ÖFL med landsbygdsgrupper - Sverigefinska folkhögskolan Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1
Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 94... 3 Projektnamn: ÖFL med landsbygdsgrupper... 3 Sverigefinska folkhögskolan A. Projektansvariga... 3 2. Syfte:... 4 3. Aktörer:... 4 4. Den egna organisatoriska miljön:... 4 5. Målgrupp/-er och rekrytering:... 5 C. Utveckling/Genomförande... 6 6. Utbildningens uppläggning:... 6 10. Samarbete/samverkan... 11 11. Kursekonomi:... 12 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln:... 13 14.Utvärdering av projektet:... 15 Bilaga 1 Intervjuguide för deltagarintervjuer... 16 Bilaga 2 Intervjuguide för studieledarintervju... 17 Bilaga 3... 18 Bilaga 4 I Säivis blommar redan potatisplantorna... 19 2
KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 94 Projektnamn: ÖFL med landsbygdsgrupper Sverigefinska folkhögskolan <b> - - (Se bilaga) Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Ett av målen med projektet var att utveckla vår pedagogik kring IT-användningen. Utgångspunkten för vår grundidé var att varje deltagares egna idéer, behov och önskemål skulle styra uppläggning, innehåll och genomförande. Såväl deltagare som handledare och organisationen är nöjda med resultatet. Distansutbildning har fått ett fäste på vår skola. One of the purposes of the project was to develop our IT-pedagogy. The participants ideas, needs and wishes should give the guide lines for the planning, contents and realization. The participants, the tutors and the organization are pleased with the results. Distance learning has found its place at our school. A. Projektansvariga Projektledare: Anna Karin Nyberg Informationsansvarig:Anna Karin Nyberg / Johanna Kostenniemi Utvärderingsansvarig:Anna Karin Nyberg B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? och Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Sverigefinska folkhögskolan har relativt tidigt insett vilka möjligheter IT kan erbjuda människor, som p g a geografiska eller andra skäl har svårt ta sig till skolans lokaler. Investeringar i datorutrustning, videokonferensanläggning och programvaror för elektronisk kommunikation har haft stark prioritering de senaste åren, parallellt med medvetna satsningar på personalens kompetensutveckling inom området. Särskild vikt har lagts på kompetensutveckling kring pedagogiska frågeställningar som den moderna informationsteknologin genererar. Hur påverkas kommunikationen mellan deltagare och lärare i folkhögskoleutbildningen när den alltmer blir beroende av olika IT-medier? Hur påverkas studiernas s k folkbildningsmässighet när lärare och deltagare är fysiskt åtskilda under lärarprocessen? Hur kan människors tillgänglighet till information öka i ett snabbt föränderligt samhälle och göra det möjligt att delta i den demokratiska processen? Hur påverkar den nya tekniken villkoren för arbetslivet, samhällslivet och privatlivet? 3
Ledning och personal för ständigt diskussioner om vikten att integrera IT i den ordinarie studieverksamheten. Samtidigt läggs stora ansträngningar på att vidareutveckla verksamheten genom att pröva nya former för kursverksamhet, inte minst på distans med hjälp av överbryggande IT. Projektet kan ses som ett praktiskt resultat av skolans kompetensutvecklingsstrategi. Det räcker inte med att möta framtiden. Vi vill vara med och skapa den. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Det huvudsakliga målet med projektet var att utveckla de pedagogiska folkbildningsmetoderna inom IT samt sprida information och dela med oss av detta till bl a bygden och andra folkbildningsanordnare. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Ett flertal anställda på Sverigefinska folkhögskolan Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? I inledningsskedet samarbetade vi med Haparanda kommun. Anledningen till detta var att vi ville nå ut med information om distansundervisning med hjälp av IT till alla byar inom Haparanda kommun. I och med att varje by i kommunen har utsett en person som skall representera byn i olika angelägenheter och Haparanda kommun brukar sammankalla dessa representanter till bl a informationsträffar kontaktade vi ansvarig person på kommunen för att få vara med på en sådan träff. 4. Den egna organisatoriska miljön: Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Sverigefinska folkhögskolan, som grundades den 15 oktober 1973 av Sverigefinska Riksförbundet, är belägen i Haparanda i Östra Norrbotten vid gränsen mellan Sverige och Finland. 25 år har förflutit sedan starten vilket gör att skolan befinner sig i en mycket mogen och utvecklande ålder. Skolan ligger centralt vid stadens torg i ett vackert gammalt trähus som omsluter en genuin miljö i ständig förvandling. Hypermedia, digital teknik och det senaste inom konsten möter historia, språk och kulturarv. Skolan försöker genom sina arbetsformer främja de studerandes personlighetsutveckling och förmåga till samarbete. Det praktiska studiearbetet sker oftast i små grupper där man tillsammans söker, inhämtar och bearbetar kunskaper. Vi arbetar med flexibla arbetsformer och uppmuntrar eleverna till en ständig dialog där de ges möjlighet att påverka och förändra under arbetets gång. Lärarens roll i arbetet är att vara en god handledare som stödjer eleverna, inte ett levande uppslagsverk som ger färdigtuggade kunskaper på begäran. Det egna ansvaret och reflektioner över inlärningen är centrala begrepp i studierna som syftar till att ge eleverna motiva- 4
tion, självinsikt, samhällsengagemang och beredskap att snabbt hämta in relevant information när än de behöver det. Välkommen att besöka vår hemsida: www.svefi.fhsk.se Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Tillvägagångssättet och de pedagogiska metoder vi utvecklat används löpande och kommer även fortsättningsvis att tillämpas i vår traditionella klassrumsundervisning. De flesta av deltagarna i projektet och även andra i och utanför byn vill (kräver) att liknande verksamhet fortsätter. Med anledning av detta har projektet varit föremål för reflexioner och diskussioner i vår organisation där man fattat beslutet att denna typ av utbildningsform skall ingå i vår ordinarie verksamhet redan till hösten. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Projektet har haft stor inverkan på övrig utbildning/verksamhet, även bland den personal som inte deltagit i projektet. Till att börja med har flera av de deltagande handledarna använt sig av sina nyvunna pedagogiska och tekniska kunskaper även i sin traditionella klassrumsundervisning. I och med att de som varit engagerade i projektet löpande har redovisat sina idéer, framgångar och nyvunna kunskaper för övriga i lärarkåren har det väckt en nyfikenhet som i sin tur bl a resulterat i att skolan har IT-undervisning för hela lärarkåren vissa fredagseftermiddagar. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Deltagare som inte är bosatta i centrala Haparanda eller dess närområde, d v s deltagare från landsbygden i Haparanda kommun. Varför vände sig kursen till just dessa? En målgrupp som tillhör de icke privilegierade och som således ofta faller utanför folkbildningen är de som har stora geografiska avstånd till utbildningsanordnarna. Genom användande och utvecklande av IT-medier hoppas vi öka möjligheterna att nå dessa grupper och därmed öka deras förutsättningar att påverka sin livssituation både utbildningsmässigt, socialt och kulturellt samt skapa engagemang för ett deltagande i samällsutvecklingen, skapa ett hopp för sin bygd. Hur informerades om projektet? Vi hade tidigare varit i kontakt med byaråden i Haparanda kommun vid en informationsträff där vi presenterade vår skola och hur vi skulle kunna vara ett av kugghjulen i byautvecklingen. (Se frågan: Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför?) Några veckor efter träffen kontaktade Säivis byarepresentant oss och undrade om vi kunde anordna en utbildning i grundläggande data. Vi vidareutvecklade idén och ansökte om medel från KKstiftelsen. När vi fått det positiva svaret från stiftelsen kontaktade vi byarådet som i sin tur kontaktade alla i byn med omnejd genom att dela ut ett informationsblad i vilket de sammankallade till ett möte. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? 5
Antagningen var öppen. Alla i byn som var intresserade fick delta. Vi ville få så stor spridning bland deltagarna som möjligt, ålders-, kunskaps- och studievanemässigt, för att kunna jämföra olika pedagogiska metoder. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Vi nådde en bredare målgrupp än vi först tänkt oss vilket bara var positivt. Vid planeringsstadiet av projektet räknade vi med ca åtta deltagare. När vi startade projektet var de 15. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Projektets pedagogiska grundidé utgår från folkbildningens människo- och kunskapssyn. Enligt denna uppfattas varje individs erfarenheter som en resurs i ett gemensamt/kollektivt lärande som utformas utifrån deltagarnas egna problemställningar och utvecklingsbehov. Vår strävan har varit att uppnå en stor öppenhet och flexibilitet under hela läroprocessen. Förhållningssättet karaktäriseras som öppet utifrån utgångspunkten att så mycket som möjligt involvera deltagarna i inlärningsprocessen. Vidare bereds deltagarna möjlighet att studera oberoende av tid, avstånd, deltagarantal och förkunskaper. Med beteckningen flexibel menas i sammanhanget en medveten inställning från kursledningen i planeringen, utformningen och presentationen av kursen, för att skapa utrymme för valfrihet och kontroll över det egna lärandet. Syftet har varit att åstadkomma en lärandeprocess som inte varit styrd av givna, i förväg bestämda, ramar gällande arbetsformer, problemområden och tidsangivelser. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Som vi nämnde i föregående svar var grundidén att vi skulle arbeta öppet och flexibelt Deltagarna skulle sättas i centrum. Deras egna individuella idéer, behov och önskemål skulle styra uppläggning och innehåll. Det viktiga för oss var att deltagarna skulle känna att vi fanns där för dem, inte tvärt om. I övrigt hade vi inte någon färdig fixerad modell. Åtta handledare var engagerade i projektet och varje handledare fick skapa sin egen modell, d v s om och när gruppen skulle träffas, vilket material och vilka IT-medier som skulle användas samt hur de skulle gå tillväga pedagogiskt. De handledare som ansvarade för två olika ämnen valde att använd sig av olika tillvägagångssätt i vardera ämne, detta för att kunna testa så mycket som möjligt, tänja på gränserna och jämföra vilka metoder som passar bäst vid olika tillfällen. I inledningsskedet studerade alla deltagare grundläggande data och HTML. Anledningen till att HTML ingick var att det framkom önskemål från deltagarnas sida om att skapa en egen hemsida där de fick presentera sin by. (Hemsidans adress är www.landsbygdutv.haparanda.se/saivis/index.html och finnas tillgänglig från och med den 6 juli, om kommunen håller vad de lovat.) När den grundläggande datadelen kändes stabil gick vi vidare till del 2, ämnesstudier. Deltagarna valde bland ett 6
20-tal presenterade ämnen men kom även med några egna förslag. De ämnen som valdes var matematik, spanska, tyska, access, word, exell, friskvård och företagsekonomi. Som exempel på två omtyckta ämnen som lagts upp och genomförts på olika sätt kan nämnas friskvårds- och wordkurserna. Friskvård: Handledaren upprättade före första mötet en öppen studiehandledning. Den innehöll kurstid, omfattning, förslag på innehållsrubriker och uppläggning. Vid den första träffen, som skedde i byns samlingslokal, gick handledaren igenom studiehandledningen tillsammans med deltagarna. Beträffande innehållet konstaterades att de även skulle ta upp positivt tänkande medan ett par av rubrikerna, rökning och tobak samt alkohol och doping, bara skulle behandlas ytligt då ingen av deltagarna varken nyttjade tobak eller dopingmedel samt då deras alkoholintag var måttligt. Vidare bestämde de när de skulle ha de övriga fysiska träffarna samt vad de skulle göra på dem. Önskemålet från deltagarnas sida var bl a att de skulle diskutera frågor som de skulle få av handledaren via e-mail. Även vilket material de skulle använda togs upp och hur de skulle gå till väga för att kunna ta del av det, d v s hur de skulle gå tillväga för att komma in på internet och skolans intranet. En annan rubrik som diskuterades var motion. Deltagarna kom överens om att de skulle träffas två gånger per vecka för att gemensamt gå på promenad, onsdag kväll och söndag morgon. För att motivera sig själva att motionera kom deltagarna överens med handledaren att de skulle föra en dagbok över motionsaktiviteterna som de senare skulle redovisa för handledaren. Handledaren utformade ett häfte som delades ut till varje deltagare. Där fick de fylla i vad de gjort, när, hur länge och hur jobbigt det kändes på en skala från 1-5. Innan de fick tillgång till materialet på intranet och internet fick de via e-post svara på några kunskapsfrågor och frågor om egna vanor mm. Vad som var mycket intressant med friskvårdskursen var att även några som från början inte deltog i projektet rycktes med och började motionera. Word. Vid första besöket hos deltagarna i deras samlingslokal gick handledaren igenom deltagarnas förkunskaper och fick veta att ett flertal av deltagarna hade mycket liten erfarenhet av word medan andra inte hade någon som helst erfarenhet. Efter mötet började handledaren lägga upp material, som hon själv skapat, på skolans intranetsida vilken deltagarna hade tillgång till via internet. Materialet, som varit mycket uppskattat pedagogiskt sett av deltagarna, lades upp i 13 lektioner. I och med att deltagarna inte hade mycket förkunskap började hon helt från grunden, t ex hur man öppnar och stänger word, så att alla skulle kunna vara med på egen hand redan från början. Vidare var det upplagt i en viss ordning så att deltagarna inte kunde hoppa över någonting även om det verkade lätt i början. Lektionerna hörde ihop. Deltagarna började med en uppgift och fortsatte att bygga på samma uppgift under nästa lektion. På detta viset kunde de inte hoppa över till t ex lektion 10 om de inte hade gjort de 9 föregående. Detta för att handledaren skulle kunna referera till tidigare lektioner och vara säker på att de hade gjort dem samt för att de skulle kunna gå tillbaka och hämta hjälp för att lösa en svårare uppgift i en senare lektion. Handledaren tog stor hänsyn till vad som skulle kunna uppfattas som svårt eller nytt när hon beskrev någonting. På introduktionssidan till materialet förklarade hon några små symboler som hon lade in i materialet för att underlätta för deltagarna. En grön pil som följdes av kursiv text betydde att deltagarna skulle göra det som beskrevs. En röd pil som följdes av kursiv text betydde att det 7
som togs upp skulle observeras och läggas på minnet. En lila pil med ett frågetecken betydde att uppgiften skulle kunna ställa till med problem som kunde bero på datainställningen eller på datorn. Varje lektion var formad så att den kändes personlig för var och en, eller som en deltagare uttryckte det Det kändes hela tiden som om hon fanns med som en fysisk person i materialet. Nytt material lades upp ca två gånger per vecka och alla gamla lektioner fick ligga kvar så att deltagarna kunde gå tillbaka vid behov. Länken till de nya lektionerna lades alltid överst så att de snabbt kunde se att det lagts in något nytt. I och med att deltagarna tyckte att materialet var så pedagogiskt upplagt fann de inte något behov av fler fysiska träffar. Den IT-baserade kommunikationen täckte deras behov. (Till saken hör att handledaren även ansvarat för de tidigare HTML-lektionerna där hon träffat deltagarna fysiskt och skapat en kontakt som enligt deltagarna underlättade kontakten via IT.) Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? (Motivera ert svar) Den grundläggande pedagogiska idén med öppenhet och flexibilitet har fungerat över förväntan. Deltagarna har höjt oss till skyarna beträffande vår förmåga att lyssna på dem och deras idéer. Beträffande de individuella modellerna som använts av handledarna har vissa fungerat mycket bra medan andra har haft lite problem. De handledare som tagit större hänsyn till deltagarnas önskemål, behov och förkunskaper har lyckats betydligt bättre. En annan faktor som har haft stor betydelse var kommunikationen mellan handledaren och deltagarna. Vidare har det visat sig att det är viktigt att handledaren löpande kontrollera om deltagarna har förstått innehållet samt anger en viss tid då de skall ha besvarat frågor eller lämnat in redovisningar. Det krävs en hel del självdisciplin både av handledarna och deltagarna. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Hur många och hur långa? Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Det var upp till varje handledare. En träffade dem inte en enda gång fysiskt utan bara via videokonferens medan en annan träffade dem 10 ggr ca tre timmar vid varje träff. En träffade dem på skolan medan de flesta åkte ut till byn, Säivis. Det har visat sig att de fysiska träffarna har haft stor betydelse för kommunikationen via IT. De handledare som träffade deltagarna några gånger i början av projektet hade mycket bättre kommunikation med deltagarna via IT. Kommunikationen var inte lika stel och deltagarna tog oftare självmant kontakt med handledaren. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Ja, i stort sett. Det enda som var beroende av tid och rum var kommunikationen via videokonferens och de gemensamma träffarna, antingen med hela gruppen eller med de små studiegrupperna. Tiderna för dessa träffar bestämdes efter överenskommelse med deltagarna. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Det var en fast antagning i inledningen av projektet. 8
Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? I somliga grupper. Vissa grupper bestod bara av en deltagare och då var det lite svårt att få till stånd ett grupparbete. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja, mycket bra. Det har visat sig att de obligatoriska träffarna, de fysiska, har stor betydelse för sammanhållningen och, som vi tidigare nämnde, för kommunikationen via IT. I och med att deltagarna ges möjlighet till att studera i sin egen takt och på egen nivå känner de sig mer motiverade och att de får mer ut av studierna. En deltagare sa under utvärderingsintervjun: Man har väldigt fria händer. Man kan ställa krav utan att ta hänsyn till någon annan. Grupparbetena fungerade bra, även om de borde ha varit fler till antalet. Grupparbetena ger fler infallsvinklar och ökar kommunikationen både med handledaren och deltagarna sinsemellan. Tyvärr använde vi oss inte av First Class. Det hade nog gett bättre möjligheter till grupparbete via IT. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Alla saknade praktiska handledarerfarenheter. Några av dem hade själva studerat på distans, bl a pedagogik med hjälp av IT-stöd. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Varje handledare har ansvarat för sitt ämne. Gemensamma träffar med alla handledare har ordnats där man ventilerat åsikter, gett tips till varandra, berättat hur man arbetar och diskuterat eventuella problem. Dessa träffar har inte planerats in i förväg med jämna mellanrum utan lagts in lite då och då när vi har känt att det finns behov av att träffas. Några lärare har samarbetat och hjälpt varandra t ex när de skapat material på intranet. Däremot har inte några lärarlag bildats, tyvärr. Det har framkommit under handledarintervjuerna att det hade varit bra med olika lärarlag. Det hade mest troligt gett ett bättre stöd för de involverade lärarna och skapat större diskussioner kring pedagogiken och tekniken. Vidare hade det troligen skapat ett större engagemang vilket kanske skulle ha medfört att mer tid hade ägnats åt projektet. Dessa träffar borde ske med jämna mellanrum och planeras in i början av projektet. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Med tidigare kurser syftar vi i vårt svar på traditionell klassrumsundervisning, då vi inte har någon tidigare erfarenhet av distansundervisning. Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? I början har mer tid gått åt att planera och göra handledningar. En handledare uttryckte följande: Jag tror att det här med att göra olika saker på distans tar jätte mycket tid i början. Jag märkte i alla fall att när jag gjorde handledningarna till Krister så tog det mycket tid, men sedan vid tredje handledningen tog det kanske 1/ 3 av tiden. Det ger mycket att ha lite erfarenhet, då går det fortare. Ju mer erfaren- 9
het man har desto lättare blir det för läraren att tänka rätt redan från början. Jämför man däremot distansundervisning tidsmässigt med vanlig traditionell klassrumsundervisning verkar distansundervisningen kräva mindre tid, framför allt på sikt. En annan handledare uttryckte följande: Om man ska skapa materialet själv tror jag inte att det är så mycket mer krävande rent tidsmässigt. Har man vanlig klassrumsundervisning använder man mycket av sin tid till att stå och prata inför sina elever och man planerar ju även de lektionerna. Som handledare i distansutbildning kan man skapa sitt material när man har tid. Man behöver inte göra det mellan 8 och 11 på förmiddagen utan när som helst. Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Ja, delvis. Insatserna har riktats mer in på förberedelser och uppläggning. Vidare har det framkommit att de första kontakterna med deltagarna har betydligt större betydelse vid distansundervisning än vid klassrumsundervisning. Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Läraren får en tydligare handledarroll. Det är viktigare för dem att visa var deltagarna kan hitta lösningarna till problemen än att ge direkta svar i och med att handledaren oftast inte är närvarande eller anträffbar vid just den tidpunkten då frågorna eller problemen uppstår. Deltagarna försöker i större utsträckning själv lösa sina problem innan de kontaktar handledaren. Annat? Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja. Anledningen till detta var dels att vi ville att deltagarna skulle kunna studera oberoende av tid. I och med att några av deltagarna endast var anträffbara på kvällar och helger medförde det att en del av kontakterna skedde under ledig tid. Vidare har många handledare skapat sitt material under ledig tid eftersom förberedelserna för klassrumrundervisning prioriterats och dagen tagit slut då de kommit fram till distansundervisningsplaneringen. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? Delvis. Vi tror att det var mycket bra att handledarna själva fick forma sina pedagogiska metoder och själva upptäcka sina starka och svaga sidor. Däremot har det visat sig att vi hade behövt planera in fler träffar för handledarna där de t ex gemensamt kunde ventilera sina åsikter och lära sig av varandra. Dessutom borde vi ha poängterat vikten av att avsätta extra tid för planering av distansundervisning på grund av att det är ett nytt sätt att undervisa och möta eleverna. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Internet, intranet, e-post, videokonferens, bandspelare, video, telefax och telefon. Varför valde ni detta/dessa medier? Vi ville använda oss av medier som var vanliga i verkliga livet och som deltagarna kunde ha nytta av även utanför sina studier. Det var däremot upp till var och en bland handledarna att välja vilka medier de ville arbeta med. 10
Hur användes de i projektet? Eget studiematerial lades upp på intranet, länkar till färdigt material på internet gjordes och allmänna tips om bra sidor lämnades. Material, frågor och svar skickades via e-post, fax och telefon. Träffar ordnades via videokonferens. Kontakt hölls via telefon och e-post. Språkövningar spelades in på kassettband, videofilmer studerades o s v. Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Erfarenheterna var blandade. Några handledare är datalärare och har således använt databaserade medier tidigare i sin klassrumsundervisning medan andra t ex aldrig hade skickat e-post. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? När vi ansökte hade vi inga planer på att använda oss av videokonferens. I och med att en av handledarna flyttade till en ort 40 mil norr om Haparanda kom vi på idén. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Själva kunskapen hur man använder sig av IT-stöd har inte varit något problem, många har utökat sina kunskaper löpande. Däremot har tekniken inte alltid fungerat. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Olika funktioner vid användandet av e-post borde vi ha gått igenom bättre. Vissa problem med deltagarnas lösenord har förekommit. Vidare har själva tekniken spelat oss ett spratt ibland. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Matematikstudierna hade behövt lite mer avancerad teknik. I övrigt täckte de våra behov. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Vi hade även använt oss av First Class. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Inget samarbete har förekommit utöver det med Haparanda kommun innan projektet startades.(se 1. Aktörer) Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Skolan har under en längre tid lagt särskild vikt på kompetensutveckling kring pedagogiska frågor och redan tidigt insett vilka möjligheter IT kan erbjuda folk- 11
bildningen. Projektet har upplevts som mycket positivt bland annat i och med att det lett till att vår skola fått praktisk möjlighet att sammanfoga dessa delar på ett för oss nytt tillvägagångssätt, genom distansutbildning, och att vi därmed beretts ökad möjlighet att vidareutveckla våra pedagogiska metoder vid användande av IT-stöd. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) - Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Samarbetet har endast skett inom vår egen organisation. (Se vidare frågan: Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln?) Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? 430 000 kr Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Totala kostnaderna för projektet uppgår till 901 236 kr. Av dessa utgör 705 403 kr utvecklingskostnader och 195 833 kr driftskostnader. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Driftskostnaderna har varit lägre än vid traditionell studieform. En av anledningarna var att flera av deltagarna använde sig av egen IT-utrustning och att studierna till största delen skedde i hemmet. I och med detta behövdes inte ett flertal datorer och någon lokal vara reserverade under hela projekttiden. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? När vi planerade kursen räknade vi med 8 deltagare. När vi startade var vi 15. Efter det har 3 hoppat av p g a tidsbrist, en har flyttat och en har tillkommit, så 12 av 16 = 80%. Fler hade velat börja. Några som inte ingick i projektet har deltagit lite vid sidan om. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? - Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? Projektet har hållits inom de planerade ramarna (1 149 000 kr) men inte inom de beviljade ramarna (860 000 kr). En post som överstegs var lärarkostnaderna. Anled- 12
ningen till detta var att vi stod fast vid vårt val att engagera så många lärare som möjligt i projektet dels för att sprida kunskap om IT-medier till så många som möjligt, dels för att öka möjligheterna för det nya lärandet att leva vidare och dels för att det skulle få ett naturligt samband med övrig verksamhet. De tekniska investeringarna har däremot kunnat begränsas till en lägre kostnad än beräknat. 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? I och med att vi arbetat efter flera olika modeller har även kursmaterialet varierat. Det har visat sig att ett konkret kursmaterial och tydliga instruktioner, antingen muntligt eller skriftligt, i början av kursen är av stor betydelse i och med att en hel del av studierna sker på egen hand. Kursmaterialet ersätter en del av den gamle läraren som i sin tur får en tydligare handledarfunktion. I och med detta får materialet större betydelse vid distansstudier än vid traditionell undervisning. De studiehand-ledningar som användes var mycket omtyckta eftersom de var öppna och gav utrymme för förslag från deltagarna samtidigt som de gav en övergripande uppfattning om ämnet och dess innehåll. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? De har tyckt att det har varit bra med bl a e-post kontakterna. Det har gett dem möjlighet att fundera igenom frågorna innan de ställde dem. Vidare har de kunnat skriva ner sina frågor och skicka dem oberoende av vad klockan varit. Telefonkontakterna har de upplevt både som positiva och negativa. Positivt var att de kunde prata fritt och genast ställa följdfrågor. Negativt var att de inte alltid hade studiematerialet framför sig när handledaren ringde, eller att de var upptagna med annat just då. Datorkommunikation med andra studerande? Beträffande ämnesstudierna kommunicerade de inte så mycket med hjälp av datakommunikationen. Däremot skickade de några hälsningar lite då och då bara på skoj. Kursmaterial och kursadministration på web? Stor nytta. Det har alltid funnits tillgängligt var än de befunnit sig, bara de haft tillgång till internet eller intranet. De har inte glömt att ta med boken. Vidare har det materialet varit mer omtyckt än färdigproducerat material i t ex bokform. Det egna producerade materialet tog större hänsyn till deltagarnas förkunskaper och önskemål. Det mest omtyckta materialet var det som skapades av wordhandledaren och som lades på skolans intranet. Även efter avslutad kurs går de ofta tillbaka till detta för att repetera. En av deltagarna blev så inspirerad att hon använde materialet även på sin arbetsplats där hon i sin tur undervisade sina kolleger. (Se vidare frågan: Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé) Men det är inte alltid lätt att producera eget material. Ett annat förproducerat material fick mindre beröm. Den kritik som riktades mot det materialet var att det var svårt att förstå och inte anpassat efter deltagarnas förkunskaper. Vidare önskade deltagarna att det skulle läggas upp i tydliga separata lektioner så att de fick bättre struktur i sina 13
studier och därmed visste vad och hur mycket som förväntades av dem vid varje lektionstillfälle. Databassökningar? Databassökningarna öppnade ögonen på många deltagare. De var förvånade över hur mycket information som finns. I början gav handledarna tips på olika länkar, men efter ett tag kom det tips även från deltagarna. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? - Man kan studera i egen takt och under alla möjliga konstiga tider. - Större möjlighet till individuell planering. - Bra material. Tydligt och välformulerat. - Bra att kunna träffa läraren lite då och då trots att det mesta sker på distans. - Läraren lyssnar på oss, tar hänsyn till våra önskemål. - Allting är inte bestämt i förväg. Vi har möjlighet att påverka. - Enkel grundläggande handledning. - Roligt att slippa åka in till centralorten. Vi kan verkligen studera här i byn. - En möjlighet att få fler att studera. - Lärarna frågade hur vi vill ha det. - Ekonomisk fördel. - E-post kontakten. Man kan skriva när man har tid och lugn och ro. - Man kan undervisa på flera olika sätt med hjälp av tekniken - Man behöver inte avbryta arbetet för att studera. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? - Svårt material. - De är en nackdel när tekniken havererar. - Oftare kontakt från handledaren. - Mer kontakt mellan deltagarna. - Mer grupparbeten. - Mer material. - Några borde ha fler personliga träffar, annars blir kontakten ytlig. - För mycket skrivande. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Det är viktigt att personalen ser detta som en utmaning och är intresserad av den moderna teknikens användande. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Förutom utrustning som hänger med i tiden, t ex PC som är snabba och således gör det roligt att jobba, behövs det en teknikkunnig person som kan rycka in då något krånglar. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? 14
Hur man motiverar deltagare som inte är motiverade att studera. Hur man hittar rätta nivån på de krav man ställer, att kräva utan att skrämma bort deltagarna. Hur man går tillväga för att få deltagarna att självmant ta kontakt med handledaren när de har frågor eller inte förstår. Hur man får deltagarna att skriva ner frågor och synpunkter. Att skriva är för många svårt i och med att det blir synligt, speciellt i First Class där det även blir synligt för andra. I en vanlig klassrumssituation försvinner frågan. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Få tekniken att fungera smidigt. Värdera distansutbildning på samma sätt som traditionell klassrumsundervisning och prioritera dem lika. Sprida information om IT-baserad distansundervisning till alla, inte bara till dem som redan är engagerade i studier. 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Deltagarna har vid tre olika tillfällen fått fylla i frågeformulär, i början, i mitten och i slutet av projektet. Även handledarna har vid olika tillfällen fått fylla i frågeformulär. Dessutom har handledarna skrivit ner tankar och planer innan de satt igång med sina ämnesundervisningar samt kommenterat dem vid ämnesperiodens slut. Möten har hållits med såväl deltagare som handledare. Vid några tillfällen har både de flesta handledarna och de flesta eleverna deltagit. Vidare har utvärderingsintervjuer hållits med några bland handledarna respektive deltagarna. (Beträffande underlagen för utvärderingsintervjuerna se bilaga 2 och 3) Några synpunkter har dessutom kommit fram vid kontakt med media. (Se bilaga 4) Utvärderingen har skett i samarbete med Petros Gougoulakis, universitetsadjunkt vid institutionen för pedagogik på lärarhögskolan i Stockholm. En kompletterande rapport kan rekvireras från adressen: Sverigefinska folkhögskolan Box 154 953 24 Haparanda Tel: 0922-129 05 Fax: 0922-146 69 E-post: sffhs@svefi.fhsk.se Hemsida: www.svefi.fhsk.se 15
Bilaga 1 Intervjuguide för deltagarintervjuer 1. Bakgrund: - Kan du lite berätta om dig själv? - Hur uppfattar du bygden du bor i? - Vilka problem brottas man med när man bor i ett glesbygdssamhälle idag? 2. Motiv för deltagande i projektet: - Varför har du deltagit i projektet? - Om projektet inte hade funnits, hade du valt att studera ändå? 3. Marknadsföring av projektet: - Hur blev du informerad om projektet? - Hur skulle du vilja få information om studier i framtiden? 4. Uppläggning / genomförande: - Kan du berätta hur det gick till vid första mötet i projektet? - Hur fastställdes innehållet i de olika studieområdena som valdes av deltagarna? - På vilket sätt valde man att arbeta inom de olika ämnesgrupperna (individuellt upplagda studier, gruppstudier osv)? - Vilken var studieledarens respektive deltagarens funktion? 5. Att studera på distans med hjälp av IT: - Tidigare erfarenheter av att studera på distans? - Föreställningar och upplevelser av att studera på distans (vad har fungerat bra och vad har fungerat mindre bra)? - Hade man kunnat genomföra studierna utan IT och i så fall vad hade det inneburit? - Vilka problem stötte du på i samband med IT användningen? - Vilka skillnader märker du i distansstudier jämfört med traditionella närstudier? 6. Kommunikationen: - Hur såg kommunikationen ut under studiearbetet (mellan deltagaren och studieledaren, mellan kursdeltagarna, mellan deltagaren och projektledaren)? - Vilka krav ställer IT-kommunikationen på deltagaren och studieledaren? Effekter: - Vad har du lärt dig genom att delta i projektet? - Vad har utbildningen betytt för dig personligen? - Tänker du fortsätta studera inom samma ämnesområden och kommer det i så fall att ske i denna form? - Har du haft användning av det du har lärt dig i ditt privata eller sociala liv? 16
Bilaga 2 Intervjuguide för studieledarintervju 1. Erfarenheter av IT-baserade distansstudier/undervisning: - Erfarenheter av egna studier på distans med hjälp av IT? - Erfarenheter av att undervisa på distans med hjälp av IT? - Möjligheter och begränsningar? 2. Projektengagemang: - Hur blev du involverad i projektet? - Hur blev du informerad om projektet? - Hur blev du förberedd inför uppgiften? - Eventuella kompetensbehov? 3. Att undervisa på distans med hjälp av IT i potatisplantan : - Vilka IT-hjälpmedel använde du dig av i din undervisning och varför? - På vilket sätt påverkade dessa medier din uppläggning av kursen? - Vilka faktorer bör man beakta i samband med planeringen och genomförandet av IT-stödda studier? - Har du känt dig motarbetad eller uppmuntrad under projektets gång och av vem? - Vad krävs av en handledare som lägger upp en kurs på distans med IT-stöd? 4. Pedagogisk uppläggning i undervisningsprocessen: - På vilket sätt tog du hänsyn till deltagarnas tidigare erfarenheter? - Vilka problem upplevde du i den konkreta uppläggningen av studierna? - Vilken roll har deltagarna haft i studieuppläggningen? 5. Behållning: - Är du nöjd med din insats i projektet? - Vad har ditt deltagande i projektet givit dig? - Skulle du vilja att folkhögskolan satsar på att utveckla den här formen av studier och vad krävs det i så fall? - Hur skulle du vilja gå tillväga när du planerar och genomför liknande utbildningar i framtiden? 17
Bilaga 3 18
Bilaga 4 I Säivis blommar redan potatisplantorna SÄIVIS 15 säivisbor blev först ut när Sverigefinska folkhögskolan med hjälp av folkbildningspengar och modern IT-teknik och personal lade en distansutbildning i byalokalen. Flexibilitet hos skolans lärare, där elevens behov står i centrum, är en förutsättning i handledarrollen. Sedan i höstas genomför Sverigefinska folkhögskolan ett projekt med distansutbildning i Säivis. 15 vetgiriga elever kan med hjälp av modern IT-teknik genomföra sina studier i byafö-reningens lokal i byn. - Personalen på Sverigefin-ska folkhögskolan ha verkligen ställt upp för oss. Vi har fått låna en dator och personalen kommer hit när de behövs. Resten sköter vi med hjälp av e-post, berättar Anita Strid-feldt. Ser byaråd som nav När HB träffar de nöjda eleverna har elströmmen försvunnit i hela Säivis, men det sätter inga hinder. Eld görs i grillringen och på ett kraftigt nät ställs den stora kaffepannan. Väntande gäster från Österlens Folkhögskola i Skåne behöver inte bli utan kaffe till den hembakta hjortrontårtan. - Här finns det energi även utan energi, skojar Stridfeldt. Sverigefinska folkhögskolan har under kreativa och viljestarka rektorn Eivor Olofssons ledning bestämt sig för att satsa på fortsatt folkbildning på landsbygden. Som bekant har alltfler aktiva byaföreningar i Haparanda kommun utvecklat sin verksamhet de senaste åren. - Det finns många kuggar ute i byarna och vi anser att de byaråd som bildats ska vara divande, berättar Anna-Karin Nyberg, lärare på Sverigefinska folkhögskolan. Säivisborna nappade Våren 1997 presenterade Nyberg skolans ambitioner för Haparanda byaråd. - Vi ville däremot inte styra utbildningen, utan istället fråga efter idéer och önskemål. Säivisborna reagerade och Ann-Christin Joki hörde av sig. En träff på hösten lockade 15 personer från Säivis; långt över förväntan. Sverigefinska folkhögskolan sökte, och blev beviljad 430.000 kronor av Kunskaps- och kompetensstiftelsen (KK) till ett projekt om öppet och flexibelt lärande på landsbygden. Distansutbildningen började i oktober och namnet blev potatisplantan, en metafor för en utbildningssatsning i syfte att utveckla nya pedagogiska metoder för ITstödd folkbildning. Eleverna i Säivis är mycket nöjda med utbildningen. De öser beröm över engagemanget från skolans nio handledare. - Vår datalärare Johanna Kostenniemi är jätteduktig, säger någon spontant. Skräddarsydda ämnen 19
Åldersspridningen i gruppen är spännande stor; från 22 till 65 år. Eleverna studerar på kvällstid och har fått välja ämnen enligt önskemål och intresse. - Vi började alla med grunderna i data. Efter jul har vi sedan läst bland annat språk, matematik, ytterligare data, friskvård och företagsekonomi, berättar Sirkka Ahokas. Brynolf Frankki är en av de män som är med i kursen. Han är nöjd. - Jag hade aldrig kommit med om vi inte hade fått ha utbildningen här i byn, säger han. Tack vare IT-tekniken har eleverna kunnat kommunicera med handledarna på skolans intranät. E-post har skickats fram och tillbaka. Vid ett tillfälle samlades eleverna i Haparanda. - Vår föreläsare blev förhindrad att komma så vi använde vår videokonferensstudio, där eleverna i stället fick ta del av hennes synpunkter, berättar Anna-Karin Nyberg. Flexibel filosofi Även om projektet möjlig-gjorts av pengar utifrån beto-nar Anna-Karin Nyberg att det inte vore möjligt utan den syn på lärande och kommunikation som driftiga rektor Eivor Olofsson planterat in hos per-sonalen vid Sverigefinska folkhögskolan. Hon har redan för flera år sedan, i bland annat HB, slagit fast att undervisningen måste hitta nya - mer flexibla - former för att kunna utvecklas. Dit hör att våga lämna ett detaljstyrt timschema dag efter dag. - Visst ställer det här krav på oss. Det handlar om en del kvällsarbete och det handlar mycket att kunna vara flexibel som handledare. Vår filosofi är att låta elevernas behov forma undervisningen. Men det var aldrig något problem. Många ur personalen var ivrig att få vara med i pilotprojektet, säger Nyberg. Hennes syn på misslyckande visar väldigt tydligt hur filosofin ser ut. - Har vi misslyckats så har vi vågat tänja på gränserna; vågat använda vår fantasi för att hitta nya saker. Av detta lär vi och går vidare, konstaterar Nyberg. Kan bli fler plantor Säivisborna har blivit riktigt studiesugna och vill inte sluta. När de gjorde klart att de måste få fortsätta, kände vi att vi måste försöka lösa det på något sätt. Ekonomin ska nog ordna sig. Därför har säiviseleverna nu fått i hemläxa att under sommaren fundera på en fortsättning av studierna; kanske med något färre ämnen för att spara på handledarresurser. Ser hon då det faktum att bara säivisborna anmälde sitt intresse för projektet som en fördel eller nackdel? - Jag tror faktiskt att det är en fördel. Nu har vi kunnat koncentrera oss på en grupp. Jag vet att på vissa håll har ambitionen varit för hög. Man har gjort allt mycket stort. Jag tror det är bättre att börja i mindre skala och sedan fortsätta - och det kommer vi givetvis att göra, säger Nyberg. Som bekant ger livskraftiga potatisplantor god skörd - och bra sättpotatis nästa år. Nya potatisplantor växer upp - kanske i nya land, eller nya byar. Leif Svanberg 20