Natur- och friluftslivsförskolan

1 (12) Natur- och friluftslivsförskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011 BOLLEBYGDS KOMMUN Fastställd på APT 111205 av förskolechef Helen Petersson

2 (12) 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1 Om verksamhetsområdet Natur- och Friluftslivsförskolan är belägen i centrala Bollebygd och inryms i en paviljong intill Skattegårdens förskola vilken de delar gård med. Förskolan består av två hemvister med barn i åldrarna 1-5år och en barngrupp på i nuläget 42barn. Barngruppen är indelad i åldershomogena grupper där de äldsta barnen gå till Skogen tre dagar i veckan och de minsta barnen är kvar på gården. Natur och Friluftslivsförskolan blev från 1januari-08 en egen resultatenhdget med ansvar för sin budget och samtidigt infördes årsarbetstid för denna verksamhet. Efter projekttiden som varade under två år blev denna form av verksamhet permanent. Natur och Friluftslivsförskolan har en uteplats i skogen som de i nuläget nyttjar ca tre dagar i veckan. Där finns två vindskydd, två eldstäder och två stockringar för barnen att samlas kring. 1.2 Personal Barn och utbildningsnämnden har beslutat om en bemanningsplan som innebär att andelen förskollärare ska vara 70% och barnskötare 30% inom förskolans verksamhet. Det har varit svårigheter med att rekrytera förskollärare men under ht 2010 startade Natur-och Friluftslivsförskolan med fyra nya förskollärare och två barnskötare enligt bemanningsplanen. Till vt 2011 blev det följande förändringar: En förskollärare slutade och ersattes av en barnskötare. Natur och Friluftslivsförskolan fick en resursförstärkning på ca 75% pga Barn i behov av särskilt stöd och utökade volymtimmar. En barnskötare kom tillbaka från föräldraledighet och då valde rektor i överenskommelse med arbetslaget att utöka barngruppen från 36 till 42 och vara sju heltidsanställda istället för sex. 1.3 Materiella resurser Natur och friluftslivsförskolan har små lokaler som inte tillgodoser en bra inomhusmiljö för den uttökade barngruppen under vårterminen. Den gård som de delar med Skattegården är inte anpassad för antalet barn och ställer krav på att verksamheten organiserar utevistelsen på ett säkert sätt. Uteplatsen i skogen är en stor tillgång och är en av förutsättningarna för att veksamheten kan fortsätta på det sätt den ser ut i dag. 1.4 Ekonomiska resurser För drivt av verksamheten tilldelas förskolan en barnpeng baserad på antal barn och åldrar på barnen. 1.5 Ledarskap och personalens yrkesutveckling Förskoleverksamheten leds av rektor som har sin arbetsplats belägen på en annan förskola. Rektor deltar vid arbetsplatsträffar, vissa verksamhetsmöten, vid behov även vid andra former av möte, t ex föräldramöte, elevärenden och arbetsplaneringar. Verksamhetsbesök är inplanerade under läsåret. Merarbetarsamtal och lönesamtal löper kontinuerligt under året.

3 (12) 2. Viktiga händelser under året och enhetsspecifikt utvecklingsarbete Under läsåret har vi haft samtalsgrupper gemensamt med Skattegårdens personal där vi diskuterat pedagogiska frågor inför den gemensamma flytten till Erikstorp. Vi har varit på Studiebesök på en förskola för att få inspiration och följt upp detta i samtalsgrupper genom reflektioner och dokumentation. Dessa möten ska mynna ut i ett gemensamt projekt som ska påbörjas ht 2011 och ligga till grund för den gemensamma pedagogiska tanken i den Nya förskolan på Erikstorp. Under året har vi haft ändringar i personalgruppen vilket tillsammans med en uttökning av antalet barn i januari 2011 gjorde att vi valde att dela in barnen i tre grupper istället för två som under hösten. Samtidigt har vi haft en resursförsträrkning i personalgruppen under vt 2011. Detta har inneburit att vi haft sju heltidspersonal och en resurs fördelat på tre grupper där tre arbetat med de yngsta barnen, två/tre (resurs ibland) med mellangruppen och två personal i den äldsta gruppen. Hela personalgruppen har under vt 2011 deltagit i 2 kompetensutvecklingsdagar på Navet i Borås med fokus på Matematik. Under de kommungemensamma nätverksträffarna har diskussionerna utgått från de förändrade målen i förskolans reviderade läroplan. Fokus har legat på språkutveckling och matematik och dokumentation. Utifrån våra upplevelser från Navet har vi haft gemensamma diskussioner och delgett varandra hur vi arbetat och inspirerats i verksamheterna. Två medarbetare har under vt 2011 deltagit i kursen Pedagogisk Mentor. Sammanlagt i kommunen fick 13 stycken denna utbildning och tanken är att dessa ska leda utvecklingsarbetet framåt med start ht 2011. 2.2 Förskolan ska särskilt arbeta med barn/elever i behov av särskilt stöd. 2.2.1 Insatser: I planeringen göra det möjligt för alla barn att delta i aktiviteterna. Använda relationsschema och sociogram som utgångspunkt vilka barn vi ska stödja för stunden. Att stödet följs upp på grupp-planeringen. Använda observationer medvetet och dokumentera dem för att synliggöra barnens för stunden och situationen individuella behov. 2.2.2 Resultat: Vi har vid flera tillfällen under året gjort dokumentationer och observationer kring olika barn för att ser deras behov och anpassat verksamheten efter det. Vi har gjort flera relationsscheman i arbetslaget och dessa har medvetandegjort oss på vårt eget förhållningssätt, synsätt och bemötande kring olika barn och att dessa kan förändras till förmån för barnet. Vi upplever att flera barn har utvecklats positivt genom vårt medvetna arbete kring att ge dem rätta förutsättningar i verksamheten. 2.2.3 Grund för bedömning: Genom observationer i barngruppen, reflektioner och samtal i arbetslaget. Samtal med föräldrar, förskolechef och specialpedagog. Genom samtal med barnen samtal mellan barnen i leken. 2.2.4 Analys: Leken är barnens viktigaste redskap för att lära, vi vill lägga fokus på att alla barn ska fungera i leken tillsammans med andra. Det är också en viktig del på Natur-och friluftslivsförskolan att vi alltid ser till

4 (12) den svagaste länken i gruppen för att därefter kunna planera verksamheten. Om alla barn ska känna glädje och gemenskap i gruppen och vara trygga i skogen är det viktigt att alla får samma möjlighet till att utvecklas och vara delaktiga utifrån sina egna individuella förutsättningar. Under detta läsår har vi på olika sätt arbetat med detta och vi tycker att den största delen av arbetet har handlat om just detta mål. Vi vill fortsätta att kunna se olikaheterna i gruppen för att få en bra helhet. En del i detta skulle kunna vara att utveckla dokumentationen mer. 2.2.5 Måluppfyllelse: Mycket God. 2.2.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse: Göra en pedagogiska kartläggning som lägger grund för gruppens individuella behov.

5 (12) 3. Arbetet i verksamheten 3.1 Normer och Värden Mål: Förskolan ska sträva efter att alla barn trivs och upplever trygghet. Uppdrag: Förskolan ska utveckla arbetet med EQ (emotionell kvot/emotionell intelligens). 3.1.1 Insatser Utveckla arbetet med kompismedaljer Använda oss av rollspel om känslor Revidera Likabehandlingsplanen Se alla barn genom att regelbundet göra relationscheman i arbetslaget. 3.1.2 Resultat Det är en god kamratanda och vilja att hjälpa varandra i alla grupper på i förskolan. Barngruppen har utvecklats mycket under året och vi pedagoger anser att vi haft ett gemensamt mål att arbeta för en god gemenskap och att utveckla barnens empati. Vi har använt oss av kompismedaljer där barnen fått medalj om man varit en särskilt god kompis och uppmärksammat detta inför gruppen för att andra ska känna samma vilja och skapa en god kamratskap i gruppen. Även rollspel och samtal med dockor har startat upp olika diskussioner kring känslor och empati i gruppen. Arbetet med relationsscheman har gjort att vi har kunnat anpassa verksamheten efter barngruppens olika behov utifrån individerna i den. 3.1.3 Grund för bedömning Genom observationer i barngruppen, reflektioner och samtal i arbetslaget. Genom samtal med föräldrar, utvecklingsamtal och daglig kontakt. Genom samtal i barngruppen. 3.1.4 Analys Det är i det vardagsnära arbetet vi använt oss av EQ under året, genom vårt förhållningssätt till barnen och samtalen som blir i barngruppen efter en aktivitet med fokus på känslor och EQ. Likabehandlingsplanen måste bli ett mer levande dokument som är mer känt för alla i arbetslaget. Även när det gäller Relationscheman och likabehandlingsplanen är det samtalen kring, reflektionerna som gör i arbetslaget och till slut hur detta påverkar vårt bemötande och förhållningssätt till barnen som är det viktiga. Detta har vi gjort till viss det men det kunde varit bättre och vi har kunnat haft fler tillfällen för att gemensamt diskutera kring dessa frågor i arbetslaget. 3.1.5 Måluppfyllelse God

6 (12) 3.1.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi ska fortsätta utveckla verksamheten genom att på verksamhetsmötet tala kring hur vi kan arbeta mer medvetet med EQ i rutinsituationerna så att det genomsyrar hela verksamheten. Att bli ännu mer uppmärksam på barnens känslor och påminna varandra om att alla känslor är ok. Vi ska fortsätta att göra reltationesschema i grupperna och i någon grupp även göra en pedagogisk kartläggning för se hur vi på bästa sätt kan tillgodose alla barns behov utifrån arbetet med EQ. 3.2 Kunskaper, utveckling och lärande Mål: Skolan ska sträva efter att utveckla varje barns förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa. Uppdrag: Förskolan ges i uppdrag att se till att alla barn dagligen får en pedagogiskt genomtänkt utevistelse. Förskolan får i uppdrag att öka barnens fysiska aktivitet utanför förskolans egna rum (inomhus och utomhus). 3.2.1 Insatser Besöka skolans gymnastiksal då det är skollov. Kontinuerligt ha miniröris på gårdendagar. Besöka olika platser på skogendagar för att ge barnen möjlighet att utveckla olika färdigheter och få nya erfarenheter. Ta med pedagogiska aktiviteter till uterummet. 3.2.2 Resultat Vi har besökt gymnastiksalen vid ett tillfälle. Miniröris har vi haft kontinuerligt under hösten men inte under våren. Barnen har mer och mer utvecklats i att röra sig ute, att gå till skogen och vi upplever att de har en positiv inställning till att vara ute och till fysisk aktivitet. Under våren har vi mer regelbundet tagit med olika arbersmaterial till skogen för att ge barnen olika möjligheter till lärande i skogen, te x skapande och matematik uppgifter. 3.2.3 Grund för bedömning Genom observationer i barngruppen, reflektioner och samtal i arbetslaget. 3.2.4 Analys Barnen på Natur och Friluftslivsförskolan har tillgång till en verksamhet som erbjuder utomhusaktivitet varje dag. De flesta veckor på året tar vi oss ifrån gården till skogsplatsen eller andra ställen runt omkring. Att våra planerade aktiviteter så som gymnastiksalen och miniröris inte har blivit så frekventa som var vår målsättning tror vi inte har någon direkt påverkan på barnens fysiska hälsa. Att vi ändå strävar mot att komma till olika platser, ute och inne, ger barnen en kunskap om att dessa ställen finns och utmanas i att

7 (12) använda sin kropp på nya sätt. Det pedagogiska material vi har arbetat med i skogen, såsom olika teman kring matematik har varit uppskattat hos barnen och gett dem ytterligare utmaningar i hur man kan använda utemiljön för lärande. 3.2.5 Måluppfyllelse Mycket God 3.2.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Att utöka skogsdagarna till fyra och kanske mer. Att ta vara på varandras kompetenser och ha olika intresseområden som vi fördjupar oss mer kring i skogen, för att kunna erbjuda barnen ännu mer olika aktiviteter och möjligheter till lärande. 3.3 Barns och Elevers ansvar och Inflytande Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn har inflytande över sitt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Uppdrag: Förskolan ska arbeta i demokratiska former där barnen aktivt deltar. 3.3.1 Insatser Låta barnen lösa sina konflikter själva med vuxna som medlarstöd om det behövs. Observera och tydliggöra/synliggöra det lärande som sker i barnens lek, pedagogerna ska ge möjlighet till långa ostörda lekpass och inte döma rätt och fel lek. 3.3.2 Resultat Barnen har blivit bättre på att lösa konflikter och vi upplever att dessa är färre nu än under höstterminen. Vi vuxna är bra på att fungera som medlare och att verkligen se vad som händer i leken innan man går in och avbyter. 3.3.3 Grund för bedömning Genom observationer i barngruppen, reflektioner och samtal i arbetslaget. Genom utvecklingssamtal, föräldramöte och samtal i barnens lek och i olika gruppsamlingar. 3.3.4 Analys Även om vi arbetar mycket nära barnen finns det ändå utrymme för oss att vara ännu mer aktiva, närvarande och inlyssnande i barnens lek och att fungera som handledare istället för domare vid ev

8 (12) konflikter. Genom fler gemensamma diskussioner i arbetslaget kan vi utveckla detta vidare. Att barnen löser sina konflikter själva är också något som vi måste bevaka, för HUR gör de de? Vad händer? Vi vuxna måste finnas närvarande och garantera att det sker på ett juste sätt. Bara för att vi tror att barnen löser det bra själva är det inte säkert att alla upplever det på samma sätt. 3.3.5 Måluppfyllelse God 3.3.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Fler gemensamma samtal i arbetslaget kring bemötande, förhållningssätt. Att koppla det vi gör till vårt uppdrag i läroplanen under hela dagen. 3.4 Skola och Hem Mål: Förskolan ska sträva efter att föräldrar får inflytande och är delaktiga i verksamheten. Uppdrag: Förskolan ges i uppdrag att hitta organisatoriska former för att öka föräldrainflytande och delaktighet. 3.1 Insatser Diskussioner på förädramöte. Möjlighet att få hjälpa till med uteplatsen samt bidra med material när så behövs. Tillåtande klimat mot föräldrar att vara delaktiga i vardagsverksamheten. 1.4.2 Resultat På föräldramötet tog vi upp till diskussion vad de ville att vår verksamhet skulle erbjuda. Dessa punkter har vi haft med oss under året på planeringar och vid verksamhetsutveckling. Föräldrarna har taket på hyddan i skogen och bidrog med mycket materila till gårdsdagen vi hade gemensamt med Skattegården i maj. Flera föräldrar har varit med i verksamheten hela dagar för att få en inblick i hur verksamheten ser ut. 3.4.3 Grund för bedömning Genom daliga samtal med föräldrar, utvecklingssamtat, föräldramöte. 3.4.4 Analys Vi har ett gott föräldraklimat på Natur-och friluftslivsförskolan där många föräldrar uttrycker att de under den dagliga kontakten har möjlihet att samtala kring barnets dag och de upplever också att pedagogerna

9 (12) har ett bra bemötande. Vi skickade ut ett informationsbrev under våren där vi berättade hur vi arbetade just nu i grupperna och lite annan information, detta fick positiv respons från flera föräldrar och vi vill utveckla detta under nästa läsår och skicka liknande brev mer kontinuerligt. Vi har också diskussioner i arbetslaget just nu angående utvecklingssamtalen och hur dessa kan få en bättre kvalitet. Under våren hade vi fokus kring föräldrarnas syn på hur verksamheten svarar upp mot deras barns behov och föräväntningar. Dessa utvecklingssamtal gav positiv respons från föräldrarna. 3.4.5 Måluppfyllelse Mycket god 3.4.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Fortsätta ha utvecklingssamtal där föräldrarna får tillfälle att uttrycka sina tankar kring verksamheten. Bli tydligare i dokumentationen och koppla till vårt uppdrag. Skicka ut informationsbrev mer kontinuerligt. 3.5 Skolan och omvärlden Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Uppdrag: Förskolan ska hitta former för att utveckla barns förmåga att se kopplingen mellan det egna miljöbeteendet och den globala miljön. 3.5.1 Insatser Ordna återvinningskärl samt ha barnen delaktiga i tömmningen. Besöka olika platser och vara noga med att inte lämna spår efter oss. 3.5.2 Resultat Under hösten 2010 gjorde vi en årevinningsstation inne på förskolan där vi sorterade allt skräp och barnen var väldigt delaktiga i detta. Vi gick även och tömde gemensamt flera gånger. Det blev givande samtal i gruppen och barnen visade ett stort intresse. När en pedagog slutade till vt 2011 upphörde detta arbete helt. Vi är noga med att plocka upp skräp efter oss och barnen samlar gärna på sig sådant som andra slängt på de ställen vi besöker. Ofta kommer de fram till oss vuxna och visar vad de hittat och slänger det eller tar med tillbaka till förskolan. 3.5.3 Grund för bedömning Genom observationer i barngruppen, reflektioner och samtal i arbetslaget. Genom utvecklingssamtal, föräldramöte osv.

10 (12) 3.5.4 Analys Det är viktigt med pedagogers engagemang vilket blev tydligt i detta arbete. När en av oss slutade som brann lite för dessa frågor avstannade det påbörjade arbetet även om det fanns ett stort intresse hos barnen. Ska våra vuxna intressen få styra verksamheten så mycket? Detta tar vi med oss till nästa termin. 3.5.5 Måluppfyllelse God 3.5.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Prata kring allemansrätten, hur man är i naturen osv i de olika grupperna utifrån deras olika erfarenheter och förutsättningar. 3.6 Likabehandlingsarbetet Mål: Förskolan ska främja barns lika rättigheter och aktivt arbeta för att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Skolan ska också motverka annan kränkande behandling. 3.6.1 Vision och målsättning för barn- och utbildningsförvaltningen i Bollebygds kommun Trygghet, omtanke och hänsyn skall prägla all samvaro och olikheter respekteras samt ses som en tillgång. 3.6.1.1 Eventuella delmål/mål för enheten. Att revidera Likabehandlingsplanen 3.7 Förankringen av likabehandlingsplanen bland barn och föräldrar Information till föräldrar att den finns och att det finns möjlighet att läsa den på ett föräldramöte. Vi har inte arbetat direkt mot barnen med att förankra likabehandlingsplanen. 3.8 Främjande och förebyggande åtgärder * se till att litteraturen synligggör andra människors sexuella läggning, religion eller trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionshinder, könstillhörighet. Använda detta som utgångspunkt i diskussioner med barnen. * Stärka barnen utifrån deras personliga egenskaper och inte utseende. * Oavsett kön ska barnen bemötas med samma ordval och kroppsspråk, det ska dock anpassas efter individ. * Uppmuntra barnen att samarbeta och ta hjälp av varandra. * Stärka alla barn i att säga NEJ då man känner sig illa behandlad, samt att lösa konflikter.

11 (12) * Arbeta med EQ t ex genom kompissamlingar där barnen pratar om hur man är mot varandra. * Ha en öppen dialog i arbetslaget, på verksamhetsmöten, där vi uppmärksammar varandra på vårt bemötande gentemot barnen för att inte kränkning eller trakasserier ska förekomma. * Barnen ska av pedagogerna mötas med positiva ord. * Låta barnen bli bekanta med olikheter samt se dessa som en tillgång. * Att ta tillvara barnens nyfikenhet för att föra samtal kring likabahandlingsfrågor. * Att pedagogerna ska befinna sig där barnen är och delta i, observera barnens lek. * Att pedagogerna ska uppmuntra barnen att leka över de traditionella gränserna, t ex flickor-pojkar, yngreäldre. * Att pedagogerna ska ge barnen positiv feed-back när de gör en handling för att motverka trakasserier eller kränkning. * Att pedagogerna ska vara tydliga och ärliga mot varandra för att på så vis förhindra kränkning mot barn, vårdnadshavare och varandra. * Att alla pedagoger ska erövra kunskap om likabehandlingplanen. * Att arbeta aktivt med EQ, anpassat till barnens ålder. 3.9 Resultat Likabehandlingplanen är inte så förankrad och känd i arbetslaget som man kan önska. 3.9.1 Främjande och förebyggande åtgärder Vi har inte använt oss av litteratur som synliggör olikheter och använt dessa för att få igång samtal i gruppen. Vi tänker oftast på att stärka barnen och att bemöta varje barn individuellt men oberoende av kön, men detta kan vi bli ännu bättre på, detta är något vi hela tiden måste bli påminda om och hjälpas åt med i arbetslaget. Genom EQ arbete, kompissamlingar och vårt bemötande och förhållningssätt till barnen ser vi att vi har och stärkt många barn i deras förmåga att säga ifrån, att kunna lösa konflikter, samarbeta och att veta hur man är mot varandra. 3.9.2 Förekomst av trakasserier och annan kränkande behandling Upprepade trakasserier/annan kränkande behandling Detta har inte förekommit under läsåret. Arbetsrutiner 3.9.3 Grund för bedömning Observationer i barngruppen, samtal i arbetslaget, samtal med föräldrar. Barnens samtal med oss vuxna och med kompisar i leksituationer. 3.9.4 Analys V har satt upp många mål under främjande och förebyggande åtgärder, dessa kanske kan reduseras till fem på varje istället så vi har en större chans att uppfylla målen. I nuläget är det för många mål vilket gör att arbetet kan kännas för stort och ogripbart. Vi har nog tänkt att vi ska få med allt som handlar om likabehandlingsarbete men kanske är det bättre att koncentrera sig på några få punkter och sedan vidareutveckla dessa allt eftersom.

12 (12) 3.9.5 Måluppfyllelse God 3.9.6 Planerade åtgärder med utgångspunkt i resultatet Reducera målen till några få på varje åtgärd ( t ex fem på förebyggande och fem på främjande). Att sätta upp likabehandlingsplanen synligt i personalrummet. Att ha med likabehandlingsplanen på planeringar och verksamhetsmöten för att kontinuerligt se hur vi uppfyller åtgärderna.