Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare Vår vision: Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Planen gäller från: Oktober 2014 Planen gäller till: Oktober 2015 Barnens delaktighet i arbetet med planen: Vi vill skapa en verksamhet där alla barn får förutsättning att vara delaktiga i planen. Barnen har varit delaktiga i arbetet med planen genom samtal kring hur man är mot varandra och hur man är en bra kompis. Barnen har tillsammans med personalen tagit fram gemensamma trivselregler. Vi arbetar med barnen i mindre grupper där alla kommer till tals. Förskolans barn har varit delaktiga i arbetet med planen genom att tillsammans med personalen göra en kartläggning av miljön. Kartläggningen ägde rum inne och ute för att få reda på vilka platser som barnen upplever som trygga respektive otrygga.
Vårdnadshavarnas delaktighet i arbetet med planen: Föräldrarna kommer att göras delaktiga genom föräldramöte. Planen kommer att finnas på varje avdelning och på hemsidan. På utvecklingssamtalen görs föräldrarna delaktiga genom att vi tillsammans diskuterar värdegrunden. I månadsbrevet beskriver vi hur vi arbetar med vår likabehandlingsplan. Personalens delaktighet i arbetet med planen: Personalen har under en utvecklingsdag utvärderat och diskuterat likabehandlingsarbetet i planen. Personalen har gjort kartläggning med barnen på förskolan. Resultatet av kartläggningen har legat som grund till utformningen av denna plan. Personalen observerar barnens lek och hur det sociala samspelet mellan barnen fungerar. Arbetslagen har regelbundna reflektioner för att kartlägga situationer och platser där det kan förekomma diskriminering eller kränkande behandling. Förankring av planen: Genom samlingar och samtal förankrar vi planen hos barnen, samtal om kamratskap och trivsel regler. Vårdnadshavare informeras om vår likabehandlingsplan på inskolningen. All personal har ansvar att aktivt arbeta med planen. Varje förskollärare ansvarar för att planen aktualiseras och följs i det egna arbetslaget. Planen diskuteras på reflektioner, förskole möten och arbetsplatsträffar. Nyanställd personal och vikarier får ta del av planen. Likabehandlingsplan skall finnas i vikariepärmen på förskolan. Planen ska finnas tillgänglig på vår hemsida. Utvärdering: Så har förra planen utvärderats:
Vi har utvärderat planen genom att varje arbetslag under en utvecklingsdag diskuterade och utvärderade förskolans likabehandlingsplan. Delaktiga i utvärderingen av förra planen: Förskolechefen Pedagogisk utvecklar Förskolans personal Resultat av utvärderingen av förra planen: Vi har medvetet och på olika sätt arbetat med planen i vår verksamhet med barnen. Vi personal har haft ett öppet och tillåtande förhållningssätt vilket har visat sig vara framgångsrikt. Barnen visar empati och hjälper gärna varandra. Det vi behöver göra är att involvera barnen mer i arbetet med planen. Vi behöver regelbundet diskutera vad diskriminering och kränkande behandling betyder och diskutera fram ett gemensamt förhållningssätt när det gäller allas lika värde. Vi vill att planen ska vara levande i vår verksamhet. Planen måste genomsyra vår verksamhet. Det vill vi göra genom att regelbundet diskutera planen i arbetslagen på reflektionen. Årets plan ska utvärderas senast: Juni 2015 Så ska årets plan utvärderas: Planen diskuteras i varje arbetslag. Därefter görs en gemensam utvärdering med förskollärare, pedagogisk utvecklare och förskolechef. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Förskolechefen Främjande insatser: Diskrimineringsgrund: Funktionsnedsättning
Mål: Att göra förskolan tillgänglig för alla barn. Insats: Personalen behöver i dialog med föräldrarna få tag i all information som förskolan kan behöva om det enskilda barnets behov. Förskolans miljö och lekstationer ska vara tydliga och allt material ska vara anpassat utifrån barnen och barngruppens intressen och behov. Vi personal ska ha ett gemensamt förhållningssätt och arbetssätt med barn med funktionsnedsättning. Diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet Mål: Att alla barn känner stolthet över sig själva, sitt modersmål och sin etniska tillhörighet. Insats: Vi ska ha ett nära och bra samarbete med modersmålslärarna. Vi uppmärksammar och ger utrymme för barnen att sjunga, räkna och dansa på olika språk. Tex vid samlingen får barnen önska en sång och väljer då ofta en på sitt modersmål. Vi personal uppmuntrar barnens nyfikenhet. Tex hur olika lands flaggor ser ut. Diskrimineringsgrund: Sexuell läggning Mål: Att synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer. Insats: Personalen uppmuntrar barnen i familjeleken att familjen kan se olika ut. Tex att det finns två pappor. Vi använder oss av barnlitteratur som visar på olika familjekonstellationer. Vi lyfter fram barnens tankar och idéer kring olika familjekonstellationer. Diskrimineringsgrund: Könsöverskridande identitet Mål: Att alla barn utvecklar sin identitet och känner sig trygg i den. Insats: Personalen låter barnen prova sig fram. Vi uppmuntrar barnen att visa olika känslor och styrkor.
Vi respekterar barnen. Vi uppmärksammar inte olika färger som flickfärger eller pojkfärger. Diskrimineringsgrund: Kön Mål: Att alla barn oavsett kön ska behandlas lika och ges samma möjligheter. Insats: Personalen låter alla barn att få prova på olika aktiviteter och material. Vi ser regelbundet över vår pedagogiska miljö. Diskrimineringsgrund: Ålder Mål: Att alla barn utvecklar sina förmågor och intressen oavsett ålder. Insats: Vår miljö på förskolan ska inte utformas utifrån barnens ålder. Vi skapar grupper där barnen kan utmana och lära av varandra oavsett ålder. Vi utformar verksamheten utifrån barnens intressen. Vi uppmuntrar barnen att bilda nya gruppkonstellationer och hitta nya kompisar. Diskrimineringsgrund: Religiös övertygelse Mål: Barn med olika religioner bemöts på lika villkor. Insats: Personalen visar att det finns olika religioner och tro. Vi visar barnen att vi respekterar varandras olika trosuppfattning. Vi låter barnen uttrycka sina tanka och åsikter och lär barnen respektera olika religioner. Vi personal lyssnar och visar intresse för barnens tankar och åsikter.
Kartläggning: Kartläggningsmetoder Regelbundna reflektioner med pedagogerna för att kartlägga situationer eller platser där det kan förekomma diskriminering eller kränkande behandling utifrån observationer. Trygghetsvandring tillsammans med barnen för att få fatt i hur barnen upplever miljön. Samtal med barnen i förskolan. Observationer kring barns lek och hur de är mot varandra. Daglig kontakt med vårdnadshavare. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Funktionsnedsättning, Etnisk tillhörighet, Sexuell läggning, Könsöverskridande identitet, Kön, Ålder och Religiös övertygelse. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen involveras genom regelbundna samtal och där personalen tar tempen på gruppen och för att ta reda på barns upplevelse av klimatet. Barnen involveras genom att personalen observerar och dokumenterar vad och var barnen leker och hur de är mot varandra. Barnen har tillsammans med personalen gått trygghetsvandring inne och ute i och under vandringar får barnen möjlighet att berätta hur de upplever olika platser på förskolan. Om förskolan känns trygg och säker. Föräldrarna ska få ta del av kartläggningen barnen gjort tillsammans med pedagogerna genom månadsbrev. Föräldrarna involveras genom den dagliga kontakten. Men även genom utvecklingssamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen Varje arbetslag diskuterar tillsammans om det förekommit några misstänkta diskrimineringar eller kränkande behandlingar, om det har observerats någon plats eller situation där det finns risk för diskriminering eller kränkande behandling, och vad som kan göras för att förebygga och förhindra detta. Dessa frågor diskuteras regelbundet i arbetslaget.
Arbetslagen har genom observationer kartlagt inne och utemiljön. Det har synliggjorts att det finns platser på förskolan både inne och ute där det kan finnas risk för diskriminering och kränkande behandling. Resultat och analys Utifrån den trygghetsvandring vi gjort har vi kunnat se att barnen upplever förskolan som trygg och rolig. Att kompisarna är väldigt viktiga. De små barnen på förskolan känner sig trygga när personalen finns i närheten och med i deras lek. Vi ser att det finns platser inne och ute på förskolan där det finns risk för att diskriminering och kränkande behandling uppstår. Det vi har sett är att det finns risk för diskriminering eller kränkande behandling på skymda platser ute på förskole gården. Bland annat vid Trollets ingång och bakom Trollets ingång. Toaletten är en plats som ofta kommer upp under trygghetsvandringen. En plats där barnen känner sig obekväma. Personalen ska regelbundet se över miljön så den är trygg, säker och utmanande. Förebyggande åtgärder: Ute miljön Områden som berörs av åtgärden: Funktionsnedsättning, Etnisk tillhörighet, Sexuell läggning, Könsöverskridande identitet, Kön, Ålder och Religiös övertygelse. Mål och uppföljning: Ute miljön på förskolan ska vara inbjudande, trygg och tillgänglig för alla barn. Närvarande och lyhörd personal ska sträva efter att finnas i barnens närhet. Åtgärd: Vi ska observera barnens lek för att se om det finns platser på förskolan där barn kan känna otrygghet eller där kränkande behandling kan uppstå. All personal är ansvariga för förskolans alla barn.
Vi har utifrån trygghetsvandringen diskuterat att de platser där barnen inte känner sig trygga på behöver vi ha extra uppsikt över. Personalen behöver stationeras vid de platser där kränkande behandling kan uppstå. Ansvarig: All personal. Inne miljön Områden som berörs av åtgärden: Funktionsnedsättning, Etnisk tillhörighet, Sexuell läggning, Könsöverskridande identitet, Kön, Ålder och Religiös övertygelse. Mål och uppföljning: Alla barn ska känna sig trygga på förskolan. Vi ska erbjuda alla barn en trygg och lärande miljö. Åtgärd: Det vi fick syn på var att vi behöver arbeta mer med att involvera och göra barnen mer delaktiga i arbetet med planen. Detta genom att utgå från barn litteratur. Vi ska observera barnens lek för att se om det finns platser på förskolan där barn kan känna otrygghet eller där kränkande behandling kan uppstå. Personalen ska regelbundet se över miljön på varje avdelning så att den är trygg och utmanade. Personalen ska vara närvarande och delaktiga i barnens lek för att skapa trygghet. Utifrån trygghetsvandringen har vi sett att vi behöver prata med barnen om hur alla barn ska känna sig bekväma med att gå på toaletten. Ansvarig: All personal Rutiner för akuta situationer: Policy:
Det ska råda noll tolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Personalen ska vara närvarande i verksamheten både inne och ute. Personalen ska vara aktiva i barnens lek och lärande. Personalen ska ha god uppsikt över barnen och vara redo att ge stöd i situationer där det uppstår bråk och konflikter. När personal misstänker eller upptäcker diskriminering eller kränkande behandling ska åtgärder genast vidtas. Förskolechefen ska alltid informeras. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till: Personalen på barnets avdelning eller annan pedagog som man har förtroende för. Det går även bra att vända sig till förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Prata med berörda barn. Dokumentera det barnen säger. Pedagogen informerar berörda vårdnadshavare om händelsen och ev åtgärder och uppföljning. Informera alltid förskolechef. Dokumentera alla åtgärder som görs. Lämna kopia av dokumentationen till förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: Var rak genom att reagera och våga säga till om någon kollega beter sig kränkande mot något barn. Dokumentera allt och lämna en kopia till förskolechefen. Informera förskolechef vid diskriminering eller kränkande behandling.
Förskolechefen pratar med berörd personal för att om hon/han utsatt barn för diskriminering eller kränkande behandling. Det är förskolechefen som ansvara för att dessa utreds och för vidare åtgärd. Rutiner för uppföljning: Återkoppla i arbetslaget om de insatser och åtgärder som gjorts. Bestäm datum och tid för uppföljningssamtal. Ansvarig prsonal har uppföljningssamtal med berörda barn och vårdnadshavare, behov av ytterligare åtgärd bedöms. Förskolechef gör en uppföljning av händelsen tillsammans med vårdnadshavare till det kränkta barnet och ansvarig personal. Rutiner för dokumentation: Om det sker diskriminering eller kränkande behandling ska följande dokumenteras: - Datum förskola, ditt namn - Närvarande - Händelse - Åtgärd (vad ska göras? vem gör det? när ska det göras?) - Uppföljning (hur sker uppföljningen? När sker den? Vilka närvarar?) När detta gjorts tas en kopia på dokumentet. Ett ex lämnas till förskolechefen. Ett ex spar man på avdelningen, detta dokument ska vara inlåst. Ansvarsförhållande: All personal på vår förskola är ansvariga för att vidta åtgärder enligt ovan beskrivna rutiner om de får kännedom eller ser diskriminering eller kränkande behandling. Förskolechefen är skyldig att föra informationen vidare till huvudman.