Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2016 juni 2017 Förskola Rönnängs förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Marianne Mårtensson 2017-06-01 Tjörn Möjligheternas ö
Innehåll 1 Enhetens namn 4 1.1 Enheten ansvarar för följande områden... 4 1.1.1 Enhetens organisation Beskrivning av er organisation... 4 1.1.2 Antal barn i olika åldrar... 4 1.1.3 Avdelning/hus... 4 1.1.4 Arbetslagens organisation... 4 1.1.5 Antal pedagogisk personal... 5 1.1.6 Antal övrig personal... 5 1.1.7 Antal årsarbetare... 5 1.1.8 Andel högskoleutbildade förskollärare/fritidspedagoger/lärare... 5 1.1.9 Ledning... 5 1.1.10 Övrigt... 5 2 Förskolechefens prioriterade mål samt åtgärder för utveckling 7 3 Redovisning till nämnden 8 3.1 Reflektion utifrån resultat av uppföljning av likabehandlingsplanen och jämställd medborgarservice.. 8 3.2 Reflektion utifrån resultat av arbetet med barnkonventionen... 8 3.3 Reflektion utifrån resultat av samverkan med Kultur och Fritid... 8 3.4 Reflektion utifrån arbetet att höja kvaliteten... 9 3.5 Reflektion utifrån arbetet med samverkan kring utsatta barn... 9 3.6 Reflektion utifrån resultat av genomförda enkäter... 9 3.7 Reflektion utifrån It-satsningen med ökad tillgång på digitala verktyg... 10 4 Kortfattad summering av årets verksamhet samt förskolechefs analys och bedömning av årets resultat 11 5 Åtgärder för utveckling inför nästa läsår 14 6 Nyckeltal 15 Sida 3 (15)
1 Enhetens namn Rönnängs förskola 1.1 Enheten ansvarar för följande områden Förskoleverksamhet. 1.1.1 Enhetens organisation Beskrivning av er organisation Förskoleverksamhet i stora byggnaden Rönnängs förskola Äventyrsgruppen i Jollen-huset mellan Rönnängs förskola och Rönnängs skola Vintergatan i modul bredvid Rönnängs förskola. 1.1.2 Antal barn i olika åldrar Månen 1: 14 Månen 2: 14 Stjärnan 1: 17 Stjärnan 2: 17 Solen 1: 23 Solen 2: 17 Äventyrsgruppen: 23 Vintergatan: 18 1.1.3 Avdelning/hus 3 hus 1.1.4 Arbetslagens organisation Rönnängs förskola består av fem hemvister. I stora byggnaden finns tre hemvister, Månen (yngre barn), Stjärnan (mellanstora barn), Solen (äldre barn). Äventyrsgruppen i Jollen-huset motsvarar en hemvist och Vintergatan motsvarar en mindre hemvist. Varje hemvist i stora huset, är uppdelad i två sidor. På varje sida arbetar ett statiskt arbetslag som följer barnen i takt med stigande ålder och byte av sidor. Barnen är Sida 4 (15)
indelade i ålder på varje sida. Äventyrsgruppen är belägen i Jollen-huset på Rönnängs skolas område. Äventyrgruppen utgör ett arbetslag. Vintergatan utgör ett arbetslag. 1.1.5 Antal pedagogisk personal 32 1.1.6 Antal övrig personal 1.1.7 Antal årsarbetare 1.1.8 Andel högskoleutbildade förskollärare/fritidspedagoger/lärare 16 1.1.9 Ledning 1 förskolechef 100% 1.1.10 Övrigt Viktigaste lagar, förordningar och styrande dokument Skollagen Skolförordningar Läroplaner Övriga allmänna lagar och förordningar Barn och Utbildningsnämndens prioriterade mål Sida 5 (15)
Mål från likabehandlingsplanen Mål för arbetet med barnkonventionen Mål för samverkan Kultur och Fritid Mål för att höja kvaliteten Mål för samverkan kring utsatta barn och ungdomar Mål att genomföra enkäter Mål utifrån IT-satsningen Sida 6 (15)
2 Förskolechefens prioriterade mål samt åtgärder för utveckling Utveckla husets organisation så att reflektionstid och pedagogpars-tid gynnar det pedagogiska arbetet i vår enhet. Fördjupa arbetet med pedagogisk dokumentation och barns lärprocesser. Starta upp arbete inom Matematiklyftet. Fördjupa arbetet med att arbeta utifrån ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt. ( Pedagogisk idé och vision för Rönnängs förskola) Utveckla miljö på förskolans torg till att fungera dels vid måltid, dels som utmanande lärmiljö. Fortsätta det påbörjade arbetet med förskolans utemiljö. Sida 7 (15)
3 Redovisning till nämnden 3.1 Reflektion utifrån resultat av uppföljning av likabehandlingsplanen och jämställd medborgarservice Förskolan har en en Likabehandlingsplan. Läsårets målområde har handlat om barns trivsel och trygghet på förskolan. Barnintervjuer och föräldraenkäter har använts i detta arbete. Vårt arbetssätt speglar målen från barnkonventionen, t ex - måltider serveras som buffé - genom samtal respekterar varje barns tankar och uppfattningar - barnens funderingar och görande utgör grund för de projekt som arbetas med. - våra miljöer innebär olika mötesplatser för barnen. Vi arbetar med jämställdhet genom observation, kartläggning och granskning av vårt arbetssätt/förhållningssätt i det pedagogiska uppdraget. Det är viktigt att vi som personal ständigt reflekterar utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att inte fastna i ev. invanda könsmönster. 3.2 Reflektion utifrån resultat av arbetet med barnkonventionen Barnkonventionen ligger till grund för vårt Likabehandlingsplansarbete. 3.3 Reflektion utifrån resultat av samverkan med Kultur och Fritid Tillgång till att kunna åka kollektivt med buss, har gett hemvist Solen möjlighet att åka på till Nordiska Akvarellmuséet i Skärhamn och Molekylverksta n i Stenungsund. Detta har varit två riktade samarbetsprojekt, vilket har inneburit ett positivt samarbete mellan förskola och annan verksamhet. Kulturbussen har använts för resa till Sundsby. Det är mycket viktigt att barngrupperna kan komma utanför förskolan för att få tillgång till kultur! Samarbete med bibliotek med system av boklådor. Sida 8 (15)
3.4 Reflektion utifrån arbetet att höja kvaliteten Genom utveckling av vårt kvalitetsarbete, d.v.s. reflektion, utvärdering och analys av verksamheten, höjer vi vår kvalitet. Genom vår struktur på måndagar, reflektionsmåndag, skapas möjlighet till olika möten pedagoger emellan. Förskolechefer arbetar tillsammans med pedagoger för att reflektionstid ska utnyttjas på bästa sätt och fyllas med angeläget innehåll utifrån verksamhetens behov och vardag. Genom att utnyttja de kompetenser som finns bland pedagoger, kan kvalité höjas. Sådana kompetenser som finns är utvecklingspedagog/pedagogista, schematekniskt kunnande, IT-kompetens, utbildning i Äventyrspedagogik, utbildning inom Förskolelyftet. 3.5 Reflektion utifrån arbetet med samverkan kring utsatta barn Vi arbetar med BIF, barnet i fokus, kring utsatta barn, vilket innebär samverkan mellan förskola, Resurscentrum, Socialförvaltningen och BVC. Vi har även kontakt med Livbojen. 3.6 Reflektion utifrån resultat av genomförda enkäter Utifrån den enkät vi gjort i Likabehandlingsplansarbetet, tycker de flesta barn att det är roligt på förskolan. Frågorna till de äldre barnen, uppfattas som svåra och behöver revideras till nästa år. Många barn anser utifrån intervju att de inte kan vara för sig själva någonstans på förskolan. Detta har inneburit ett aktivt miljöarbete inomhus för att möta dessa behov. Från enkätsvar har pedagoger arbetat med att tydliggöra för föräldrar hur barnens dag på förskolan varit. Pedagoger har också utifrån enkät redovisat hur man arbetar utifrån barns delaktighet/inflytande samt genus. Hemvist Solen har under året kontinuerligt arbetat med att skapa ett gott klimat bland barnen, då mycket fysiskt våld förekommit i vissa konstellationer av barn. Särskilt arbete med föräldrar kring detta. Sida 9 (15)
3.7 Reflektion utifrån It-satsningen med ökad tillgång på digitala verktyg Pedagogernas arbete med att använda Ipads i det pedagogiska arbetet har fortsatt och utvecklats. Ipads är uppdaterade så att det är möjligt att ha tillgång till mail. Detta underlättar mycket både vad gäller informationssammanhang och i den pedagogiska dokumentationen. IT-information är en stående punkt på dagordning vid APT. Förskolans IKT-trappa har arbetats med i pedagogiska forum. Sida 10 (15)
4 Kortfattad summering av årets verksamhet samt förskolechefs analys och bedömning av årets resultat På Rönnängs förskola är varje hemvist i det stora huset, är i uppdelad i sidor, barnen är åldersindelade på varje sida. Varje sida har ett statiskt arbetslag som följer barnen i takt med växande ålder och byte av sida. Varje sidas arbetslag ansvarar för planering, dokumentation och uppföljning av sin sidas arbete. Varje sida möts i det pedagogiska uppdraget på respektive hemvist, varav vi benämner varje hemvist som ett storarbetslag. Äventyrgruppen utgör ett arbetslag, Vintergatan utgör ett arbetslag. Vi arbetar utifrån vår grundstruktur på måndagar, reflektionsmåndag, vilket möjliggör möten mellan pedagoger. Varje hemvist möts 1,5 tim/v i reflektion, varje pedagog-par möts i reflektion 1 tim/v tisdag, onsdag eller torsdag. En timma varje måndag träffas pedagoger från varje hemvist i särskilda pedagog-grupper med särskilt syfte och innehåll. Grupperna leds av utvecklingspedagog, och planeras tillsammans med förskolechef. Arbetet under läsåret i pedagog-grupp har inriktats på: Rummet som tredje pedagogen Hur sker vårt arbete med dokumentation? Genus-diskussion Förskolans IKT-trappa Att förbereda inför utvecklingssamtal Det pedagogiska arbetet i verksamheten kännetecknas av projekt utifrån barnens utforskande och intresse. Projekten har skett på och inom respektive sida. Varje hemvist har startat upp arbete utifrån Skolverkets satsning Matematiklyftet. Matte-piloter har utsetts vilka arbetat med att lägga upp och driva arbetet. Månen: arbete utifrån Matematiklyftet där man tagit vara på situationer som uppkommit då barnen visat intresse för olika fenomen, och där man skapat situationer som väcker barnens lust att undersöka. Arbete med att erbjuda material och miljö som ger oändliga möjligheter. Arbete med att ta tillvara på situationer där barnen ges möjlighet att utveckla självständighet, att våga testa, att uppmuntras att ta hjälp av varandra. Stjärnan: arbete utifrån Matematiklyftet med aktiviteter kring siffersymboler, matematiska begrepp, sortering etc, där barnens hypoteser är i fokus. Arbete med att synliggöra matematiken i vardagen, Sida 11 (15)
att det kan finnas flera lösningar på olika experiment och uppgifter. Arbete med matteappar. Genom sång, rim, ramsor, och rytmik har språkoch ordförråd getts möjlighet att utvecklas, olika kreativa uttrycksformer har använts för att gynna estetiska lärprocesser. Arbete med att utveckla lekmiljöer, att tillföra nytt material för att gynna lekens kvalité och inspirera till glädje och samspel. Olika karaktärer av figurer på besök, har använts. Solen: arbete utifrån Matematiklyftet genom att skapa årshjul tillsammans med barnen, samt arbete med olika matematiska begrepp såsom former, sortering, antalsuppfattning. Bygg- och konstruktionsarbete, spela sällskapsspel, att göra bild- och pärlmönster. Genom att arbeta utifrån att vara närvarande pedagoger med ett särskilt utarbetat gemensamt förhållningssätt för att motverka fysiskt våld i barngruppen, har arbete med att utveckla gruppkänsla, och påvisa hur man är en bra kompis, skett. Föräldraengagemang i detta. Äventyr: arbete utifrån Matematiklyftet i olika sammanhang och Äventyr såsom Experiment Kims kurs, Pippiäventyret, vilka har utgått från Bishops sex matematiska aktiviteter. Arbete med ett medvetet tänk i vardagen med frågor och utmaningar i ämnet. Genom lek och experiment har årstidernas växlingar följts, och arbetas med. Att uppleva med alla sinnen, är en utgångspunkt i arbetet i Äventyrsgruppen, även olika naturvetenskapliga fenomen. Arbete kring vandringar av olika slag beroende på väder och årstid. Gruppens arbete sker utanför förskolans område tisdag, onsdag och torsdag. Ett Äventyrshus finns att tillgå. Arbete kring vänskap och utanförskap har genomförts genom samarbetsövningar o d, involvering av föräldrar i ämnet. Vintergatan: arbete utifrån Matematiklyftet genom olika aktiviteter där naturmaterial använts för att räkna och sortera, aktiviteter och samarbetsövningar med lägesord. Matte-appar har använts på Ipad och även smartboard. Arbete med att uppmuntra och utveckla lek i olika former, då gruppkonstellationer av barn varit mycket positiva och lekfungerande. Arbete med gruppstärkande lekar och aktiviteter. Arbete i ateljé med olika material, ett mindre projekt kring is och färg. Genom vår reflektionsmåndag, uppföljningar och utvärderingar har vi använt oss av kompetenser i huset, vilket har inneburit utveckling av vår verksamhet. Genom att förlägga AF-tid 8.00-13.00 tisdag-torsdag har vi fått den största möjlighet till den reflektionstid vi kallar pedagogparstid. Eftersom vi detta år har hemvist Vintergatan i vår verksamhet, har även en viss del av tisdag eftermiddag använts till reflektionspass. Sida 12 (15)
Vårt dokument Pedagogisk idé och vision för Rönnängs förskola har delgetts alla medarbetare, och använts vid t ex föräldramöte och politikermöte. Vårt dokument Pedagogiskt halvårshjul, har använts som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet.. Föräldrarådet har utvecklats med en ny form, där rådets möten redan är inbokade vissa veckor under verksamhetsåret. Förälder är ordförande. Rådet initierade under hösten -16 en fixarkväll tillsammans med alla pedagoger på förskolan, vilken genomfördes i april -17 med mycket gott resultat och ett fungerande samarbete med de föräldrar som på ett eller annat sätt deltog. Kommunens Strategiska samverkansgrupp beviljade oss 8000 kr för denna fixarkväll. Vårt arbete med att utveckla lärmiljöer inne har fortsatt att utvecklats under året, då organisationen med delade sidor medför ett aktivt miljöarbete för att tillgodose behov och utmaningar hos barnen på respektive sida. Hemvist för äldre barn har genomfört ett intensivt arbete med särskilda anpassningar för barn med behov av olika anpassningar, ett arbete som fortgått under hela läsåret. Under läsåret har arbete med specialpedagog genomförts. Pedagoger får handledning, specialpedagog är med vid utvecklingssamtal med berörda föräldrar. Handlingsplaner skrivs och är underlag för samtal och i ett senare skede, resurstilldelning. Sida 13 (15)
5 Åtgärder för utveckling inför nästa läsår Utveckla husets organisation med en utvecklingsgrupp, en pedagog från varje hemvist träffas kontinuerligt tillsammans med förskolechef för att arbeta för förskolans pedagogiska och organisatoriska utveckling. Fortsätta arbetet inom Matematiklyftet. Kompetensutveckling utifrån inventerade behov och önskemål. Fördjupa arbetet kring att arbeta utifrån ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt ( Pedagogisk idé och vision för Rönnängs förskola ) Fördjupa arbetet med pedagogisk dokumentation och barns lärprocesser. Utveckla arbetet med förskolans torg. Utveckla rutiner för reflektionstillfälle med ändamålsenligt reflektionsprotokoll. Sida 14 (15)
6 Nyckeltal Kund Föräldranöjdhet i förskolan Barn nöjdhet i förskolan 2015 Totalt 2015 Pojkar 2015 Flickor 2015 Riket 2014 Totalt 2014 Pojkar 2014 Flickor 2013 Totalt Säker & trygg kommun Antal registrerade barnolycksfall Antal ärenden till trygghetsteamet om diskriminering, kränkning Sida 15 (15)