2014-10-06 1(4) Kvalitetsrapprt för försklan Avseende hösten 2013 våren 2014 Irsta försklr Ansvarig: Anne Perssn 1(17)
Kvalitetsrapprt förskla Inledning Försklans kvalité ska kntinuerligt ch systematiskt dkumenteras, följas upp, utvärderas ch utvecklas. Systematiskt kvalitetsarbete är en prcess sm sker kntinuerligt i vardagen ch barn, medarbetare, vårdnadshavare ch försklechef är delaktiga i det arbetet på Irsta försklr. Vi har gda rutiner ch ett årshjul för vårt arbete. Dkumentatin, uppföljning, utvärdering ch utveckling sker inm följande mråden: Verksamhetens kvalité ch innehåll i förhållande till styrdkument Barnens lärande ch utveckling, både enskilt ch i grupp i förhållande till lärplanen Kundens upplevelse av försklans verksamhet Pedaggens upplevelse av verksamheten ch ledarskapet 2(17)
Årshjul för systematiskt kvalitetsarbete, Irsta försklr Varje aktivitet i årshjulet innefattar uppföljning, analys, planering av utveckling ch åtgärder (genmförande). Aktiviteterna i cirkeln pågår kntinuerligt Planering ch genmförande Medarbetarenkät Uppföljning av enhetens arbetsplan Föräldrafrum där vårdnadshavare får ta del av mål samt diskutera styrkr ch utvecklingsmråden för avdelningen (dkumenteras, återkpplas ch tas med i frtsatta arbetet) Enheten upprättar en arbetsplan baserad på resultat, analys ch åtgärder från kvalitetsrapprten Pedaggisk idé: Entreprenöriellt lärande med mdern teknik integrerat i lek ch lärande Kvalitetspärm med gemensamma rutiner, prcesser ch enkäter Kvalitetsrapprt lämnas in till huvudman Pedaggisk dkumentatin veckbrev, tankekartr med barnen ch barnens egen dkumentatin Min bk Uppföljningar ch utvärderingar internt men ckså med barn ch vårdnadshavare Självvärderingar ch Ltusdiagram (enskilda ch i arbetslag) Uppföljning av enhetens arbetsplan Enkätstudie till vårdnadshavare (PNenkät) Varje avdelning gör en helhets analys ch utvärdering av läsåret. Underlag är PN-enkäter, enhetens arbetsplan, självvärderingar ch planen mt diskriminering ch kränkande behandling Kvalitetsgruppen analyserar ch sammanställer utvärderingar, självvärderingar ch skriver underlag för kvalitetsrapprt 3(17)
Verksamhetens kvalité ch innehåll: Arbetet på enheten utgår från våra styrdkument, stadens strategiska plan, utbildningsplan ch verksamhetsplan, vår egen enhetsplan, vår kvalitetsrapprt ch vår pedaggiska idé. Mallen för kvalitetsrapprten används av alla arbetslag inför utvärderingen av det egna arbetet. Kvalitetsgruppen sm representeras av varje förskla på enheten sammansställer varje avdelnings utvärdering ch skriver ett underlag för kvalitetsrapprten. Sm underlag för utvärdering från varje avdelning används resultat från nedanstående metder. Ltus diagram diagram sm synliggör måluppfyllelse i prjekt ch aktiviteter Veckbrev med fkus på lärande Egna analyser Pedaggisk dkumentatin Barnens tankekartr Observatiner Kvalitetshjul var är vi, vad vill vi, hur når vi dit, vad blev det ch hur utvecklar vi? Kntinuerliga självvärderingar sm är utspridda över hela läsåret Utvärderingar (egna ch PN-enkäterna) Kvartalsuppföljningar på måluppfyllelse, kvalité ch resultat (enhet ch centralt) Kvalitetsrapprt ch enhetens arbetsplan Fördjupade tillsyner sm sker centralt av utvecklingsledare ch kllegr Barns lärande ch utveckling: Det entreprenöriella lärandet genmsyrar arbetet på enheten ch barnens inflytande har str betydelse. Följande metder används för att dkumentera, följa upp, utvärdera ch utveckla barns lärande ch utveckling: Observatiner Pedaggisk dkumentatin Intervjuer Enkäter Tankekartr Veckbrev med fkus på lärande Dkumentatin med Ipad sm verktyg. En sammanställning av filmer, intervjuer, teckningar ch text Barnens egen pedaggiska dkumentatin i frm av en egen bk Min bk Kundens upplevelse: Vi försöker skapa inflytande ch delaktighet genm att kntinuerligt bjuda in till utvärderingar i lika frmer. Snabba åtgärder är för ss viktiga vid signaler m förväntade utvecklingsmråden. De resultat sm berör barnen ch vårdnadshavarna kmmuniceras med dem ch vi frtsätter att skapa variatin i våra metder, för att alla ska känna ett värde i att delta. Följande metder används: SWOT-analyser Utvärderingar på den enskilda avdelningens styrkr ch utvecklingsmråden Egna enkäter kring till exempel insklningar PN-enkäter (centrala enkäter till vissa åldergrupper en gång per år) 4(17)
Snabba, krta utvärderingar i lika frmer till exempel kulr i burk sm svar på frågeställningar (exempel på frågeställning: Upplevde ni lucia firandet psitivt/negativt) Intervjuer (både barn ch föräldrar) sm synliggörs ch sammanställs med diagram Bild: Ett exempel på enkel utvärdering. Blädderblcksblad delat i fyra delar, där de översta är vårdnadshavarnas upplevelse av styrkr ch utvecklingsmråden i verksamheten ch de nedersta barnens. Kan hängas i tambur ch fyllas på annymt, eller med fördel kan utvärderingen vara en aktivitet vid till exempel drp-in frukst, smmarfest eller andra aktiviteter, Viktigt med snabba åtgärder kring utvecklingsmråden samt återkppling för att få ett värde för frtsatta utvärderingar. Pedaggernas upplevelse av mål- ch resultat ch ledarskap i verksamheten dkumenteras ch utvärderas på följande sätt: Utvärderingar på den enskilde medarbetarens styrkr ch utvecklingsmråden Medarbetarplan dkumentatin ch uppföljning vid medarbetarsamtal Medarbetarundersökning en central undersökning sm sker en gång per år Utvärdering på ledarskapets styrkr ch utvecklingsmråden Det sm berör den enskilde medarbetaren kmmuniceras mellan chef ch medarbetare. Medarbetarundersökning kmmuniceras med samtliga medarbetare ch handlingsplan på åtgärder upprättas gemensamt inm utvecklingsmråden. Försklechef: Vi har ett entreprenöriellt förhållningssätt i alla led, där alla har möjlighet till inflytande ch möjlighet att vara delaktiga. Vi har en tydlig struktur, en tydlig ansvarsfördelning ch synliga prcesser sm skapar mening ch sammanhang, vilket vi trr är en förutsättning för ett bra kvalitetsarbete. Försklechefens del i det systematiska kvalitetsarbetet hs ss är att skapa förståelse för uppdraget ch helheten, ge gda förutsättningar för utveckling, arbeta kundrienterat, vara lyhörd, ha höga förväntningar, utmana ch själv bidra med entusiasm ch engagemang. Kvalitetsrapprten skrivs av försklechef, men i arbetet är alla delaktiga. Åtgärder för utveckling, systematisk kvalitetsarbete: Visualisera enhetens mål, uppföljning ch resultat samt årshjulet på str whitebardtavla på varje förskla, detta för att synliggöra ch tydliggöra prcesserna helheten Utveckla prcesser för att följa det enskilda barnets lärande ch utveckling Analysera hur den enskilda pedaggens undervisning påverkar måluppfyllelsen Arbetsfrmens ch arbetssättets betydelse för måluppfyllelsen Fördjupning i arbetslagets funktin fkus på uppdraget skapa effektiva team 5(17)
Alla ska läsa varandras veckbrev ch utvärderingar för att nå högre kvalité ch öka förmågan att analysera Analysera ch utvärdera hur lärandemiljöer ch barns inflytande påverkar måluppfyllelsen Pedaggista på enheten Beskrivning av enheten Irsta försklr består av fyra försklr belägna i centrala Irsta. Bifrstens förskla, en 5 års avdelning, två 2-4 års avdelningar ch en 1-2 års avdelning Idavallens förskla, två 3-5 års avdelningar ch en 1-3 års avdelning Slgläntans förskla, en 2-5 års avdelning Försklan Lilla-huset, en 1-3 års avdelning På enheten arbetar en försklechef, 20 förskllärare/lärare tidigare år ch 12 barnskötare. Enheten har str variatin på antal barn höst/vår. Hösten startade vi med tmma platser, men på våren har vi haft fler barn ch därför en ökad bemanning i frm av vikarier. Försklrna är gegrafiskt utspridda, men enheten har arbetat aktivt för att skapa mötes- ch samarbetsfrmer för både barn ch vuxna. Områdets 5-åringar har ett nätverk ch träffas en gång i veckan för gemensamma aktiviteter, lek ch lärande. Kllegialt lärande ch samarbete för vuxna sker över gränserna i lika grupper, matematikgrupp, språkgrupp, NO/teknik ch kvalitetsgrupp med en representant från varje arbetslag. Matematikgruppen har fått mest utrymme under läsåret, eftersm gruppen är med i matematiklyftet. Varje arbetslag har en arbetslagsledare med det yttersta ansvaret för infrmatinsflödet mellan försklechef ch arbetslag. En tydlig ansvarsfördelning finns på enheten för övriga frmer av uppdrag. Resultat PN-enkäter Irsta försklr läsåret 2013/2014 (Blå linje) Mitt barn erbjuds att delta vid utvecklingssamtalet Mitt barn har möjlighet att vara med ch planera ch påverka Mitt barn får det stöd ch den hjälp han/hn behöver (flera bjekt) Västerås stad Övriga utförare Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns förskla ** Jag är nöjd med mitt barns mdersmålsstöd Tycker du m att vara på försklan? * 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jag får ett bra bemötande i försklan Jag känner mig trygg när mitt barn är i försklan Jag får bra infrmatin m hur mitt barn utvecklas i försklan Jag får infrmatin m verksamhetens mål, uppdrag Försklan kan anpassa sina öppettider efter familjens Mitt barn trivs i försklan Försklan hanterar knflikter mellan barnen på ett bra sätt Försklan utvecklar mitt barns förståelse för natur ch teknik Försklan har en inmhusmiljö sm lckar till lek ch kreativitet Försklan utvecklar mitt barns Försklan har en utmhusmiljö matematiska förmåga sm lckar till lek ch kreativitet Försklan utvecklar mitt barns Försklan stimulerar mitt barns skapande förmågr genm lust att lära Försklan utvecklar mitt barns språk 6(17)
Områden att redvisa: 1. Nrmer ch värden Mål: I Västerås ska ett bra arbetsklimat genmsyra alla verksamheter I målet för ett bra arbetsklimat inräknas trygghet ch trivsel demkratiskt inflytande ch delaktighet samt jämställdhet ch jämlikhet Indikatrer: Alla verksamhetsfrmer bedrivs i en miljö där det råder trygghet ch arbetsr Varje verksamhet arbetar förebyggande i syfte att främja välbefinnande ch hälsa hs barn, elever ch studerande Mål i enhetens arbetsplan: En verksamhet sm bedrivs i en miljö där det råder trygghet ch arbetsr En gemensam värdegrund ch barnsyn ch kundrienterat arbetsätt Främja barns välbefinnande ch hälsa Resultat: Pn-enkäten visar sämre resultat än väntat ch en försämring jämfört med föregående läsår. De signaler vi får i mötet med barn ch vårdnadshavare är väldigt mtstridiga med de resultat sm PN-enkäten påvisar för helheten. Våra egna utvärderingar visar bättre resultat: Trygg ch varm persnal, alla barn blir sedda varje dag, engagerade pedagger, alltid bra bemötande mt ss föräldrar. Enstaka enskilda ärenden har handlat m bristfälligt bemötande ch förhållningssätt ch dessa har följs upp ch åtgärdas på lika sätt. Brist på vikarier, hög frånvar bland medarbetare ch många barn, framförallt i vår 5 års grupp har i perider skapat r hs vårdnadshavare, men barnen har uppfattats berörda av detta. Enligt självvärderingarna så har vi strt fkus på värdegrundsarbete ch demkrati på enheten. Alla barnen har varit delaktiga i kartläggningen av planen mt diskriminering ch vi ser att barnen tar ansvar ch förstår sin vardag. De kan rutiner ch bidrar till trivsel. Vi kan se att förståelsen för sin egen rll i gruppen har ökat, när jag är mtänksam så får jag mtanke tillbaka. Barnen leker engagerat i alla vrår, utan att störas av varandra eller hamna i svårare knflikter. Verbal knflikhantering. Speciellt väl märker vi att de barn sm tidigare varit säkra ch rliga har funnit vänner ch litar på att prblem sm uppstår går att lösa. Vi ser att barnens förmåga till empati har stärkts, de stöttar, hjälper ch tar hand m varandra. Arbetsr ch engagerad lek sm pågår länge kan vi se ute ch inne i de lika lärmiljöerna. Att bli klar lika snabbt stressar inte, uppgiften/leken frtgår tills den är klar eller bryts av vuxen. Många små lärmiljöer lckar till lek i små grupper, någt vi frtsätter utveckla ch sprida på hela enheten. 7(17)
Utevistelse större delen av dagen har lett till lite sjukfrånvar bland barnen ch pigga barn. Det psykiska välbefinnandet grundar sig i arbetet kring nrmer ch värden ch balans mellan vila ch aktivitet. Från en avdelning skriver de: Föräldrar ch barn har tillsammans med ss kartlagt riskmråden för trakasserier, skrivit ner dem ch hur vi ska åtgärda dessa. Vi har inte nöjt ss förrän alla känt sig trygga i alla vrår. Vi ser trivsel, glada barn sm skuttar in på mrgnen tillsammans med lika glada föräldrar. Vi ser empati, mhändertagande ch mtänksamhet. Tidigare trygga barn uppträder harmniskt ch lite busigt. Barn sm känns trygga, väcker r eller har behv av särskilt stöd försöker vi tillsammans med vårdnadshavare hitta lösningar för ch söker stöd m så behövs. Barnens uppfattning m sin könsrll är mdern, även m vi reflekterat över pjkars dminans av taltid ch högljuddhet, så ser vi att skillnaderna mellan könen minskar. Vi har fkus på entreprenöriellt lärande ch ett förhållningssätt sm bidrar till arbetsglädje ch trivsel både bland barn ch vuxna. Det sker kllegialt lärande, barn sm lär ch hjälper varandra, trivs, har inflytande ch är glada. Barn citat: jag trivs här ( 2 år), det är så rligt här (3 år). Vad får dig att må bra? Att leka med kmpisar, att få vara med ch leka, min familj, m man känner sig ensam kan man ställa sig vid snickarbänken, då kmmer det en kmpis. Intervjuer har gjrts med 5 åringar kring frågeställningarna: Varför går du på försklan? Vem bestämmer på försklan? Lär man sig på försklan ch i så fall hur? Barnens gemensamma uppfattning är att de går på försklan för att lära sig saker, för att föräldrarna arbetar ch för att de ska få kmpisar. Enligt barnen bestämmer förskllärare ch barnskötare m verksamheten ska bedrivas ute eller inne, kcken bestämmer över maten, försklechefen över lkalerna ch barnen bestämmer vad de vill göra/lära sig, vilket rum de vill vara i, ibland m de vill vara ute eller inne, hur födelsedagar ska firas ch vilka sånger sm ska sjungas. Barnens uppfattning är att de på försklan lär sig att läsa, duka, diska, bygga bussar, gubbar ch hus, göra en teater ch att bygga med lika knstruktinsleksaker. Barnens uppfattning m hur de lär sig, är att de lär genm att prva, försöka eller man bara lär sig. Barnen tyckte att man kan se vad de lärt sig, genm prjekt ch genm att titta i deras individuella dkumentatinsböcker Min bk. Rligast på försklan är att leka. Två försklr har haft fördjupad tillsyn ch fått gda resultat. mycket trevligt bemötande, tryggt klimat med engagerade vuxna, värme ch närhet i kntakten med barnen, kmprmisslöst fkus på barnen, barnens behv ch initiativ sm styr verksamheten, bra ch tydlig infrmatin till föräldrar, barnen delaktiga i plan mt kränkande behandling, medvetet arbete kring värdegrunden med barnen- kmpistema i början av terminen Analys ch lärdmar: Skillnaden på resultaten mellan helheten för PN-enkäten ch våra egna utvärderingar kan ber på flera saker. PN-enkätens frågr kan vara tlkningsbara, svåra att förstå ch i vissa fall saknar vi en samsyn, vi tänker lika kring de lika begreppen i frågrna. Vi funderar ckså m vårdnadshavarnas förväntningar stiger i takt med vår verksamhetsutveckling ch det ökade inflytandet? Vi har svårt att känna igen ss i den samlade bilden av PN-enkätens resultat, men en rsak kan vara att enhetens fyra försklr har stra differenser mellan sig beträffande resultaten för bemötande, trygghet ch nöjdhet ch ger ss signaler m att likvärdigheten på enheten är ett utvecklingsmråde. 8(17)
Vi behöver lära av varandra ch sprida gda exempel. De avdelningar sm behöver, ska kunna få mer stöd. I vår snabba verksamhetsutveckling behöver vi lika mycket tid, stöd ch resurser, vilket blivit synligt under läsåret. Gemensamma prcesser, sm kmpistema i början på läsåret, där kartläggningen i planen mt diskriminering ingår sm en del av gemensamma regler ch åtgärder, har gett psitiva effekter. Arbetssättet med tankekartr, kvalitetshjul ch utvärderingar med barnen har bidragit till ökat inflytande, delaktighet ch trivsel. Barnens tankar, frågeställningar ch kunskaper fångas bland annat genm bservatiner ch tankekartr. Av tankekartr kan flödesscheman (sm visualiseras med bilder ch barnens tankar i text) enkelt synliggöra det lärande sm sker i till exempel prjektarbetet (vad kan vi idag, Vad vill vi lära ss, hur tar vi reda på det, vad lärde vi ss). Arbetet med det entreprenöriella lärandet, där vi försöker utveckla våra lärandemiljöer, vårt sätt att undervisa ch bemöta samt att vi aktivt utgår från barnens intressen ch behv har ckså bidragit psitivt. Smågrupperingar är en bra metd för alla. Alla barn 1-5 år har möjlighet att bestämma över sin dag, genm att göra aktiva val kring aktiviteter sm visualiseras med bilder. Barnen har fått större utrymme ch är med i många av försklans beslut. Enheten har arbetat målinriktat med alla de utvecklingsmråden sm fanns med i föregående kvalitetsrapprt ch det har bidragit till utveckling ch måluppfyllelse. Åtgärder för utveckling: Bild: En av avdelningarna valde att göra ett kvalitetshjul av den kartläggning sm gjrdes tillsammans med barnen i arbetet med planen mt diskriminering ch annan kränkande behandling. Uppsatt på väggen blir det tydligt ch synligt för alla att följa prcessen ch arbetet blir en del i vardagen, där barnen är med ch följer upp ch utvärderar. Kan visualiseras med bilder. Tydligare infrmatin till vårdnadshavare för att öka förståelsen för varför vi gör sm vi gör bl.a. kring knflikthantering. Presentatin av PN-enkäts resultat för vårdnadshavare ch möjlighet till diskussiner för att skapa förståelse ch samsyn tidsmässigt, kanske innan nästa utvärdering med PN-enkäter? Öka likvärdigheten på enhetens försklr genm samtal m värdegrund, förhållningssätt ch barnsyn, kllegialt lärande ch en öppenhet för rtatin av medarbetare. Handledning, kmpetensutveckling eller annan frm av stöd för de arbetslag sm behöver Utveckla kmpistemat ch invlvera vårdnadshavarna kring barnens intressen, genm intervjuer eller dkumentatin hemifrån. Vad tycker ditt barn m att leka med? Diskussiner m genus behöver återupptas. 9(17)
Kvalitetshjul på alla avdelningar framförallt kring kartläggningen för planen mt diskriminering ch kränkande behandling, men ckså i samband med prcessarbeten Utvecklingsmråden enligt fördjupad tillsyn: Utveckla arbetet med barnknventinen Planen mt kränkande behandling- Definiera begreppen, vad är en kränkning? Har enheten, under läsåret, upprättat en ny årlig plan mt diskriminering ch kränkande behandling med en aktuell kartläggning? JA 2. Utveckling ch lärande Mål: I Västerås hålls den pedaggiska utvecklingen levande ch lägger grunden för barns lärande samt ger barnen en gd självkänsla Indikatrer: försklan erbjuder alla barn en trygg miljö sm inbjuder till lek ch kreativitet Försklan utvecklar ch stärka det svenska språket för alla barn Försklan utvecklar mdersmålet för barn med utländsk bakgrund Försklan stimulerar barns intresse ch utveckling inm språk, matematik, naturvetenskap ch teknik Mål i enhetens arbetsplan Hålla den pedaggiska utvecklingen på enheten levande ch stödja barnens utveckling ch lärande följa, dkumentera ch analysera lärande ch utveckling Vårdnadshavare hålls infrmerade ch väl förtrgna med barnens utveckling ch lärande på försklan Hålla den pedaggiska utvecklingen på enheten levande, minsta gemensamma nivå på kvalitet ch likvärdighet Trygga miljöer sm lckar till lek ch kreativitet 10(17)
Resultat: I resultaten i PN-enkäten sm handlar m hur försklan utvecklar barnens förståelse för matematik, språk, naturvetenskap, teknik ch skapande, har vi gda resultat. Däremt ser vi att våra lärandemiljöer frtsätter att vara ett utvecklingsmråde, vilket vi är medvetna m ch arbetar för. När det gäller barnens lust att lära ligger vi likvärdigt med övriga Västerås. Enligt PN-enkäten tycker inte vårdnadshavarna att de får den infrmatinen m sitt barns utveckling sm de vill ha. Vår 5 års avdelning (23 svar av 29) har gjrt en egen enkät med mycket gda resultat inm alla mråden, här ett exempel nedan: Försklan stimulerar mitt barns lust att lära (matematik, språk, natur, teknik) 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 Serie 3 Serie 2 Serie 1 Sammanställning av vårdnadshavares kmmentarer i den egna enkäten: Bra med uppdrag, stimulerar till lärande i hemmet. Ni är fantastiskt duktiga på att lcka fram lust hs barnen. Kreativ persnal. Ni lär barnen samma saker sm barnen i åk 2 läser m, jätte kul att höra mitt barn berätta. Bra med varierade saker inne ch ute, då barnen får inblick i många lika ämnen. Ni är helt suveräna! Barnen lär sig trligt mycket. Bra pedaggik utifrån barnens intressen ch nivåer. Det viktigaste för vårt barn är att han får leka, han ska minnas sin tid på försklan sm en lekfull perid. Barnen får experimentera ch prva på lika saker. Negativt: För låg persnaltäthet I våra självvärderingar ser vi att vår styrka är att vi lyssnar in ch uppmärksammar barnens intressen ch behv. Det entreprenöriella lärandet har verkligen spridit sig på enheten. Däremt så upplever alla medarbetare att det behövs mycket mer tid för planering ch reflektin. Under det senaste året har alla avdelningar börjat med föräldrabrev sm mailas till vårdnadshavare en gång i veckan med fkus på veckans lärande. Alla avdelningar har en föräldrapärm i tamburen med tydlig infrmatin. Kmmentarer sm framkmmit från föräldrar ang. föräldrabreven är det är veckans höjdpunkt, åh, nu kmmer veckbrevet nu måste vi skynda ss hem ch läsa, Alltid lika skj att läsa m barnens upplevelser ch äventyr under den gångna veckan ch extra skj att se alla bilderna, Föräldrabreven ger en bra tillbakablick på veckan, barnen har strt inflytande på innehållet i verksamheten Inm språk ser vi att barnen har fått ett rikt rdförråd ch rdförståelse. Det finns ett strt intresse för böcker, symbler ch bkstäver. Vi ser att barnens språkutveckling har ökat då de är bra på att uttrycka sin tankar ch åsikter. Barnen berättar ch återberättar, berättarlusten är str. Barnen har tillverkat egen dkumentatins böcker, där de skriver ch dkumenterar själva kring sitt lärande. 11(17)
I våra prjektarbeten ser vi att barnen är nyfikna, intresserade ch engagerade i sitt lärande. Barnen har blivit medvetna m sitt eget lärande, barnen ställer frågr ch utvecklar prjekten vidare. Under året har vi arbetat mycket med lika experiment, så sm vatten, luft, värme, smak ch lukt. Barnens intresse har varit strt ch vi ser att medvetenheten kring matematik, naturvetenskap ch teknik har ökat, genm att barnen mäter, väger, räknar, srterar ch gör mönster med lika material. Frska, experimentera samt att använda redskap ch verktyg är vanligt i barnens aktiviteter. Föräldrarna beskriver fta för ss att barnen berättar hemma m vad de har lärt sig på försklan ch vi ser ckså medvetenheten kring lärandet i egna utvärderingar ch genm tankekartr. De äldsta barnen har blivit vana att utvärdera ch att förstå tankekartr. De tar chansen att påverka, de vet att vi är intresserade av vad de vill/har lärt sig. Vi ser att det entreprenöriella arbetssättet har gett resultat, barnen litar till sin egen förmåga samt tar strt ansvar för relatinerna med varandra ch miljön ute ch inne. Styrkr enligt fördjupad tillsyn: (2 avdelningar) Flexibelt arbetssätt- dagen sm en färskvara Lösningsfkuserat arbetssätt Barnens behv ch initiativ styr verksamheten Den pedaggiska miljön har struktur ch tydlighet Tydligt tematiskt arbete utifrån barnens frågeställningar ch intresse Intresse för barnens synpunkter på verksamheten- tankekartr Bra ch tydlig infrmatin till föräldrar Citat från barnen: Pedagg: Luften är slut här inne, nu måste vi öppna ch släppa in lite luft.. Barnet: Nej, det är inte luften sm är slut, det är syret!! Efter rymdtema, Barn: Mycket kul med rymden!! Analys ch lärdmar: En av framgångsfaktrerna för de gda resultaten i PN-enkäten inm detta mråde berr på våra veckbrev sm under året utvecklats till prfessinella veckbrev med fkus på lärandet ch på de prcesser sm sker på varje avdelning. Verksamheten ch barnens lärande ch utveckling synliggörs med bilder ch beskrivande text ch bidrar till frtsatt lärande genm diskussiner hemma mellan barn ch vårdnadshavare. Våra veckbrev har blivit vår frm för pedaggisk dkumentatin, eftersm reflektin ch analys sker både vid skrivandet, men ckså efteråt. Vad lärde vi ss? Vad kan vi utveckla? Enhetens arbetslag har egna kluster i frm av trisgrupper sm mailar varandra sina veckbrev. Detta gör vi för att öka det kllegiala lärandet, men ckså för att dela tips ch idéer, både på frmen för breven, språket i breven, vad vi förmedlar ch pedaggiska aktiviteter med barnen. Trisgrupperna har ckså träffats i grupp ch utvärderat varandras veckbrev. Våra lärandemiljöer har tagit fart, men är frtfarande ett utvecklingsmråde. Vi har kmmit lika långt ch har lika förutsättningar. Utvecklingen av lärandemiljöer kräver resurser i frm av eknmiska medel, men ckså förståelse för förändringen kring miljöns betydelse för det entreprenöriella lärandet. 12(17)
Bifrstens förskla har varit under renvering hela läsåret ch avdelningarna har fått tränga ihp sig ch flytta runt, vilket säkert påverkat upplevelsen av lärandemiljön ch resultaten i PN-enkäten. Vårt mål är att alla avdelningar ska ha en lärandemiljö där lärplanens alla mål är synliga, med tillgängligt ch varierat material, sm lckar ch stimulerar till lek ch lustfyllt lärande samt till egna val av aktiviteter. En del av våra avdelningar har kmmit långt ch spridning av gda exempel pågår. Möblering ch rummens utfrmning är viktigt ch vår erfarenhet är att barnen trivs när vi har många små rum eller rum sm är delade ch där varje rum innehåller lika frmer av material. Knstruktin tillsammans med material för rllek ch möjlighet till någn frm av skapande. Barnens kreativitet ch fantasi får då fritt utlpp. Våra lärandemiljöer utmhus behöver ckså utvecklas ch vi behöver tänka i nya banr kring utmhusvistelse. All frm av undervisning kan ske ute, traditinellt lekmaterial kan kmpletteras med spännande miljöer för att frska ch upptäcka. Vi har påbörjat utvecklingen även här, bland annat genm att köpa in utmhusbrd med bänkat till varje förskla, en vattenbana ch dlingslådr till Bifrstens förskla. För att kmma vidare i utvecklingen kring lärandemiljöer inne ch ute, så kmmer alla medarbetare att få kmpetensutveckling kring lärandemiljöer i nvember ch till våren kmmer vi analysera ch utvärdera varandras lärandemiljöer. Bifrstens förskla är med i prjektet vår jrd genm Asköviken ch ytterligare två försklr (Idavallen ch Slgläntan) kmmer att ansöka m medel ch stöd för utmhusmiljöns utveckling. Barnens ch vårdnadshavarnas delaktighet i hela prcessen är viktig ch vi behöver bli tydliga på hur vi på försklan ser på lärandemiljöer, speciellt ute. Vårdnadshavare lägger fkus på gungr, lekstugr ch färdigt lekmaterial, medans vi tänker på material, miljöer ch platser sm barnen kan knstruera kring, upptäcka, uppleva ch fantisera med, i kmbinatin med färdigt, traditinellt lekmaterial. När det gäller infrmatinen m det enskilda barnets utveckling, så trr vi att resultatet kan ber på att de flesta avdelningar bara har utvecklingssamtal en gång per år. 5 års-gruppens gda resultat (egen enkät) trr vi berr på bra ch lättförståliga frågr för vårdnadshavarna. PN-enkäten brde innehålla svarsalternativet: vet ej eftersm vårdnadshavare kanske inte har kännedm kring frågan eller inte förstår ch väljer då ett lägre svarsalternativ i avsaknad av möjligheten att svara vet ej. Våra utvecklingssamtal var en del av förra årets utvecklingsmråden ch ett av målen i enhetens arbetsplan. Det har medfört att utvecklingssamtalen har utvecklats med en gemensam struktur för samtalen, ett likvärdigt innehåll ch flera av samtalen har skett med Ipad sm verktyg för att synliggöra utveckling ch lärande genm film ch bild. Alla medarbetare har haft minst ett digitalt samtal. Barnens delaktighet i frm av val av bilder, intervjuer, film ch egna berättelser är under utveckling. Vårdnadshavarna uppskattar de digitala samtalen ch barnens delaktighet, men önskar ng ha fler samtal. 1 år är för lång tid för uppföljning kring mitt barns utveckling. Våra barn har lärt sig mycket genm att delta hela vägen i våra prcesser ch prjekt. Från att välja tema/prjektmråde till att söka infrmatin, prva själva ch sedan utvärdera. Reflektin ch tid för eftertanke kring det vi gör ch lär ss är viktigt. Barnen är innvativa ch hittar lösningar, m vi ger dem tiden. Vi är nyfikna ch intresserade av barnens tankar ch lösningar ch erbjuder en tillåtande miljö, där vi vågar misslyckas ch prva igen. Barnen uppmuntras till att berätta, beskriva, lära varandra ch prva. Vi har bserverat, dkumenterat ch analyserat barnens behv, intressen ch lek. Kllegialt delar vi med ss av kmpetens ch kunskap, vilket leder till ny inspiratin. På 13(17)
enheten finns kllegialt en sluten facebk sida ch en idébank för att dela ch inspirera lärandet kllegialt. Under läsåret har vi bildat grupper inm matematik, språk ch naturvetenskap-teknik för våra förskllärare ch barnskötare. En från varje avdelning deltar i respektive grupp ch har huvuduppdraget för mvärldsspaning, utveckling ch idéer inm ämnet. Det här året har fkus varit på matematik, eftersm vi deltagit i matematiklyftet med handledning. Åtgärder för utveckling: Ökat behv av tid för reflektin, analys, dkumentatin ch pedaggiska samtal hur använder vi den tid vi har ch hur kan vi frigöra mer tid? Implementera nya sätt för planering, reflektin ch analys tillsammans med barnen vårt entreprenöriella lärande innefattar ett förändrat förhållningssätt inm alla mråden, inte minst beträffande tid sm vi tidigare gjrde enskilt eller kllegialt. Hur lär vi ss att göra det med barnen sm en del i vardagen? Veckbrevens färdigskrivande ska altineras kllegialt för att öka den enskilda reflektinen Lärandemiljöerna både ute- ch inne behöver utvecklas ch kmpetensutveckling kmmer ske för hela resultatenheten i nvember (Lärarfrtbildning) ch prjektpengar kmmer ansökas för utmhusmiljöerna. En del har kmmit långt, men andra behöver stöd, resurser ch inspiratin för att förändra Lärplanens mål behöver bli synlig i våra miljöer. Vi behöver ändra våra rutiner kring utvecklingssamtal, alla ska erbjudas samtal två gånger per läsår ch alla barn behöver få vara mer delaktiga i förarbetet för det digitala utvecklingssamtalet ch m möjligt delta vid utvecklingssamtalet. En av Ipadinspiratörerna ska frigöras en förmiddag i veckan för att ge stöd, inspiratin ch nya kunskaper kring digital kmpetens med Ipad för hela resultatenheten. Till hösten 2014 kmmer alla medarbetare ha en persnknuten Ipad Ytterligare två avdelningar kmmer delta i prjektet Berätta, leka, läsa Matematiklyftet frtsätter hela läsåret 2014/2015 Alla avdelningar representeras Kllegialt lärande behöver utvecklas ch kmmer ske genm intern wrkshps, teatchmeets, arbetsplatsbyten ch rtatin inm enheten Utvecklingsmråden enligt fördjupad tillsyn: (2 Avdelningar) Utveckla den pedaggiska miljön inne så den blir mer inspirerande Utveckla matematik, teknik ch naturvetenskap så det blir mer synligt i vardagen Tid till diskussin för arbetslaget för at uppnå samsyn kring lärplanens alla mål 3. Övergångar ch samverkan Mål: Alla övergångar ska vara trygga ch tydliga för barnen/eleverna. Det ska finnas en fungerande infrmatinsöverföring från förskla till gymnasium. Mål i enhetens lkala arbetsplan: 14(17)
Resultat: Förskla-förskleklass: Övergångarna har fungerat relativt bra. Samarbetet mellan förskla ch skla kan utvecklas ch då främst kring samsyn för de centrala rutinerna för övergångar. Vi ser att barn ch vårdnadshavare i de flesta fall är trygga. På enheten har vi ett bra samarbete för enhetens femåringar ch en väl planerad verksamhet för barnens sista läsår på försklan. Barnen skapar nya kntakter ch erbjuds en åldersanpassad verksamhet i grupp. Vi kan se att barnen blir trygga med varandra inför övergången ch har rligt tillsammans samtidigt sm de lär ch utvecklas. Vi erbjuder våra vårdnadshavare till 5 åringar ett trepartssamtal, där förskla ch förskleklass deltar. Barn med behv av särskilt stöd har alltid trepartsamtal ch sklan får kännedm m barnen i tidigt skede för att kunna förbereda för stöd ch hjälp. Inm Irsta försklr: Övergångarna inm Irsta försklr fungerar väl, speciellt inm samma förskla. Någt svårare vid övergångar mellan försklrna. Vi ser att de trygga övergångarna blir en naturlig del i barnens utveckling ch barn ch vårdnadshavare är i de flesta fall psitiva till övergångarna. Analys ch lärdmar: Förskla förskleklass: De gemensamma rutiner sm finns för övergångar behöver gås igenm inför varje läsår för att skapa en samsyn ch tydlighet. Sklan har sedan tidigare egna rutiner, sm har varit svåra att släppa. Brist på rektr med särskilt ansvar för förskleklass har varit märkbart. Vår önskan framöver är en lyhördhet mellan de lika verksamheterna, så att erfarenhetsutbyte ch lärdmar kan ske. Vi behöver utveckla den röda tråden för mrådets barn/elever 1-16 år. Under vårterminen har förskleklasspedaggerna besökt försklan för att träffa barnen ch se försklans verksamhet på plats. Vid besöket kunde vi ge en verksamhets- ch gruppbeskrivning på plats i försklan, vilket vi upplevde psitivt. För att stärka barnen ch ge dem trygghet inför övergången till förskleklass, så har enhetens 5 åringar besökt förskleklassens lkaler, träffat de nya lärarna, ätit med barnen i matsalen, ch besökt gymnastiksalen. Inm Irsta försklr: Enligt självvärderingarna så har vi strt fkus på barnens trygghet vid våra övergångar. Rutiner ch gd framförhållning skapar trygga övergångar för barn, vårdnadshavare ch mttagande avdelning. Kntinuerligt samarbete gynnar övergångar, då barnen i tidigt skede är trygga med mttagande förskla. Vi har rutiner, men de behöver förtydligas ch msättas av alla för att skapa likvärdiga övergångar. Vårdnadshavare på Bifrstens förskla behöver få kännedm m 5 års grupp redan vid start på annan avdelning på försklan. Åtgärder för utveckling: Förskleklass-förskla: Ett grundläggande utvecklingsmråde är ett samarbete med ny rektr kring den röda tråden för mrådets barn/elever 1-16 år. Vidare är vår önskan att höstterminens möte med förskleklassen innefattar en återkppling på utveckling, lärande, nrmer ch värden. Vad bserverar förskleklassen hs de barn sm nyligen 15(17)
lämnat försklan? Vilka styrkr respektive utvecklingsmråden kan de se i barnens kunskaper ch förmågr? Vad är viktigt för försklan att lägga fkus på, för att förbereda barnen för förskleklass? Inm Irsta försklr: Vi behöver utveckla våra rutiner för övergångar inm enheten, så att de blir tydliga för alla. Barnens trygghet i fkus. Lämnande avdelning behöver ge mttagande avdelning infrmatin m hur de arbetar med sin barngrupp. 4. Enhetens eget utvecklingsmråde Mål: Entreprenöriellt lärande med mdern teknik integrerat i lek ch lärande Vi har valt att satsa på IKT i försklan sm ett led i samhällsutvecklingen ch för att skapa möjligheter för nya sätt att stimulera lärande ch utveckling. Mdern digital teknik skapar även nya möjligheter att synligöra ch visualisera lärande ch utveckling för till exempel vårdnadshavare. Resultat: Den mderna tekniken har skapat nya sätt för barnen att undersöka, skapa ch uttrycka sig på. Barnen har i större utsträckning varit delaktiga i framställandet av underlaget för utvecklingssamtalen, där utveckling ch lärande presenteras för vårdnadshavare. Flera av barnen har varit med ch valt bilder ch intervjufilmer, tecknat ch skrivit i sin dkumentatin inför utvecklingssamtalet. Nya spännande lekar ch äventyr har lckat ch inspirerat genm den mderna tekniken, till exempel lika aktiviteter med QR-kder. Barnens känslr ch åsikter har filmats ch presenterats för vårdnadshavare ch med den mderna teknikens hjälp har aktiviteter under dagen kunnat visas redan vid hämtning av barnen. Möjligheterna för utveckling är enrma ch vi är i början av prcessen. Analys ch lärdmar: Enheten valde att satsa med kraft ch började med kmpetensutveckling för alla medarbetare för att inspirera ch väcka nyfikenhet. Därefter utsågs Ipad inspiratörer från varje förskla, målbild skapades ch två Ipad per avdelning köptes in. Tanken var att få kraft i utvecklingen genm gda förutsättningar ch resurser. Ett strt intresse ch hög digital kmpetens hs framförallt en av inspiratörerna har bidragit till frtsatt utveckling ch inspiratins kvällar har anrdnats på lika nivåer för alla intresserade medarbetare. En gemensam kväll med IKT mentren för ännu mer inspiratin gav ytterligare kraft. Revidering av pedaggiska idén blev ett steg i prcessen ch rubriken är: Entreprenöriellt lärande med mdern teknik integrerat i lek ch lärande. Enhetens pedaggiska idé behöver vara levande på varje avdelning ch den behöver arbetas fram tillsammans, ett arbete sm pågår. I nuläget frigörs en av inspiratörerna en förmiddag i veckan, för att inspirera i barngrupperna ch för ett kllegialt lärande där kmpetens sprids ch utvecklas i samspel med varandra. Åtgärder för utveckling: Till hösten 2014 har fler Ipad köpts in, så att alla medarbetare har en egen. Stra tv-skärmar ska köpas in för trivselpengar ch kmmer öka förutsättningarna för digitalt lärande på försklrna, likväl sm det kmmer skapa möjligheter för att invlvera barnen i arbetet med att följa upp ch utvärdera 16(17)
verksamheten genm att varje ny vecka kan börja med en gemensam genmgång av föregående veckas veckbrev ch de lärdmar sm skett. Alla utvecklingssamtal ska ske digitalt ch invlvera barnen i framställandet av underlaget inför samtalet. Den reviderade Pedaggiska idén kmmer att implementeras grundligt ch sedan färdigställas. Frtsatt stöd av Ipadinspiratörerna ch av IKT-mentr 17(17)