och öppethusdagar, och för att bjuda in till föreläsningar Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats?