Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på de modellarbee som under ledning av Jonny Nilsson sarade 2002 vid enheen för Forskning och Makroekonomiska scenarier, Konjunkurinsiue. E ack ill Ane Farm som läs och givi synpunker på kapiel 5. Förfaaren är ensam ansvarig för rapporens evenuella fel och briser.
Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och inernaionella ekonomin sam bedriver forskning i ansluning ill dea. Konjunkurinsiue är en salig myndighe under Finansdeparemene och finansieras ill sörsa delen med sasanslag. I likhe med andra myndigheer har Konjunkurinsiue en självsändig sällning och svarar själv för de bedömningar som redovisas. Konjunkurläge innehåller analyser och prognoser över svensk och inernaionell ekonomi. Rapporen publiceras fyra gånger per år, i mars, juni, augusi och december. The Swedish Economy är mosvarande rappor på engelska. Analysunderlag, som besår av e omfaande sifferunderlag i abellform, publiceras i ansluning ill Konjunkurläge. Analysunderlage publiceras endas på KI:s hemsida i samband med Konjunkurläge i juni. Lönebildningsrapporen ger analyser av de samhällsekonomiska förusäningarna för svensk lönebildning. Rapporen är årlig och beecknas Wage Formaion in Sweden på engelska. I serien Specialsudier publiceras rapporer som härrör från uredningar eller andra exerna uppdrag. Forskningsresula publiceras i serien Working aper. Rapporer i dessa vå serier kan besällas uan kosnad. Flerale publikaioner kan också laddas ner direk från Konjunkurinsiues hemsida, www.konj.se.
Innehållsföreckning 1 Sammanfaning... 5 2 Inledning... 6 2.1 Definiion av jämviksarbeslöshe... 6 2.2 Rapporens upplägg... 8 2.3 Avgränsningar... 8 3 KIMOD en makroekonomisk modell över svensk ekonomi... 9 3.1 Sekorer, marknader och akörer i KIMOD... 9 3.2 KIMODs ekonomiska srukur på lång sik... 10 3.3 KIMODs ekonomiska srukur på kor sik... 11 4 Modellering av arbesmarknaden i KIMOD... 13 4.1 Lång sik... 13 4.2 Kor sik... 20 4.3 Sammanfaning: Arbesmarknadseori i KIMOD... 23 5 Kalibrering av arbesmarknadsmodellen i KIMOD... 26 5.1 Separaionssannolikhe... 26 5.2 Machningsfunkion... 27 5.3 Sökkosnader... 29 5.4 Reservaionslön för arbeare... 30 5.5 Relaiv förhandlingssyrka... 30 5.6 Sammanfaning: Kalibrering av arbesmarknadsmodellen... 30 6 Simuleringar i KIMOD... 32 6.1 En förskjuning av den relaiva förhandlingssyrkan... 32 6.2 Resula... 34 3
6.3 Sysselsäningselasicie m.a.p. reallön i empiriska sudier... 38 6.4 Hur uppnå en sysselsäningsgrad på 80 procen?... 39 7 Referenser... 41 8 Appendix A: Härledning av Nash förhandlingslösning... 44 8.1 Värdefunkioner... 44 8.2 Vakansähe och arbeslöshe i jämvik... 47 9 Appendix B: Variabel- och parameerföreckning... 49 9.1 Variabler... 49 9.2 aramerar... 50 10 Appedix C: Diagram ill kapiel 6... 52 4
1 Sammanfaning å uppdrag av Svensk Näringsliv ureds i denna rappor hur Sverige kan uppnå en lägre jämviksarbeslöshe och en reguljär sysselsäningsgrad på 80 procen. Rapporen ska enlig direkiven belysa hur arbesmarknadens parer med si agerande kan påverka sysselsäningsufalle och Konjunkurinsiues makroekonomiska modell KIMOD ska användas i beräkningarna. Arbesmarknadens parer spelar en beydande roll för svensk ekonomisk uveckling. Dess aval om löner och arbesider påverkar ekonomin både på kor och lång sik. I en ekonomi som den svenska med rörlig växelkurs och e inflaionsmål på 2 procen har parerna en speciell vikig roll i a verka för a högsa möjliga sysselsäning kan uppnås uan a inflaionsmåle, via för höga lönekosnadsökningar, hoas. Den arbeslöshesnivå, vid vilken sramheen på arbesmarknaden blir så hög a löneökningsaken hoar inflaionsmåle på 2 procen, brukar benämnas som jämviksarbeslöshe. Denna arbeslöshesnivå kan därför ine varakig underskridas. Men, även om många andra fakorer som arbesmarknadens parer ine råder över påverkar jämviksarbeslösheen, kan parerna genom si beeende påverka jämviksarbeslösheens nivå. Enkel uryck är de yers parerna som besämmer löneuvecklingen och därmed vid vilken nivå på arbeslösheen som siuaionen på arbesmarknaden upplevs som för sram och därmed genererar löneökningar som hoar inflaionsmåle. Med ugångspunk från C. issarides bok Equilibrium Unemploymen Theory, vars arbesmarknadsmodell har inkorporeras i KIMOD, beskriver denna rappor hur arbesmarknadens parer kan agera för a minska jämviksarbeslösheen med en procenenhe. Rapporen beskriver KIMODs övergripande srukur (kapiel 3), arbesmarknadsmodellens mekanismer (kapiel 4) och dess kalibrering (kapiel 5). I kapiel 6 redovisas resulaen av modellsimuleringarna. En korsikig lägre nominal och reallöneillväx 2007 2009 ger en långsikig lägre arbeslöshe och högre sysselsäning. Den uppkommer genom a arbesmarknadens parer sluer aval som medför a lönekosnadsuvecklingen hoar inflaionsmåle förs vid en öppen arbeslöshe på ca 3,7 procenenheer i sälle för vid ca 4,7 procenenheer som är Konjunkurinsiues nuvarande bedömning. Dea får posiiva effeker på BN och offenlig sparande. Om de förbärade sparande delvis åerförs ill arbesagarkollekive kommer den disponibla inkomsen uvecklas på e bäre sä ros den korsikig lägre löneillväxen 2007 2009. 5
2 Inledning å uppdrag av Svensk Näringsliv analyserar denna rappor hur en lägre jämviksarbeslöshe och en högre sysselsäningsgrad kan uppnås i Sverige. Beoningen ligger på hur arbesmarknadens parer med si agerande kan påverka sysselsäningen i posiiv rikning. Även om rapporens fokusering ligger på arbesmarknadsvariabler såsom reallön och sysselsäning redovisas även andra cenrala ekonomiska variabler såsom BN, inflaion och reporäna i de simuleringar som preseneras. Beräkningarna uförs med hjälp av Konjunkurinsiues makroekonomiska modell KIMOD. KIMOD, som beskrivs översiklig i kapiel 3, är en modern makroekonomisk modell och innefaar de vikigase akörerna och marknaderna i den svenska ekonomin. I KIMOD har dessuom issarides (2000) sökmodell för arbesmarknaden inkorporeras vilke möjliggör en analys av sysselsäningen och reallönens besämningsfakorer. 2.1 Definiion av jämviksarbeslöshe Jämviksarbeslösheen i en ekonomi som den svenska med inflaionsmål brukar definieras som den arbeslöshe som är förenlig med en sabil inflaionsak. Om arbeslösheen sjunker under jämviksnivån siger löneökningskraven (på grund av den ökade sramheen på arbesmarknaden) vilke innebär a föreagen höjer sina priser i en ak som översiger 2 procen. Riksbanken vingas därför höja ränan vilke dämpar den ekonomiska akivieen så a arbeslösheen ökar ill sin jämviksnivå igen. Ibland används begreppe NAIRU som synonym ill jämviksarbeslöshe. NAIRU sår för Non-Acceleraing Inflaion Rae of Unemploymen och är därmed, liksom jämviksarbeslösheen, den arbeslöshesnivå som är förenlig med sabil inflaionsak. Skillnaden mellan de vå begreppen är a jämviksarbeslösheen besäms av endas reala fakorer såsom demografi, arbesmarknadslagsifning, aken i srukuromvandlingen och arbesmarknadens funkionssä. NAIRU är å andra sidan e nominell begrepp där, uöver de reala fakorer som påverkar jämviksarbeslösheen, bl.a. påverkas av förvänningar om inflaions- och löneuveckling. å längre sik är de rimlig a ana a NAIRU är lika med jämviksarbeslösheen. å kor sik behöver så ine vara falle efersom pris- och förvänningsbildningen, genom sabiliseringspoliiken, kan påverka NAIRU men ej jämviksarbeslösheen. I rapporen analyseras effekerna av en långsikig förändring av nivån på jämviksarbeslösheen varför de är rimlig a ana a NAIRU anpassar sig ill denna på sik. Begreppe jämviksarbeslöshe kommer därför a användas i rapporen. 6
Frågan är då om arbesmarknadens parer kan påverka jämviksarbeslösheen. Enlig analysen i föreliggande rappor är svare Ja. De mes uppenbara skäle ill dea är a de jus är arbesmarknadens parer som besämmer löne- och prisuveckling som i sin ur syr ekonomins aggregerade inflaionsak. Arbesmarknadens parer kan därmed genom si beeende i löneförhandlingarna påverka jämviksarbeslösheens nivå. De är dock vikig a beona a arbesmarknadens parer ej kan förusäas a kunna minska jämviksarbeslösheen hur mycke som hels. De beror på a en beydande del av jämviksarbeslösheen sår uanför deras konroll. Dea efersom de koninuerlig pågår en srukuromvandling i ekonomin som gör a vissa jobb, föreag och branscher försvinner medan andra uppsår. Denna process innebär med nödvändighe a en viss s.k. srukurell arbeslöshe finns i ekonomin. Denna förklaras av a de ar viss id innan arbesagare i branscher i nedgång hinner förflya sig ill branscher i uppgång. 1 De är vikig a beona a srukurell arbeslöshe även exiserar när ekonomin känneecknas av jämvik,.ex. a BN-uvecklingen är linje med den poeniella och inflaionen är lika med Riksbankens inflaionsmål. Arbesmarknadens parer har små möjligheer a påverka denna yp av srukurell arbeslöshe efersom srukuromvandlingen i sig ofa drivs av den inernaionella uvecklingen. Dessuom besäms inciamensrukuren för både arbeslösa a flya ill nya branscher/orer och nyföreagande av poliiska beslu. Dessuom bör begreppe arbesmarknadens parer definieras efersom de kommer användas många gånger i denna rappor. Termen syfar givevis på arbesagare och arbesgivare men förhandlingar dem i mellan sker på flera nivåer i Sverige; förbunds- och lokal-/individnivå. Om ingening anna nämns så syfar ermen arbesmarkandens parer i rapporen ill förbundsnivån. Dessa har en speciell vikig roll i den svenska förhandlingsmodellen efersom förbundsavalen blir normerande för de lokala/individuella avalen. Beydelsen av de sisnämnda diskueras i kapiel 6. Noera, sluligen, a de olika lönebegrepp som används i rapporen egenligen syfar ill a beskriva föreagens arbeskosnader. De sisnämnda inkorporerar även kosnader för exempelvis arbesidsförkorning, arbesgivaravgifer och förmåner (uöver lön) av olika slag. Efersom vi i denna rappor anar a de sisnämnda är konsana används begreppe lön genomgående. 1 Hur sor denna srukurella arbeslöshe är beror dels på syrkan i srukuromvandlingen och dels på hur snabb branscher i uppgång lyckas locka ill sig de arbeslösa. 7
2.2 Rapporens upplägg Rapporen innehåller följande delar. Kapiel 3 ger en översiklig beskrivning av KIMOD. 2 Kapiel 4 ger en dealjerad beskrivning av arbesmarknadsmodellen i KIMOD. Läsare som ej är inresserade av modellens ekvaioner och dess olkning kan hoppa över avsni 4.1-4.2. En icke-eknisk sammanfaning av arbesmarknadsmodellen avsluar kapile i avsni 4.3. Kapiel 5 beskriver hur arbesmarknadsmodellen har kalibreras uifrån rådande empirisk lieraur. Läsare som ej är inresserade av dealjerna i kalibreringen kan hoppa över avsni 5.1-5.5. En sammanfaning av paramerarnas magniud och innebörd avsluar kapile i avsni 5.6. Kapiel 6 presenerar hur arbesmarknadens parer i avalsförhandlingarna 2007 kan verka för en lägre jämviksarbeslöshe. Resulaen från simuleringarna i KIMOD redovisas. Dessuom beräknas vad som krävs för a den reguljära sysselsäningsgraden ska uppgå ill den idigare socialdemokraiska regeringens mål om 80 procen för var och e av åren 2007 2015. Sammanfaningen som inleder rapporen presenerar rapporens slusaser. 2.3 Avgränsningar Teorierna kring vilka fakorer som påverkar jämviksarbeslösheen är mångfaceerade. 3 I denna rappor är ugångspunken Konjunkurinsiues makroekonomiska modell KIMOD vars arbesmarknad är modellerad enlig issarides (2000) sökmodell. Därmed avgränsas analysen i rapporen naurligen ill de mekanismer som finns presenerade i issarides (2000) eoriram. I direkiven ill rapporen sår a simuleringarna ska belysa hur arbesmarknadens parer med si agerande kan påverka sysselsäningsufalle. En yerligare avgränsning är därför a rapporen endas analyserar de mekanismer i issarides (2000) arbesmarknadsmodell som kan anas påverkas av arbesmarknadens parer. 2 Se Konjunkurinsiue (2006a), KIMOD 1.0, för en uförlig beskrivning av KIMOD. 3 De framgår exempelvis av rapporen Den svenska jämviksarbeslösheen: En översik av kunskapsläge, som också skrivis av Konjunkurinsiue på Svensk Näringslivs uppdrag, se Lundborg (2006). 8
3 KIMOD en makroekonomisk modell över svensk ekonomi KIMOD är en dynamisk allmän jämviksmodell över den svenska ekonomin och an-vänds vid Konjunkurinsiue för såväl ekonomisk-poliisk analys som prognosverk-yg. 4 Modellens långsikiga egenskaper bygger på neoklassiska anaganden om flexibla priser och löner sam fullsändig informaion. Modellens egenskaper på kor sik, dvs. i e konjunkurcykelperspekiv, bygger på keynesianska anaganden om imperfek in-formaion och begränsad raionalie vilke leder ill såväl nominella som reala rögheer. Dessa rögheer ger sabiliseringspoliik i form av penning- och finanspoliik en roll i a påskynda ekonomins anpassning ill sin långsikiga jämvik. 5 De bör också noeras a KIMOD är en årsmodell och kan därmed ej beskriva kvaralsförlopp. I dea kapiel beskrivs KIMOD översiklig. Syfe är dels a senare i kapiel 4 kunna säa KIMODs arbesmarknadsmodell i si sammanhang och dels a ha en referenspunk för uvecklingen av övriga variabler såsom BN, inflaion och reporäna som också preseneras i samband med simuleringsresulaen i kapiel 6. 3.1 Sekorer, marknader och akörer i KIMOD KIMOD är vad som i lierauren brukar benämnas som en large-scale macroecono-mic model. Som namne vinar om är KIMOD en relaiv sor modell som syfar ill a fånga in de vikigase akörerna i svensk ekonomi samidig som aggregeringsgraden är hög. De vikigase exemplen på de sisnämnda är a alla föreag anas vara lika liksom alla individer. De finns vå sekorer och dessa ugörs av näringslive och den offenliga sekorn. Näringslive modelleras med hjälp av en Cobb-Douglas produkionsfunkion och producerar varor för inhemsk konsumion, inveseringar och expor. rodukionsvärde från den offenliga sekorn definieras som dess lönesumma. 4 Beskrivningen av KIMOD i dea kapiel fokuserar på KIMODs egenskaper och möjligheer som simuleringsmodell för ekonomisk-poliiska experimen, dvs. sådana beräkningar som görs i rapporen. KIMOD som verkyg i prognosarbee på Konjunkurinsiue berörs ej. 5 KIMOD är en modellyp som används fliig run om i världen, bl.a. av Bank of Canada (Black m fl, 1994), Reserve Bank of New Zealand (Black m fl, 1997), Riksbanken (Ericsson, 1998), Federal Reserve i USA (Brayon and Tinsley, 1996), IMF (Laxon m fl, 1998) och Bank of England (Harrison m fl, 2005). Gemensam för dessa modeller är dess neoklassiska egenskaper på lång sik och keynesianska egenskaper på kor sik. 9
De finns e anal marknader i KIMOD. Varumarknaden besår av konsumions, inveseringsoch exporvaror som ill en del produceras i Sverige och ill resen imporeras. Arbesmarknaden (som beskrivs i dealj i kapiel 4) besår av föreag som säller u vakanser och individer som har eller söker arbee. Arbesagare och arbesgivare förhandlar om lön medan föreagen självsändig besämmer sysselsäning. Vidare finns en inernaionell obligaionsmarknad sam en inhemsk akiemarknad. Riksbanken och den offenliga sekorn (dvs. regering och riksdag) är de vå sabiliseringspoliiska akörerna. Riksbanken är modellerad enlig nuvarande penningpoliiska regim med rörlig växelkurs med inflaionsmål. Den offenliga sekorn har flera olika sabiliseringspoliiska insrumen; inkomsskaer, arbesgivaravgifer, moms och ska på udelning, offenlig konsumion, offenliga inveseringar, arbeslöshesersäning sam övriga ransfereringar. Till sis kan noeras a omvärlden ingår som en akör genom eferfrågan på våra exporvaror, produkion av våra imporvaror, produkiviesillväx ill vilken svensk produkiviesillväx konvergerar sam en långsikig, för Sverige, given realräna. 3.2 KIMODs ekonomiska srukur på lång sik KIMOD är en överlappande generaionsmodell baserad på Blanchard (1985). 6 å lång sik syrs modellen av neoklassisk eori med fullsändig informaion och raionella agener. riser och löner är fullsändig flexibla. rodukionen besäms av en Cobb-Douglas produkionsfunkion med kapialsock och arbeade immar som argumen. Kapialsocken ackumuleras med hänsyn ill insallaionskosnader för kapial. Arbeade immar besäms av issarides (2000) machningsmodell illsammans med e exogen arbesubud. Realränan är exogen given och real växelkurs besäms bl.a. av Sveriges produkivie relaiv omvärldens, basera på Nilsson (2004). å lång sik påverkas KIMOD endas av permanena reala förändringar i ekonomin. Exempelvis har penningpoliiken eller en emporär konsumionsboom inga långsikiga reala effeker. En permanen förändring av svensk produkiviesnivå eller en permanen förändrad förhandlingssyrka på arbesmarknaden kommer däremo få långsikiga effeker för produkion, sysselsäning och reallön. KIMODs egenskaper på lång sik är cenrala efersom de är ill den långsikiga jämviken ekonomin konvergerar efer en sörning då korsikiga effeker från nominella och reala rög- 6 Se Frenkel och Razin (1996) för en version av Blanchard (1985) i diskre id. 10
heer har ebba u. 7 Till exempel är de av yersa vik i denna rappor a KIMODs ekonomiska srukur på lång sik är realisisk efersom de simuleringar som genomförs i kapiel 6 har jus långsikiga effeker. 3.3 KIMODs ekonomiska srukur på kor sik Även om effekerna av en sörning skiljer sig å beroende på idshorison finns allid en sark koppling mellan resulaen på kor och lång sik. Ändå är uppdelningen mellan kor och lång sik cenral inom naionalekonomin. å kor sik karakäriseras ekonomin av imperfek informaion och begränsad raionalie vilke ger såväl nominella som reala rögheer. Exempelvis är föreagen osäkra om framida eferfrågan på deras produker vilke gör a eferfrågan på arbeskraf blir rögrörlig. Vidare är såväl priser som löner rögrörliga och beror bland anna på hisoriska värden. Dessa rögheer gör a ekonomins korsikiga egenskaper skiljer sig från de långsikiga. Imperfekioner och rögheer inkorporeras i KIMOD för a modellen på e så realisisk sä som möjlig ska beskriva konjunkurella karakärisiska för svensk ekonomi. Som e led i denna srävan är BN eferfrågebesämd på kor sik och baseras på empirisk skaade ekvaioner för priva konsumion, inveseringar och expor. Riksbanken bedriver penningpoliik med hjälp av reporänan i syfe a påverka den ekonomiska akivieen och därmed påskynda anpassningen mo den långsikiga jämviken. Cenral är dock a vad som sker på kor sik ine kan påverka den långsikiga jämviken. Dessuom, som nämndes i avsni 3.2 ovan, konvergerar ekonomins korsikiga rörelser ill de långsikiga nivåer (.ex. arbeslöshesnivå) och illväxaker (i.ex. BN) som gäller i den långsikiga jämviken. Exempel: Anag a eknologiska framseg görs som innebär en permanen höjning av produkiviesnivån, och därmed reallönenivån, på lång sik när den full implemeneras i produkionsprocessen. De är då sannolik produkiviesnivån och reallönenivån endas ändras marginell på kor sik. Dels efersom den eknologiska förbäringen ine full u har implemeneras och dels för a, som nämndes ovan, nominella och reala löner är rögrörliga. Cenral är dock a förändringen i produkivie och reallön på kor sik går mo den långsikiga förändringen och ju längre id som går deso närmare kommer ekonomin sin nya långsikiga jämvik med högre produkivie och reallön. Orsaken är a ekonomins akörer successiv försår den nya ekonomiska siuaionen. Föreag lär sig a implemenera den nya eknologiska landvin- 7 Den egenliga definiionen av lång sik är jus a effekerna från nominella och reala rögheer har ebba u. 11
ningen vilke ger ökad produkivie och produkion. Arbesagarna observerar dea och kräver successiv kompensaion för den högre produkivieen i form av högre reallön. 12
4 Modellering av arbesmarknaden i KIMOD 8 issarides (2000) arbesmarknadsmodell gäller endas för jämviksarbeslösheens nivå och dynamik. 9 Modellen som helhe har därför infogas i KIMODs ekonomiska srukur på lång sik. Avsni 4.1 nedan beskriver modellens huvudsakliga besåndsdelar. Förhandlingslösningen mellan arbesagare och arbesgivare om reallön härleds i Appendix A, kapiel 8. 10 De långsikiga effekerna på BN, sysselsäning och reallön är cenrala för ekonomins rendmässiga uveckling. Den konjunkurella anpassningen ill den långsikiga jämviken är dock även den av sor inresse, ine mins för arbesmarknadens parer som med si agerande förvänas bidra ill så a den långsikiga jämviken nås. Därför har issarides (2000) modell modifieras på kor sik i syfe a uppvisa konjunkurella variaioner kring den långsikiga jämviksnivån. De sisnämnda beskrivs i avsni 4.2. 4.1 Lång sik issarides (2000) arbesmarknadsmodell kan för en given uppsäning paramerar användas för a beräkna arbeslöshe, reallön, machningar och vakanser. I de följande beskrivs hur dessa variabler hänger ihop sam hur de beror av exogen saa paramerar. 4.1.1 Arbesmarknadsflöden Även i ider då arbeslösheen och sysselsäningen uppvisar små variaioner så känneecknas arbesmarknaden av sora flöden; dels från arbeslöshe ill arbee och dels från arbee ill arbeslöshe. I issarides sök- och machningsmodell är flödena cenrala efersom bl.a. sorleken på dessa besämmer arbeslöshe och reallön i jämvik. Nedan härleds e uryck för arbeslösheen som en funkion av flödena på arbesmarknaden. Arbesubude ( LS ) anas på lång sik växa med en konsan ak ( GRF LS. LS LS 1 GRF LS ): = (1.1) 8 Läsare som ej är inresserade av modellens ekvaioner och dess olkning kan hoppa över avsni 4.1-4.2. En icke-eknisk sammanfaning av arbesmarknadsmodellen avsluar kapile i avsni 4.3. 9 issarides bok heer också följakligen Equilibrium unemploymen heory. Modellen bygger på hans och D.T. Morensens arbee inom dea område. I lierauren används ofa benämningen Morensen-issarides modell. 10 Se även Lindén (2004) för en uförlig beskrivning. 13
Arbesubude kan vidare delas upp i de som arbear ( L ) och de som är arbeslösa (U ): LS = L + U. (1.2) KIMOD modellerar endas personer mellan 16 64 år och som ingår i arbesubude. KIMOD ar dock hänsyn ill a de i verkligheen varje år illkommer nya ill arbeskrafen (.ex. ungdomar och invandrare) sam a de varje år försvinner personer från arbeskrafen (.ex. blivande pensionärer). Dea sker genom KIMODs överlappande generaionssrukur där de varje år (i) illkommer en ny generaion med individer ill arbeskrafen och (ii) försvinner en andel (1 π ) individer från arbeskrafen. Flöde från arbee ill arbeslöshe besäms i jämvik av a en andel ( s ) av de som har arbee separeras från si arbee varje år. Orsaken ill denna process är a ekonomin, även i en jämvik, koninuerlig usäs för sörningar som kräver a människor byer jobb och a nya föreag bildas. 11 Flöde från arbeslöshe ill arbee besäms i jämvik av anal lyckade machningar ( MA ) mellan föreag med vakanser och arbeslösa individer. Ovansående flöden sammanfaas med hjälp av följande ekvaion som definierar anale arbeslösa år : U = U + LS LS + sl MA GRF π 1 π 1. (1.3) Allså, anal arbeslösa ( U ) besäms definiionsmässig som summan av; anal arbeslösa som är kvar i arbeskrafen från förra åre ( πu 1, (1 π ) U 1 av förra åres arbeslösa har pensioneras och/eller försvunni ur arbeskrafen); GRF bruoillväxen i arbeskrafen ( LS π LS 1 ) 12 ; flöde från arbee ill arbeslöshe ( sl ), subrahera med anal lyckade machningar ( MA ) mellan föreag med vakanser och arbeslösa. 11 E anna sä a se på dessa sörningar är den koninuerliga srukuromvandling som sker i en ekonomi. En snabbare srukuromvandling kan karakäriseras med e högre värde på s. 12 GRF Neoillväxen i arbeskrafen ( LS ) framgår av ekvaion (1.1). Anal nya i arbeskrafen är dock sörre än vad neoillväxen implicerar efersom neoillväxen subraherar den andel som lämnar arbeskrafen GRF GRF ( (1 π ) LS 1 ). Bruoillväxen, ( LS 1 ) (1 π) LS 1 LS + = π LS 1, ugörs av de nya i arbeskrafen och hamnar per anagande förs i arbeslöshe. 14
Noeras i dea skede bör dock a ekvaion (1.3) endas är en definiion av flödena och a vi ännu ej har visa vad som endogen förklarar sorleken på vare sig arbeslöshe, vakanser eller anal machningar. 4.1.2 Machningsfunkion å grund av de sörningar och den srukuromvandling som koninuerlig påverkar ekonomin så måse vissa föreag dra ner på verksamheen medan andra kan expandera. De medför a ansällda sägs upp och vingas u i en period i arbeslöshe. Denna process, som är cenral i issarides (2000) modell, innebär a de i en jämvik allid kommer a finnas föreag som har vakanser samidig som personer i arbeskrafen är arbeslösa. Ju mer effekiv machningsprocessen på arbesmarknaden är, dvs. ju snabbare e föreag med en vakans lyckas finna och komma överens om en lön med en arbeslös person, deso lägre blir jämviksarbeslösheen. 13 Denna process av vakanser som ska fyllas med arbessökande modellerar issarides (2000) som en sandard Cobb-Douglas produkionsfunkion. Han änker sig a de är machningar ( MA ) som ska produceras med hjälp av vakanser ( VA ) och arbeslösa ( U ). Formell så använder issarides (2000) och KIMOD följande specifikaion: MA η ( ) ( ) 1 MA η. MA = Z U VA MA (1.4) En machningsfunkion lik (1.4) har visa sig vara mycke lyckosam a beskriva fakiska daa, se erongolo och issarides (2001) för en översik. MA Z är en konsan som brukar kallas machningseffekivie. η MA är machningselasicieen med avseende på arbeslöshe MA och 1 η är machningselasicieen med avseende på vakanser. Ju fler arbeslösa och/eller ju fler vakanser, deso läare orde de vara a finna lyckade machningar på arbesmarknaden. Kombineras ekvaionerna (1.3) och (1.4) fås följande uryck för jämviksarbeslösheen: GRF U LS (1 + s) π =, GRF LS LS + s + ϑ J ϑ π ( 1 ( )) (1.5) där ϑ = VA / U är vakansähe och är e må på arbesmarknadens sramhe; ju högre vakansähe deso svårare för föreag a hia arbeskraf vilke, all anna lika, leder ill en högre framförhandlad reallön. vakans. J( ϑ ) = MA / V A är vakansduraion, dvs. den id de ar a fylla en 13 Som visas senare i avsni 4.3 så påverkar även andra fakorer jämviksarbeslösheen i modellen. 15
Noera, åerigen, a (1.5), liksom (1.3), endas är en definiion och vi ännu ej visa hur arbeslöshe, vakanser och machningar besäms endogen i modellen. De innebär a de är fler paramerar och variabler än de som visas explici i (1.5) som påverkar jämviksarbeslösheen. Ekvaion (1.5) kan användas för a ria en s.k. Beveridge-kurva som beskriver sambande mellan vakanser och arbeslöshe (både som andel av arbesubude), se figur 1 nedan. Figur 1: Beveridge kurvan VA/LS U/LS 4.1.3 Arbeskrafseferfrågan I KIMOD besäms arbeskrafseferfrågan på lång sik, liksom i alla neoklassiska modeller, av försa ordningens villkor i föreagens vinsmaximering. De innebär i princip a man eferfrågar arbeskraf så länge marginalproduken för arbee översiger kosnaden, vilke vanligvis ugörs av reallönen. De finns dock e illägg som beror på a issarides (2000) sökmodell har inkorporeras i KIMOD. Tillägge besår i a föreages marginalproduk, uöver reallönen, måse äcka de sökkosnader som uppsår när ny personal måse ansällas. 14 Själva orsaken ill dessa sökkosnader är ekonomins koninuerliga srukuromvandling vilken leder ill a föreag försvinner och nya illkommer. 14 Dessa sökkosnader besår bl.a. av annonsering, inervjuer och upplärningskosnader. De sisnämnda kan bero på a reallönen på kor sik kan översiga marginalproduken för en nyansälld sam beså av kosnader för den id som läggs ned av medarbeare a lära upp den nyansällde. Uppskaningar av dessa kosnader diskueras i avsni 5.3 nedan. 16
Föreagens arbeskrafseferfrågan, mä som arbeade immar ( LH ), är således en negaiv funkion ( f ) av såväl reallön ( W ) som sökkosnader ( VAC ) sam en posiiv funkion av marginalproduken ( ML ) för arbee: Ekvaion (1.6) visas grafisk i figur 2 nedan. 15 Figur 2: Arbeskrafseferfrågan W /ML LH = f ML, W, VAC. (1.6) + VA/U 4.1.4 Lönesäningskurvan och jämvik på arbesmarknaden Dea avsni beskriver lönesäningskurvan och den jämvik för vakanser, arbeslöshe och reallön som uppsår då lönesäningskurvan är lika med arbeskrafseferfrågan. 16 När e föreag med en vakans och en arbesagare uan arbee mös sker en förhandling som, om de kommer överens, resulerar i e ansällningsaval. Den arbessökandes reservaionslön ugörs av arbeslöshesersäningen som är en andel ζ < 1 av imlönen W. Föreages maximala bealningsförmåga ugörs i princip av arbesagarnas marginalproduk. 17 Förhandlingen 15 Vanligvis brukar x-axeln represenera endas sysselsäning. Här används i sälle vakansgraden vilken är proporionell mo sysselsäningen. Ju högre sysselsäning deso högre vakansgrad. 16 Lönesäningskurvan ( wage seing curve ) kan beskrivas som arbesagarnas samlade arbesubud vid olika kombinaioner av sysselsäning och reallön. 17 I realieen är föreagens bealningsförmåga någo mindre än arbearnas marginalproduk. De beror på de sökkosnader som uppsår då arbeen upphör på grund av de sörningar som koninuerlig räffar ekonomin, se avsni 4.1.3. 17
mynnar u i en reallön som ligger någonsans mellan arbesagarens reservaionslön och arbesagarens marginalproduk ( ML ). De visar sig a reallönen i jämvik besäms av följande ekvaion: 18 W = μml, 1 μπϑ γ (1 μ) ζ (1.7) där π är överlevnadssannolikhe, ϑ = VA / U är vakansähe, γ är en sökkosnadsparameer och ζ är ersäningsnivån i arbeslöshesförsäkringen. 19 Såväl arbesgivare som arbesagare jänar på a en förhandling går i lås efersom de besparar båda parer sökkosnader. De innebär a de finns en s.k. monopoly ren a dela på i förhandlingen. arameern μ, som är sörre än noll men mindre än e, besämmer hur denna ren fördelas mellan arbesgivare och arbesagare; ju högre μ deso sörre andel av ren går ill arbesagaren. arameern μ olkas i lierauren som relaiv förhandlingssyrka. Den besäms av parernas relaiva oålighe ( impaience ) och relaiva insällning ill risk, se Binmore m fl (1986). Oålighe syfar på hur angelägen respekive par är a e aval snabb illkommer. Risk syfar på hur rädd respekive par är a förhandlingarna bryer samman uan a e aval har kommi ill sånd. Om alla arbesagares oålighe minskar (dvs. de blir mer uhålliga i förhandlingarna) kommer den framförhandlade reallönen a siga vilke i sin ur innebär a arbesgivarna eferfrågar färre anal arbeade immar. De sisnämnda innebär a arbesagarna löper en sörre risk a förbli arbeslösa då de separeras från sina arbeen. I kapiel 6 diskueras olkningar av parameern μ uförligare i samband med den makroekonomiska simuleringen som baseras på en förändring i μ. Ekvaion (1.7) brukar i lierauren benämnas som lönesäningskurvan ( wage seing curve ) och innebär a den framförhandlade reallönen ϑ = VA / U beror posiiv på vakansäheen, dvs. ju sörre anal vakanser relaiv anal arbeslösa deso högre reallönenivå. Jämvik på arbesmarknaden i form av reallön och vakansähe uppsår då arbeskrafseferfrågan (1.6) är lika med lönesäningskurvan (1.7), se figur 3 ( * sår för jämviksvärden). W 18 Förhandlingslösningen är en s.k. Nash bargaining soluion (se Nash, 1950). Se Appendix A i kapiel 8 för en härledning av lösningen. 19 Se avsni 4.3 för en beskrivning av hur förändringar i de olika paramerarna påverkar reallön och jämviksarbeslöshe. 18
Figur 3: Jämvik på arbesmarknaden Lönesäningskurva (W /ML)* Arbeskrafseferfrågan (VA/U)* VA/U Genom a säa arbeskrafseferfrågan (1.6) lika med lönesäningskurvan (1.7) fås allså vakansähe i jämvik. Om denna i sin ur säs in i Beveridge-kurvan (1.5) så kan jämviksarbeslösheen ( U / LS ) sam vakansgraden ( VA / LS ) i jämvik beräknas, se figur 4 nedan. Figur 4: Beveridge-kurvan i jämvik VA/LS Vakansähe (VA/U)* (VA/LS)* Beveridge-kurvan (U/LS)* U/LS 19
4.2 Kor sik Arbesmarknadens beeende på lång sik när de gäller arbeslöshe och reallön kommer a besämmas av den eori som beskrevs ovan i avsni 4.1 illsammans med parameriseringen av denna eoreiska modell (se kapiel 5 nedan). Men, hur ska då issarides (2000) arbesmarknadsmodell modifieras så a den, illsammans med KIMODs övriga ekonomiska srukur, kan användas för a förklara konjunkurella variaioner? Dea avsni kommer a beskriva hur arbesmarknadsmodellen ser u i KIMODs korsika analys och därmed ugöra, illsammans med den långsikiga modellen i avsni 4.1 ovan, en referenspunk för simuleringsresulaen i kapiel 6. De är dock vikig a komma ihåg a ingening av den korsikiga modelleringen av arbesmarknadsmodellen (eller för den delen, den korsikiga modelleringen i KIMOD som helhe) påverkar de långsikiga effekerna som preseneras i simuleringarna i kapiel 6. Den korsikiga modelleringen påverkar endas hur snabb och på vilke sä variablerna når sina långsikiga värden (se kapiel 3 för en uförligare diskussion). De korsikiga effekerna och variablernas väg ill den långsikiga jämviken är dock av inresse, ine mins för arbesmarknadens parer, efersom den beskriver vilke yp av beeende som är nödvändig för a den långsikiga jämviken ska nås. 4.2.1 ris- och lönesäning I issarides (2000) modell liksom i KIMODs övriga srukur på lång sik råder fullsändig flexibla priser och löner. Lika rimlig som dea anagande är på lång sik, lika orimlig är de på kor sik. Den eoreiska lierauren kring varför priser och löner är rögrörliga på kor sik är mycke sor, se exempelvis Mankiw och Romer (1991a,b) för en översik. å kor sik i KIMOD anas föreag med ofullsändig informaion säa priser. När de säer pris på sin produk ( ) har de delvis s.k. bakåblickande förvänningar vilke innebär a de påverkas av priserna i föregående perioder. Dessuom bildar de s.k. framåblickande förvän- E ningar om priser ( ) och marginalkosnader ( MC + ) näskommande perioder. Sluligen ar + i de även hänsyn ill den nuvarande ekonomiska siuaionen, vilke i modellen mosvaras av de s.k. produkionsgape ( lny för föreagens prissäning: lny * E i ). Följande ekvaion sammanfaar den generella srukuren E E E E E E * ( 1 2 ) ( + 1 + 1 + 2 + 2 + + ) ( ) = α,,..., + (1 α), MC,, MC,...,, MC + β ln Y ln Y, (1.8) i i i där β > 0. I issarides (2000) modell förhandlar arbesagare och arbesgivare om reallönen W, se lönesäningsekvaionen (1.7). Även om de kan vara en realisisk beskrivning av förhandlings- 20
parernas preferenser på lång sik, sker verkliga förhandlingar kring nominell lön. issarides (2000) ekvaion för real lönebesämning är också orealisisk på kor sik efersom den per definiion (efersom ekonomin allid anas vara i jämvik) ine illåer a reallönen påverkas av den konjunkurella siuaionen. I verkligheen är de däremo mycke sannolik a den framförhandlade nominallönen medför a reallöneillväxen är lägre i en lågkonjunkur jämför med en högkonjunkur och vice versa. issarides (2000) reala lönesäningsekvaion (1.7) anas därför ine gälla på kor sik uan ersäs av en nominell lönesäningsekvaion som har en liknande srukur som föreagens prisekvaion, (1.8). Nominallönens ( NW ) uveckling beror således på bakåblickande förvänningar, vilke innebär a den påverkas av nominallönerna idigare perioder ( NW i). Dessuom bildar lönesäarna framåblickande förvänningar om kommande perioders nominallöner ( NW ). 20 * E + i å liknande sä som produkionsgape ( lny lny ) anogs påverka föreagens prissäning så anas arbeslöshesgape föregående år ( u 1 u 1) påverka nominallö- * nens uveckling; om fakisk arbeslöshe föregående år ( u 1 ) översiger jämviksarbeslösheen ( u 1 * ) påverkas nominallönen negaiv och vice versa. Sluligen inkluderas en s.k. errorcorrecion erm ( W 1 W 1,* ) som säkersäller a nominallönen ( NW ) uvecklas så a fakisk,* reallön ( W ) når jämviksreallönen ( W ) på sik. Lönesäningsekvaionen har således följande srukur: där δ, χ > 0. E E E = α( 1, 2,..., i) + (1 α) ( + 1, + 2,..., + i) NW NW NW NW NW NW NW ( ) δ u u χ( W W ), *,* 1 1 1 1 (1.9) 4.2.2 Arbeskrafseferfrågan å lång sik besäms arbeskrafseferfrågan av ekvaion (1.6) ovan, dvs. försa ordningens villkor i föreagens vinsmaximering. Även om de är e naurlig anagande på lång sik är de ej realisisk på kor sik. I verkligheen är de mer sannolik föreagens arbeskrafsefer- 20 Dessa bakå- och framåblickande förvänningar kan olkas i ermer av Taylor s (1980) överlappande konraksmodell för arbesmarknaden. Denna modell innebär a arbesmarknaden besår av e anal delmarknader som förhandlar om lön vid olika idsperioder. Vilken lön en viss delmarknad säer beror därför dels på vad idigare delmarknader har kommi överens om och dels på vad andra delmarknader som ska besämma sin lön i framiden förvänas komma fram ill. 21
frågan ill sor del besäms av eferfrågan på föreagens produker, vilke av konjunkurella skäl skiljer sig från jämvikseferfrågan. En yerligare dimension är a föreagens ansällningsbeslu är av en mer långsikig karakär efersom de är kossam a avskeda och ansälla arbeskraf. Därigenom måse föreagen bilda förvänningar om kommande årens eferfrågan på deras produker för a kunna a raionella ansällningsbeslu innevarande år. Föreagens produkion modelleras med hjälp av en sandard Cobb-Douglas produkionsfunkion där produkionen ( Y ) besäms av kapialsock ( K 1 ), arbeade immar ( LH ) och oal fakorprodukivie ( A ): H Y η ( ) ( ) 1 Y H η = 1. Y K A LH (1.10) Föreagens eferfrågan på arbeade immar besår av en bakåblickande ( LH FOR, framåblickande ( LH ) del:, BACK ) och en ln LH = η ln LH + (1 η ) ln LH, LH1, BACK LH1, FOR (1.11) där ln sår för naurlig logarim. Den bakåblickande delen besår hel enkel av de immar som eferfrågades åre innan plus evenuell förändring i jämvikseferfrågan på arbeade immar ( LH,* ): ln LH = ln LH + (ln LH ln LH ). BACK, BACK,,*,* 1 1 (1.12) FOR, Den framåblickande delen av arbeade immar, LH i ekvaion (1.11), besäms genom a inverera produkionsfunkionen i (1.10) och bilda förvänningar över innevarande års och kommande års produkionseferfrågan ( E, E, Y ), kapialsock ( K ) och oal fakorprodukivie ( A ). I ekvaion (1.13) nedan anas a föreage bildar förvänan för innevarande år sam H, E näskommande vå år. LH = η f Y A K (,, 1 ) ( + 1, + 1, ) 2 3,,, η f ( Y+ 2 A+ 2 K+ 1 ) FOR, LH2 E, HE, + η f Y A K LH3 E, HE, E, LH LH E HE E + (1 η ),,. (1.13) Genom a säa in högerlede i ekvaionerna (1.13) och (1.12) i ekvaion (1.11) fås arbeskrafseferfrågan (mä som arbeade immar). 4.2.3 Arbeslöshe, vakanser och machningar Give anal arbeade immar i priva sekor i ekvaion (1.11), dvs. summan av (1.12) och (1.13), anal arbeade immar i offenlig sekor ( LH, exogen) sam en konjunkurell process G 22
för medelarbesiden (visas ej här), kan arbeslösheen i ekonomin på kor sik räknas u med hjälp av följande definiion: u U LS L = =, LS LS (1.14) + LH ) divi- där L är anal personer i arbee som i sin ur definieras som anal immar ( dera med medelarbesiden. LH Give beräkningen av arbeslöshe, kan ekvaion (1.5) användas för a beräkna anal lyckade machningar. 21 Efersom då såväl arbeslöshe som machningar är besämda kan machningsfunkionen i ekvaion (1.4) användas för a räkna u anal vakanser. 22 Enlig issarides (2000) kan machningsfunkionen berakas som vilken produkionsfunkion som hels. Efersom vi anar a föreagens produkionsfunkion i ekvaion (1.10) anas gälla även på kor sik är de därför konsisen a ana a även machningsfunkionen är en realisisk beskrivning på kor sik. G 4.3 Sammanfaning: Arbesmarknadseori i KIMOD Dea avsni ger en icke-eknisk sammanfaning av arbesmarknadsmodellen i KIMOD. å lång sik, dvs. i jämvik: förekommer e koninuerlig flöde från arbee ill arbeslöshe på grund av ekonomiska sörningar. Dessuom hamnar nyillkomna i arbeskrafen (.ex. ungdomar och invandrare) iniial i arbeslöshe. förekommer e koninuerlig flöde från arbeslöshe ill arbee ack vare a föreag med vakanser och arbeslösa mös och räffar ansällningsaval, dvs. lyckade machningar. besäms föreagens arbeskrafseferfrågan av arbearnas marginalproduk, reallönekosnaden sam sökkosnader för a fylla upp vakanser. Efersom marginalproduken ska äcka såväl reallöne- som sökkosnaderna då kommer reallönen undersiga marginalproduken. 21 Noera a ϑ J ( ϑ ) = MA / U i nämnaren i ekvaion (1.5). 22 Noera a denna rekursiva förklaring endas är i pedagogisk syfe. Modelleknisk är alla dessa beräkningar simulana vilke innebär a dessa variabler löses på en gång, dvs. ine rekursiv. 23
besäms reallönen genom en förhandling mellan enskilda arbeslösa och enskilda arbesgivare. För given marginalproduk och sökkosnad, besämmer förhandlingsufalle för reallönen föreagens arbeskrafseferfrågan. Ju högre reallön deso lägre arbeskrafseferfrågan. besämmer bl.a. följande paramerar framförhandlad reallön och jämviksarbeslöshe: - arbesagarens relaiva förhandlingssyrka μ (se ekvaion (1.7)); ju högre relaiv förhandlingssyrka för arbesagaren deso högre reallön och högre jämviksarbeslöshe. - sökkosnadsparameern γ (se ekvaion (1.7)); ju högre sökkosnad deso lägre reallön och högre jämviksarbeslöshe. - ersäningsgrad i arbeslöshesförsäkringen ζ (se ekvaion (1.7)); ju högre ersäningsgrad deso högre reallön och högre jämviksarbeslöshe. - machningseffekivie MA Z (se ekvaion (1.4)); ju lägre machningseffekivie deso lägre reallön och högre jämviksarbeslöshe. - separaionssannolikhe s (se ekvaionerna (1.3) och (1.5)); ju högre separaionssannolikhe (dvs. ju fler ekonomiska sörningar) deso lägre reallön och högre jämviksarbeslöshe. GRF - nya i arbeskrafen, LS π LS 1, (se ekvaion (1.3)); ju fler nyillkomna ill arbeskrafen deso lägre reallön och högre jämviksarbeslöshe. Även om korsikiga (konjunkurella) variaioner ine påverkar den ekonomiska uvecklingen på lång sik, är de för.ex. arbesmarknadens parer vikig a förså vilken yp av agerande från deras sida som innebär a den långsikiga jämviken nås. Arbesmarknaden och ekonomin i övrig i KIMOD har modelleras för a uppnå e realisisk konjunkurell mönser. Mer specifik, på kor sik: är nominella priser och löner rögrörliga beroende på imperfek informaion och begränsad raionalie. riser och löner syrs därför på kor sik av en kombinaion av bakå- och framåblickande förvänningar sam av de fakiska resursunyjande (se ekvaionerna (1.8) och (1.9)). besäms föreagens arbeskrafseferfrågan av markandens eferfrågan på dess produker. Efersom de är kossam a avskeda och ansällda påverkar även förvänan om framida produkion innevarande års arbeskrafseferfrågan (se ekvaion (1.13)). Föreagens arbeskrafseferfrågan besämmer illsammans med arbeskrafseferfrågan i of- 24
fenlig sekor, konjunkurell variaion i medelarbesiden och arbesubude, arbeslösheen i ekonomin. anas machningsfunkionen gälla vilke gör a såväl machningar som vakanser kan räknas u. Tillsammans med arbeslösheen kan således Beveridge-kurvor över konjunkurcykeln analyseras. 25
5 Kalibrering av arbesmarknadsmodellen i KIMOD 23 Som framgick av föregående kapiel besår arbesmarknadsmodellen av e anal variabler (såsom arbeslöshe, vakanser och reallön) som besäms endogen, dvs. i modellen, men även av e anal paramerar (såsom sökkosnader, förhandlingssyrka och separaionssannolikhe) som måse besämmas exogen, dvs. uanför modellen. Kalibrering är en cenral del i e modellarbee efersom paramerarnas värden besämmer modellens elasicieer, exempelvis mellan reallön och sysselsäning. I sörsa möjliga mån hämas därför parameervärden från empiriska skaningar. En allmän jämviksmodell som KIMOD säller dock krav på konsisens mellan parameervärdena i modellen. Vanligvis går de ine a a pariella empiriska skaningar och direk applicera dem i modellen. Dea efersom paramerarna måse vara inbördes konsisena vilke är relaiv osannolik då pariella empiriska sudier endas fokuserar på en eller e fåal paramerar. Ambiionen är dock a eferlikna empirin i sörsa möjliga mån. Vikig a beona är a de, på grund av den kalibrerade modellsrukuren, ej går a diskuera saisisk signifikans av variablernas uveckling. I de följande avsnien 5.1-5.5 diskueras parameriseringen av separaionssannolikhe, machningsfunkionen, sökkosnader, reservaionslön och förhandlingssyrka. 5.1 Separaionssannolikhe En ekonomi usäs sändig för sörningar (chocker) som gör a individer och föreag måse anpassa sig, bland anna genom a bya jobb, bransch och or. Ju snabbare srukuromvandling i ekonomin deso sörre geografisk och kunskapsmässig mismach mellan arbessökande och vakanser uppsår. Denna yp av separaion modelleras med den s.k. separaionssannolikheen, s, och mosvarar den andel av de sysselsaa som går från arbee ill arbeslöshe under e år, aningen genom uppsägning eller egen besluad avgång. Machningsprocessen är, som diskuerades i föregående kapiel (avsni 4.1), kossam för föreagen. Ju högre separaionssannolikhe (dvs. ju snabbare srukuromvandling) deso högre sökkosnader (.ex. avskeds- och ansällningskosnader) för föreagen. De innebär a sorleken på separaionssannolikheen varierar posiiv med sorleken på skillnaden mellan margi- 23 Läsare som ej är inresserade av dealjerna i kalibreringen kan hoppa över avsni 5.1-5.5. En sammanfaning av paramerarnas magniud och innebörd avsluar kapile i avsni 5.6. 26
nalproduk och reallön efersom marginalproduken måse äcka både reallöne- och sökkosnader. För USA finns samsämmiga sudier som pekar mo en separaionssannolikhe på ca 40 procen på årsbasis (se Gerler och Trigari, 2005, Shimer, 2005, Silva och Toledo, 2005). De innebär en genomsnilig jobblivslängd på ca vå och e halv år (1/0,4=2,5). SCB publicerar sedan 1997, kvaral 1, flödesabeller mellan olika illsånd (arbee, arbeslöshe och uanför arbeskrafen). Den genomsniliga separaionssannolikheen på årsbasis för perioden 1997q1 2005q1 uppgår ill ca 20 procen som andel av per-soner i arbee om separaion från arbee ill arbeslöshe avses. Genomsnilig jobb-duraion blir därmed ca 5 år. 24 Efersom de är denna yp av separaion som modelleras i KIMOD (dvs. ine jobb-illjobb separaion) så appliceras dea värde. 5.2 Machningsfunkion Machningsfunkionen från ekvaion (1.4) ovan repeeras nedan i ekvaion (1.15). MA η MA MA η ( ) ( ) 1 =. MA Z U VA (1.15) Som nämndes i kapiel 4 anas machningsfunkionen, liksom produkionsfunkionen, gälla MA både på kor och lång sik. Två paramerar, konsanermen Z och elasicieen η MA, ska MA besämmas. Elasicieen med avseende på arbeslöshe i machningsfunkionen, η, säs ill 0,6 vilke ligger mi i de inervall (0,5 0,7) som erongolo och issarides (2001) presenerar i sin översik. MA Konsanermen Z kvarsår och kan besämmas med hjälp av empiriska uppskaningar av arbeslöshe, machningar och vakanser i jämvik. Jämviksarbeslösheen bedöms uppgå ill 4,7 procen. 25 Uppskaningar av vakanser och machningar följer nedan i avsnien 5.2.1- MA 5.2.2 och leder fram ill e värde på Z. 24 Inkluderas jobb-ill-jobb närmar sig separaionssannolikheen 30 procen, dvs. en jobbduraion på dryg 3 år. 25 Se fördjupningsruan Tre ekonomeriska uppskaningar av jämviksarbeslösheen i Lönebildningen. Samhällsekonomiska förusäningar i Sverige 2004, www.konj.se. 27
5.2.1 Lediga jobb och vakansgrad SCB mäer sedan år 2000, 3:e kvarale, både s.k. lediga jobb och vakanser. Även om dessa ofa används synonym är de en viss skillnad mellan dem. E ledig jobb exiserar enlig SCB:s definiion under den idsperiod som en rekryeringsprocess pågår. Jobbe i sig behöver ine vara ledig uan exempelvis illfällig uföras av en annan ansälld. Lediga jobb som andel av arbeskrafen i näringslive uppgick i genomsni ill ca 1,4 procen under perioden 2000 2005. Vakanser definieras som lediga jobb uan bemanning vilka kan illrädas omedelbar (Farm, 2003, s. 50). De är en snävare definiion än lediga jobb och vakansgraden uppgick i genomsni endas ill ca 0,6 procen för perioden 2000 2005. Frågan är nu vilke må lediga jobb eller vakanser som är mes relevan för KI-MOD:s arbesmarknadsmodell. Efersom syfe är a fånga upp s.k. ansällnings- och upplärningskosnader (hiring and raining coss) förefaller de rimlig a anamma de vidare begreppe ledig jobb efersom de förusäer en rekryeringsprocess som, enlig Farm (2005), i 90 procen av fallen leder ill en ansällning. Vakanser undanar lediga jobb som för illfälle är besaa av exempelvis vikarier vilke ine är önskvär efersom den (kossamma) rekryeringsprocessen forfarande pågår. Medelvärde för lediga jobb som andel av arbeskrafen för perioden 2000 2005 var som ovan nämndes ca 1,4 procen. Efersom denna period ill sörre delen känneecknades av en lågkonjunkur används e någo högre värde, 1,6 procen, i modellen. 5.2.2 Lediga jobb-duraion och machningsgrad Machningsgrad, dvs. anal machningar per år som andel av arbeskrafen, kan beräknas genom a använda empiriska uppskaningar på s.k. lediga jobb-duraion. Lediga jobb-duraion definieras som den genomsniliga id de ar innan e ledig jobb övergår ill en ansällning. Lediga jobb-duraion kan räknas u genom a dividera anal lediga jobb med anal machningar för en viss period (säg e kvaral). För perioden 2000q3 2005q3 beräknar Farm (2005) en vakansduraion på dryg 0,5 månader. Efersom perioden känneecknas av en lågkonjunkur bör e jämviksvärde ligga över denna nivå; 0,8 månader väljs i kalibreringen. I saisiken mäs anal vakanser som en sockvariabel, dvs. de genomsniliga anale (eller andelen) lediga jobb under e år. En andel på 1 procen av arbeskrafen, vilke mosvarar ca 45 000 lediga jobb, innebär därför ine a endas 45 000 lediga jobb exiserar under e år. Om vakanserna i genomsni besäs efer 0,8 månader innebär en andel lediga jobb på 1 procen av arbeskrafen a (12/0,8)*45 000 = 540 000 lediga jobb har sälls u under åre. 28
Anal machningar mäs däremo som en flödesvariabel,.ex. som de oala anale under e år. Efersom e ledig jobb besäs efer 0,8 månader innebär en andel lediga jobb på 1,6 procen a de oala anale lediga jobb som andel av arbeskrafen under e år är 1,6*12/0,8 = 24 procen efersom alla vakanser anas resulera i en ansällning. Machningsgraden är därmed 24 procen. Nu kan konsanen i machningfunkionen räknas u efersom värden på övriga komponener i (1.15) har besäms: Z MA MA LS = MA η U VA LS LS 0,24 = (0,047) (0,016) = 7,9. MA 1 η 0,6 (1 0,6) (1.16) 5.3 Sökkosnader Två huvudsakliga yper av kosnader uppkommer vid en planerad och akualiserad ansällning; direka ansällningskosnader (.ex. marknadsföring) och upplärningskosnader. Ren formell beakar KIMOD endas ansällningskosnaderna efersom en nyansälld person direk ana ha samma produkivie som de som redan är ansällda. I verkligheen innebär dock en vakans även upplärningskosnader. Dessa kan beså av den id som medarbeare använder för a hjälpa den nyansällde, de fakum a den nyansällde har lägre produkivie sam direka kosnader i form av exempelvis arbesrum och daorer. För a a hänsyn ovansående kalibreras sökkosnaderna i KIMOD så a såväl ansällningssom upplärningskosnader äcks in. Enlig Abowd och Kramarz (2003) uppgår ansällningskosnader ill ca 3 procen av en årslön i Frankrike. 26 Direka upplärningskosnader uppgår ill ca 2 procen av en årslön och anas den nyansällde ine bidra med någo under själva upplärningsiden blir upplärningskosnaderna samman-lag ca 6 procen. Summan av ansällningsoch upplärningskosnader blir därmed ca 9 (3+6) procen. Enlig en översik i Nickel (1986) varierar dock empiriska uppskaningar över ansällningsoch upplärningskosnader krafig. Generell sä ökar kosnaderna med arbees kvalifice- 26 Sudier på svenska daa förefaller saknas. 29