Arbetsplan för Bolltorps förskola Läsåret 2016/2017

Relevanta dokument
Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Regnbågen Stockslycke förskola Ängabo enheten Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Östlyckans förskola

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för ÄNGABO ENHET AVD: SOLSTRÅLEN Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Hjorten Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Ängabo enhet avd Månskenet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Stora Mellby fritids Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Ängabo Öppna Förskola Läsåret 2015/2016

för Hemsjö fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls område Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för skriv enhetens namn Läsåret 2014/2015

Kvalitetssystem - förklaringar

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Förskolan Nolängen Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Brogårdens förskola läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Ödenäs förskola Läsåret 2016/2017

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Arbetsplan för Ängabo grundsärskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan. för NOLHAGA FÖRSKOLA Läsåret 2018/2019

Arbetsplan för Stora Mellby förskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Arbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Åkershults förskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Ängabo förskola avd. Björnen Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan. för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2018/2019

Arbetsplan. för Bolltorps förskola Läsåret 2018/2019

Arbetsplan för Noltorps område Förskolan Lövhyddan Läsåret 2014/2015

Arbetsplan. för Gräfsnäs förskola Läsåret 2018/2019

Arbetsplan. för förskolan Nolängen

Arbetsplan för Herrgårdens förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan. för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2018/2019

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Arbetsplan för Gräfsnäs förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan. för Östlyckans Förskola Läsåret 2018/2019

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2013/2014

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Ödenäs fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Parkens Förskola

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Magra förskola Skattkistan Läsåret 2016/2017

Arbetsplan. Killingens förskola

Arbetsplan för Nolbyskolan F-6 Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Noltorpsskolan Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västertorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Arbetsplan för Nolhaga förskola

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan för Violen

Barn- och ungdomsförvaltningens vision:

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Arbetsplan för Ängaboskolan Läsåret 2017/2018

Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola

Arbetsplan för Ödenäs fritidshem Läsåret 2017/2018

Kommentarer till kvalitetshjulet

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

för Lendahlsskolans fritidshem Björnen,Oxen,Väduren och Hjorten Läsåret 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

KVALITETSREDOVISNING FÖR GRÄFSNÄS FSK

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Arbetsplan för Älvdansens förskola Avdelning Trollet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2017/2018

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan

Arbetsplan för avdelning Stubben

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Arbetsplan. för Lindens förskola Läsåret 2018/2019

Lokal arbetsplan 14/15

Arbetsplan. för Sollebrunns förskola Läsåret 2018/2019

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Vår lokala likabehandlingsplan

Arbetsplan. för Magra förskola Skattkistan Läsåret 2018/2019

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Transkript:

160915 Arbetsplan för Bolltorps förskola Läsåret 2016/2017 Inför kommande läsår kommer kommer förskolans utvecklingsarbete huvudsakligen inriktas på: Att utveckla vårt tematiska arbetssätt med fokus på barnens språkutveckling med utgångspunkt från saga eller annan litteratur 1 Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se

Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. på Bolltorp för att barnen ska nå sina mål Normer och värden/lärandemiljön I början på höstterminen arbetar vi mycket med värdegrunden. Vi delar upp barnen i mindre grupper för att skapa trygghet och rutiner. Vi samtalar om och visar hur vi är mot varandra. Det är viktigt att alla barn blir sedda och lyssnade på. Vi pratar om våra känslor och vad vi känner. Genom förskolans förhållningssätt påvisar vi och gör tydligt att alla barn och vuxna har ett lika värde. Genom vårt EQ arbete på förskolan arbetar vi med att alla barn ska känna trygghet i sin egna identitet och i vår verksamhet. Genom vårt förhållningssätt bekräftar vi varje barn i deras känslor och uppmuntrar dem att visa vad de känner. Vi samtalar med barnen om att man får känna vad man vill men inte göra vad man vill. Metoder som vi använder är bl.a: Föräldramöte med nya föräldrar Föräldraaktiv inskolning. Inskolningssamtal/uppföljningssamtal Vuxennärvaro i leken Lekguide Giraffspråket Kompisregler Uppmärksammar födelsedagar och olika familjekulturer Inbjudande mijlö Min familj och mitt hus. Föräldraträffar Sommarfest med hela familjen och pedagoger. 2

Vi arbetar ständigt mot målet att barnen ska utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation. Vi vill göra barnen medvetna om sina egna känslor och att kunna sätta ord på dem. Kontinuerliga samtal med barnen Observationer Pedagogernas månadsdokumentation Arbetet med Likabehandlingsplanen tas upp på varje APT Utvecklingssamtal med föräldrar Förskolechefens Runda Kunskaper, utveckling och lärande/kunskapssynså här arbetar vi I början av varje läsår är vårt fokus grundverksamhet. Då försöker vi vara nära barnen för att lära känna dem, deras behov och intressen. Vi gör aktiviteter och övningar där vi får lära känna och bli nyfikna på varandra, både barn och pedagoger. Alla avdelningar delar in barnen i mindre grupper, men i olika omfattning. Barnens utveckling, behov och intresse styr och vi arbetar vidare med att alla barn ska känna trygghet i förskolans rutiner och skapa gemensamma förhållningssätt. Vi arbetar tematiskt och kopplar olika strävansmål från Lpfö till vårt tema. Temaarbetet skapar glädje och lust hos barnen att lära nya saker. Vi använder skogen som ett uterum. Genom våra skogspromenader ger vi barnen möjlighet att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Skogen skapar ett lugnt lärandeklimat. Regelbundna vistelser ökar barnens intresse och kunnande för naturvetenskap såsom djur, växter och årstider. Barnen får även insikt i att värna om naturen. Vårt tematiska arbetssätt gynnar barnens språkutveckling. Vi arbetar ofta utifrån skönlitteratur eller faktaböcker. Texterna utgör ett sammanhang för barnens lärande där vi ger dem möjlighet att utveckla olika språkliga förmågor såsom ordförråd och begrepp, att kunna återberätta och förutspå. Vi använder oss av vår dokumentation för att synliggöra varje barns utveckling och lärande. Dokumentationen används i samtal med barnen för att visa på deras lärande samt för vårt fortsatta arbete. Dokumentionen används även vid utvecklingssamtalen med föräldrarna som vi har varje höst. 3

Under läsåret arbetar vi med följande mål inom Kunskap, utveckling och lärande/kunskapssyn: Att utveckla vårt tematiska arbete med fokus på barns språkutveckling med utgångspunkt från saga eller annan skönlitteratur. Observation Samtal med barnen Genom pedagogernas månadsdokumantation Dokumentation i Pluttra Utvecklingssamtal Förskolechefens Runda Barns ansvar och inflytande I början av terminen, i vår grundverksamhet, lägger vi stor vikt vid att lyssna in vad barnen pratar om och vad/hur de leker. Vi låter barnen välja aktiviteter i leken som vi ger stort utrymme för. Vi observerar vad de visar intresse för och ställer frågor om. Detta ligger sedan som grund för vår planering av tema och aktiviteter. I början av läsåret pratar vi mycket om vilka regler vi har och varför vi har dem. Hur blir det om vi inte tillsammans följer dem? Vi kan ha rollspel om konkreta händelser som barnen får reflektera kring. Vad tycker jag?/vad vill jag?/hur borde det varit? Som vuxna är vi mer med i den fria leken i början av läsåret för att vara med och trygga upp. Under hela läsåret samtalar vi mycket med barnen och är genuint intresserade av vad de samtalar om och gör. Ibland kan ett tema helt ändra riktning om barnens intresse och idéer vill det. Som pedagoger är vi tillåtande. Vi uppmuntrar och stöttar barnen i att fullfölja sina tankar och idéer. Vår uppgift är till stor del att ge utrymme för, ställa frågor som leder dem framåt samt se till att det finns material för dem att fullfölja sina idéer. Ofta får barnen vara delaktiga i beslut genom att vara med och ta fram förslag som vi sedan röstar om för att komma till beslut. När vi genomför aktiviteter eller idéer som barnen bestämt är vi noga med att synliggöra för alla barn vem som har bestämt detta och vems ideér det är som vi fullföljer. 4

Samtal med barnen På utvecklingssamtalen samtalar vi om hur barnet har utvecklas i sitt sätt att ta ansvar och vara medbestämmande. Genom GR- enkäten får vi en bild av hur vårdnadshavare ser på sitt barns delaktighet och inflytande. Lust att lära Så här ar betar vi Vi försöker kontinuerligt utveckla vår förskolemiljö så den är inspirerande, tillåtande och innehållsrik. Vi lägger stor vikt vid att materialet ska vara inbjudande och lättillgängligt. Vi byter material och böcker ofta så att det passar ihop med det som just nu är aktuellt och väcker barnens intresse. Som pedagoger är vi närvarande och genuint intresserade av varje barn och deras tankar. Vi har stor respekt för alla samtal och låter dem ta tid och plats. Vi lägger stor vikt vid att ställa öppna frågor, vänta in svar och ställa följdfrågor för att leda samtal och idéer vidare. Vi låter barnen prova sina idéer för att själva får uppleva hur resultatet blir. Vi håller oss uppdaterade på nya vetenskapliga rön och försöker tillämpa dem i vår verksamhet. Genom samtal med barnen Observationer Genom månadsdokumentation i arbetslagen I dagliga samtal och utvecklingssamtal med föräldrar får vi feedback på vårt arbete. GR-enkäten ger oss också respons på barnens trivsel och hur man som förälder ser på vår lärmiljö och barnens trygghet på förskolan. Bedömning och dokumentation Med vår kunskap och erfarenhet bedömer vi barnen utifrån deras egna förmågor. Vi observerar, reflekterar och tar hjälp av faktamaterial. Genom att vara närvarande i barnens lek och samspel, språk och motoriska aktiviteter gör vi oss en uppfattning om var barnet befinner sig i sin utveckling och vad det behöver för att komma vidare. Dokumentation i form av teckningar foton filmsnuttar barnintervjuer 5

Vi har kontinuerliga samtal oss pedagoger emellan. Våra iakttagelser skrivs ner inför utvecklingssamtal. Underlaget för utvecklingssamtal utgör sedan en bra bedömningsmall för barnet och vår verksamhet. Underlaget för varje månads utvärdering ligger också till grund för hur vi arbetar vidare. Dokumentation av barnens lärarande, se ovan Observation Månadsdokumentationen Samarbete med specialpedagog och förskolechef Avstämningar på verksamhetsmöten Utvecklingssamtal Arbete med barn i behov av särskilt stöd Genom vår kontinuerliga dokumentation av barngruppen får vi ibland funderingar kring något barns utveckling och lärande. I samråd med föräldrar kontaktas specialpedagog som med hjälp av observationer, handledning och samtal kan ge stöd till oss pedagoger i vårt arbete med barnen. Vi utgår från varje enskilt barn och dess behov och möter varje barn efter sina förutsättningar. Vi fokuserar på det som fungerar bra för barnet och utgår från det när vi arbetar vidare. Vår målsättning är att skapa en lugn miljö och en tydlig struktur kring varje barn. Vi låter saker få ta tid och har respekt för varandras olikheter. Som pedagog känner vi ibland att vi behöver mer kunskap inom vissa områden och då söker vi den och fortbildar oss inom området. Vi använder oss av varandras kompetenser och erfarenheter. Vi informerar varandra över avdelningarna om det är saker som är viktigt att veta för att alla ska bemöta barnet på rätt sätt, men lägger också stor vikt vid att alla inte måste vara involverade i varje barn. Detta för respekt för barnet och dess familj. Åtgärdsprogram följs upp kontinuerligt. Då finns specialpedagog, vårdnadshavare och pedagog med. Rundan och GR-enkäten ger oss information som kan hjälpa oss att komma vidare. På utvecklingssamtalen får vi vårdnadshavarens bild och uppfattning om barnets behov. Här får vi också viktig information om hur det fungerar för barnet hemma, om vilka rutiner och vilket förhållningssätt som barnet är van vid och det kan vi dra nytta och lärdom av i arbetet kring barnet på förskolan. 6

Samverkan Alla avdelningar använder sig av föräldraaktiv inskolning. En modell där föräldern är med sitt barn hela dagar i början av inskolningsperioden. Genom föräldraaktiv inskolningen ges föräldrarna inblick i vår verksamhet och vårt arbetssätt och vi får chans att lära känna varandra under en längre tid. Nya föräldrar bjuds in till föräldramöte. I början av hösten har vi sedan en föräldraträff för alla föräldrar och barn på respektive avdelning där fokus är att lära känna varandra och ha kul tillsammans. Under höstterminen hålls utvecklingssamtalen för varje barn. I början av vårterminen hålls föräldramöte på förskolan, ofta utifrån ett tema som knyts samman med det vi gör i vår verksamhet. Vi firar gemensamma traditioner tillsammans, kontinuerligt under läsåret. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten i samband med lämning och hämtning och tar oss tid att prata med barn och föräldrar. Vi skriver regelbundet informationsbrev till föräldrarna. Om föräldrar visar intresse för ett föräldraråd är vi positiva till att ordna ett antal träffar för samtal om verksamheten. Vi arbetar med det pedagogiska dokumentationsverktyget Pluttra. Där dokumenterar vi barnens utveckling i digitala portfolio och informerar om vår verksamhet i en blogg. Utvecklingssamtalen är ett bra forum för samtal kring barnet och dess vardag, utöver de dagliga samtal vi har vid hämtning och lämning. Pluttra Kvalitetssystem - förklaringar I början av läsåret revideras respektive upprättas verksamhetens Arbetsplan Beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur förskolan arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker mm Taktisk agenda/ En taktisk agenda är ett verktyg/dokument för att formulera, planera och följa upp ett utvecklingsarbete. Det är ett internt dokument som kontinuerligt följs upp under läsåret för att följa utvecklingen och kunna styra arbetet framåt kontinuerligt. I slutet av läsåret sammanställs en Nulägesanalys Är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och igger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som förskolan bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår förs in i en taktiska agenda, utvecklingsplan. 7

Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från; Rundan förskolechefens besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden 2. Kunskap, utveckling och lärande 3. Ansvar och inflytande Taktisk agenda/utvecklingsplan Förskolans inre utvecklingsarbete, effektmål, under läsåret. Kunskapsuppföljning - Redogörelse för hur man arbetat med Särskilt stöd GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola, åk 2, åk 5 och åk 8, samt alla elever i åk 2, åk 5 och åk 8 Plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetet mot kränkande behandling Övrigt som förskolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, t.ex om man haft ett ALP-besök under läsåret Årsplan/Taktisk agenda Förskolans olika återkommande moment: Inskolning sker mestadels under augusti och september. Familjeaktivitet på varje avdelning under höstterminen. Utvecklingssamtal genomför under höstterminen. Föräldramöte i början av vårterminen. Plan mot diskriminering och kränkande behandling upprättas under höstterminen och följs upp under vårterminen. Föräldraenkäten genomförs under april/maj och följs upp i juni/augusti. Nulägesanalys avdelningarna dokumenterar varje månad och gör en sammanställning av resultat och analys i maj/juni. Arbetsplan revideras i juni/augusti. 8