Answers submitted by 8/29/ :49:27 AM (71.15:32:43)

Transkript

1 From: Netigate Sent: den 29 augusti :49:27 To: Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by 8/29/ :49:27 AM (71.15:32:43) Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Georg-August-Universität Göttingen Institutionens namn: Zentrale Einrichtung für Sprachen und Schlüsselqualifikationen (ZESS) Namn på rapportförfattaren: Marianne Broermann E-post till rapportförfattaren: Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? (svenskaspraket.si.se) Om svaret är nej så skicka ett mejl med ändringarna till Land Land: Tyskland Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2013/14 Vintertermin 2013/2014:1 okt mars 2014 Föreläsningsperiod: 21 okt feb 2014 Tentamensperiod: 27 jan feb 2014 Sommartermin 2014: 1 april sept 2014 Föreläsningsperiod: 22 apr jul 2014 Tentamensperiod: 14 jul jul 2014 Statistik över antalet studenter och svensklärare

2 Antal huvudämnesstuderande: Antal biämnesstuderande: Antal extraämnesstuderande: ca 350 Antal doktorander: Antal disputerade under läsåret: Totalt antal svenskstuderande under läsåret: 350 Antal lärare i svenska (och Sverigestudier) 5 (1 anställd + 4 timlärare) Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Ett visst antal ECTS-poäng ingår som s.k. nyckelkvalifikationer i bachelor- och masterexamina. Dessa kan t.ex. vara språkkurser i svenska. I vissa utbildningar krävs för bachelor dessutom förutom engelska två främmande språk på minst B1-nivå. Då är svenska också ett alternativ. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset för svenska fortsätter att vara stort - antalet studerande steg med nästa 100 studerande jämfört med förra läsåret. Varför läser studenterna svenska vad är deras motivation? De flesta studerande läser svenska av sitt eget intresse utan att egentligen behöva poängen, men flera inkluderar dem i sina nyckelkvalifikationer i sin examen sedan. Uppskattningsvis 20 % väljer svenska som sitt tredje främmande språk i sin examen (se ovan). Många har varit på semester i Sverige eller planerar en resa dit. Vilka ämnen kombineras svenskstudierna med, dvs. hur ser helheten ut för studenten?

3 Studenterna på vår institution kommer från universitetets alla fakulteter, och detta gäller även för svenskkurserna. Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Ibland växer ur ett initialt "fritidsintresse" ett bredare intresse för svenska språket och Sverige. I vissa fall har det lett till att studenter har börjat studera skandinavistik på vårt universitet, i andra att en student som bara ville testa språket läser vidare, åker som utbytesstudent till Sverige, gör en praktik där och kanske till och med behöver språket i sitt framtida yrke. Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Vi gör ingen systematisk uppföljning, håller dock (mest sporadisk)kontakt med studenterna och får då veta hur det har gått för dem. Undervisningens uppdelning Vintertermin 2013/14 Svenska A1: 6 kurser (2 hölls av anställd lärare, 4 av timlärare) Svenska A2: 3 kurser (hölls av timlärare) Svenska B1: 1 kurs (hölls av anställd lärare) Svenska B2.1: 1 kurs (hölls av anställd lärare) Sommartermin 2014 Svenska A1: 4 kuser (1 hölls av anställd lärare, 3 av timlärare) Svenska A2: 3 kurser (hölls av timlärare) Svenska B1: 1 kurs (hölls av anställd lärare) Svenska B2.1: 1 kurs (hölls av anställd lärare) Svenska B2.2: 1 kurs (hölls av anställd lärare) Undervisningens innehåll Vilka läromedel/webbresurser mm. används i undervisningen? Som basmaterial på A1- och A2-kurserna används textboken och webbövningarna av Rivstart A1+A2. På B1-kursen används Välkomna tillbaka! av det tyska förlaget Klett. På B2-kurserna används endast autentiskt text-, ljud-, och videomaterial samt grammatik- och språkriktighetsövningar som läraren framställt. På alla kurser används en stor mängd material som läraren och studenterna hämtar från olika källor: tidningar och tidskrifter, radio- och tv-inspelningar, skön- och facklitteratur osv. både i pappersform och i elektronisk form. Texter och länkar på SI:s webbplats har kommit till användning någon nång på B1- och B2-nivåerna. Alla kurser har dessutom en elektronisk läroplattform som baserar på Moodle. Denna möjliggör både upp- och nerladdning av filer (av lärare och studerande) och en rad andra

4 (kommunikativa) aktiviteter, bl.a. gemensamma ord- och begreppslistor, opinionsundersökningar, tester, mind maps, forumsdiskussioner, wiki och chatt. Budget Har institutionen budget för till exempel läromedel och gästföreläsare till svenskundervisningen? Kommentar: Läromedelsbudgeten som läraren förfogar över (ganska) fritt ligger på 167 per läsår. Alla andra inköp förhandlas med institutionschefen. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden: Svenskläraren som de flesta andra anställda lektorer har eget arbetsrum med telefon, dator med högtalare och hörlurar samt skrivare. Timlärarnas gemensamma arbetsrum är utrustat med tre internetuppkopplade datorer, skrivare, scanner samt en kopiator där allt undervisningsmaterial kopieras via en personlig kod. Utrustningen i undervisningslokalerna är mycket god. Alla har whiteboardtavla,en interaktiv skrivtavla med projektor och högtalare, rullgardiner samt stolar och bord till kursdeltagare plus lärare. Alla studentplatser har egna hörlurar, lärarplatsen har dator med internetuppkoppling och möjlighet att styra video- och audiomaterialet med ett språklabbsprogram. I några språklärosalar finns dessutom datorer med internettillgång vid varje resp. varannan studentplats. På grund av det begränsade antalet lärosalar resp. det höga antalet språkkurser är salarna i regel fullbokade mån tors kl och fre kl Biblioteket/mediateket är ett referensbibliotek med möjlighet till utlåning av skönlitteratur (som finns i mindre skala) för två veckor och andra böcker över helgen. Där har studerande möjlighet till självstudier: det finns läro- och övningsböcker, ordböcker, grammatikor, filmer, ljudmaterial samt ett trettiotal moderna, internetuppkopplade datorer utrustade med hörlurar och olika datorprogram för databaserade språkstudier. All användning är gratis. Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. Ungefär varannan vecka arrangerade avdelningen för nordiska språk vid ZESS en nordisk filmkväll dit alla intresserade studenter var inbjudna. Växelvis visades en svensk, norsk och finsk film. Svenska (nordiska) traditioner firades, delvis tillsammans med skandinavistiken: Vi var inbjudna till skandinavistikens Luciafest, hade egen jul- och midsommarfest.

5 Kontakter och utbyte Får institutionen stöd från svensk ambassad eller konsulat? Kommentar: Kontakten till ambassaden i Berlin är bra. Vi har fått mycket hjälp med att plenara och organisera utställningen Life Puzzle 2014 som går av stapeln i november-december Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Nej Kommentar: Beror på att det inte finns några svenska företag i staden/närheten. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Utbyte: Nedan följer en lista på svenska universitet som nämns som samarbetspartner på webbsidan av universitetets International Office (enl. Göteborgs universitet ERASMUS STA Biologiska fakulteten: biologi, biokemi Filosofiska fakulteten: skandinavisk filologi (äv. annan bilateral kooperation) Fakulteten för geovetenskap och geografi: geovetenskap, tillämpad geologi Högskolan Dalarna Ekonomiska fakulteten: företagsekonomi, företagsledning Linköpings universitet Socialvetenskapliga fakulteten: pedagogik, lärarutbildning Linnéuniversitetet Filosofiska fakulteten: skandinavisk filologi Lunds universitet Fakulteten för matematik och datavetenskap: matematik Fakulteten för fysik Fakulteten för kemi

6 Biologiska fakulteten Karolinska Institutet Medicinska fakulteten Mälardalens högskola Ekonomiska fakulteten: företagsekonomi och företagsledning Stockholms universitet Fakulteten för kemi Fakulteten för fysik Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fakulteten för skogvetenskap och skogsekonomi Umeå universitet Fakulteten för biologi Uppsala universitet ERASMUS STT Fakulteten för juridik Filosofiska fakulteten: skandinavisk filologi Fakulteten för fysik Biologiska fakulteten Ekonomiska fakulteten: nationalekonomi Socialvetenskapliga fakulteten: internationella relationer, europastudier Göttingen International (International Office) Publikationer och forskning inom institutionen Publikationer och forskning: Medarbetarna vid ZESS har inget forskningsuppdrag men förväntas hålla sig informerade om den aktuella forskningen inom sitt ämnesområde (sina respektive språk, språkinlärning, universitetspedagogik osv.). Tack vare institutionschefens omfattande internationella kon-takter finns det dessutom möjlighet att delta i forsknings-/lärarnätverk och konferenser. Dessa handlar tematiskt dock huvudsakligen om språkutbildning och -testning vid universitet. Speciellt aktiv är ZESS i organisationerna UNIcert och CercleS.

7 Övrigt: Glädjeämnen/svårigheter etc. Arbetet som svensklektor och koordinator för de nordiska språken vid ZESS är givande och krävande. Inom kollegiet är stämningen god och man hjälper varandra. Undervisnings-lokalerna är väl utrustade. Det är också glädjande att se att intresset för svenska fortsätter att växa. Roligt är också att ha kolleger vid Institutionen för skandinavistik för utbyte av idéer och erfarenheter samt gemensamma evenemang. Det största problemet är att hitta kvalificerade lärare i de nordiska språken eftersom ZESS bara kan erbjuda timlärarkontrakt vilka inte är tillräckligt attraktiva för att locka någon att flytta till staden. De utexaminerade studenterna från skandinaviska institutionen är dock en relativt god och för närvarande den viktigaste rekryteringskällan när vi söker timlärare. De flesta har bara liten eller ingen undervisningserfarenhet men är mycket engagerade och villiga att lära sig, så allt har fungerat väl. Deras faktiska svenskkunskaper (modersmål tyska) varierar visserligen starkt, framför allt beroende på deras vistelser i Sverige men är alltid tillräckliga för undervisning på A1-/A2-nivå. Stödet från SI: På vilket sätt kan vi bäst stödja er verksamhet? Läromedelsstödet från SI är en viktig stödform för oss eftersom institutionen bara har en begränsad budget till läromedelsinköp. Speciellt svårt är det att finansiera lärarerns facklitteratur med institutionspengar, då i princip all inköpt litteratur ska vara relevant för studenterna och finnas tillgänglig i referensbiblioteket/mediateket. Klassuppsättningar av skönlitteratur är inte heller möjliga att finansiera med lokala medel. Här är SI:s stöd till stor hjälp! Gästföreläsarstödet från SI är också nödvändigt och välkommet för att vi överhuvudtaget ska kunna arrangera något med externa föreläsare, författare osv. ZESS har ingen budget för sådant, universitetens centrala medel till detta ändamål är begränsade och beviljas hellre till fakulteter än ( icke-vetenskapliga ) serviceinrättningar som ZESS. Externa sponsorer från näringslivet är svåra att hitta om man inte har åtminstone en större offentlig sponsor som universitetet eller SI. Viktigt för fortbildning och networking är/var SI:s sommarkurser på Tjörn, lärarkonferenser på Lidingö och regionala konferenser i de tyskspråkiga länderna. Som svensk myndighet lyder vi under offentlighetsprincipen vilket innebär att alla handlingar som är inkomna till Svenska institutet som huvudregel är offentliga och kan läsas av allmänheten på begäran. Inga personuppgifter får publiceras på internet om inte berörd person gett sitt samtycke. Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s hemsida?