Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning för Aspebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet 3 2.1 Beskrivning av rektorsområdet 3 2.2 Beskrivning av förskolans barngrupper och personal 4 3. Arbetet i verksamheten 4 3.1 Barnens utveckling av språk och matematiskt/logiskt tänkande 4 3.1.1 Förskolans bedömning av viktiga åtgärder i verksamheten för att stödja barnen i deras språkliga och matematiska/logiska utveckling 3.1.2 Arbetet med handlingsplanen i matematik 5 3.1.3 Analys av hur verksamheten har utvecklats under året 5 3.1.4 Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse 6 3.2 Förskolans arbete för likabehandling 6 3.2.1 Analys av hur verksamheten har utvecklats under året 6 3.2.2 Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse 7 3.3 Förskolans arbete med dokumentation 7 3.3.1 Analys av hur dokumentationen användes för att utveckla verksamheten 3.3.2 Framtida åtgärder för att förbättra dokumentationen 8 3.4 Hälsa och livsstil 8 3.4.1 Arbetet med hälsa och livsstil 8 3.4.2 Analys av hur arbetet har utvecklats under året 9 3.4.3 Framtida åtgärder 9 3.5 Lärmiljö 9 3.5.1 Åtgärder som vidtagits under året för bättre lärmiljö 9 3.5.2 Analys av åtgärder och effekter 10 3.5.3 Framtida åtgärder för en bättre lärmiljö 10 3.6 Pågående utvecklingsarbete inom förskolan 11 4. Rektorn har ordet 11 5 7 4.1 Reflektion kring samverkan vid övergångar till förskoleklass och fritidshem 11 Bilagor 1 Barngrupper och personal 13 2. Handlingsplan i matematik 15 3. 4. 2

1. Sammanfattning Under ett år har Aspebo varit en byggarbetsplats och samtidigt bedrivit en pedagogisk verksamhet. Naturligtvis har detta påverkat hela verksamheten. När sedan renoveringen blev försenad gjorde detta inte saken bättre. Men trots detta har vi utifrån förutsättningarna drivit en god pedagogisk verksamhet. Med vårt medvetna arbetssätt med verkstäder, två till tre dagar i veckan, har barnen bl.a. fått matematiska och språkliga utmaningar, utvecklat sin kreativa förmåga och lärt sig samarbeta. Under våren inrättade vi en provisorisk 5-års avdelning då lokalerna inte var klara. Denna avdelning hade sin hemvist i en inhyrd källarlokal och vi arbetade uteinriktat, d.v.s. vi hade en stor del av vår verksamhet ute. Vi såg att när barn i samma ålder är tillsammans får de mer ut av varandra och de utvecklas mer. En föräldraenkät gjordes under våren, 53 enkäter lämnades ut och 27 föräldrar svarade. De svarande är till stor del positiva, undantag finns. Ett var det missnöje som fanns mot den provisoriska 5 - årsavdelning som vi hade under våren. I enkäten visade sig bl.a. att 96.2 % av de svarande instämmer helt eller i sort att, mitt barn trivs på förskolan. Lika många av de svarande instämmer helt eller i stort att, jag som förälder är nöjd med förskolan. Vi måste bli tydligare för föräldrarna på att visa vad vi vill med verksamheten och vad som styr vår verksamhet, bl.a. läroplanen. Bara 23,7 % av de svarande känner till att vi har en läroplan och 51,8 % känner till vad förskolan vill med verksamheten. Vad det gäller bemötande anser 96 % av de svarande att de instämmer i stort eller helt i att jag och mitt barn blir bra bemötta vid lämning och hämtning. 96 % av de svarande instämmer i stort eller helt i att personalen har en bra attityd gentemot barnen. 70 % av de svarande håller med i stort eller helt i att personalen uppmuntrar mitt barn till att uttrycka sina åsikter. En barnintervju gjordes strax innan terminsslutet, 75 barn intervjuades av 100 i åldern 4-6 år i hela rektorsområdet. Det fanns barn som hade svårt att förstå innebörden i ordet bestämma. På frågan, Vad får du vara med och bestämma om? Svarade 67 % av barnen att det är i leken de får bestämma, 26 % vet ej. På frågan, vad skulle du vilja vara med och bestämma? svarade också 67 % i leken. 25 % vet ej. 94 % tycker att det är fröken som bestämmer på förskolan. 2. Presentation av rektorsområdet 2.1 Beskrivning av rektorsområdet. I Ölycke rektorsområde finns det tre förskolor, Aspebo förskola, Lönnebo förskola i Löberöd och från den 1 januari 2008 Bokebo förskola i Hurva, som flyttades från Centrum Öster. Upptagningsområdet är stort till ytan och består av Löberöd och Hurva som de största orterna och övrig landsbygd. 3

På förskolorna har vi även barn placerad som är boende i andra kommuner (Höör och Hörby). I området finns också en enskild förskola. Antalet förskolebarn i upptagningsområdet under läsåret var fördelat på följande sätt. Barn födda 2002, 23 st 2003, 28 st 2004, 25 st 2005, 28 st 2006, 29 st 2007, 25 st Antal barn med annat modersmål i ro. är 11 stycken. Barnantalet i upptagningsområdet har ökat sedan ett par år tillbaka och beräknas fortsätta att öka. För att klara denna ökning öppnades en ny avdelning på Aspebo våren 2008 och detta innebär att vi idag har platser lediga, även en tid framöver. 2.2 Beskrivning av förskolans barngrupper och personal Aspebo förskola består av tre avdelningar och från våren 2008 med fyra avdelningar. Tre syskonavdelningar och under våren en 5 års avdelning. Bilaga 1. 3. Arbetet i verksamheten 3.1 Barnens utveckling av språk och matematiskt/logiskt tänkande Lpfö 98 - Barnens språkliga utveckling Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och tillvarata barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. (s 6) Lpfö 98 - Barnens matematisk/logiska utveckling Förskolan skall sträva efter att varje barn: - utvecklar sin förmåga att använda och använda matematik i meningsfulla sammanhang - utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum (s. 9) 4

3.1.1 Förskolans bedömning av viktiga åtgärder i verksamheten för att stödja barnen i deras språkliga och matematiska/ logiska utveckling Språklig utveckling Vi tar tillvara på de naturliga situationer som uppstår för att få igång det pedagogiska samtalet, vi utmanar barnen med frågor, hur tänkte du? Hur då? Vi uppmuntrar barnen till dialog med varandra och med oss vuxna i leken, matsituationer och samlingar. Genom att erbjuda olika lärmiljöer stimulerar vi barnens alla sinnen, lyssnar övningar, dramatisering, illustrering, skapande och vi sätter ord på känslor och upplevelserna. Vi observerar barnens språkliga utveckling i olika situationer t.ex. rollekar och matsituationer. Vi har inte fått ta del av resultaten av kartläggningen av språk- och matematisk utveckling i förskoleklass och därmed inte kunnat analysera resultatet. Vi har ett barn som får modersmålsstöd i danska. Matematiska/logiska utveckling Genom vår kompetensutveckling i matematik har vi ökat vår medvetenhet om vardagsmatematik. Matematiken genomsyrar vårt arbete i alla olika teman, verkstäder och vardagliga situationer. Vi kan inte se någon skillnad vad det gäller intresse hos pojkar och flickor. Skillnad blir det t.ex. när barnen ska välja färg, leksak eller dyl. Ska en pojke välja en stor leksak blir det en stor pojkleksak osv. Det är snarare en skillnad i personligheten hos barnet. Personalens framförande och medvetenhet om genusperspektivet spelar en stor roll. Använder man bilar som material så fångar vi pojkarnas intresse. 3.1.2 Arbetet med handlingsplanen i matematik Under vårterminen blev vår handlingsplan som gäller för hela ro klar. En grupp, mål 3, från förskolorna i ro. har tagit fram den och all personal har fått vars ett ex. Föräldrarna har inte fått kännedom om handlingsplanen men ska få detta under läsåret 0809. Bilaga 2 3.1.3 Förskolans analys av hur verksamheten har utvecklats under året. Språklig utveckling Genom vår medvetenhet att använda oss av samtal i vardagssituationer ser vi i de språkobservationer vi gör, att barnen utvecklar sitt språk. I dessa observationer upptäcker vi barn med behov av språkstimulans, det synliggörs ett behov som vi kan arbeta med. Med stor hjälp av specialpedagog, som ser med andra ögon, får vi praktisk handledning och vi utvecklar vårt arbetssätt. 5

Matematiska/logiska utveckling Vår starka medvetenhet om vardagsmatematik gör att vi ser matematik i allt, matsituationer, fri lek, rutinsituationer osv. Den kompetensutveckling vi fick våren 2007 påverkar vårt sätt att arbeta med barnens matematiska/logiska utveckling. Vi har anammat tankesättet och känt glädje och engagemang kring små barn och matematik. Vi upplever att när barn ställs inför nya utmaningar att upptäcka och utforska matematiska begrepp stillas många barns nyfikenhet. Att använda barns nyfikenhet, att lära och utforska är en resurs som vi använder oss av. När vi är utmanade och ställer utmanande frågor utvecklas barnen. 85.1 % av de svarande på föräldraenkäten instämmer helt eller i stort att, personalen ger mitt barn goda möjligheter till lärande och utveckling. 3.1.4 Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse Under läsåret 2008/2009 ska vi Få uppföljning av kartläggningen av språk och matematik Utveckla ett språkrum Utöka och förnya både barnböcker och vuxenlitteratur Färdigställa en handlingsplan för språkutveckling Utveckla ett matematikrum Göra handlingsplanen i matematik till ett levande dokument Under hösten kommer vi ha ett vattentema 3.2 Förskolans arbete för likabehandling Ur Skolverkets Allmänna Råd 2006 För arbetet med att främja likabehandling För varje verksamhet, t.ex. förskola, skola, fritidshem skall det finnas en likabehandlingsplan. I planen skall de åtgärder som planeras att påbörjas eller genomföras konkret beskrivas. Barn skall finnas med i arbetet enligt förordning (2006:1083) om barns deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan. (s. 22) 3.2.1 Analys av hur verksamheten har utvecklats under året En likabehandlingsplan blev klar under våren som gäller för hela ro. förskola åk 9. Det är tydligt i likabehandlingsplanen vad som gäller för förskolan och vad som gäller för grundskolan. I arbete på förskolan har vi ögonen öppna och tar tag i när en kränkande handlig sker. Vi är lösningsfokuserade och löser det direkt och vi har en bra kommunikation med föräldrarna när problem 6

uppstår, detta är en av våra starka sidor. Andra är att ha förebyggande samtal med föräldrar, kollegor och vid barnkonferenser. Att vi behandlar barnen lika ur ett genusperspektiv. Svaga sidor hos oss är att det saknas manliga förebilder, att vi är rädda för att stöta oss med kolleger och att vi diskuterar för lite kring genus. 85,1 % av de svarande på föräldraenkäten instämmer helt eller i stort att, personalen reagerar och arbetar mot okamratligt beteende i förskolan. I barnintervjun, på frågan, hur ska en bra kompis vara? Svarade 61 % att den ska vara snäll och bra, 23 % att den ska leka med en, 4 % att den ska vara hjälpsam. 9 % visste inte. På frågan, hur är din kompis? Svarade 79 % att den är snäll och bra, 10 % att den leker med mig, 6 % att vi bråkar ibland och 5 % att de är lite dumma. 3.2.2 Framtida åtgärder för en bättre måluppfyllelse Under läsåret 2008/2009 ska vi Förankra likabehandlingsplanen i vårt arbete och bland föräldrarna. Mer diskussioner kring genus. 3.3 Förskolans arbete med dokumentation I personalens ansvar för kvaliteten ligger att planera och dokumentera det egna, arbetslagets och förskolans kvalitetsarbete. (s. 27) En övergripande fråga är vilka avtryck arbetsprocesserna ger i fråga om barnens utveckling och lärande. Hur vet arbetslaget i förskolan exempelvis att de arbetar så att barnen upplever verksamheten rolig och meningsfull? (s. 30) Skolverkets Allmänna Råd 2006 Kvalitetsredovisning 3.3.1 Analys av hur dokumentationen användes för att utveckla verksamheten. En enkel och framgångsrik dokumentationsmetod är fotografering, vi fotograferar barnen i olika lärsituationer, lärmiljöer och barnens utveckling och tillsammans med en text visas bilderna för föräldrar, barnen blir medvetna om sitt lärande och vi använder fotona vid utvärderingar. Verksamheten synliggörs för föräldrarna. Genom denna form av dokumentation ser barnen sitt eget lärande. Det finns en ojämn kunskap bland oss pedagoger när det gäller fotografering som dokumentationsmetod och detta är en svaghet. Med hjälp av olika observationer kan vi utveckla det enskilda barnets brister och svagheter. Efter de observationer vi gör, diskuterar vi tillsammans med specialpedagog, hur vi ska utveckla verksamheten i den riktning vi upplever som den bästa lösningen för det enskilda 7

barnet. Men vi måste bli mycket bättre på att använda all vår dokumentation till att utveckla verksamheten. En styrka är månadsteckningar där vi kan följa barnets utveckling och får det dokumenterat. Andra dokumentationsmetoder som vi använder är portfolio, IUP och barnintervjuer. Den kommunövergripande IUP:n är ett hanterbart material som underlättar inför och vid ett utvecklingssamtal. 3.3.2 Framtida åtgärder för att förbättra dokumentationen Under läsåret 2008/2009 ska vi Göra portfolien mer levande och synlig Dokumentation, planering, uppföljning och efterarbetet är tidskrävande och mer planeringstid för detta är önskvärt Knyta dokumentationen till läroplanen för att synliggöra läroplanen för föräldrarna Använda dokumentationen till att utveckla verksamheten. 3.4 Hälsa och livsstil I förskolans uppdrag ingår att erbjuda barn en trygg miljö som samtidigt lockar till lek och aktivitet. Måltidernas kvalitet är av betydelse både som en förutsättning för trivsel och lärande och för att bidra till hälsa och goda kostvanor. Ur Skolverkets Allmänna Råd 2006 Kvalitetsredovisning s. 19 3.4.1. Arbetet med hälsa och livsstil Vi följer de kostråd som rekommenderas men vi har dragit ner på fullkornsprodukter då det även rekommenderas att små barn inte ska äta för mycket av det. Barnen serveras grönsaker som alla får prova. Födelsedagar firas utan glass och godsaker, barnen uppmärksammas på annat vis. Vi har numera tillgång till och vi utnyttjar idrottshallen en gång i veckan, ca. en timme. Detta kan vi tack vare att förskolepersonal finns med i rektorsområdets schemagrupp som planerar detta. Alla barn som sover gör det ute i vagnar, och under dagen är vi mycket ute, minst två gånger eller hela utedagar. Under vårterminen var vår 5-års avdelning, Stubben, en uteavdelning. Måndagar var en hel utedag som vi tillbringade i Braheskogen, där vi även åt vår lunch. 8

3.4.2. Analys av hur arbetet har utvecklats under året Tack vare personal i köket blir mellanmålen mer varierade och nyttiga och barnen äter minst lika mycket efter förändringen. Matsituationerna har blivit lugnare då vi sitter i olika rum och barnen har bestämda platser. Att använda engångsmaterial under tiden som köket byggdes om kändes inte bra. Personalen serverade maten från matvagnar för att spara på disken vilket också var ett orosmoment för barnen, tempot ökade, är personalen uppe och går så vill barnen också göra det. När köket blev klart och vi kunde börja använda skålar, som skickas runt, igen blev det lugnare. Vid inskolningssamtalet har vi fått ett positivt gehör från föräldrarna om att barnen sover ute. Aktiviteterna i idrottshallen, som planeras av engagerad personal, är anpassade för både pojkar och flickor och vi ser inte någon skillnad på lusten och engagemanget bland pojkar eller flickor. I gruppen finns det övervägande pojkar och de dominerar men flickorna tar för sig. Utedagarna under våren med Stubben, 5-års avdelningen, är något som de flesta barnen sett framemot, positiv personal ger positiva barn. Den varierade terrängen i skogen har utnyttjats i aktiviteterna och i observationer såg vi att barnens motorik utvecklades. 3.4.3. Framtida åtgärder för att utveckla verksamheten Under läsåret 2008/2009 ska vi Att gå på promenad är något vi måste bli bättre på Hoppas på lika bra tider i idrottshallen Arbeta mot en profilering, verksamhetsidé, Hälsa och livsstil Utveckla ett snoezelrum då vi anser att det inte bara är viktigt med rörelse utan också viktigt med avslappning, att ta det lugnt. 3.5 Lärmiljö 3.5.1. Åtgärder som vidtagits under året för en bättre lärmiljö Under året har Aspebo byggts till och renoverats och det har påverkat lärmiljön negativt, både ute och inne, men vi har gjort det bästa av situationen. Vi anpassar miljön på avdelningarna utifrån barnens ålder, barngruppens sammansättning och barnens behov och intressen. I våra verkstäder, drama, uteverksamhet, skapande och de yngsta barnen för sig, stimulerar vi barnens behov. Dessa verkstäder har vi tre dagar i veckan. Barnen är indelade i tvärgrupper efter ålder. Verkstäderna är ett sätt att ta tillvara på pedagogernas kompetenser och intresse och utnyttja dem rätt. 9

Vi har en leksaksfri dag ute. På Stubben, den provisoriska fem års avdelningen, med hemvist i en källarlokal, arbetade vi uteinriktat och vi var vissa hela dagar i veckan i Braheskogen. 3.5.2. Analys av åtgärder och effekter Under året har vår medvetenhet om lärmiljöernas betydelse ökat. I verkstäderna har barn tillsammans med barn i samma ålder knutit nya kontakter och det har lett till att barnen söker sig utanför avdelningarna och leker med barn från andra avdelningar samt söker sig till andra vuxna. Vi känslan har stärkts. Gruppen med de yngsta barnen växte under året och blev för stor så den delades i två mindre. Personalens kompetens har utnyttjats på ett genomtänkt sätt, att fördjupa sig i en verkstad istället för ytligt i alla. Barnen har fått ta del av alla verkstäder tillsammans med engagerad och intresserad personal som stimulerar och fångar barnen. Den leksaksfria dagen har utvecklat barnens lek, barnen leker mer ihop, sociala lekar, barnen rör mer på sig och lekarna är mera kreativa. På stubben observerade vi att barnen växte när de fick vara tillsammans med jämnåriga hela dagen och att verksamheten anpassades efter dem. 77,7 % av de svarande på föräldraenkäten instämmer helt eller i stort att, inne- och utemiljön på mitt barns förskola lockar mitt barn till lek och aktiviteter. I barnintervjun, på frågan, hur lär du dig nya saker svarade 23 % av fröken eller annan vuxen, 20 % att prova och träna, 3 % på att lyssna, 5 % av kompisar, 4 % på att titta, 33 % visste inte hur de lär sig saker eller förstod inte frågan. 3.5.3. Framtida åtgärder för en bättre lärmiljö Under läsåret 2008/2009 ska vi När vi startar upp vår nya organisation i nyrenoverade lokaler ska vi utveckla lärmiljöerna. Vi skapar nya avdelningar, yngre och äldre avdelningar och arbetar i spår. 10

3.6 Pågående utvecklingsarbete inom förskolan Mål 3 Personalen i hela ro. från förskola till åk 9 är indelade i ansvarsgrupper. Grupperna träffas varannan måndag en timme. Grupperna är: Pedagogisk utveckling, Dator och profilering, Förebyggande elevvård, Barn, elever och föräldrar, Dokumentgrupp, Tradition och kultur, Fortbildningsgrupp och Schemagrupp. Syftet är att göra all personal delaktiga i organisationen och att se verksamheten i ett helhetsperspektiv 1-16 år. Verkstäder: Tre dagar under hösten, två dagar under våren, i veckan träffas barnen i åldershomogena grupper i verkstäder. Verkstäderna är: Drama, Uteverksamhet, Skapande och De yngsta barnen. Syftet är att ta tillvara på pedagogernas kompetenser och intresse och utnyttja dem rätt. 4. Rektorn har ordet 4.1 Reflektioner kring övergångar inom förskolan och mellan olika skolformer Förskolebarn i dag har många kontakter med olika vuxna, det är personal på avd, vikarier, övriga vuxna på förskolan osv. Vi strävar efter, framför allt för de yngsta barnen, att de ska ha så få olika vuxenkontakter som möjligt men ibland är detta oundvikligt. Ett sådant tillfälle är vid byte av avdelning. Ett senare är övergången till förskoleklass. För att dessa övergångar ska bli så bra som möjligt krävs det förberedelser, en inskolning. I vårt nya arbetssätt på Aspebo är vårt mål att vid övergångar från yngre till äldre, ska en personal följa med till den nya avdelningen. Modellerna kan vara många hur övergångarna ser ut, men det ska vara dokumenterade rutiner som alla känner till och alla lever upp till. Några sådana modeller finns inte idag i vårt rektorsområde. Detta ska arbetas fram under hösten av en ansvarsgrupp. 4.2 Övrigt Som ny rektor sedan 1 januari 2008 för förskolorna i Ölycke rektorsområde känner jag nu att jag kommit in i arbetet och funnit mig väl till rätta. Jag ser tre förskolor som arbetar på olika sätt med olika inriktningar, vilket är en styrka för rektorsområdet. Jag ser också stora möjligheter att utveckla förskolornas arbete med att arbeta mot att profilera sig. Aspebo Hälsa och Livsstil. Ansvarsgrupperna med pedagoger från förskola till åk 9 är också en styrka för rektorsområdet. All personal är indelade i ansvarsgrupper som t.ex. Data och 11

profilering eller Pedagogisk utveckling, grupperna träffas varannan vecka, 1 timme. Personalen känner sig delaktiga i en lärande organisation och ser helheten från förskola till åk 9. Ett utvecklingsområde under det kommande året är rektorsområdets föräldraråd. Föräldrarådet, som jag ser det, ska vara ett konstruktivt forum där föräldrarna tillsammans med personalen, är med och driver frågor gällande verksamheten i förskolan och grundskolan framåt, så är fallet inte idag. Rektorsområdet har sedan grundskolan byggdes arbetat Bifrostinspirerat. Pedagoger har kommit och gått sedan detta startade, Bokebo har tillkommit och nya infallsvinklar har tillstött vilket har gjort att personalen och arbetslagen har börjat gå åt olika håll. Det känns som att vi rektorer ska samla leden tillbaka på spåret och att vi tillsammans utvecklar vårt Bifrostinspirerade arbete åt en gemensam riktning. Förskolornas pedagogiska utvecklingsgrupp startade våren 2008. Gruppen består av en förskollärare från varje förskola och rektor. Gruppen träffas en gång i månaden. Gruppens uppgift är att bl.a. driva gemensamma pedagogiska frågor framåt och se till fortbildningsbehovet. t.ex. utifrån verksamhetsplanen eller läroplanen. Lennart Svensson Rektor 12