t LT H i lf BYr+,üNAÜgî-il:idr{IK Jimmy Gustfssn: ANALYS AV PROJEKTERINGSKOSTNADER KAN GE BILLIGARE HUS Särtryck ur tidskriften Vg- ch vttenbyggren 1:1966 Rpprt från Byggfrskningen, Stckhlm
Rpprt 17z1967 UDK 7I.OII 69.003.r Anlys v prjekteringskstnder kn ge billigre hus Anlysis f Prjectin Csts Cn Mke Buildings Cheper v civilingenjör Jímm'y Gustfssn', ingenjörsfirmn Orrje & C AB, Stckhlm tltgivre. Sttens institut för byggndsfrskning Bx 7. 163. Stckhlm T Denn rpprt utges enligt byggfrskningsrådets beslut med medel från fndãn för lyggndsfrskning; försäljningsintäktern tillfller fnden.
Anlys y pf ekleningskslnden kn ge lt lligne lrus Jimmy Gustfssn I en rbetsrpprt lrân HALTH riirnile en utred'ning tör Sttens Råd' lör Byggnd,slrskning beshrius bi en nuänil'br krtläggningstekník!ör nlys ørt prjekteringskstniler iil husbyggnd. Ciuilingenjör limmy Gustfssn, Orrie & C, lörm.ed,ir hàr någr synpunkter lrring prblemen bserde på' denn rpprt. UDK 71.011 69 003.1 Kännedmen m prjekteringsrbetets kstndssmmnsättning är på de flest håll dålig. Dett är speciellt påtgligt då lik rgnistin ch metdik diskuters ch jämförs. För plnering ch klkylering v tid, kstnder ch resurser skns det kunskpsunderlg sm erfrdrs. Denn brist hr kstt byggherrr ch prjektörer mycket pengr. I h med tt fst priser 1ör viss delr v prjekteringsrbetet blir llt vnligre kmmer prjektörern tt än mer kännbrt drbbs v felklkyler. End sättet tt kmm till rätt med svårighetern syns vr tt i vsevärt högre mfttning än hittills krtlägg ch nlyser kstndern. Dtbehndlingsteknikens utveckling hr gjrt det möjligt tt reltivt enkelt utnyttj det mfttnde underlg sm tidsredvisningen inm t ex knsultföretgen utgör. Denn redvisning bör byggs ut på ett ändmålsenligt vis tt pss till de klkyl- ch plneringssystem sm utveckls, U t ört hr tlìiggnings rb et e Ãr I961 tg fler års återkmmnde diskussiner ch fundleringr det uttrycket tt HALTH (civilingenjörern Sven Hultquist, Sten Albrektssn, Göst Lundin, Sven Tyrén smt tekn dr Ãke Hlmberg) efter diskussiner med Sttens Råd för Byggntlsfrskning beslöt strt en utredning meil syfte bl tt sök krtlägg prjekteringsrbetets kstndsstruktur. Först etppmålet vr tt finn en nvändbr krtläggningsmetilik med vrs hjälp lik vribler i rbetet kunde studers. Med ett sådnt instrument skulle förutsättningr finns tt bjektivt mät ch värder resulttet v lik rbetstekniker ch rgnistinsfrmer för prjekteringens bedrivnde. Genm tt i näst utredningsetpp tillämp krtläggningsmetdiken på ett reellt prjekt kunde tekniken prvs ch instrumentets nlysförmåg över- blicks. Smtidigt erhölls börjn till ett sttistiskt underlg för tid- ch kstndsplnering v prjekteringsrbete ch även ett först mteril tt belys de pågående diskussinern m bl kstntlsprblemen. Sedermer utökdes målsättningen för studien till tt mftt ytterligre två bjekt. Dett skedde inte i först hnd för tt kunn jämför tre lik tillväggångssätt, därtill skulle ett vsevärt mer mfttnde mteril erfrdrs, utn för tt ge en uppfttning m vilk skillnder i strukturen sm skulle kunn bservers, Fnns det över huvud tget någr återkmmnde krkteristik? Vid krtläggningen studerdes för två v prprjekten knsulterns rbete {rån först utreilningsskissern till ch med slutbesiktningen ch därmed smmnhängnde rbete. För det tredje v de studerde prjekten hr v tidsskäl krtläggningen vbrutits i ch med tt smtlig hndlingr färdigställts ch lämnts ut för nbudsräkning. Àndringshst iler 16,9 % I prjekteringsrbetets ntur ligger tt rbetet iblnd måste byggs på klr förutsättningr. Det merrbete sm blir följden v tl utgångsvärden under rbetets gång visr sig hållbr kn därvid inte lsts någn. I nilr fll skps dck merrbete i frn v ändringr sm skulle h kunnt undviks. I utredningr hr mängden ändringsrbete registrerts för lik delrbeten. Meil äntlringr hr därvid vsetts rbete förnlett v utifrån till en rbetsgrupp nkmmnde infrmtiner medförnde ändrde förutsättningr för rbetet eller sådn kmpletteringr v dess sm nrmlt brde nkmmit tidigre. Oft hr det vist sig tt ett ändringsbeslut fått knsekvenser v vsevärt större mfttning än vd sm från börjn överblickdes.
Av krtläggningen frmgår tt ändringsrbete enligt den nvänd definitinen utgjrt L6,9 % respektive I,7 % vid två v bjekten, således v' sevärd kstnder. Mterilet är för litet för tt de vnligste ändringsrskern sk kunn utpeks i dett sketle. Någr påtglig källr sk här nämns, dck utn rngrdning. I. Byggherren ändrr prgrmmets f örutsättningr eller ingriper på nnt sätt i prjekteringsrbetet (ingriper för sent).. Grnsknde myndigheter begär ändringr eller kmpletteringr. 3. Entrprenören önskr utbyte v mteril eller önskr ändr rbetsmetd ch stndrd. 4. Specilister inkppls för sent. 5. Brister i infrmtinskedjn medförnde tt ändringsbeslut inte tränger igenm tillräckligt snbbt. 6. Preliminär uppgifter ts för definitiv ch läggs till grund för beräkningr utn hänsyn till flexibilitetskrv. Till denn list kn läggs ren felklkyler, missförstånd m m vilk dck ej vrit vnligt förekmmnde eller medförnde llvrlig knsekvenser. Mn kn nter tt pressde tider ökr risken för ändringsrbeten ch är en del v det pris sm får betls. Blnil de mer eller mindre uppmärksmmde erfrenheter sm kn nämns bkm de i unilersökningen registrerde ändringskstndern är följnde: Tillräcklig tid ch kstnd bör ägns åt prjekteringens inlednde skede då de teknisk ch eknmisk prgrmmen för det frtstt rbetet görs upp. Smtlig förutsättningr måste frmläggs för diskussin ch nlys innn utgångspunktern för rbetet fstläggs. Under rbetets gång kn givetvis förutsättningrn ändrs men ett väl genmrbett prgrm in'besprr mycket rbete ch kstnder' En mrkerd skedesindelning där byggherren tr definitiv ställning till utrbetile förslg innn påföljnde etpp påbörjs bör eftersträvs. Eventuell överlpp kn spr någn tid men kn även kmm tt medför fördyrnde merrbete' Eventuell "chnsningr" i dett vseende bör vr överenskmn melln prtern. Specilister v lik slg bör inkppls i gd tid. Även m en viss fsförskjutning melln lik gruppers rbete kn vr rtinell bör fkspecilistern inkppls för knsulttiner hellre för tidigt än {ör sent. Då entreprenören önskr byt mteril blir iblncl byggherren förskyllt lidnde genm tt hn får betl kstndern för ändringr i hndlingr ch nnt merrbete sm kn bli {öljden. t 6 4 ì0 6 4 l 6 4 Fig l. Arbetsulymens lördelning i tiden iil tre stuilerde prjekt uttryclct i prcent per tidsenhet. Tid'xelns längd mtsùdrüì elter skländring tidrymden lrån prjekterings' strt till slutbesiktning lärdig byggnil (för bjekt, stn ännu belinner sig i utlörndesked,et, hr återståend'e tid, uppskttts). Krtläggningens uppläggning meilger tt kstnder ch knsekvenser v enstk ändringsbeslut teretiskt skulle kunn spårs. Vid eventuell kmmnde prjekt kmmer ytterligre möd läggs vid tt föìj upp dett intressnt vsnitt, O j ärn n ørb et s b el,øst nin g Arbetet under prjekteringen fördelr sig mycket jämnt. Att det ftst blir nädvändigt med övertidsrbete under viss perider, speciellt i smbnd med tt en hndlingsmgång sk leverers, kn säkerligen mvittns från mång håll. Att håll en jämn (ch hög) sysselsättning är en grundförutsättning för verksmhet inm de flest mråden. Knsultens ersättning för rbetet bsers nrmlt på nedlgd tid på det ktuell bjektet. För spill- ch väntetider får hn ingen direkt betlning utn är hänvisd till tt håll sin "tmgångskstnder" inm rmen för det utrymme sm mkstndspålägget ger. Vrje påräknt uppehåll i rbetet kstr såleiles pengr åtminstne för någn v de inblndde prtern. Vrje rbetstpp frestr dessutm på per-
50 l0 0 rl ll l 13 14 15 16 1 3 4 5 Kr/t m 35,3 43,5,6 35,9 56,0 48,4 48,4 41,7 43,6 49,9 51,9 Fig. Arbetstiden lìirileld på. rt lör prjekt 3, kntrsbyggnìi (ll: ritrbete, 7: beskriuningr, 13: mängìlförteckning, 14: berähningr, 3: øllmän prblemlösning, 4: lcntd.ktrbete, 5 : äurigt ), snlen ch frmtvingr måhänd mtsvrnde uppehåll i ndr rbetsbjekt, sm beilrivs prllelìt. I fig I illustrers hur den smlde knsultinstsen vriert i tiilen för de lik bjekten. Om rbetstiden i stället redvists för de lik fckvdelningrn seprt blir bilden än mer jämn ch går mn ned till rbetsgrupper eller individer' blir ryckigheten än mer frmträdnde. Vrför blir mönstret så jämnt? Kn inte med bättre plnering dess förhållnden undviks? 0 l0 P r j ehteringsrb etet ett hrnplicer t ptim erings - prblem Prjekteringsrbetet skiljer sig väsentligt från t ex uppförndet v bjektet. Vid gjutning v ett bjälklg föreligger ll förutsättningr i lrm v ritningr ch beskrivningr. Arbetet måste utförs i viss givn tempn frmsättning, rmering, gjutning, betngens hårdnnde, frmrivning sv. Vid prjekteringsrbetet är sälln förutsättningrn entydigt givn ch vrje rbetsmment kn få görs m ett flertl gånger innn resulttet blir ilefinitivt. Prjekteringen innebär därför ft en itertinsprcess med ntgnden, beräkningr, resultt, utvärdleringr, krrigerde utgångsvärden sv. Oft påverks vi kedjerektiner tidigre beslut OBJEKT I 0,1 PROJEKT I 1,O -,; --l 7 B 9 ro il 1 3 TOTALT (r 964) Fig 3. Arbetstiilen Jördeld, på bjekt lör prielct I, erkstilsbyggnd (1: byggndens díspsitin ch utfrmning, : terräng clr' yttre rbeten, 3-5: bygg,nd'sstmmen, llmänt, rnått respektie rmeríng, 6: stmkmplettering, 7-9: VVS, 10-1: EI, 13: inredning ch utrustning)',3 ch ndr rbetsgruppers tbete efter ett mycket kmplicert schem. Ett beslut eller ett visst rbetsresultt kn kräv medverkn från en lång rd specilister ft företrädnde helt lik intressemråden. I börjn sknr ll ilet underlg för sitt rbete sm meilprjektören sk lämn. Dess är i sin tur berende v ndr uppgifter. Under rbetets gång blls infrmtinern frm ch tillbks melln prjekteringsgruppern vrviil successivt en gemensm prdukt växer frm. Ett dilemm sm den enskilile prjektören ställs inför är tt dels inte rbet för långt på ett säkert underlg h därmed risker m'fttnde ändringr, dels tt lämn ifrån sig underlg till medprjektörern för tt dess sk kunn kmm vidre. Prjekteringsledrens uppgift m{ttr bl dett pti' meringsprblem. Ingen rbetsgrupp eller beslutsinstns får släp efter ch därmeil försvår, fördyr ch försen rbetet' Prblemkmplexen bör dessutm över hel linjen ngrips i en viss rilning ch medl smverknde resurser för tt ett cceptbelt rbetsresultt sk nås så snbbt sm möjligt. Ett närliggnde ptimeringsprblem sm även påv eller ändringsrbete bör rbetet styrs så tt tillgänglig tid ch ïesuïser utnyttjs på bäst sätt' Utidg plnneringen Av det sgd förstås tt det {inns mycket utrymme för plnering inm prjekteringsteknikens mråde. Det är vidre fullt klrt tt det vre lönsmt tt plner m det fnns möjligheter speciellt m rbetet kunde fås tt flyt efter de utstkde linjern utn llt för mång viilkmmnde vbrtt ch irrtinell påverkn genm förutsebr händelser. Plneringen bör bedrivs på fler lik nivåer med delvis lik målsättning; exempelvis enligt följnde huvudindelning: 1 Inm ett knsultlöretg eller nnn rbetsgrupp representernde ett specilmråde v prjekteringsrbetet bör den ttl sysselsättningen plners så tt belstningen på lik individer blir jämn ch lgm hög. Olik prjekt bör drivs prllellt ch helst med sådn fsförskjutning tt tppr ch väntetider tr ut vrndr. Outnyttjcl reservkp' citet kstr mycket. Ã ndr sidn innebär det ökd service åt uppdrgsgivren tt kunn klr tem' prär krissitutiner helst utn tt ntlr prjekt blir lidnde. Dett är således en intern plnering sm beträffnde fördelning v efterfrågde resurser är berende v uppgifter utnför det egn influensmrådet utm i speciell fll ch då uppdrgen bedrivs helt inm den egn gruppen utn påverku utifrån.
. Inm vrje prjekt måste de lik specilgrupperns rbete ptimers ch dirigers så tt tids- ch kstndsrmen kn innehålls smt tt de teknisk ch eknmisk prblemen ngrips i rätt rdningsföljd ch med smverknde resurser. LJr denn synvinkel är det v minilre vikt tt rbetsbelstningen på lik grupper är jämn men dest viktigre tt resurser finns tillgänglig då de behövs ("ligger på kritisk linjen"). För denn plnering sm är helt prjektbunden inmts uppgifter m erfrderlig ch tillgänglig resurser för lik specilisters ch gruppers delinstser. Det kn syns sm dess två plneringssitutiner hr delvis mtgående intressen. I prktiken måste det dck bli fråg m smverkn eftersm ur ll synpunkter en kntinuitel i verksmheten med jämn rbetsbelstning leder till bäst resultt. De två plneringssystem, det gruppbundn ch det prjektbundn, kn ej frikppls från vrndr de är höggrdigt berende v vrndr. Det kn - fstslås tt plnering v prjekteringslbete inte kn ske med lik enkel teknik sm t ex vid utförndet. De ständig vbrtten med återgång till tidigre mment, upprivnde v beslut, det intim smrbetet melln lik rbetsgrupper med kntinuerligt infrmtinsutbyte ch successiv npssning gör tt detljplnering v rbetet inte kn görs. Prjekteringsrbetet kn under viss skeden likns vid bilkörning på en känd väg där mn vet vr målet är beläget men ej vd sm ligger bkm näst krök. 't 50 0 l 50 0 l 0 Fig 4. Arbetstiilens lörilelning p& tjänstestölle lör prjelct l-3, erkstd, lbrtrium respektiue lrntr sdmt ndelen ändringsrbete, U pprättde hnd,iingr lämplig plnner ingsb s Tid- ch resursplnering v prjekteringsrbete måste grunds på plnerrens erfrenhet ch mdöme smt på en mfttnde sttistik över kstndsbilden. Hänsyn måste ts till de nrmlt förekmmnde vbrtten i rbetet till väntetider, ändringsch kmpletteringsrbete sv. Ett svårlöst prblem är hur det sttistisk underlget sk vr uppbyggt. En tänkbr klkylmetd syns vr tt plner med hjälp v de hndlingr v lik slg sm upprätts.,4.tminstne i det skede v prjekteringen där prduktinen v hndlingr är störst (bygghndlingsskedet) kn större delen v rbetstiden hänförs till en viss grupp v hndlingr. I rbetsrpprten viss hur den ttl rbetstiden fördelt sig på lik slg v rbete. Huvudindelningen hr gjrts på rbetstid sm vrit hänförbr till upprättnrle v hndlingr i ritningr, beskrivningr, beräkningr sv. Smtidigt hr övrig tid klssts i någr undergrupper. "Ritningsrbete" dminerr sm syns mrknt ch utgör vid de studerde prjekten över hälften v rbetstiden. Arbetskstnden för en enstk hndling vrierr nturligt ng mycket krftigt. Inm en ch smm rbetsgrupp blir dck vritinern mindre. Hndlingrn kn enkelt klsss e{ter sitt innehåll, ändmål, strlek sv. Hndlingrn utgör vidre i regel prjektörens påtglig rbetsmteril ch redvisr även resulttet v rbetsinstsen. Dett gör tt mn reltivt enkelt kn erhåll en detljerd kntering v rbetstiden vi referens till hndlingrn. Gruppen v hndlingr utgör även en dkumenttin v rbetet sm plneringen kn binds upp kring. Kntinuitet melln sttistik, plnering ch efterklkyl kn skps. I undersökningen klssdes hndlingr efter rt (ritning, beskrivning, beräkning, PM sv), sitt innehåll (mrkrbeten, plndispsitin, stmme, ventiltin, snitet, strkström, telesignl, stmkmplettering sv), ch sitt ändmål (prjekteringsunderlg, för gdkännnde, för upphndling eller utförnde). I digrm ges exempel på resulttet v denn uppdelning. Viss skillnder melln de studerde prjekten (verkstd, kntr, lbrtrium) kn sm väntt spårs - slutstsern bör dck få vänt tills undersökningsmterilet blir större. Sedn undersökningens kdsystem fstldes hr mycket rbete nedlgts på lik håli just meil kls-
Fig 5. Id.éskiss tíll integrerdt system lör plnering, uppföij. níng ch sttistiklöring u prjekteringsrbete bsert på kdning u förekmmnd,e hnd.lingr. Ett gernenstnt litterin6ssystem nuänils genmgå,end,e. sifiktinssystem. T ex vidreutvecklingen v SfBsystemet hr skpt ytterligre möjligheter till klssning v hndlingr på ett ändmålsenligt ch entydigt sätt. Nätplnnering Olik vrinter v nätplner håller på tt vinn mrk. För prjekteringsrbete är sm tidigre nämnts v fler skäl ej denn teknik lik ändmålsenlig sm vid flertlet ndr verksmheter. Arbetet kn inte på ett överskådligt sätt vspegls i entydig smbndsschemn melln ktiviteter. Dess är i regel ömsesidigt berende v vrndr ch mn vet ej i förväg vd resulttet v en ktivitet kmmer tt medför, överlpp ch lps (ett förlpp rbets igenm fler gånger med mdifierde ingångsdt) är legi. Trts de ntydd svårighetern kn nätplnerings. tekniken nvänds ch vr till gd nytt i mång vseenden även för prjekteringsrbete. Den grfisk,bilden v rbetsförlppet kmmer dck inte tt exkt kunn återge vd sm sker ch ll smbnd kn inte illustrers. Prjekteringen kn ses sm en end ktivitet (då är plneringsrbetet lätt men intetsägnde) eller sm en exkt följd v beslut ch in{rmtinsutbyten (då är plnen säkert lltför svårnvändbr ch dessutm säkert lel). Ett reltivt grvt nätverk nvänt sm rbetspln ch littereringsschem kn dck vr värdefullt. Arbetet bör indels i skeden sm hålls isär genm tt de redviss ch gdkänns innn rbetet tillåts gå vidre. Detljplneringen bör npsss till rbetets lik krktär under de lik prjekteringsetppern. De ingående rbetsgruppern kn redviss ch plners sm seprt enheter dck berende v vrndr vd gäller rbetets tidåtgång ch kstnder. Den vidre indelningen v rbetet bör görs metl vgränsbr prjektdelr sm indelningsgrund i de fll sådn kn urskiljs (lik byggndskrppr, yttre rbeten, ch delentreprender är exempel på prjektdelr). önsks en ytterligre indelning v rbetet kn den lämpligen ske med hndlingr v lik slg sm referens. Möjligen kn rqn efter ytterligre utvecklingsrbete kmm därhän tt nätplnens ktiviteter direkt kunde hänförs till hndlingsförteckningens littersystem. Vid rbetstidsredvisningen skulle i så fll nätplnens ktiviteter vr det nturlig knteringsschemt. Dett kn eventuellt kmpletters med en specificering v rbetet efter rt (ritningsrbete, beräkningsrbete, llmän prblemlösning, kntktrbete sv). Utrymme för vidre utvecklingsrbete Iinns sm syns. Detljerd plnering blir llt vnligre liksm krvet på exkthet i klkylern (fst priser). Det sttistisk underlgets insmìnde kräver ett visst merrbete sm dck trde bli nödvändigt för tt utveckl plnerings- ch rbetstekniken. En för,hppning är tt förståelsen för prjekteringsrbetets speciell prblemtik i smbnd med plnering ch klkyler sk ök smt tt en mer mfttnde dtinsmling ch erfrenhetsutbyte sk kmm i gång. B rist på, b j ehtiu ø u är d,er i ngs gr uniler Det är trligt för tt inte säg säkert tt lik prjekteringstem skulle kmm till lik resultt v sitt rbete även m de yttre förutsättningrn vre identisk. Vägrn tt nå rbetsmålet är lik säkert lik. Det är svårt tt bjektivt utvärder resulttet ch hävd tt det en är bättre eller sämre än det ndr men sälln skns mtiveringr ch gd rgument för någn lösning. Prblemtiken i nknytning till prjekteringsrbetet är svårbemästrt åtminslne m krven på bjektivitet ch sklighet ställs någrlund hög. Däremt är det inte svårt tt få synpunkter på prblemställningen eftersm den, för de flest sm kmmer i kntkt med rbetet, är djupt enggernde h intressnt. Dessvärre lider debtten ft brist på dkumenterd sklighet. Det kn räck med tt enbrt nämn ämnen sm ttlentreprend, fst priser ch dyr knsulter för tt illustrer dett. Slutligen sk en hänvisning lämns till den v SKIF utrbetde kntplnen för prjekteringskstnder, vilken färdigställdes i slutet v 1965. Vd sm däri presenters bygger i väsentlig delr på erfrenheter från den verkställd undersökningen sm här relterts. Vidre utveckling förestår prllellt med breddning v det sttistisk underlget. Det trde bli nledning tt återkmm till dett inm en inte lhför vlägsen frmtid.