Fil.Dr. Björn Apelkvist Fil.Dr. Åsa Apelkvist Fil.Dr. Carmen Vioreanu Fil.Mag. Miryam Diko

Transkript

1 Svar lämnade av :51:00 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Universitetet i Bukarest Institutionen för germanistik Bukarest Björn Apelkvist bjorn.apelkvist@lls.unibuc.ro 2. Land Land: Rumänien 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Höstterminen börjar den 1a oktober, slutar omkring den 10e februari, tentamensperiod ungefär 20e januari till 10e februari. Vårterminen börjar omkring den 15e februari, slutar den 30e juni, tentamensperioder från mitten av maj fram till slutet av juni. 4. Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 110 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Biämne institution?du kan välja fler alternativ Extraämne Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: 4 Fil.Dr. Björn Apelkvist Fil.Dr. Åsa Apelkvist Fil.Dr. Carmen Vioreanu Fil.Mag. Miryam Diko 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Svenskan erbjuds årligen som biämne, eller B-språk, alltid i kombination med ett huvudämne (A-språk)

2 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset för studier i svenska blir större för varje år, framför allt är det det svenska samhället som tycks locka studenter till sektionen. Motivationerna varierar, de flesta är helt enkelt väldigt nyfikna på något som ur Varför läser deras perspektiv ter sig mycket exotiskt. Men det har även visat sig lättare och studenterna svenska lättare att få jobb med de kunskaper i svenska som tre års studier ger. Påfallande vad är deras många finner arbete i Bukarest, vilket innebär att det också föreligger högst motivation? pragmatiska motiv för att läsa svenska i Rumänien. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Kurserna på språkfakulteten har en filologisk inriktning, men en tydlig ambition är att anpassa utbildningen efter arbetsmarknadens behov, vilket innebär ett stort fokus på kommunikativ svenska, att förbereda studenterna på att kunna fungera effektivt i samhällslivets nätverk av verbalt baserade relationer och interaktioner.vissa lyckas kombinera sina språkutbildningar med andra utbildningar eller sysselsättningar, såsom som specialiserade program inom den ekonomiska sektorn. Någon systematisk uppföljning av studenternas sysselsättning efter examen genomförs inte, men i flera fall bevaras kontakten med institutionen och aktualiseras exempelvis i samband med arbetsansökningar. Flera utexaminerade studenter har på senare tid även valt att läsa vidare i Sverige, vanligtvis på olika Mastersprogram som erbjud för internationella studenter i Sverige. Även som lärare i svenska, oftast på olika privata kurser, lyckas numera många utexaminerade studenter få möjlighet att använda sina språkkunskaper yrkesmässigt. Exempelvis de privata språkundervisningscentren Ibsen och Fides ger svenskakurser, med tidigare studenter som svensklärare.många lyckas även få arbete efter examen med svenskan, framför allt genom kundtjänstarbete inom den kommersiella sektorn (på företag som HP, Genpact, Oracle och Wipro m.fl.). De sociala medierna har avsevärt underlättat den fortgående kontakten med utexaminerade studenter, vanligtvis aktualiseras denna i samband med att jobberbjudanden dyker upp via någon av svenskalärarna på sektionen, som fungerar som förmedlande länk. 7. Undervisningens uppdelning Undervisningen på B-nivån byggs upp kring tre kursblock: Ett språkvetenskapligt inriktat (struktur och grammatik), som FIl.Dr Carmen Vioreanu ansvarar för, ett om svensk litteratur- och kulturkunskap, vilket huvudsakligen FIl.Dr. Björn Apelkvist har hand om, samt ett bestående av vad som i Rumänien kallas Practica limbii (muntlig och skriftlig språkfärdighet i praktiken). Det sista momentet är Fil.Dr. Åsa Apelkvist mest involverad i.

3 8. Undervisningens innehåll När det gäller det svenska språkets struktur och grammatik ligger under första terminerna fokus på morfologi, syntax, fonetik och lexikologi, samt under de två sista terminerna på språkets historia och på översättning. Exempel ur kursmaterialet: Svenska Akademiens Grammatik (Vol. 1-5), Maria Bolander, Funktionell svensk grammatik, Ulla Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, Elias Wessén, Svensk språkhistoria, Gösta Bergman, Svensk språkhistoria. På litteraturoch kulturkurserna är ett övergripande fokus att fördjupa kunskapen om de kulturspecifika förhållanden, som på ett markant och vittförgrenat sätt skiljer åt Sverige, svenskan och Norden överhuvudtaget från det rumänska kulturella och språkliga sammanhanget. Innehållet på kurserna är vidare genomgående mer tematiskt än historisk-kronologiskt inriktat centrala epoker, perioder, företeelser närstuderas, såsom exempelvis svensk mentalitet, barnlitteraturen eller det moderna relationsdramats utveckling, liksom även särskilt intressanta enskilda historiska gestalter, såsom exempelvis Raoul Wallenberg eller Olof Palme. Enklare litterära texter på svenska introduceras gradvis, först genom barnlitteraturen och poesi av mer traditionellt och språkligt mindre komplicerat slag (ex. den svenska visan), liksom genom kriminalromaner i lättlästa versioner. Via novellformen (exempelvis Stig Dagerman och Pär Lagerkvist) inriktas studiet på den mer seriösa, klassiska skönlitteraturen, med centrala svenskspråkiga författare som Hjalmar Söderberg, August Strindberg, Edith Södergran, Karin Boye och Gunnar Ekelöf i bibliografin. Den sjätte och sista terminen reserveras för samtida svensk skönlitteratur samt ett tematiskt fokus på det mångkulturella Sverige av idag. När det gäller kulturkunskap läses till en början en del introducerande faktatexter på engelska, som småningom ersätts av för ändamålet särskilt författade, i lättillgänglig form framförda svenska presentationer. Dessa ersätts i sin tur under det sista läsåret av mer avancerad faktalitteratur. Att både skriva och prata om och kring det litterära samt allmänkulturella materialet är av central vikt, ända från studiernas initiala fas och framåt till det avslutande licentiatprovet och diplomuppsatsen på cirka 40 sidor, som det alltså står studenterna fritt att välja att skriva i svenska. Under läsåret skrevs sammanlagt 7 examensarbeten i svenska. Bland årets examensarbeten fanns bland annat en studie av feminismens historiska utveckling i Sverige respektive Rumänien, Flyktingströmmen från Syrien som aktuell samhällelig utmaning, samt av relationen liv och verk hos Astrid Lindgren. Exempel ur bibliografin för litteratur- och kulturkurserna: Swahn, n-öjvind: Maypoles, Crayfish and Lucia. Swedish Holidays and Traditions, Ingmar Söhrman & Ragnar Ängeby: Sverige och Rumänien (Suedia si Romania), Hjalmar Söderberg: Dr Glas, Göran Hägg: Den svenska litteraturens historia (utdrag), Dagmar Hellstam: Sverige på svenska I undervisningen på det praktiska momentet på B-nivån (som de två lärarna gemensamt sköter), övas muntlig och skriftlig färdighet genom läsning och presentationer av aktuella nyhetsartiklar, litterära texter, faktatexter, samt genom dialogövningar, rollspel, hör- och läsförståelser, lyssnande till svensk musik, tittande på svenska filmer, lösande av korsord, författande av egna slut till noveller, m.m. Materialet uppdateras terminsvis, strävan är att hålla de praktiska övningarna så nära samtida aktuella förhållanden som möjligt. Exempel på texter som även på längre sikt används inom ramen för de sex terminerna är: Bland gussar och gossar. Om språksituationen i Sverige (Svenska institutet 2007), Hadenius, Patrik, Lindén, Anita: 46 texter om Sverige 9. Lokalförhållanden

4 Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Tillgången till undervisningsutrymmen i de egentliga, för fakulteten avsedda lokalerna är mycket knappa. Efter ett visst obligatoriskt kaos i början av terminsstarten brukar det emellertid visa sig möjligt att hitta tillgängliga universitetslokaler på längre avstånd från fakulteten att använda. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? (om ja, skriv en kommentar) Erasmus-program för lärarutbyte finns 11. Arrangemang Det årliga Luciafirandet på ambassaden ordnades som vanligt i december med svenskastudenter framförandet Luciatåget. I juni engagerades även en grupp Beskriv föredrag, studenter för de nordiska samt baltiska ambassadernas gemensamma kulturevenemang m.m. midsommarfirande, för att framföra och leda sång och dans, vilket blev en stor succé. som institutionen haft Redaktören, den grafiske designern och universitetsläraren Arina Stoenescu, under året. Stockholm besökte en av Åsa Apelkvists lektioner med årskurs 2, för att berätta som sin verksamhet. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Lite kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Ambassaden är huvudsakligen engagerad i andra frågor än de som rör svenska språket och kulturen (om ja, skriv en kommentar) IKEA i Rumänien kontaktade sektionen för en föreläsning om det svenska midsommarfirandet i juni. 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Linnéuniversitetet Mälardalens högskola Skriv gärna en kommentar om vilken

5 typ av samarbete som sker. Är det t.ex. Erasmusutbyte förekommer årligen med de två förkryssade universiteten studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Fil.Dr. Åsa Apelkvist: "Idiome in Übersetzung und im Kontrast: Schwedisch und Rumänisch" (2016): Diss. Stockholm: pionier press Fil.Dr. Carmen Vioreanu: Dramaturgia suedeză contemporană: de la text la spectacol, Editura Universității din București, Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? SI har sin viktigaste funktion som stabil platform att stå och ibland falla tillbaka på, under de ofta oförutsägbara och ekonomikst knappa villkor som lektorsverksamheten i Bukarest innebär. Stipendierna är en helt avgörande faktor för studierna i svenska, populärast bland dem har under senare år. Mycket viktigt är också läromedelsstödet, som skapar praktiska förutsättningar för studierna, gör det möjligt att skaffa relevanta, aktuella böcker för examensarbeten, m.m. 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Svenskan var på väg att introduceras som huvudämne eller A-språk höstterminen 2016, men av för närvarande oklara orsaker hann ärendet ej godkännas av utbildningsministeriet. Det blir således först hösten 2017 som svenskan kommer att erbjudas som huvudämne att studera på fakulteten. 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats?