Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning Läsåret Kvalitetsredovisning för Torstuna Förskola i Enköpings kommun

Kvalitetsredovisning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Skogsgläntans förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Arbetsplan för Violen

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsredovisning. Förskola

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Kvalitetsredovisning läsåret Kvalitetsredovisning för förskolorna i Romberga

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsredovisning år 2008

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Senast ändrat

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Tyck till om förskolans kvalitet!

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Kvalitetsredovisning för Föräldrakooperativet Blixten Läsåret

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

KVALITETSREDOVISNING 2007/08

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällabrottets förskola

Kvalitetsredovisning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Kvalitetsredovisning (Lillkyrka förskola )

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

läsåret Kvalitetsredovisning för

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Kommentarer till kvalitetshjulet

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Arbetsplan augusti 2013 juni Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsredovisning Läsåret

Arbetsplan Rosenvallsförskola 2009.

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Måttsund Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Handlingsplan 2012/Förskola

Kvalitet på Sallerups förskolor

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Arbetsplan läsåret

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Arbetsplan för Östra förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete

Blackgården Förskola 1-5 år

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

KVALITETSREDOVISNING

Kvalitetsredovisning läsåret

Arbetsplan för Förskolan Nolängen Läsåret 2016/2017

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Lokal arbetsplan h-t v-t Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd Motala Tele: 0141/ slottsgrand@motala.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, familjedaghem Ht 2008 vt 2009

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Transkript:

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredovisning för Enögla - Västerleden och Galaxens förskolor i Enköpings kommun Detta är kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. (SFS 1997:702) 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder /.. / skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. (SFS 2005:609) 1

1. Grundfakta Enögla förskola ligger i anslutning till Enöglaskolan och består av 2 avdelningar. En avdelning med 16 barn 1-3 år och en avdelning med 20 barn 3-5 år. Västerledens förskola ligger i Familjecentrum vid Västerledesskolan och består av en avdelning med 17 barn i ålder 1-4 år. På Galaxens förskola som ligger på Lillsidan är det fyra avdelningar. Samtliga avdelningar har barn mellan 1-5 år. Under hösten var det 63 barn och under våren 70 barn inskrivna. Skolassistent G-B Ärnils Rektor Eva Wadell Ledningsgrupp RO Rektor, 2 bitr. rektorer Förskolkonsul ent Elevhälsoteam 5 MA Ledningsgrupp Rektor, 4 A-lagsledare Vaktmästare Lars Wallin Förskola Bitr. rektor Carin Wikehult Samordningsgrupp Samordningsgrupp Förskola Bitr. rektor T Pettersson Arbetslag: f - 2a A Ericson 10 MA Fritids Förberedelse Arbetslag: 3 5a M Götling 7 MA Fritids Arbetslag: f 2b A Tapper 6 MA Fritids Arbetslag: 3 5b Å Frycklund 8 MA Fritids Enögla Flygelholm 6 MA Galaxen Nemo Ariel L Sjöholm 7 MA C Jansson 7 MA Delfinen Lyran Pegasus Orion Ljunggården G Karlström 7 MA Svedia A Hagberg 6 MA Familjedaghem 4MA Spinnrock Sländan Västerled 3MA Öppna förskolan 2. Framtagningen av kvalitetsredovisningen Från rektorsområdets verksamhetsplan har arbetslagen skrivit mål till teamkontraktet. Det finns även andra mål som kändes angeläget för arbetslagen att arbeta med. Barnobservationer, barninterjuver, utvecklingssamtal, föräldrasamtal, arbetslagens utvärderingar föräldrasamtal, samråd med föräldraråden, samt arbetslagens utvärdering av målen i teamkontrakten har sammanställts i denna kvalitetsredovisning. Som underlag till utvecklingssamtalen har barnens IUP ( individuell utvecklingsplan) och barnets portfolio använts. 2

3. Prioriterade förbättringsområden från den föregående kvalitetsredovisningen. Hitta samarbetsformer för barn i behov av särskilt stöd. Föräldrasamverkan Marknadsföra Galaxens förskola ytterligare Att senast 2008 ha en plan över arbetet med barns språkutveckling Arbeta mer med matematik/no Utveckla lärandet på gården och i skogen IKT utveckling hos personalen 4. Mål och resultat Måluppfyllelse bedöms enlig skalan: helt ganska väl i viss mån inte alls Mål 1: Rektorsområdet arbetar för att ge elever kunskaper om vikten av god hälsa och livsstil Slutmål i enhetens egen verksamhetsplan (VP) Rektorsområdet arbetar för att ge elever kunskaper om vikten av god hälsa och livsstil Måluppfyllelse av enhetens mål i VP Ganska väl VP:s slutmål mål kopplat till nämndens mål Alla barn och elever i Enköpings skolor har minst 30 minuters planerad fysisk aktivitet varje dag VP:s mål kopplat till nationella mål Lpfö 98 Normer och värden; att alla människor har lika värde, att alla känner samhörighet och att ansvar utvecklas Måluppfyllelse av det nationella målet Ganska väl Resultat, insatser, analys och slutsatser Fokus har lagts på verksamheten utomhus. Fler aktiviteter både på gården och i skogen har genomförts. En förmiddag i veckan har planerade lekar genomförts på gården och skogen har besökts varje vecka. I skogen har det varit minst en planerad aktivitet varje gång och två avdelningar har ätit lunch ute en gång i månaden. En avdelning har bakat bröd över öppen eld. Intresset för uteverksamhet beror på att personal går/gått kurs i utomhuspedagogik. Även personalen har fått tagit del av deras kunskap genom en arbetsplatskväll i skogen. 3

En förskola startade upp med att gemensamt läsa litteratur, diskutera och reflektera över vilka möjligheter det finns till utveckling i utevistelsen. Detta har gjort att de blivit medvetna om utemiljön och fått nya idéer. I målet att ha en planerad fysisk aktivitet 30 min varje dag uppfyller förskolorna helt då utevistelsen är ett givet inslag i verksamheten. Att använda naturen som lärorum har visat sig mycket positivt speciellt inom matematiken. Ett ökat användande av naturmaterial har ökat kreativiteten i skogen samtidigt som man har lärt barnen naturvett. En förskola har arbetat med att få barnen att slappna av, kunna ligga avspända och att tala lugnare. En i personalgruppen gick i slutet på terminen en massageutbildning. En anledning till att man inte riktigt kunnat nå målet är att man inte kunnat arbeta med detta en längre tid. Beror på att förskolan har bytit lokal och att verksamheten fick ett uppehåll. I förskolan serveras omväxlande, näringsrik mat. Två förskolor köper sin mat från måltidsservice och en förskola har eget kök. Under hösten startades en PUG-utbildning för all förskolepersonal i området. Tyvärr hade personalen andra förväntningar på innehållet än vad det blev. Efter diskussioner om vad personalen tyckte, bl.a. att det var för låg nivå, beslöt vi att avsluta utbildningen i början av 2009. Förmodligen förväntade sig personalen något helt annat eftersom de hört andra områden som tyckte att det varit bra. Utifrån SAM-dokumentet om arbetsmiljön sker arbetet under hela året på förskolorna. Under ett tillfälle på året träffar jag samtliga skyddsombud för att gå igen arbetsmiljön och övriga planer. Utvärdering sker på samverkansgruppen i slutet på terminen Målet att samverka kring barn med ett normbrytande beteende och barn som behöver extra stöd har inte kommit igång. Tanken var att tidigt samarbeta förskola/skola. Mål 2: Elevers resultat förbättras jämfört med tidigare år Slutmål i skolans egen verksamhetsplan (VP) Elevernas resultat förbättras jämfört med tidigare år Måluppfyllelse av skolans mål i VP Helt VP s slutmål mål kopplat till nämndens mål Enköpings skolor når ett bättre resultat än genomsnittet i landet VP s mål kopplat till nationella mål Lpfö 98 Utveckling och lärande; Pedagogisk verksamhet skall genomföras i en god miljö så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling. Måluppfyllelse av det nationella målet Helt 4

Resultat, insatser, analys och slutsatser Genom projektpengar genomfördes ett matteprojekt på alla förskolor i vårt rektorsområde. Ett upptaktsmöte för samtliga personal genomfördes innan starten och material inköptes till förskolorna och dagbarnvårdarna. Barnen har genom att all verksamhet varit genomsyrad av matematik blivit mycket medvetna om matematiska begrepp. Vid promenader, i skogen och i verksamheten ser de saker som hör till matte, man räknar allt som är mer än två och gör andra barn uppmärksamma på vad de ser. Vid en förskolas promenad kommenterade barnen trafikskyltar och brunnslock som cirklar. Föräldrar har berättat hur barnen hemma pratar matematik, ser matematik och arbetar med matematik. Projektet har dokumenterats med text och bilder som finns på varje förskoleavdelning. Från varje förskola har matteombud träffats för att delge varandra vad de gjort och för att driva arbetet vidare. En lyckad arbetsmetod som stimulerat personal till utvecklig och delaktighet. Under hela projekttiden har man sett glädje, intresse och motivation hos barn och vuxna. Kommunens mattepilot för förskolan har besökt förskolorna vid ett tillfälle för att informera, inspirera om matematikens betydelse och se hur långt man kommit på varje förskola. Hon har också haft gemensam träff för samtliga mattepiloter. Det finns arbetslag som känner att de inte helt uppnått målet och det beror på för högt ställt mål. En gemensam handlingsplan för språkutveckling har gjorts på förskolorna av respektive språkombud. På varje förskola är språkutveckling viktig och ett prioriterat område. Barnen har lärt sig prata inför sina kamrater, överallt sett sitt namn på avdelningen. Man har skrivit barnens namn på kort som man sedan använt i leken utomhus. Till stor hjälp är språkpärmen, beslut finns från en förskola att använda den mer. bildschema och tecken som stöd. En förskola hade som mål att synliggöra barnens språkutveckling men avbröt arbetet eftersom man från olika instanser inte tyckte att man skulle göra en bedömning av barn. En förskola har arbetat med att barnen ska utveckla självständighet och tillit till sin förmåga. Att vara självständig när det gäller att klä av och på sig har alla lyckats med men alla barn har inte vågat prova för dem okända saker. 5

Mål 3: Marknadsföring är en integrerad del i verksamheten Slutmål i skolans egen verksamhetsplan (VP) Marknadsföring är en integrerad del i verksamheten Måluppfyllelse av skolans mål i VP Ganska väl VP s slutmål mål kopplat till nämndens mål Alla förskolor och skolor kommunicerar sitt arbetssätt och sin pedagogik på ett lättförståeligt sätt VP s mål kopplat till nationella mål Lpfö 98 Förskola och hem Visa respekt för föräldrar, känna ansvar för att deras barn utvecklas och ett gott förtroende mellan förskolans personal och barnens föräldrar Måluppfyllelse av det nationella målet Helt Resultat, insatser, analys och slutsatser Ett dokument med bilder och text är gjort som beskriver vår verksamhet på ett enkelt och lättförståeligt sätt. Dokumenten finns på varje förskoleavdelning och att den även ska finnas på öppna förskolan. Olika aktiviteter har marknadsförts genom lokala tidningar. Ett skyltfönster som vi har haft tillgång till på stan har utnyttjats av några avdelningar. Utställningen har byggt på teman som förskolan haft där både saker och dokumentation i form av foton visats. På en förskola gick barnen luciatåg på två äldreboende och de har även bjudit ett äldreboende på kaffe i lekparken. En stor utveckling har skett på avdelningarna för att dokumentera verksamheten. Den har blivit mer detaljerad, fokuserad på utveckling och på barnens frågor och funderingar. Den viktigaste länken i att marknadsföra förskolan är information från andra föräldrar och personal. Personalenkäten visar att 100% har uppnåtts där personalen är stolta för att arbeta på sin förskola Tillgången till barn har varit ojämn under året. På en förskola började hösten med en nästan tom avdelning men som sedan fylldes på under hösten dock inte till full grupp. En sak som sker varje år är att det kommer barn från andra områden och att de vill stå kvar till sitt förstahands val vilket gör att det hela tiden blir inskolningar. Svårt att få ihop en grupp. En sak som också syns klart är att föräldrar som har barn på skolan vill också att det andra barnet ska gå på förskolan där. Vi ser nu att det kommer att finnas många lediga platser på förskolan till hösten vilket gör att verksamheten behöver förändras. De två övriga förskolorna har fullt och till en förskola finns en liten kö. 6

Mål 4: Utveckling och förbättring av rektorsområdets kvalitetsarbete Slutmål i skolans egen verksamhetsplan (VP) Utveckling och förbättring av rektorsområdets kvalitetsarbete Måluppfyllelse av skolans mål i VP Ganska väl VP s slutmål mål kopplat till nämndens mål Enköpings skolor når ett bättre resultat än genomsnittet i landet VP s mål kopplat till nationella mål Lpfö 98 Utveckling och lärande; Verksamheten ska erbjuda en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utvecklar alla barn oavsett förutsättningar Måluppfyllelse av det nationella målet Ganska väl Resultat, insatser, analys och slutsatser En IKT-satsning på personalen har skett under året. Varje förskola har en IKT-pilot som fått utbildning för att sedan handleda övrig personal. Har skett enskilt eller i grupp. Detta tillsammans med ökandet av antal datorer på förskolan har gjort att datoranvändandet och kunskaperna har ökat. Det finns fortfarande personal som känner osäkerhet inför datoranvändandet. Fortsatt satsning kommer att ske inom IKT. Ledningsgruppen har vid två tillfällen haft Praxis AB som hjälp till att utveckla verksamhetsplan och teamkontraktsarbetet. Vi har fått mer kunskaper så att vi kan vara till hjälp för våra arbetslagsledare. Gemensamma träffar tillsammans med skolans arbetslagsledare har gjort att man fått idéer och stöd av varandra i framför allt målarbetet. Arbetslagsledarna inom förskolan i rektorsområdet har också träffats för att ge varandra tips och idéer. I arbetslagens teamkontrakt har man skett en stor utveckling sedan tidigare år. Man kan se hur SMART-målen förbättrats för att bli lättare att utvärdera. Avdelningarna har också under verksamhetens gång utvärderat målen och någon avdelning har även satt nytt mål. Från hösten 08 gjordes en förändring av information till förskolorna. En samordningsgrupp bildades av de tre förskolornas arbetslagsledare för träff en gång i veckan. Information, diskussion och planering kunde genomföras där och vid utebesöken kunde hon vara med i verksamheten. Ett lönekriterium var hur de individuella målen var kopplade till teamkontraktet. Åttioåtta procent av medarbetarna såg en tydlig koppling. Samtliga personal (100%) har tydliga mål i arbetslaget, de individuella målen och har förskolans verksamhetsplan i fokus. 7

5. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen I likabehandlingsplanen finns uttalat om hur varje vuxen ska arbeta. Alla barn på förskolan ska känna till hur man är en god kamrat. I situationer som uppstår tar man en diskussion med de inblandade om vad som hänt. Det är lättare för de stora barnen att förstå samtalet men för de yngre får man även visa vad som är rätt. I verksamheten planerar man medvetet att alla ska få vara med, alla ska kunna delta och att alla ska få möjlighet att prata och att alla har lika värde. Vi arbetar aktiv så att inget barn ska känna sig kränkt. I personalenkäten 2009 säger samtliga (100%) personal att de känner till innehållet i likabehandlingsplanen. Föräldrarna informeras om likabehandlingsplanen på höstens första föräldramöte. Den revideras varje år. 6. Beskrivning av arbetet med Hälsa och livsstil Friskvårdsbidraget har gjort att fler kunnat vara aktiva och kunna förbättra sin hälsa. Under hösten anordnade vi några gemensamma aktiviteter som promenader, bowling, meditation, simning och Qigong. De aktiviteter som lockade flest var bowling och Qigong. Qigongen gjorde att några ur personalgruppen fortsatte även under våren. På två förskolor sover samtliga barn ute. På en förskola sover de både ute och inne detta är av praktiska skäl. Samtliga barn är ute minst en gång varje dag. I samarbete med föräldrarna har vi avskaffat födoämnen som innehåller mycket socker. Förskolorna har även tagit del av och diskuterat punkterna för certifiering av måltiderna men inte klarat det fullt ut. Jämställdhet Personalen arbetar mycket och medvetet med jämställdhet. Alla barn behandlas lika oavsett om man är pojke eller flicka. Alla leksaker får används av alla, alla får vara med på alla aktiviteter. Kompissol finns på förskolorna vilket påminner barnen om att vara en god kamrat. Temaarbetet och aktiviteter planeras så att alla barn kan vara med. Barn och elever i behov av särskilt stöd I barngrupper där det finns barn som behöver extra stöd finns möjlighet att söka förstärkningsresurs från stöd och resursteamet. Efter en bedömning görs en ansökan om vilket behov man anser sig behöva. Behovet kan vara handledning eller en extra resurs. En handlingsplan skrivs tillsammans med personal, förälder eller annan instans för att ge barnet bästa möjliga utveckling. Två förskolor har haft förstärkning i barngruppen och under hösten fanns tillfällen till handledning. 8

På förskolorna finns personal som läst specialpedagogik och deltagit i VINSTprojektet (nära insatser för barn med normbrytande beteenden) Barn och elever med annat modersmål På samtliga förskolor har ca 50% av barnen ett annat modersmål än svenska. Tio till 12 olika språk förekommer på förskolan. Största gruppen har varit arabisk-talande och där har vi haft hjälp av en modersmålsstödjare. På förskolan finns anställda med finska som modersmål för de finsktalande barnen. För de barn som vi kunnat ge språkstöd har personalen använt bildschema och teckenkommunikation. För att stimulera svenska språket har man använt mycket rim och ramsor, sagoläsning och sång. 7 Resultat 8 Nyckeltal 9. Sammanfattande analys Sammanfattande analys av hela verksamheten Låg svarsfrekvens på föräldraenkäten har gjort att det är svårt att få en klar uppfattning om vad de tycker om förskolorna. Vad man tydligt kan se är om det blir syskon så kommer de till samma förskola som den äldre. Man kan också se att vissa föräldrar inte tänker på närheten till hemmet för barnets placering utan tar en plats där de vet om att det fungerar. Sammanfattande analys av förskoleverksamhet I många delar av verksamheten har skett stora förändringar. Personalens kunskaper om hur de olika verksamhetsplanerna och teamkontrakten hänger ihop har gjort att målen blivit tydligare för att rätt kunna utvärdera dem. Barnantalet har varit rätt stabilt under läsåret men på en avdelning blev det många inskolningar under hösten på grund av att vi lämnade många barn till förskoleklassen Vad vi ser idag blir det många färre barn på en förskola till hösten vilket kommer att påverka ekonomin. Ett tillfälligt avbrott i verksamheten blev den vattenskada som uppstod på en förskola. Vi kunde snabbt få fram en annan lokal där verksamheten kunde fortsätta. Det blev bra både för barn och vuxna. Dokumentationen har ökat på förskolorna vilket är mycket positivt. Föräldrarna har fått en bättre bild av vad vi gör på förskolan och även barnen har aktivt tagit del i detta genom att påkalla förälderns uppmärksamhet. Projektet mattelek blev en verklig framgång. Engagemanget runt detta har medfört mer samarbete personalen emellan (ett tema att enas runt) med barnens iver att arbeta med materialet och att förstå matematiska begrepp 9

Utevistelsen har alltid fått stor plats i verksamheten. Genom att aktivt planera den på gården, att använda sig av naturmaterial i skogen till att träna matte och att också få äta ute har gjort att utevistelsen upplevs som roligare. Genom den riktade IKT-satsningen har personalens datakunskaper ökat. Personal som aldrig använt datorn har nu övervunnit sin rädsla och de mer erfarna har varit ill god hjälp för deras arbetskamrater. Samarbetet med föräldrarna sker dagligen. Man ger information om hur barnet har haft det och detta tycker många föräldrar räcker. Det kan vara en av anledningarna till att det är få föräldrar som kommer på de traditionella mötena. Vid föräldramöten då det är stor anslutning är då barnen kan gå med. God anslutning har det varit på sommarfesten, på soppkväll och drop-in-frukost på förskolan som en avdelning provat. På samtliga förskolor är det utbildad personal som bedriver en mycket bra verksamhet med barnen i fokus. Sammanfattande analys av öppen förskola Öppna förskolans verksamhet är av stor betydelse för föräldrar som är hemma med sina barn. Det största skälet till besöket är den sociala gemenskapen de får där tillsammans med andra vuxna och barn och att man skapar nya kontakter. Pedagogisk verksamhet bedrivs och personalen finns till stöd för funderingar som föräldrar har. Under våren fick verksamheten ett avbrott för en vattenskada som uppstod. Öppna förskolan var stängd några veckor innan man kunde flytta verksamheten i angränsande lokaler. Under stängningen fick föräldrarna besöka den andra öppna förskolan Pluto. Öppna förskolans personal har fått en mer given plats i familjecentrumsarbetet. De deltar regelbundet på Familjecentrums personalmöten och har stor del i utbildningar som förekommer. En stor förlust är att BVC flyttade från Familjecentrum januari-09 10. Prioriterade förbättringsområden Kvalitetsarbete, målformuleringar och analysarbete Arbetsbelastning IKT Värdegrundsarbete Samverkan med hemmet Samverka förskola/skola för barn som behöver extra stöd Enköping 090713 Carin Wikehult Bitr.rektor Galaxen Enögla - Västerledens förskolor 10