Upphovsrätt och undervisning
|
|
- Elin Anna Sandström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Upphovsrätt och undervisning En utredning över materialet som lärare använder sig av i sin undervisning samt om upphovsrättsliga problem de har upplevt Kopiosto ry
2 sammandra g Kopiosto rf utförde hösten 2014 en utredning över användningen av material i undervisingen som är skyddat av upphovsrätten samt om eventuella upphovsrättsliga problem som lärarna stött på. Utredningen utfördes i grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter, yrkeshögskolor och universitet. Utredningen är en del av den forsknings- och utredningsverksamhet som undervisnings- och kulturministeriet och Kopiosto har avtalat om. Undervisningen och undervisningsmiljöerna har digitaliserats kraftigt under de senaste åren. Utredningen hade som mål att kartlägga hur lärarna i undervisningen och i undervisningsförberedelserna använder material som är skyddat av upphovsrätten samt vad för slags upphovsrättsliga problem lärarna stött på när de använder materialet. Därtill var avsikten att reda ut licensbehoven för undervisningsbruk samt hur lärarnas arbete kunde stödas och underlättas genom information eller upphovsättsliga lösningar. Utredningen genomfördes som en internetbaserad enkät, på vilken sammanlagt lärare svarade. Enkäten bestod av fyra helheter: bakgrundsinformation, undervisning och förberedande av den, den senaste lektionen samt upphovsrätt och undervisning. Användning av teknologi Lärarna frågades vad för slags tekniska apparater de vanligtvis använder sig av i undervisningen och i förberedandet av den och även vilka apparater de använde under deras senaste lektion. Utredningen visade att de vanligaste apparaterna som användes i undervisningen och undervisningsförberedelserna var datorer och videokanoner (Tabeller 1 4). Över 80 % av lärarna använder sig dagligen av datorer i undervisningen eller förberedelserna. Vid universiteten är motsvarande tal ungefär 62 %. Videokanoner använder över 80 % av lärarna minst några gånger i - lite mer sällan vid universiteten. Vid grundskolor och gymnasier används också dokumentkameror tämligen ofta: ungefär 66 % av lärarna använder den dagligen i sin undervisning och i samband med förberedelserna. Användning av tabletter har ökat en aning i undervisningen och i samband med förberedelserna: % av lärarna använder tablett-apparater åtminstone några gånger i och ungefär 40 % åtminstone några gånger i i undervisningen. Televisioner och digitalkameror används inte just alls i undervisning: % av de svarande använder aldrig eller mer sällan än en TV i undervisningen eller förberedelserna. Audiovisuellt material används dock i någon utsträckning: I 9 12 % av lektionerna hade man använt nätvideor. Användning av tryckt och elektroniskt material Digitaliseringen av undervisningsmiljön verkar än så länge inte ha lett till att användningen av traditionellt undervisningsmaterial markant skulle ha minskat i undervisningen. Över 90 % av lärarna som arbetar i grundskolor och gymnasier använder tryckta läro- eller arbetsböcker eller tilläggsmaterial till läroboken dagligen eller nästan dagligen. Elektroniskt utgivet läromaterial eller tillläggsmaterial till det används av nästan 44 % av lärarna i grundskolan eller gymnasiet dagligen eller nästan dagligen. I yrkesläroanstalter använder 57 % av lärarna tryckta läro- och arbetsböcker dagligen eller nästan dagligen att använda tilläggsmaterial och elektroniskt utgivet läromaterial däremot är inte lika vanligt som i grundkolan och gymnasiet. I högskolor är användningen av elektroniska publikationer lite vanligare än användningen av tryckta publikationer. De lärare som använder många olika elektroniska apparater i sin undervisning använder också mer elektroniskt material än andra lärare. (Tabeller 5 8). Tryckt eller elektroniskt undervisningsmaterial används i grundskolor och gymnasier ungefär varannan lektion och i yrkesläroanstalter ungefär var tredje lektion. Materialet används i huvudsak som sådant, genom att presentera det eller visa det. Det är sällsyntare att dela ut materialet på papper, som länkar eller som digitala kopior. Användning av egenhändigt gjort material Största delen av lärarna använder egenhändigt gjort material i sin undervisning nästan dagligen. Egenhändigt gjort material används särskilt mycket i yrkesläroanstalter: nästan alla svarande använde dylikt material åtminstone ibland, och över 80 % dagligen eller nästan dagligen. I grundskolor och gymnasier används egenhändigt gjort material en aning mer sällan: dagligen eller nästan dagligen använde 57 % av svarande sig av sådant material. (Tabell 6.) I grundskolor och gymnasier är det inte vanligt att dela självgjort material på nätet, medan det är vanligare i högskolor: % av de svarande som arbetar på yrkeshögskolor och universitet hade delat egenhändigt gjort material med sina kolleger på nätet under den senaste. Lärarna använde mer sällan material som en kollega gjort än egenhändigt gjort material, men nästan alla lärare an- 2
3 vände dylikt material åtminstone stundvis. Lärarna delade materialet i läroanstaltens slutna nät, på det öppna internet och i materialbanker som finns på nätet. Största delen av det material som gjorts av kolleger togs dock emot direkt av kollegan (70 80 %). Lärarna använde även material som gjorts av andra i sammanställt eller egenhändigt gjort material: ungefär 5 % hade samlats helt av material gjort av andra och en rejäl tredjedel innehöll utöver det egenhändigt gjorda materialet även material gjorda av andra. Ungefär hälften av det egenhändigt gjorda materialet var i verkligheten gjort helt egenhändigt. (Tabell 9.) Användning av material som är fritt tillgängligt på internet I utredningen kartlades också vad för slags fritt tillgängligt material på internet lärarna använder i sin undervisning och i samband med undervisningsförberedelserna. Minst några gånger i använder närmare en tredjedel av lärarna i sin undervisning eller i samband med undervisningsförberedelserna på internet fritt tillgängligt material, till exempel bilder, texter och rörliga bilder. Särskilt användningen av nätvideor i undervisningen var mycket vanligt. Med undantag av universiteten använder över hälften av lärarna flera gånger i nätvideor i sin undervisning eller i samband med undervisningsförberedelserna. Bearbetning, kombinationer och översättningsövningar Material som gjorts av andra används i undervisningen inte enbart som sådant eller genom att presentera, förevisa eller dela ut det till studerande och elever. Till exempel för att lära sig och gestalta olika saker producerar lärarna tillsammans med de studerande egna videor och andra föreställningar, utför övningsarbeten som går ut på att kombinera olika verk, såsom text, bild, ljud och rörlig bilder, samt övar bildbehandling och översätter material som inte finns i läroboken. Ungefär hälften av lärarna har i något skede bearbetat verk, allt som oftast bilder. Bearbetning verkar vara något vanligare i yrkeshögskolor och universitet. Av de svarande i grundskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter hade en tredjedel i något skede bearbetat ett verk % av de svarande hade aldrig bearbetat ett verk i samband med undervisningen. (Tabell 10.) Ungefär en fjärdedel av lärarna hade i alla fall i något skede för översättningsuppgifter använt annat material än vad som finns i läroboken i språk. Oftare än en gång i hade ungefär 4 % av de svarande för översättningsuppgifter använt annat material än det som finns i läroböckerna i språk i yrkeshögskolorna var siffran något högre (7 % av de svarande). (Tabell 11.) Översättningsuppgifterna har allt som oftast att göra med språkundervisning. Kombination av verk, till exempel att lägga musik till en egenhändigt gjord video, var något vanligare i yrkeshögskolor, där en tredjedel av de svarande hade kombinerat verk i alla fall i något skede, men allt som allt var det bland alla svarande från skolsektorn mer sällsynt än bearbetning. Mer ofta än en gång i hade 2,5 4 % av de svarande kombinerat verk. Ungefär 60 % av de svarande hade aldrig kombinerat verk. (Tabell 12.) De lärare som mest använt sig av teknologi i sin undervisning bearbetade och kombinerade också material mer än andra lärare. Lärarnas upphovsrättskunskap och upphovsrättsliga problem I utredningen kartlades också lärarnas kunskap om upphovsrätten samt de upphovsrättsliga problem som lärarna stött på. Ungefär % av de svarande hade i något skede stött på upphovsrättsliga problem i sitt arbete. Över hälften av de svarande hade dock aldrig stött på upphovsrättsliga problem i sitt arbete. De svarande som fått utbildning i upphovsrätt hade stött på mer upphovsrättsliga problem än de som inte fått utbildning i ämnet. I yrkeshögskolor hade 50 % av de svarande stött på upphovsrättsliga problem i sitt arbete. (Tabell 13.) De problem som de svarande stött på berodde typiskt på avsaknad av kunskap eller av ovisshet om vad man får och inte får göra enligt lagen eller licenser för läroinrättningar. Av svaren framgick därtill tydligt vissa frågor som upplevts problematiska, såsom användning av AV-material, särskilt videor och bilder på nätet i undervisningen, samt, mestadels i grundskolor och gymnasier, kopieringen av läro- och arbetsböcker. Läroanstalter har redan flera upphovsrättsliga användningslicenser, varav en del har skaffats centraliserat för läroanstalterna och en del kan skaffas till exempel från upphovsrättsorganisationer. I utredningen kartlades hur bekanta lärarna var med de olika användningslicenserna. Lärarna i grundskolan och gymnasiet var mer bekanta med läroanstalternas licenser än lärare vid andra läroanstalter. Svagast kännedom om licenserna hade universiteten. Information om upphovsrätten finns tillgängligt på flera olika sidor för upphovsrätt vilka är särskilt riktade till läroanstalter. Dylika sidor är till exempel Kopiraitti. fi, Operight.fi och Opettajantekijanoikeusopas.fi. Av de svarande hade färre än hälften använt sig av dessa sidor % av de svarande och inom universiteten upp till 80 % av svarande hade inte ens hört talas om dessa upphovsrättssidor. De svarande önskade få mera utbildning i upphovsrätt redan under lärarutbildningen samt som fortbildning. Utöver utbildning önskades mer information om upphovsrätt också i klara, sammandragna infopaket både i elektronisk och tryckt form. Lärarna önskade få klara instruktioner och praktiska exempel på vad man får göra och vad man inte får göra. 3
4 CENTRALA OBSERVATIONER I undervisningen används till största delen förläggares material Över 90 % av lärarna i grundskolan och gymnasiet använder tryckt undervisningsmaterial dagligen eller nästan dagligen. Över 44 % av lärarna i grundskolan och gymnasiet använder dagligen eller nästan dagligen elektroniskt undervisningsmaterial som getts ut av förläggare av läromaterial. Undervisningsmaterialet används under lektionerna i huvudsak som sådant eller genom att förevisa och presentera det. Tryckt eller elektroniskt undervisningsmaterial används i grundskolor och gymnasier ungefär varannan lektion och i yrkesläroanstalter ungefär var tredje lektion. Ungefär 50 % av lärarna i högskolor använder elektroniska och tryckta publikationer dagligen eller nästan dagligen i undervisningen eller i samband med undervisningsförberedelserna. I högskolor används nästan under vart tredje undervisningstillfälle en elektronisk publikation; tryckta publikationer aningen mer sällan. Det största upphovsrättsliga problemet är avsaknad av kunskap % av lärarna hade i något skede av sin karriär stött på upphovsrättsliga problem. Lärare i yrkeshögskolor har stött på flest upphovsrättsliga problem. Det största problemet är avsaknad av kunskap. Lärarna är inte medvetna om vad de får eller inte får göra enligt lagen eller användningslicenserna. Det bör dock uppmärksammas att över hälften av lärarna aldrig stött på upphovsrättsliga problem i sitt arbete. Mer kunskap leder till större kval Lärare som fått utbildning i upphovsrätt hade betydligt oftare stött på upphovsrättsliga problem under sin karriär än de som inte fått utbildning i upphovsrätt. Kunskap om upphovsrätten förbättrar förmågan att identifiera olika upphovsrättsliga problemsituationer. Kunskap om vad upphovsrätten innebär och hur nödvändiga användningslicenserna är, orsakar bland lärarna betydligt mer osäkerhet om huruvida man får använda något visst material i undervisningen eller inte. Å andra sidan har lärare som stött på upphovsrättsliga problem kunnat söka sig till utbildningen för att få svar på sina frågor om upphovsrätten. Lärarna behöver klara instruktioner och mer utbildning Upphovsrätten upplevs vara oklar och svår. I och med att undervisningsmiljöerna digitaliseras och att det finns allt mer material tillgängligt elektroniskt och på nätet önskas det klara instruktioner både i elektronisk och tryckt form om vad man får och inte får göra i undervisningen. Lärarna önskar mer utbildning i upphovsrätt både som en del av lärarutbildningen och som fortbildning. 4
5 TABELLER Tabell 1. Hur ofta använder du följande utrustning i din undervisning eller i samband med undervisningsförberedelserna? Grundskolor och gymnasier. Bärbar dator Videokanon Dokumentkamera Tablett TV Interaktiv whiteboard (t.ex. Smartboard) Smarttelefon CD-/ DVDspelare Digitalkamera Dagligen 79,9 % 68,6 % 66,6 % 20,1 % 11,3 % 10,4 % 11,6 % 1,1 % 1,1 % Några gånger om året 13,7 % 13,6 % 15,4 % 8,0 % 14,4 % 11,6 % 21,0 % 2,6 % 5,0 % 3,1 % 6,3 % 7,0 % 6,9 % 16,7 % 20,9 % 22,4 % 6,6 % 17,7 % 2,0 % 4,4 % 3,3 % 7,4 % 15,9 % 16,0 % 23,4 % 22,0 % 34,6 % 0,6 % 2,9 % 2,7 % 12,1 % 9,3 % 9,0 % 8,9 % 22,9 % 18,7 % Aldrig 0,7 % 4,3 % 5,0 % 45,4 % 32,4 % 32,1 % 12,7 % 44,9 % 22,9 % Totalt n=700 Tabell 2. Hur ofta använder du följande utrustning i din undervisning eller i samband med undervisningsförberedelserna? Yrkesläroanstalter. Bärbar dator Videokanon Dokumentkamera Tablett TV Interaktiv whiteboard (t.ex. Smartboard) Smarttelefon CD-/ DVDspelare Digitalkamera Dagligen 81,4 % 48,3 % 16,2 % 3,8 % 10,7 % 17,6 % 4,6 % 2,9 % 3,5 % Några gånger om året 10,7 % 30,7 % 19,4 % 7,4 % 8,8 % 10,7 % 6,6 % 2,1 % 10,1 % 3,5 % 11,0 % 13,1 % 10,2 % 11,5 % 15,2 % 15,7 % 8,8 % 17,4 % 2,6 % 4,6 % 16,6 % 15,0 % 13,1 % 11,2 % 25,8 % 21,8 % 28,5 % 1,4 % 2,9 % 10,1 % 17,1 % 12,3 % 12,0 % 20,0 % 26,1 % 18,1 % Aldrig 0,3 % 2,4 % 24,6 % 46,4 % 43,5 % 33,3 % 27,4 % 38,4 % 22,4 % Totalt n=625 Tabell 3. Hur ofta använder du följande utrustning i din undervisning eller i samband med undervisningsförberedelserna? Yrkeshögskolor. Bärbar dator Videokanon Dokumentkamera Tablett TV Interaktiv whiteboard (t.ex. Smartboard) Smarttelefon CD-/ DVDspelare Digitalkamera Dagligen 85,4 % 53,1 % 4,8 % 1,8 % 8,7 % 15,0 % 2,5 % 1,8 % 1,5 % Några gånger om året 8,3 % 31,4 % 9,0 % 5,7 % 9,0 % 8,7 % 2,8 % 1,0 % 5,3 % 3,0 % 8,0 % 10,5 % 9,2 % 12,1 % 11,3 % 10,1 % 6,2 % 15,5 % 1,2 % 4,0 % 22,0 % 14,5 % 12,6 % 15,5 % 17,8 % 11,8 % 25,8 % 1,5 % 2,5 % 18,1 % 22,0 % 17,3 % 13,6 % 23,6 % 27,1 % 21,6 % Aldrig 0,7 % 1,0 % 35,6 % 46,9 % 40,3 % 35,9 % 43,1 % 52,1 % 30,3 % Totalt n=601 5
6 Tabell 4. Hur ofta använder du följande utrustning i din undervisning eller i samband med undervisningsförberedelserna? Universitet. Bärbar dator Videokanon Dokumentkamera Tablett TV Interaktiv whiteboard (t.ex. Smartboard) Smarttelefon CD-/ DVDspelare Digitalkamera Dagligen 62,4 % 20,7 % 3,5 % 3,5 % 7,3 % 6,4 % 2,1 % 1,5 % 1,7 % Några gånger om året 20,1 % 40,5 % 4,4 % 4,8 % 6,4 % 6,2 % 3,1 % 1,0 % 3,3 % 7,9 % 20,5 % 7,9 % 8,1 % 6,8 % 7,7 % 5,4 % 3,1 % 11,2 % 5,8 % 11,2 % 14,1 % 11,8 % 10,2 % 10,4 % 9,5 % 7,7 % 17,8 % 1,7 % 3,3 % 18,0 % 18,9 % 12,7 % 15,6 % 19,1 % 20,7 % 14,9 % Aldrig 2,1 % 3,7 % 52,1 % 52,9 % 56,6 % 53,7 % 60,8 % 66,0 % 51,0 % Totalt n=482 Tabell 5. Hur ofta använder du följande material i din undervisning eller i samband med undervisningsförberedelserna? Grundskolor och gymnasier. Material av läroboksförläggare organisationer, företag eller myndigheter tidningsförläggare Material från mediehus (t.ex. Yle) Övrigt material Tryckt lärobok eller arbetsbok Tilläggsmaterial till en tryckt lärobok Avgiftsbelagt elektroniskt material Avgiftsfritt elektroniskt material Tryckt material Tryckt material (t.ex. dagstidningar eller tidskrifter) Material som en kollega har sammanställt Material som helt gjorts själv Dagligen 82,1 % 30,9 % 24,3 % 17,1 % 2,3 % 3,4 % 2,1 % 3,3 % 3,0 % 1,9 % 26,6 % 10,0 % 34,1 % 19,6 % 32,6 % 8,0 % 12,7 % 7,9 % 9,6 % 14,1 % 11,4 % 30,9 % 4,1 % 16,9 % 13,1 % 28,4 % 29,9 % 32,9 % 27,1 % 22,9 % 38,7 % 31,3 % 26,1 % Några gånger om året 1,7 % 8,9 % 6,9 % 12,7 % 39,7 % 31,4 % 46,3 % 34,1 % 28,6 % 32,9 % 10,7 % 0,9 % 3,0 % 5,7 % 4,0 % 12,9 % 10,6 % 11,4 % 15,3 % 8,1 % 13,6 % 3,4 % Aldrig 1,1 % 6,3 % 30,4 % 5,1 % 7,3 % 9,0 % 5,1 % 14,9 % 7,4 % 9,0 % 2,3 % Totalt n=700 6
7 Tabell 6. Hur ofta använder du följande material i din undervisning eller i samband med undervisningsförberedelserna? Yrkesläroanstalter. Material av läroboksförläggare organisationer, företag eller myndigheter tidningsförläggare Material från mediehus (t.ex. Yle) Övrigt material Tryckt lärobok eller arbetsbok Tilläggsmaterial till en tryckt lärobok Avgiftsbelagt elektroniskt material Avgiftsfritt elektroniskt material Tryckt material Tryckt material (t.ex. dagstidningar eller tidskrifter) Material som en kollega har sammanställt Material som helt gjorts själv Dagligen 26,7 % 5,9 % 2,9 % 9,4 % 2,6 % 7,2 % 2,4 % 3,5 % 3,4 % 2,7 % 50,2 % 31,7 % 12,5 % 7,0 % 28,0 % 16,6 % 25,4 % 11,7 % 13,9 % 11,5 % 14,9 % 33,1 % 19,0 % 18,7 % 11,0 % 29,9 % 33,0 % 32,6 % 32,6 % 28,5 % 28,5 % 29,9 % 11,0 % Några gånger om året 10,1 % 18,4 % 13,4 % 16,8 % 26,6 % 18,6 % 29,3 % 25,6 % 26,6 % 25,9 % 4,0 % 4,6 % 15,4 % 15,0 % 5,9 % 10,1 % 7,5 % 13,0 % 11,7 % 14,1 % 14,9 % 1,4 % Aldrig 7,8 % 29,1 % 50,6 % 9,9 % 11,2 % 8,6 % 11,0 % 16,8 % 16,0 % 11,7 % 0,2 % Totalt n=625 7
8 Tabell 7. Hur ofta använder du följande material i din undervisning eller i samband med undervisningsförberedelserna? Yrkeshögskolor. Material av facklitteratur förläggare vetenskapsförläggare organisationer, företag eller myndigheter tidningsförläggare Material från mediehus (t.ex. Yle) Övrigt material Tryckt lärobok eller fackbok Avgiftsbelagt elektroniskt material Avgiftsfritt elektroniskt material Tryckta vetenskapliga artiklar Tryckt material Tryckt material Material som en kollega har sammanställt Material som helt gjorts själv Dagligen 21,8 % 5,3 % 24,6 % 5,7 % 9,7 % 2,7 % 9,3 % 4,5 % 5,7 % 2,7 % 4,5 % 54,7 % 32,1 % 8,5 % 33,3 % 17,6 % 27,1 % 14,0 % 28,8 % 10,8 % 17,8 % 12,3 % 13,0 % 28,0 % 22,8 % 13,0 % 24,8 % 25,6 % 27,0 % 27,6 % 31,3 % 26,1 % 26,1 % 22,6 % 23,1 % 10,0 % Några gånger om året 14,5 % 13,5 % 10,0 % 24,6 % 20,0 % 29,5 % 19,5 % 28,0 % 25,0 % 29,5 % 30,0 % 4,3 % 5,3 % 19,8 % 4,0 % 14,8 % 8,7 % 15,0 % 6,8 % 17,6 % 13,0 % 17,3 % 19,8 % 2,3 % Aldrig 3,5 % 39,9 % 3,3 % 11,6 % 7,7 % 11,3 % 4,3 % 13,0 % 12,5 % 15,6 % 9,7 % 0,7 % Totalt n=601 8
9 Tabell 8. Hur ofta använder du följande material i din undervisning eller i samband med undervisningsförberedelserna? Universitet. Material av facklitteratur förläggare vetenskapsförläggare organisationer, företag eller myndigheter tidningsförläggare Material från mediehus (t.ex. Yle) Övrigt material Tryckt lärobok eller fackbok Avgiftsbelagt elektroniskt material Avgiftsfritt elektroniskt material Tryckta vetenskapliga artiklar Tryckt material Tryckt material Material som en kollega har sammanställt Material som helt gjorts själv Dagligen 18,5 % 3,9 % 17,2 % 11,2 % 16,2 % 2,5 % 5,6 % 3,1 % 4,8 % 2,7 % 3,5 % 31,1 % 24,3 % 8,7 % 28,4 % 18,9 % 27,8 % 3,3 % 14,1 % 3,9 % 8,5 % 4,8 % 13,3 % 34,6 % 27,8 % 12,7 % 26,3 % 23,2 % 29,7 % 15,4 % 23,2 % 17,2 % 21,0 % 16,2 % 24,3 % 16,8 % Några gånger om året 17,0 % 14,7 % 14,5 % 20,1 % 13,9 % 27,6 % 24,9 % 18,5 % 19,5 % 19,1 % 33,2 % 13,1 % 6,2 % 14,3 % 7,5 % 14,1 % 5,6 % 22,8 % 13,3 % 23,2 % 19,1 % 18,5 % 17,0 % 3,3 % Aldrig 6,2 % 45,6 % 6,0 % 12,4 % 6,8 % 28,4 % 18,9 % 34,0 % 27,2 % 38,8 % 8,7 % 1,0 % Totalt n=482 Tabell 9. Innehållet i egenhändigt gjort material. Grundskolor och gymnasier Yrkesläroanstalter Yrkeshögskolor Universitet Helt självgjort (t.ex. egna bilder, text osv.) Färdigt material producerat av andra som du sammanställde till en egen helhet 56,7 % 55,9 % 49,7 % 45,7 % 4,9 % 8,5 % 4,0 % 4,5 % Delvis färdigt material och delvis eget 33,5 % 33,6 % 43,6 % 47,4 % Annat 4,9 % 2,0 % 2,7 % 2,5 % Totalt Grundskolor och gymnasier: n=349 / Yrkesläroanstalter: n=503 / Yrkeshögskolor: n=553 / Universitet: n=403 9
10 Tabell 10. När modifierade du senast verk (t.ex. bilder eller foton)? Grundskolor och gymnasier Yrkesläroanstalter Yrkeshögskolor Universitet Under de senaste två dagarna 1,3 % 1,8 % 1,5 % 3,1 % Under den senaste 3,9 % 4,0 % 4,3 % 4,4 % Under den senaste 4,3 % 6,1 % 7,0 % 8,5 % Under det senaste halvåret 5,7 % 6,4 % 8,2 % 8,7 % Under det senaste året 9,1 % 7,8 % 10,8 % 9,3 % Mer än ett år sedan 9,9 % 6,9 % 9,0 % 12,0 % Aldrig 57,1 % 58,4 % 50,6 % 47,3 % Ingen uppfattning 8,7 % 8,6 % 8,7 % 6,6 % Totalt Grundskolor och gymnasier: n=700 / Yrkesläroanstalter: n=625 / Yrkeshögskolor: n=601 / Universitet: n=482 Tabell 11. När använde du för översättningsuppgifter annan text än den som finns i läroboken för språk (t.ex. tidningsartiklar el.dyl.) Grundskolor och gymnasier Yrkesläroanstalter Yrkeshögskolor Universitet Under de senaste två dagarna 1,6 % 1,0 % 1,7 % 1,7 % Under den senaste 2,9 % 3,2 % 5,5 % 2,1 % Under den senaste 3,0 % 7,0 % 5,5 % 4,8 % Under det senaste halvåret 5,6 % 3,8 % 6,2 % 4,1 % Under det senaste året 5,9 % 7,0 % 5,0 % 3,7 % Mer än ett år sedan 7,3 % 6,4 % 5,7 % 3,5 % Aldrig 63,4 % 60,8 % 56,1 % 64,5 % Ingen uppfattning 10,4 % 10,7 % 14,5 % 15,6 % Totalt Grundskolor och gymnasier: n=700 / Yrkesläroanstalter: n=625 / Yrkeshögskolor: n=601 / Universitet: n=482 Tabell 12. När kombinerade du senast olika verk till ett nytt verk (t.ex. lade musik till en video e.dyl.)? Grundskolor och gymnasier Yrkesläroanstalter Yrkeshögskolor Universitet Under de senaste två dagarna 1,0 % 0,8 % 0,8 % 1,7 % Under den senaste 1,4 % 1,6 % 2,3 % 2,3 % Under den senaste 2,6 % 3,8 % 4,7 % 3,5 % Under det senaste halvåret 5,0 % 5,8 % 5,5 % 2,5 % Under det senaste året 8,3 % 7,2 % 9,2 % 6,8 % Mer än ett år sedan 11,3 % 9,3 % 11,8 % 9,3 % Aldrig 62,3 % 61,4 % 56,7 % 63,5 % Ingen uppfattning 8,1 % 10,1 % 9,0 % 10,4 % Totalt Grundskolor och gymnasier: n=700 / Yrkesläroanstalter: n=625 / Yrkeshögskolor: n=601 / Universitet: n=482 10
11 Tabell 13. Har du någonsin stött på upphovsrättsliga problem i ditt undervisningsarbete? 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Grundskolor och gymnasier 42,0 % 58,0 % Yrkesläroanstalter 34,4 % 65,6 % Yrkeshögskolor 49,6 % 50,4 % Universitet 35,9 % 64,1 % Ja Nej Grundskolor och gymnasier: n=700 / Yrkesläroanstalter: n=625 / Yrkeshögskolor: n=601 / Universitet: n=482 11
12 Kopiosto Sanduddsgatan Helsingfors Växel: +358 (0) twitter.com/kopiosto
KOPIERINGS- OCH INSPELNINGS- LICENS FÖR LÄROANSTALTER
KOPIERINGS- OCH INSPELNINGS- LICENS FÖR LÄROANSTALTER GRUNDSKOLOR, GYMNASIER OCH YRKESLÄROANSTALTER Utbildningsstyrelsen har anskaffat licens för kopiering och inspelning av tv-program för grundskolor,
Materialen och upphovsrätterna i undervisningen
Materialen och upphovsrätterna Utbildningsstyrelsen och Kopiosto utredde under hösten 2018 användningen av digitala material, distributionen av material som lärarna skapar själva samt lärarnas kunskaper
KOPIERINGS LICENS FÖR HÖGSKOLOR
KOPIERINGS LICENS FÖR HÖGSKOLOR UNIVERSITET OCH YRKESHÖGSKOLOR Kopiostos kopieringslicens är ett användbart hjälpmedel i undervisningen. Den möjliggör delvis kopiering och digitalisering av tryckta publikationer,
KOPIERING OCH INSPELNING VID LÄROANSTALTER
KOPIERING OCH INSPELNING VID LÄROANSTALTER Kopiostos licenser för läroinrättningar KORT OM UPPHOVSRÄTT Upphovsrätt är en ensamrätt som tillhör den som utför skapande arbete. Föremål för upphovsrätten är
Kopiosto rf
Läraren och upphovsrätt Kopiosto rf 11.4.2019 Lärarens tre roller Lärarens tre roller i förhållande till upphovsrätten 1. Som upphovsman framställer egna undervisningsmaterial Läraren och elever får upphovsrätten
KOPIERING OCH INSPELNING VID LÄROANSTALTER
KOPIERING OCH INSPELNING VID LÄROANSTALTER Kopiostos licenser för läroinrättningar Kort om UppHoVsrätt U pphovsrätt är en ensamrätt som tillhör den som utför skapande arbete. Föremål för upphovsrätten
KOPIERINGS- OCH INSPELNINGS- LICENS. Småbarnspedagogik
KOPIERINGS- OCH INSPELNINGS- LICENS Småbarnspedagogik Kopiostos licenser underlättar användningen av verk Utbildningsstyrelsen har skaffat en kopierings- och användningslicens för användning av tv-program
Upphovsrättens. Din rutt till upphovsrätten
Upphovsrättens Din rutt till upphovsrätten Upphovsrättens ABC Denna broschyr innehåller basinformation om upphovsrätten. I broschyren finns också svar på upphovsrättsfrågor från skolvärlden. Kopiraitti
KOPIOSTO- BEVAKNINGS- FULLMAKT
KOPIOSTO- BEVAKNINGS- FULLMAKT Upphovsrättsorganisationen VAD INNEBÄR KOPIOSTO- BEVAKNINGSFULLMAKTEN? är en gemensam upphovsrättsorganisation för upphovsmän, utövande konstnärer och förläggare. Den möjliggör
Operight infotillfälle
Operight infotillfälle Föreläsningsunderlag Del 1: Upphovsrättens ABC Vad är upphovsrätt? Upphovsrätten skyddar skapande arbete och investeringar. Upphovsrättslagens syfte är att skapa en balans mellan
KOPIRAITTILA SKOLA PROJEKTARBETEN. Användning av verk i sitt eget arbete
KOPIRAITTILA SKOLA PROJEKTARBETEN Användning av verk i sitt eget arbete ANVÄNDNING AV VERK Man behöver i allmänhet upphovsmannens tillstånd för att använda en annan persons verk. Man behöver inte tillstånd
FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER I FÖRETAG
FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER I FÖRETAG 1 Årligen kopieras det över 1 miljard sidor i finska företag. Enligt undersökningar består 2 till 15 procent av alla kopior av upphovsrättsskyddat material såsom tidningar,
Upphovsrättens. Din rutt till upphovsrätten
Upphovsrättens Din rutt till upphovsrätten Upphovsrättens ABC Den här broschyren innehåller grund läggande fakta om upphovsrätt. I broschyren finner du även svar på aktuella upphovsrättsfrågor inom skolvärlden.
FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN
FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN 1 Inom kommunalförvaltningen kopieras årligen över 500 miljoner sidor, varav 100 miljoner i samkommuner. Av dessa kopior tas 4,4 % av material som
Upphovsrättens. Din rutt till upphovsrätten
Upphovsrättens Din rutt till upphovsrätten Upphovsrättens ABC Den här broschyren innehåller grund läggande fakta om upphovsrätt. I broschyren finner du även svar på aktuella upphovsrättsfrågor inom skolvärlden.
KOPIOSTO- BEVAKNINGS- FULLMAKT
KOPIOSTO- BEVAKNINGS- FULLMAKT Upphovsrättsorganisationen VAD INNEBÄR KOPIOSTO- BEVAKNINGSFULLMAKTEN? är en gemensam upphovsrättsorganisation för upphovsmän, utövande konstnärer och förläggare. Den möjliggör
Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige
Distansundervisning Anna Anu Viik tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Utmaningar! Grupperna är ofta heterogena! Modersmål är inte ett schemalagt
Bästa lärare, VerMit-projektgruppen projektkoordinator Sari Tervonen, Kuopio universitet projektkoordinator Maija Suhonen, yrkeshögskolan Savonia
Bästa lärare, Dimensioneringsramen för nätbaserade studier är ett verktyg för planeringen av nätbaserad undervisning. Med hjälp av dimensioneringsramen kan du planera din nätbaserade undervisning så att
KOPIERINGSLICENS FÖR UNIVERSITET OCH YRKESHÖGSKOLOR
KOPIERINGSLICENS FÖR UNIVERSITET OCH YRKESHÖGSKOLOR KOPIERINGSLICENS FÖR UNIVERSITET OCH YRKESHÖGSKOLOR För användning av material som är skyddat av upphovsrätten i undervisning, forskning eller i organisationens
2. Vad skyddar upphovsrätten? 4. Vem får upphovsrätten?
Upphovsrättens ABC 1. Vad är upphovsrätt? 2. Vad skyddar 3. Hur uppstår 4. Vem får Upphovsrätt är ett skydd för skapande arbete. Filmer, musik, böcker eller serietidningar har alla upphovsmän. Upphovsrätten
Var inte en bildtjuv. Till läraren 1. Brukar du använda bilder? 2. Lyssna på Farzad LÄRARINSTRUKTIONER Lektionens syfte
Var inte en bildtjuv Lektionen syftar till att göra eleverna medvetna om begreppet upphovsrätt och vad det betyder för dem när de vill använda sig av andras bilder. Till läraren 1. Brukar du använda bilder?
Demografisk undersökning
Skandinaviens största oberoende märkesinriktade bilsajt! Vilka är våra besökare? Svaret finns på följande sidor! Demografisk undersökning Utförd 2006-09-19 ->2007-05-08 Kön Kön Man 8312 98,20% Kvinna 152
Vi är alla källor. En digital lektion från Sida 1 av 6
Vi är alla källor Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier. Samtalsuppgiften visar att det kan finnas både positiva och negativa aspekter av att lägga
Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord
Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller
Digitalisering i skolan
Digitalisering i skolan 1 Frågeblanketten läses maskinellt. Vi ber dig därför att: Använda bläckpenna Markera dina svar med kryss, så här: Om du svarat fel täck hela rutan med det felaktiga krysset, så
Bästa utbildnings-/undervisningsanordnare! Datainsamlingarna hösten 2012
1(5) Pvm Dnro Dnr TK-41-961-12 Vastaanottaja Mottagare Bästa utbildnings-/undervisningsanordnare! Viite Ref. Datainsamlingarna hösten 2012 Asia Ärende Datainsamlingar Statistikcentralen samlar i höst in
LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT
LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN 2 (7) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 IT... 4 Sammanfattning... 7 LULEÅ KOMMUN 3 (7) Bakgrund Elever ska ha tillgång till
Projektarbeten. Kopiosto
Projektarbeten Vad du komma Att andras material Bilder, kartor,, tidningsartiklar, musik och videofilmer alla skyddade av Att kopiera och till andras verk till det egna arbetet vanligtvis av upphovspersonen
Var inte en bildtjuv. Lektionen handlar om att öka förståelsen för hur man får använda andras bilder. Var inte en bildtjuv
Lektionen handlar om att öka förståelsen för hur man får använda andras bilder. Lektionsförfattare: Boel Nygren Till läraren 1. Brukar du använda bilder? 2. Lyssna på Farzad Sida 1 av 10 3. Undersök fria
3. Hur många år har du sammanlagt undervisat i engelska på mellanstadiet?
Engelska Lärarenkät 1 åk 5 NU89 Det här formuläret innehåller frågor, som rör Din undervisning i engelska. Den första delen behandlar den lärarutbildning Du fått samt eventuell fortbildning och/eller behov
Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
KICKOFF-TILLFÄLLE FÖR Samhällsvetenskapernas förunderliga värld på Soc&kom
HELSINGFORS UNIVERSITET SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN Material från KICKOFF-TILLFÄLLE FÖR Samhällsvetenskapernas förunderliga värld på Soc&kom 8.5.2019. INNEHÅLL Samhällsvetenskapernas förunderliga
+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas
1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:
Söktips Att hitta det man letar efter
Söktips - Att hitta det man letar efter Med utgångspunkt i en bild är tanken att eleverna på ett kritiskt sätt ska reflektera över sina egna sökningar på nätet. Till läraren 1. Titta på bilden 2. Hur hittar
Enkät till förskolepersonal
Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna
Undersök Google. Sida 1 av 9. En digital lektion från
Syftet med lektionen är att prata om Google och göra elever medvetna om att de behöver ställa kritiska frågor kring sina sökningar i Google. Lektionen grundar sig på material som vuxit fram och använts
Bibliotekens webbmaterial för undervisning
Bibliotekens webbmaterial för undervisning De finländska biblioteken, museerna och arkiven har lagt ut information och fritt tillgängliga texter, bilder och videor på nätet. Du kan använda materialet till
Projektarbeten. Vad lönar det sig att komma ihåg
Projektarbeten Vad lönar det sig att komma ihåg Utnyttjande av olika resurser Bilder, kartor, böcker, tidningsartiklar, musik och videon är alla skyddade av upphovsrätten Att kopiera och lägga till dem
Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet
Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet Målgrupp och genomförande Ett slumpvist urval på 2000 personer bland OAJ:s medlemmar
1. Kontaktinformation * Förnamn. Efternamn. Mobiltelefon. E-post. Postort. Organisation. Kommun
KT i skolorna 2013 Enkäten IKT i skolorna 2013 är en del av en omfattande IT-kartläggning som riktar sig till kommunerna och samkommunerna. Den här enkäten gäller kommunala skolor och läroanstalter som
Upphovsrättens. Din rutt till upphovsrätten
Upphovsrättens Din rutt till upphovsrätten Upphovsrättens ABC Denna broschyr innehåller bas information om upphovsrätten. I broschyren finns också svar på upphovsrättsfrågor från skolvärlden. Kopiraitti
Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken
Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Ledande Strategiarbete Påverkande Ny ledare ombord Förändringsprocesser Värden och etiska principer Förändringar i verksamhetsmiljön Kommunicera
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas
Vi är alla källor. Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier.
Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier. Lektionsförfattare: Christina Löfving Till läraren 1. Delar du med dig om din dag? 2. En digital lektion från
50, miljoner euro i upphovsrättsersättningar. 45 miljoner euro till upphovsmän inom de kreativa branscherna. 45 medlemsorganisationer
Vi är Kopiosto VI ÄR FINLANDS MEST OMFATTANDE UPPHOVSRÄTTS ORGANISATION FÖR SKAPANDE VERKSAMHET Vi på Kopiosto möjliggör ansvarsfull användning av de publikationer och audiovisuella verk som omfattas av
Informationskompetens
Informationskompetens Det här är en enkätundersökning som är intresserad av dina vanor när du söker information på Internet. Den består av 21 frågor och ditt deltagande i studien är helt frivilligt och
Rapport skolutveckling och digitalisering
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/360 GVN 2016/86 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 maj 2016 1 (7) Barn- och utbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Vardagsekonomi. Engelska
Vardagsekonomi Engelska Denna kurs vänder sig till Dig som vill: - känna dig säkrare när du använder dina pengar Dina egna önskemål bestämmer innehållet i denna kurs. Vad vill DU lära dig? Här kan vi blanda
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att
Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier)
6. kan använda i 5. kan tillämpa i av 3. kan visa för eleverna 2. kan själv 1. kan inte själv / Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier) Skolans namn: Kollektiv kunskapsutveckling Denna
IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se
IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde
Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo
REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras
Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3
Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera
DIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE
DIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE WHITE PAPER CLIO ONLINE FRÅN BONNIER EDUCATION 2017 INLEDNING IT har fått en framträdande roll i undervisningen i grundskolan I Danmark har IT under de senaste åren
Digitalisering i förskolan
Digitalisering i förskolan 1 Frågeblanketten läses maskinellt. Vi ber dig därför att: Använda bläckpenna Markera dina svar med kryss, så här: Om du svarat fel täck hela rutan med det felaktiga krysset,
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
UPPHOVSRÄTT ELLER FEL I SKOLAN. Undersökning om hur svenska lärare använder rörlig bild i skolan
UPPHOVSRÄTT ELLER FEL I SKOLAN Undersökning om hur svenska lärare använder rörlig bild i skolan Det talas ofta om privatpersoners ansvar och skyldigheter att betala för streamat innehåll, men det förekommer
som finns i skolan. Det hjälp. använder datorn. behandlad.
Användarinstruktionn och elevkontrakt för elever på S:t Eskils gymnasium S:t Eskils gymnasium vill ge dig som elev en utvecklande, kreativ och lärorik tid under dina år på gymnasiet. Skolan satsar stora
Musik och bibliotek - upphovsrätt
Musik och bibliotek - upphovsrätt Musikmuseet den 17 april 2007 Susanna Broms Om det är något man vill göra, är det troligtvis förbjudet! 2007-04-17 Susanna Broms 2 Upphovsrättens reglering Bern-konventionen
http://www.sverd.se/4-fria-upphovsrattslicenser/ Fria upphovsrättslicenser underlättar kunskapsdelning och lärande
http://www.sverd.se/4-fria-upphovsrattslicenser/ Fria upphovsrättslicenser underlättar kunskapsdelning och lärande Ebba Ossiannilsson, Lunds universitet Alma Taawo Fristående konsult Användning av fria
Varför behöver man vara källkritisk?
Med den här lektionen får du möjlighet att introducera en enkel metod för källkritisk granskning. Christina Löfving har som ansvarig för skolbiblioteket arbetat fram ett material tillsammans med elever
STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta
1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera
Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje?
Utbildningskontoret Åke Martinsson 2009-10-19 Förekommer spel om pengar på i Södertälje? Rapport av resultat från webbenkät 2009-09. På uppdrag av Utbildningsnämnden genomfördes en kartläggning med fokus
Utveckla din IT- kompetens
Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se
LBD4ALL-BRUKSANVISNING E-lärande i LbD4All-verksamhetsmodellen
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING E-lärande i LbD4All-verksamhetsmodellen Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014
Idéproduktion. Klassificering av idéer
Vi kommer att presentera lösningsidéer för en individualiserad undervisning i gymnasieskolan. Idéproduktion färre elever per lärare homogena grupper Klassificering av idéer inlärningspedagogiska fysisk
Multimediasuccén från Storbritannien är här!
Multimediasuccén från Storbritannien är här! Liber espresso är ett omfattande, ämnesövergripande digitalt arkiv för F 6 som ständigt växer och uppdateras. Nyfiken p å framtide ns skola? Öp pna här >> Med
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!
Skol-IT-gruppen. IT som redskap i lärandet. ... med övertygelsen att. kommer att vara en prioriterad fråga i samtliga GR-kommuner åren framöver
Skol-IT-gruppen... med övertygelsen att IT som redskap i lärandet kommer att vara en prioriterad fråga i samtliga GR-kommuner åren framöver Bo-Staffan Josefsson Lars Björn aktuella frågor En-till-en Digital
Vad är en källa? Lektionen handlar om betydelsen av att ha ett källkritiskt förhållningssätt. Vad är en källa?
Lektionen handlar om betydelsen av att ha ett källkritiskt förhållningssätt. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Titta på bilden 2. Sammanfatta En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf. Nordicom.gu.se
Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf Nordicom.gu.se Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 15 (procent) Alla plattformar Internet (totalt) Television
Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor
Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Antal svar Antal enkäter som skickades ut till Ma/No-lärare 500 Antal svar 390 Antal ämnesansvariga av ovanstående 49 (12,5% av 390)
DIK berättar hur ett skolbibliotek når sin fulla potential.
Så skapar du ett Skolbibliotek i världsklass! DIK berättar hur ett skolbibliotek når sin fulla potential. Vad är ett Skolbibliotek i världsklass? Ett välfungerande skolbibliotek är aldrig ett tyst ställe.
Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.
Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/
Reflektera kring språket på nätet
Lektionen handlar om vilken funktion symboler och bilder har vid digital kommunikation. Lektionsförfattare: Boel Nygren Till läraren 1. Använder du emojis? 2. Vilken emoji använder ni? En digital lektion
2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN
26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet
IT-användning och IT-kompetens i skolan
IT-användning och IT-kompetens i skolan Förslag till nationell strategi för skolans digitalisering för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan Den digitala våren 2 februari: Nationellt
Får jag använda bilden? Lektionen handlar om upphovsrätt för bilder. Får jag använda bilden? Lektionsförfattare: Greger Ravik.
Lektionen handlar om upphovsrätt för bilder. Lektionsförfattare: Greger Ravik Till läraren 1. Var hittar du bilder? 2. Hitta den bästa bilden 3. Visa era bilder för varandra 4. Välj den bild du vill ha
Digitalisering i skolan och vuxenutbildningen
Digitalisering i skolan och vuxenutbildningen 1 Frågeblanketten läses maskinellt. Vi ber dig därför att: Använda bläckpenna Skriva tydliga siffror, så här: Markera dina svar med kryss, så här: Om du svarat
Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning
Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer
Enkät - Kursnavet (maj 2006) Sida 1 av 1
Enkät - Kursnavet (maj 2006) Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 348 Kursnavet har varit i drift i tre år. Syftet med enkäten är att utreda hur Kursnavet används bland de registrerade användarna och hur
Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11
Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,
Värdera källor Är fågeln farlig?
Värdera källor - Är fågeln farlig? En introduktion till ett källkritiskt samtal utifrån en bild. Till läraren 1. Titta på bilden 2. Sammanfatta och reflektera LÄRARINSTRUKTIONER Lektionens syfte Kristina
I Linköpings inriktningsdokument för IKT-utveckling i grundskola anges följande mål för pedagogerna: 3
IKT-plan för Rosendalsskolan, läsåret 2015-2016 1. Styrdokument och andra riktlinjer Digital kompetens är ett av de övergripande mål som nämns i LGR11: 1 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången
Den nya lagen om småbarnspedagogik vad förändras angående dataskydd och sekretess?
Den nya lagen om småbarnspedagogik vad förändras angående dataskydd och sekretess? Jurist Sanna Haanpää Undervisningsråd Pia Kola-Torvinen Utbildningsstyrelsen Vilka förändringar som gäller sekretess innebär
Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan
Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt
Utveckling och lärande
Elevenkät 2018 Elevernas ansvar och inflytande, Lgr 11 (kap 2.3) De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen.
Användning av bilder, texter och noter i undervisningen HÖGSKOLEAVTALET 2014
Användning av bilder, texter och noter i undervisningen HÖGSKOLEAVTALET 2014 Avtalet gäller alla lärosäten Avtalet omfattar högskoleutbildning enligt högskolelagen samt sådan utbildning som kan leda fram
Creative Commons. en guide för lärare. En guide för lärare
Plastic globes at the Museum für Kommunikation, Berlin av Tup Wanders http://www.flickr.com/photos/tupwanders/79476476/ en guide för lärare Creative Commons En guide för lärare 1 Creative Commons Vad är
En introduktion till källkritik åk 1-3
En introduktion till källkritik åk 1-3 Lektionen handlar om källkritik och att värdera information. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Vid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under
Christina Skodras Muffles truffles Undervisning i multiplikation med systematiskt varierade exempel I Nämnaren 2015:4 beskrivs ROMB-projektet övergripande i Unga matematiker i arbete. Här redovisas och
Celia - Bibliotekstjänster för elever med särskilda behov
11.10.2017 Celia - Bibliotekstjänster för elever med särskilda behov Tammerfors 10.10.2017 Minna Katela 1 Celia Celia är ett nationellt kunskapscentrum för tillgänglig litteratur och publicering, som producerar
www.mediataitokoulu.fi
Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något
Upphovsrätt. Upphovsrättens grunder. Universitetsjurist Martin Putsén. Juristfunktionen, Linköpings universitet
Upphovsrätt Upphovsrättens grunder Universitetsjurist Martin Putsén Juristfunktionen, Linköpings universitet 2012-10-19 Upphovsrättens grunder Bakgrund Upphovsrättsliga grunder Exempel Litteratur Webbaserat
Anna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande
Anna-Lena Godhe lektor i pedagogik Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Rik och
RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL
RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen
En introduktion till källkritik åk 1-3
En introduktion till källkritik åk 1-3 Lektionen handlar om källkritik och att värdera information. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)
Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),
Jämställdhetsenkät. A Grundläggande information om respondenten. Kön a) pojke b) flicka c) annat d) jag vill inte svara Klass a) 7 b) 8 c) 9
Jämställdhetsenkät Jämställdhetsarbete är en kunskapsfråga - Guide för främjande av jämställdheten i den grundläggande utbildningen. Utbildningsstyrelsen. Guider och handböcker 2015:4. www.oph.fi/publikationer/2015/jamstalldhetsarbete_ar_en_kunskapsfraga
Värdera källor - Är fågeln farlig?
Värdera källor - Är fågeln farlig? En introduktion till ett källkritiskt samtal utifrån en bild. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Titta på bilden 2. Sammanfatta 3. Fortsätt med