Vägverket Konsult Affärsområde Mitt Box 1910 65119 Karlstad Våxnäsgatan 10 www.vagverketkonsult.se Telefon: 054-140000 Texttelefon: 0243-750 90 Sara Nordmark sara.nordmark@vv.se Direkt: 054-140006 Mobil: 070-2166764 Datum: 2007-01-30 Beteckning: Tågbullerutredning för del av Norrberga 1:294 och del av Sturefors 1:4 inom norra Sturefors, Linköpings kommun En tågbullerutredning har gjorts för del av Norrberga 1:294 och del av Sturefors 1:4 inom Linköpings kommun där Tjustbanan passerar. Kommunen har exploateringsplaner för området och vill utreda förutsättningarna för utformningen av den nya bostadsbebyggelsen. Karta över det aktuella området. 1(5)
Ljudnivåerna från tågtrafiken har beräknats och bedömts utifrån gällande riktvärden. Beräkningarna har utförts enligt två olika scenarier där tågtrafiken förbi området varierar, se under avsnitt trafiksiffror. Tjustbanan är inte elektrifierad och i båda scenarierna används diesel som bränsle. BEDÖMNINGSGRUNDER Bullerproblemens omfattning bedöms med hjälp av riktvärden. Nedan redovisas riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riktvärdena är fastställda av riksdagen i Infrastrukturpropositionen från 1997. Riktvärdena utomhus avser frifältsvärden utanför fönster/fasad eller till frifältsvärden korrigerade värden. Med frifältsvärden menas ljudnivåer utan inverkan av eventuella fasadreflexer. Utrymme Ekvivalent ljudnivå för dygn Maximal ljudnivå Inomhus 30 45 (nattetid) Utomhus, vid fasad 55 Utomhus för bostadsområdet i övrigt 60 Utomhus, på uteplats 70 (Källa: Infrastrukturpropositionen 1996/97:53) Utöver dessa riktvärden har Banverket tillsammans med Naturvårdsverket utarbetat ytterligare riktvärden. Dessa redovisas i rapporten Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik. Nedan redovisas riktvärdena som bör innehållas för att klara en god miljökvalitet. Riktvärdena avspeglar inte tekniska och ekonomiska hänsynstaganden. Oavsett planeringssituation ska dessa riktvärden eftersträvas. Områdestyp Gäller Ekvivalent ljudnivå för dygn Maximal ljudnivå Permanent- fritidsbostäder och vårdlokaler Inomhus Utomhus, 30 60 45* 2(5)
frifältsvärden Utomhus, uteplats 55 70 Undervisningslokaler Inomhus 45 Arbetslokaler Inomhus 60 Områden med låg bakgrundsnivå Rekreationsytor i tätort Friluftsområden Utomhus 55 40 * Avser utrymme för sömn och vila under tidsperioden kl.22.00-06.00 samt övriga bostadsrum (ej hall, förråd, WC). (Källa: Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik. Policy och tillämpning. Banverket Dnr S02-4235/SA60) BERÄKNINGSMETODIK OCH INGÅNGSPARAMETRAR Bullerberäkningarna har utförts enligt Nordiska beräkningsmodellen för tågtrafikbuller, SNV rapport 4935, och genomförts i beräkningsprogrammet SoundPlan, version 6.4. I beräkningsprogrammet har en tredimensionell bild av verkligheten byggts upp av bland annat höjdkurvor, byggnader samt skärmar. Höjddatan som har använts i beräkningarna kommer från Linköpings kommuns primärkarta. Samtliga uppgifter om ljudnivåer avser frifältsvärden, d v s utan inverkan av eventuella fasadreflexer, eftersom även riktvärdena avser frifältsvärden. Riktvärdena förutsätter beräknade bullernivåer enligt Nordiska beräkningsmodellen för tågtrafikbuller. TRAFIKSIFFROR I tabellen nedan redovisas de trafiksiffror som använts vid beräkningarna. Uppgifterna har fåtts från Linköpings kommun samt Banverket Östra Banregionen. Scenario 1: Tågtyp Hastighet Antal Tåglängd Godståg diesel 100 km/h 4 350-600 m Y2, Itino 160 km/h 30 38-55 m 3(5)
Scenario 2: Tågtyp Hastighet Antal Tåglängd Godståg diesel 100 km/h 4 350-600 m Regina 200 km/h 40 54-107 m RESULTAT Resultaten från bullerberäkningarna redovisas i bilaga 1 och bilaga 2. Bilaga 1 avser scenario 1 och bilaga 2 avser scenario 2. Redovisningen avser enbart maximala ljudnivåer eftersom det är den dimensionerande ljudnivån förbi detta område. I scenario 1 var godstågen den tågtyp som gav upphov till de högsta maximala ljudnivåerna och i scenario 2 var det Regina tågen som bullrade mest. Resultaten visar att riktvärdena innehålls i nästan hela området, se bilaga 1 och bilaga 2. Riktvärdet på 70 db(a) vid uteplats överskrids närmast Tjustbanan. I den delen av området bör inte bostäder byggas utan att åtgärder vidtas, utan istället kan området lämnas obebyggt, eller så kan ej bullerkänslig bebyggelse byggas där, tex garage eller förråd. Om bostäder ska uppföras närmare spåret kan en bullerskyddsskärm sättas upp parallellt med spåret. Bullerberäkningar för de två olika scenarierna har utförts med en bullerskyddsskärm placerad nära järnvägen. Skärmens höjd har satts till 2 meter, se bilaga 3 och bilaga 4. Med hjälp av denna skärm kan bostäderna byggas närmare spåret. Skillnaden mellan de två scenarierna är marginell. Faktorer som påverkar ljudutbredningen är exempelvis tågets hastighet. Antalet tåg påverkar inte den maximala ljudnivån, men det påverkar förstås antalet störningstillfällen. Anmärkning: Skillnaden mellan dieseldrivna tåg och eldrivna tåg är marginell utifrån ljudnivåer redovisade i db(a). Den stora skillnaden mellan dessa tågtyper är att de dieseldrivna tågen är mer lågfrekventa än de eldrivna tågen. Det lågfrekventa ljudet uppfattas ofta som mer störande för omgivningen. Husfasaders förmåga att reducera ljud är sämre om ljudet är mer lågfrekvent. Husfasaders dämpning brukar antas vara ca 30 db för eldrivna tåg, och dämpningen från ett dieseldrivet tåg antas vara 25-30 db(a). 4(5)
Resonemanget ovan är översiktligt, men generellt kan sägas att fasaders förmåga att reducera ljud minskar vid lägre frekvenser. REFERENSER Buller från spårburen trafik. Nordisk beräkningsmodell. Naturvårdsverkets rapport 4935. Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik. Riktlinjer och tillämpning. Banverket och Naturvårdsverket. Dnr.S02-4235/SA60, reviderad 2006-02-01. Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 Förstudie, delen Linköping Åtvidaberg. Förslagshandling 2005-12-06. BRÖT PM 29/2005. 5(5)
Maximal ljudnivå i db(a), 2 meter över mark 80 < 75 < <= 80 70 < <= 75 65 < <= 70 <= 65 Bilaga 1. 2007-01-30 Redovisning av maximala ljudnivåer från tågtrafiken för scenario 1 Skala 1:7000 0 35 70 140 210 280 m Handläggare: Sara Nordmark och Elaine Hallin
Maximal ljudnivå i db(a), 2 meter över mark 80 < 75 < <= 80 70 < <= 75 65 < <= 70 <= 65 Bilaga 2. 2007-01-30 Redovisning av maximala ljudnivåer från tågtrafiken för scenario 2 Skala 1:7000 0 35 70 140 210 280 m Handläggare: Sara Nordmark och Elaine Hallin
Maximal ljudnivå i db(a), 2 meter över mark 80 < 75 < <= 80 70 < <= 75 65 < <= 70 <= 65 Teckenförklaring Skärm Bilaga 3. 2007-01-30 Redovisning av maximala ljudnivåer från tågtrafiken för scenario 1 med en 2 m skärm. Skala 1:7000 0 35 70 140 210 280 m Handläggare: Sara Nordmark och Elaine Hallin
Maximal ljudnivå i db(a), 2 meter över mark 80 < 75 < <= 80 70 < <= 75 65 < <= 70 <= 65 Teckenförklaring Skärm Bilaga 4. 2007-01-30 Redovisning av maximala ljudnivåer från tågtrafiken för scenario 2 med en 2 m hög skärm. Skala 1:7000 0 35 70 140 210 280 m Handläggare: Sara Nordmark och Elaine Hallin