Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 1 (juli september), läsåret 2013-14. 1
Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen 2012. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Utbildningsval arbete och Elevernas ansvar och inflytande Bedömning och betyg samhällsliv Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Enkät: personal (ledarskap) Kunskaper ht Enkät: vårdnadshavare (samarbete, information) Enkät: barn, elever (likabehandling) Kunskaper (statistik Kunskaper (statistik fr lärplattform) fr lärplattform) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Gymnasieskolan: Antal elever läsåret 2013/14: 413 st (Procapita) Program Antal elever Andel i % Män Kvinnor BA/BX 41 10 39 2 BF 24 6 7 12 EK 36 9 17 19 ES 33 8 8 25 FT 39 9 33 6 2
HA 36 9 10 26 HV 2 0 2 0 IM 62 15 41 21 IN 29 7 28 1 NA 22 5 11 11 RL 4 1 2 2 SA 39 9 9 30 TE 33 8 31 2 IM4 13 3 5 8 Summa 413 100 243 170 Fullföljd gymnasieutbildning i % inom 4 år, läsåret 2012 (kommunbladet) Nationella program exkl. IV: Hedemora Kommungruppen 85,0 86,0 Nationella program inkl. IV: Hedemora Kommungruppen 74,0 79,0 Andel (%) invånare 20 år med grundläggande högskolebehörighet, 2012 (kommunbladet) Hedemora Kommungruppen 60,0 63,0 Andel lärare med pedagogisk Högskoleexamen, 2012 (kommunbladet) Skola Kommungruppen 83,0 80,0 Kostnad per elev läsåret 2011/12: 119 700 kr Källa: Skolverket september 2013, kommunbladet 3
Resultat Trygghetsplan likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Mål Alla barn och elever känner att de behandlas lika och ingen diskrimineras eller trakasseras, varken av andra barn, ungdomar eller vuxna. Flickor och pojkar bemöts och bedöms så att alla har lika rätt och samma möjligheter att utvecklas. Alla barn och elever som har annat modersmål får undervisning i det. Alla barn och elever behandlas på samma sätt oavsett vilket land de kommer ifrån. Process (Beskriv vad ni har gjort - sammanfattning av Trygghetsplanen) Trygghetsplanen vid Martin Koch-gymnasiet bygger på visionen att alla elever ska känna sig trygga och att inga former av diskriminering ska förekomma vid skolan. Alla som är anställda på skolan ska, liksom eleverna, visa respekt för den enskilda individen och den vardagliga verksamheten skall utgå från ett demokratiskt arbetssätt. Vidare ska alla aktivt arbeta för att motverka mobbning, trakasserier, kränkande särbehandling, rasism och främlingsfientlighet. På skolan finns också ett elevhälsoteam som består av rektor, skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare och specialpedagog. Gruppen träffas varje vecka för diskussion och beslut om enskilda elever. Mentor/klassföreståndare kan anmäla ärenden till elevhälsoteamet. Mentor och övriga resurspersoner inkallas vid behov. Skolpsykolog har tillkommit gruppen fr o m vt 13. Mentor/klassföreståndare delar vid varje läsårsstart ut ett informationshäfte där bland annat skolans ordnings- och trivselfrågor samt planen mot kränkande behandling finns. Varje år informeras även nya elever och deras vårdnadshavare muntligt om skolans regler och till vem man kan vända sig vid mobbning, trakasserier eller annan kränkande behandling. Genom utvärderande samtal kan mentor/klassföreståndare upptäcka om någon elev utsätts för kränkande behandling.diskussioner om etik, moral, värderingar, jämställdhet mellan könen och grundläggande demokratiska frågor förekommer i skolverksamheten och förs regelbundet i kurserna i svenska, samhällskunskap, religion och filosofi. Elevdemokrati Varje klass utgör tillsammans med klassföreståndaren, ett klassråd, som beslutar i viktiga frågor som berör klassen. Klassrådstid kan användas för att skapa ett gott arbetsklimat i klassen. Klassrådsmöten hålls varje vecka. I programrådet ingår representanter för alla klasser på respektive program. Där beslutas i programgemensamma frågor. Varje programråd har en representant i skolans gymnasieråd, där man beslutar om frågor som rör hela skolan. I gymnasierådet är eleverna i majoritet. Där ingår även rektor och tre representanter för skolans personal. Elevrepresentanter i alla råd utses en gång per år. Resultat Här nedan redovisas resultat av en webbaserad enkät som genomfördes i april 2013 där 38 av 130 elever (ca 30 %) i årskurs två deltog. Respondenterna är relativt jämnt fördelade mellan högskoleförberedande- och yrkesprogram. Med anledning av det låga deltagandet är resultaten inte statistiskt säkerställda utan kan endast ge en indikation på riktningen av 4
resultaten. Jämförelser har gjorts mellan resultat på enkäten som genomfördes under våren 2012 i årskurs 2. Trivsel Av dem som svarat på enkäten uppger 90 procent att de trivs i sin klass. De som trivs i skolan uppgår till 82 procent. De flesta (95 procent) uppger att de kan vara sig själva. De som svarat på frågan varför de inte trivs är få. Den största orsaken är man har svårt att koncentrera sig på lektionerna och de ibland upplever hög ljudnivå och att det är pratigt i klassrummet. Kränkningar Cirka 84 procent av eleverna upplever att de inte har blivit utsatta för hot, våld, utfrysningar eller mobbning. I de fall där ovanstående förekommer ser personal till att detta upphör enligt 79% av respondenterna. Om hot våld, utfrysning eller mobbning förekommer sker detta på internet eller via mobiltelefon och i korridorer. Eleverna vänder sig i första hand till personal på skolan om de känner sig utsatta. Diskriminering Större delen av respondenterna (85%) menar att på Martin Koch-gymnasiet behandlas alla med samma värde. Analys All nyanställd personal samt alla elever har informerats om likabehandlingsplanens innehåll samt vilka regler som gäller vid kränkande behandling. Varje incident av kränkande behandling ska mötas av en reaktion från de vuxna på skolan. Diskussioner om etik, moral, värderingar, jämställdhet mellan könen och grundläggande demokratiska frågor förekommer i hela skolverksamheten i det vardagliga arbetet men diskuteras särskilt och regelbundet som ett inslag inom kurserna i svenska, samhällskunskap, religion och filosofi. En mycket stor andel uppger att de trivs i skolan. I kommentarerna anger eleverna att deras lärare är anledning till trivseln. Lärarna upplevs som trevliga och de bryr sig om eleverna. Markant är att kränkningar som sker i skolan främst sker via internet och mobiltelefoner. Skolan upplevs trots allt som en trygg miljö. De flesta elever vänder sig till personalen för att få hjälp vid upplevda kränkningar, vilket är en klar förändring och förbättring från tidigare enkätsvar. Åtgärd Arbetet med etiska frågor måste även fortsättningsvis ges prioritet inom verksamheten. Ett exempel på hur detta ska lyftas fram är att området diskuteras och följs upp i kommande medarbetarsamtal. De etiska frågorna har tillsammans med de frågor som trygghetsplanen lyfter sin självklara plats i skolans utvecklingsarbete. Det är dock av yttersta vikt att de integreras i verksamheten och inte blir ett spår på sidan av den dagliga verksamheten. Vad gäller trygghet och trivsel för eleverna visar den mycket begränsade enkäten att de flesta trivs och känner sig trygga i skolan. På vissa områden har statistiken förbättrats avsevärt. Detta hindrar inte att alla anställda på skolan även fortsättningsvis måste arbeta med dessa frågor enligt vad styrdokumenten föreskriver. Inför upprättandet av den nya trygghetsplanen för 2014 kommer fokus i första hand att läggas på de områden där eleverna uttrycker synpunkter om förbättringar. 5
Normer och värden, jämställdhet, integration Mål Alla barn och elever upplever trivsel och trygghet i förskola/skola. Alla barn och elever omfattar vårt samhälles gemensamma värderingar och använder dem i praktisk handling. Läroplansmål Process Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, bland annat alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolan ska vara en plats där människor möts på lika villkor och där alla känner sig accepterade och respekterade. Jämlikhet och jämställdhet är en självklarhet som ska genomsyra allt arbete. Detta är grunden för arbetet vad gäller normer och värden på Martin Koch-gymnasiet. Inom de olika ämnena och programmen har man arbetat med dessa frågor enligt nedan: De moderna språken samt engelska och svenska/sva har alla diskussioner som grundsten inom ämnena. Ofta handlar diskussionerna om mänskliga rättigheter, miljö, främlingsfientlighet och demokratiska värden. För språkens del är det i kursplanerna även fokus på att få kunskap om andra kulturer och livsvillkor i målspråksländerna, något som även kan studeras i praktiken via studieresor. När det gäller svenskämnet tränas i eleverna i att formulera åsikter och genom argumentationsövningar sätta sig in i andra människors situation. Inom naturkunskap och biologi behandlas såväl etiska frågor som miljöfrågor och även demokrati, respekt för människors olikheter samt främjande av likabehandling är inslag i ovan nämnda kurser. Inom matematik och teknik fångar man upp och diskuterar etik, moral och värderingar när sådana frågor spontant uppkommer. Inom de flesta so-ämnen samverkar man och sätter fokus kommande läsår på människors rättigheter och allas lika värde. Ekonomiämnena arbetar med integration genom sitt arbete med UF. I och med dessa kurser berör man bland annat demokrati, hur man bemöter andra människor, etik och moral, miljöområden olika synsätt samt normer och värden. Även Estetprogrammet arbetar inom sina karaktärsämnen mycket med normer, värden, jämställdhet och integration, något som är en förutsättning för att kunna arbeta med gemensamma sceniska projekt. På IM-programmen arbetar man mycket med integration och diskuterar också de normer och värden som genomsyrar skolans styrdokument. Yrkesprogrammen arbetar med värdegrundsfrågor, etik och moral genom att diskutera vad begreppen innebär sam relatera dem till aktuell bransch. Barn- och fritidsprogrammet arbetar i och med sina kurser till stor del med normer och värden, jämställdhet och integration. Resultat Det faktum att man inom ämnen och program ständigt arbetar med normer och värden ger naturligtvis eleverna en ökad medvetenhet om de värden som föreskrivs i styrdokumenten. Dock finns inga mätbara resultat att redovisa under denna period (utebliven enkät). 6
Analys Ovanstående beskrivningar visar att arbetet med normer och värden, jämställdhet och integration behandlas genom att det tas upp inom olika program och i olika kurser. Dock skulle arbetet med dessa frågor kunna samordnas och på så sätt utvecklas ännu mer. Åtgärd Arbetet med normer och värden, jämställdhet och integration kommer att fortsätta genomsyra verksamheten. Målet är att i och med en institutionalisering av reformen kommer skolan så småningom att kunna arbeta med dessa frågor på ett sätt så att de blir en naturlig del av ämnen och kurser på de olika programmen och inte nödvändigtvis behöver belysas genom temadagar och liknande aktiviteter. När temadagar och liknande aktiviteter genomförs bör dessa planeras i cykler om tre år för att elever ska få möjlighet att delta under sin gymnasietid samtidigt som olika teman inte återkommer för ofta. Det är också viktigt att schemabrytande aktiviteter planeras i god tid och håller hög kvalitet för att dess budskap ska få genomslag i elevens vardag och utbildning. Kunskaper vt Mål Alla elever, både i grsk och gy, lämnar utbildningen med godkända betyg i alla ämnen, (andelen ska öka). Alla elever lämnar gymnasiet med godkända betyg inom fyra år, (andelen ökar). Meritvärdet höjs för både kvinnor och män. Meritvärdet skiljer inte mellan könen, (skillnaden minskar). Läroplansmål Process Arbetet med reformen Gy-2011 står som bas för de kunskaper som eleverna ska tillgodogöra sig under den tid de studerar vid Martin Koch-gymnasiet. Detta innebär att skolan arbetar med att uppfylla de krav som ställs i samtliga styrdokument, från skollag ner till kursplaner. En genomlysning av såväl läroplan som examensmål och kunskapskrav ligger som bas för vilka kunskaper som ska förmedlas och också i vissa fall på de metoder som ska användas för detta. Genom att använda stor del av tiden för skolans utvecklingsarbete till att på ett systematiskt och noggrant sätt sätta sig in i ämnen och nya kursplaner är förhoppningen att genomströmningen ska öka. Viktigt att notera är dock att kraven har höjts på ett märkbart sätt i den nya gymnasieskolan, något som kan leda till att betygsmeritvärdet i det nya systemet inte med någon säkerhet kan komma att höjas eftersom elevernas förkunskaper inte har stigit i motsvarande grad då reformen för gymnasium och grundskola infördes samtidigt. För att överbygga det eventuella glapp som finns mellan elevernas förkunskaper och de nya höjda kraven har skolan lagt extra resurser på matematik för alla elever samt på svenska i de yrkesförberedande programmen. Resultat Nedan följer ett axplock av de kunskapsresultat som registrerats VT 2013. Inom estetprogrammet upplever man att elevernas förståelse för kursinnehållet har ökat. Inom soämnena finns inte någon säkerställd statistik att jämföra mot då många av kurserna gått för första gången detta läsår. Detta gör att betygsresultat inte kan jämföras med tidigare kurser, dels på grund av att innehållet och kraven inom kurserna förändrats, dels på att ett nytt betygssystem har införts. Resultaten i matematik 1 har förbättrats kraftigt på yrkesprogrammen samt på EK och SA. Samma förbättring ses dock inte på NA och TE. Inom biologiämnet har uppnåtts utmärkta betygsutfall. För teknikämnena ligger kunskaperna på en jämn och relativt hög nivå. Vad gäller fysik är resultaten mer nedslående, liksom resultaten i matematik 3c. Inom naturkunskap1a1 har ingen elev lyckats få betyget A, något man arbetar med att förbättra genom att tydliggöra mål och kunskapskrav ännu tydligare. Barn- och 7
fritidsprogrammet rapportera goda resultat från sina karaktärsämneskurser och på Bygg- och anläggningsprogrammet ser man en ökning av medelbetyg jämfört med tidigare läsår. Färre elever har inom kursen Svenska 1 uppnått betygen C och B. Någon entydig förklaring till detta är svår att ge. Dock märks att de extra resurser som lagts på svenskämnet på yrkesprogrammen är av stort värde. Analys I den mån eleverna från grundskolan har fått de förutsättningar att nå kunskapskraven på gymnasieskolan i och med förkunskaper från den nya reformens grundskola är bedömningen att betygsmeritvärdena så småningom kommer att kunna öka. Åtgärd I arbetet med att institutionalisera reformen ligger fokus på att arbeta med formativ bedömning. Detta arbetssätt har genom forskning visat sig vara en grund för ökade resultat för eleverna. Formativ bedömning kan också kallas för bedömning för lärande och innehåller som ett första steg att eleverna ska ha en klar bild av vad som förväntas av dem. Lärare måste därför kunna tydliggöra mål och kunskapskrav så att en transparens uppstår i utbildningens mål och krav. Arbetet med att öka användningen av formativ bedömning kommer att fortgå vid Martin Koch-gymnasiet. 8