FÖRSTUDIE Väg 34, Kisa-Linköping, delen Rimforsa - Brokind Samrådshandling Objektnr 533371 Upprättad 2007-04-16

FÖRSTUDIE Väg 34, Kisa-Linköping, delen Rimforsa - Brokind Samrådshandling Objektnr 533371 Upprättad 2007-04-16

P:\2231\2201310 Väg 34\10ARBETSMTRL_DOC\2C320001.doc Objektdata Vägnr: 34 Vägnamn: Kisa-Linköping Objektnamn: Objektnr: 533371 Kommun: Län: Dokumentdata Delen Rimforsa - Brokind Linköping, Kinda Östergötland Titel: Väg 34, Kisa-Linköping, delen Rimforsa-Brokind. Objektnr 533371. Förstudie. Samrådshandling 2007-04-16. Dokumentslag: Förstudie, samrådshandling Utgivningsdatum: 2007-04-16 Utgivare: Vägverket Region Sydöst, 551 91 Jönköping, tfn 0771-119 119 Kontaktperson: Jonas Danielsson, projektledare, tfn 013-28 90 45 Konsult: SWECO VBB, Östra Strandgatan 10, Jönköping, tfn 036-15 18 00 Kontaktperson: Daniel Henricson, uppdragsledare, tfn 036-15 18 19

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 4 1.1 Geografisk avgränsning 4 1.2 Tidigare utredningar 5 1.3 Brister och problem 5 1.4 Syfte 5 1.5 Vägplaneringsprocessen 5 2 Befintliga förhållanden 6 2.1 Väg och trafik 6 2.2 Miljövärden 8 2.3 Byggnadstekniska förutsättningar 10 2.4 Markanvändning och befolkning 10 3 Bedömning av åtgärder enligt fyrstegsprincipen 11 3.1 Steg 1, påverka transportbehovet och val av transportsätt 11 3.2 Steg 2, effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon 11 3.3 Steg 3, begränsade ombyggnadsåtgärder 11 3.4 Steg 4, nyinvesteringar 12 4 Tänkbara åtgärder 12 4.1 Nollalternativet 12 4.2 Ombyggnadsalternativ gles 2+1-väg 12 4.3 Alternativ som beaktats i ett tidigare skede 15 5 Samrådsprocessen 16 5.1 Samrådsredogörelse 16 6 Beslut om betydande miljöpåverkan 16 7 Förslag till fortsatt arbete/beslut 16 8 Referenser 17 Bilagor: Bilaga 1 Miljöintressen, utdrag ur Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens GISdatabaser Bilaga 2 Karta ur översiktsplan för Linköpings kommun Bilaga 3 Redovisning av tänkbara åtgärder Bilaga 4 Länsstyrelsens yttrande och beslut om betydande miljöpåverkan Ortofoto copyright Lantmäteriverket

1 Bakgrund Aktuell delsträcka är en del av väg 34 mellan Kisa och Linköping i Östergötlands län. I norr slutar väg 34 i Linköping och söderut fortsätter den genom Kalmar län till Kalmar. Vägen har stor betydelse för godstransporter, arbetspendling och turism. Den aktuella sträckan av väg 34, även kallad Kalmarvägen, byggdes ut under 1960-talet. Stora delar av gamla Kalmarvägen finns kvar som parallellväg till väg 34. Förstudien föranleds av trafiksäkerhetsriskerna vid mötesolyckor på vägen. Projektet är ett utvecklingsprojekt i att åstadkomma en trafiksäker lösning med tillräckligt god framkomlighet utan att skapa omkörningsfält på hela sträckan. Parallellt med föreliggande förstudie pågår arbetet med förstudier för samma typ av åtgärder på övriga delar av väg 34 mellan Kisa och Linköping. 1.1 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Geografiskt begränsas förstudien till väg 34 mellan Rimforsa (inkl. cirkulationsplatsen) och Brokind (exkl. bron över Kinda kanal). Kartan nedan visar förstudiens geografiska avgränsning. Kartor i större skala finns i bilaga 3. Figur 1. Förstudiens geografiska omfattning 4 (17)

1.2 TIDIGARE UTREDNINGAR Väg 34 Kisa-Rimforsa har berörts i nedanstående genomförda studier: Teknisk utredning. RV 34 Kisa-Linköping. 2+1 mittseparation. 2006-10-06 [9] 1.3 BRISTER OCH PROBLEM Aktuellt avsnitt av väg 34 har relativt mycket trafik. Hastighetsbegränsningen är generellt 90 km/h på sträcka men verkliga hastigheter är i många fall högre. Vägen är relativt smal och saknar stigningsfält eller andra omkörningssträckor. Omkörning i körfält för mötande trafik innebär alltid en trafiksäkerhetsrisk. Vägen trafikeras av långsamtgående fordon såsom traktorer och jordbruksmaskiner samt i viss mån även av cykel- och mopedtrafik. Vid olyckor eller andra tillfällen när väg 34 måste stängas av i en eller båda riktningarna, saknas på vissa sträckor ett fungerande parallellvägnät som kan användas för omledning av trafiken. Detta gäller framför allt sträckan Dal-Brokind. 1.4 SYFTE Syftet med förstudien är att få fram tänkbara principlösningar samt studera genomförbarheten för dessa. Förstudien ska sen utgöra underlag för den fortsatta processen. Tänkbara principlösningar ska syfta till att minska antalet omkomna och svårt skadade i trafiken. Trafiksäkerheten ska öka och framkomligheten ska bibehållas. Huvudmålsättningen utgår ifrån att separera mötande trafik. Risken för konflikter mellan mötande trafik samt singelolyckor ska minska. Skadeföljden av olyckor ska bli mindre allvarliga jämfört med nuvarande standard. Förstudien ska även utgöra underlag för en bedömning av Länsstyrelsen om huruvida projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte enligt Miljöbalken 6 kap 4. 1.5 VÄGPLANERINGSPROCESSEN En förstudie är det första steget i Vägverkets planeringsprocess för vägåtgärder. Resultatet av förstudien utgör underlag för val av inriktning för eventuell fortsatt planering och projektering. I förstudien ges exempel på tänkbara åtgärder på en övergripande nivå. En förstudie kan följas av en vägutredning om det finns flera tänkbara lokaliseringsalternativ. Om förstudien klart visar att det bara finns ett realistiskt alternativ behövs normalt ingen vägutredning. Förstudien följs då direkt av arbetsplan där vägens detaljutformning i plan och profil projekteras. 5 (17)

2 Befintliga förhållanden 2.1 VÄG OCH TRAFIK 2.1.1 Vägens utformning och standard Vägbredden varierar mellan 8,7-9,1 meter. Skyltad hastighet är 90 km/h utom vid cirkulationsplatsen i Rimforsa, infarten till rastplats Hackelboö och Brokind som är begränsade till 70 km/h. Korsningarna mot rastplats Hackelboö och mot Brokind är utformade med vänstersvängsfält Längst sträckan ansluter 3 allmänna vägar, 3 enskilda vägar och ett stort antal fastigheter och ägovägar. Det finns 4 broar. Broarna påverkar möjligheten att bredda vägen. Vägsträckan har utrustats med sidoräcke på de sträckor där oeftergivliga hinder finns närmare än 8 meter. Viltstängsel finns uppsatt på ett 2,9 km långt parti fram till Brokind. Utmed sträckan finns sex P-fickor, tre busshållplatser och en rastplats.[9] 2.1.2 Motorfordonstrafik Inga särskilda trafikmätningar har utförts inom ramen för förstudien. Tillgänglig trafikdata är från mätningar på väg 34 utförda år 2002. På anslutande mindre vägar finns endast äldre trafikuppgifter. [10] I tabellen nedan visas den totala trafiken i antal fordon per dygn samt andelen tung trafik. Tabell 1 Årsdygnstrafik i antal fordon per dygn för år 2002 [10] Vägavsnitt ÅDT andel tung Mätår Väg 34 delen Rimforsa-väg 603 Väg 34 delen väg 603- Brokind 4500 11 % 2002 5200 10 % 2002 Tabellen nedan visar skyltade hastigheter och medelhastigheter uppmätta år 2002. Tabell 2. Hastighetsdata för olika trafikslag för år 2002 [10] Väg / gata Väg 34 delen Rimforsa-väg 603 Väg 34 delen väg 603- Brokind Skyltad hastighet Medelhastighet alla fordon Medelhastighet lastbilar Mätår 90 92 85 2002 90 93 85 2002 2.1.3 Gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafik är tillåten på hela den aktuella sträckan. Inga mätningar av gång- eller cykeltrafiken har utförts inom förstudien. Behov av att gå och cykla utmed väg 34 finns närmast tätorterna Rimforsa och Brokind. 6 (17)

I anslutning till korsningarna vid Brokind passerar en gång- och cykeltunnel under väg 34. 2.1.4 Kollektivtrafik Sträckan trafikeras av linje 540 och 546 med 17 turer per vardag och 6-9 turer per helg samt expressbussarna nr 37 och 39 med 2-3 turer per vardag.[14] Längst sträckan finns 3 hållplatser där linje 540 och 546 stannar på samtliga. Expressbussarna stannar endast på två av hållplatserna (Hamra och Brokinds gård).[9] Hållplatserna är utformade som fickor med skylt.[9] Vid Brokinds gård är busshållplatsen utformad med plattform och pendelparkering. Övriga bussfickor uppfyller ej dagens krav på utformning, bland annat med tanke på funktionshindrades behov. Hållplatserna Hamra och Brokinds gård trafikeras av mer än 20 påstigande resenärer. Statistiken visar att det är störst andel påstigande mot Linköping hållet.[9] Järnvägssträckan, Stångådalsbanan, trafikera sträckan Kisa-Linköping med 6 turer per vardag och 3-4 turer per helg. Tågstationer finns i Kisa och Rimforsa.[14] 2.1.5 Transporter med farligt gods Uppgifter om hur stor totalmängd farligt god som fraktas på våra vägar finns inte dokumenterat. På räddningsverkets hemsida finns uppgifter om en mätning som gjorts 4:e kvartalet 1998. Resultatet från den undersökningen har troligtvis ett stort mörkertal eftersom svarsfrekvensen låg endast på 56 %. Undersökningen visar att det fraktas 1000-10000 ton farligt god på väg 34. Det är övervägande transporter med brandfarliga vätskor samt några transporter med gas och frätande ämnen.[7] 2.1.6 Olyckor Information om polisrapporterade trafikolyckor har inhämtats för åren 1993-2006 för väg 34. Bilden redovisar trafikolyckor inom förstudieområdet. Endast olyckor med personskada redovisas. [12] 7 (17)

Tabell 3. Uppgifter om trafikolyckor och skadeföljd. Kod för olyckstyp inom parentes följer Vägverkets nomenklatur. [12] Nr Datum Plats Olyckstyp Skadade 1 19930209 Väg 34, Rimforsa-Brokind Avsväng (A3) Svårt 2 19930720 Väg 34, Rimforsa-Brokind Korsande kurser (K7) Svårt 3 19940709 Väg 34, Rimforsa-Brokind Övrigt (V4) Svårt 4 19940717 Väg 34, Rimforsa-Brokind Korsande kurser (K4) Svårt 5 19940723 Väg 34, Rimforsa-Brokind Singel (S1) Svårt 6 19991211 Väg 34, Rimforsa-Brokind Möte (M1) Svårt 7 20020604 Väg 34, Rimforsa-Brokind Singel (S1) Död 8 20040901 Väg 34, Rimforsa-Brokind Singel (S1) Lindrigt 9 20041107 Väg 34, Rimforsa-Brokind Singel (S0) Lindrigt 10 20060507 Väg 34, Rimforsa-Brokind Singel (S4) Svårt 11 20060823 Väg 34, Rimforsa-Brokind Upphinnande (U1) Lindrigt 12 20061112 Väg 34, Rimforsa-Brokind Singel (S0) Svårt 13 20061227 Väg 34, Rimforsa-Brokind Möte (M1) Lindrigt 2.2 MILJÖVÄRDEN Förekommande miljöintressen från Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens GIS-databaser redovisas i bilaga 1. 2.2.1 Landskapsbild Landskapet mellan Rimforsa och Brokind karaktäriseras av växlingen mellan ett småskaligt odlingslandskap, vida utblickar över Stångåns sjösystem (se figur 4), tät lövskogsvegetation på öarna samt öppna ekhagar i norr. 2.2.2 Naturvärden Väg 34 passerar genom Hackelboö naturreservat samt en sumpskog. Sumpskogen utgörs av strandskog där glasbjörk dominerar trädskiktet. Norr Hackelboö naturreservat, vid Hamra, finns ytterliggare en sumpskog på vägens östra sida. Denna sumpskog domineras av klibbal. Eklandskapet, ett riksintresse för naturmiljön, breder ut sig kring Stångåns sjösystem. Landskapet präglas av ekhagar och ekdominerade skogar och odlad mark. Riksintresset är mycket utbrett men är i huvudsak knutet till mindre värdekärnor [5]. Från Brokind och söder ut till Hamra, passerar väg 34 genom eklandskapet. 8 (17)

Figur 2. Eklandskapet strax söder om Brokind ligger i nära anslutning till Väg 34. Eklandskapet inrymmer även områden och objekt av riksintresse för kulturminnesvård och friluftsliv. Inne i området för eklandskapet, strax norr om Hamra, ligger öster om väg 34 ett [2] område med lövskog och branter vid Hamra, som är av nationellt intresse för naturvården. Norra delen av området är en nyckelbiotop bestående av aspskog med rikligt med död ved. Från Brokind och söderut passerar väg 34 Brokinds naturreservat. Reservatet [2] består flera områden runt Brokind. Öster om väg 34, nära samhället, finns en äldre ädellövskog på delvis fuktig mark med artrik svampflora. I området vid Halls berg nära Eggeby 2 km söder om Brokind växer ek och asp i delvis brant terräng. Ytterliggare att område lades till reservatet 2001 och är beläget väster om riksväg 34 vid Brokind. Det kallas Brokinds skolhage och består av ekhagmark. Reservatet ligger inom området för eklandskapet och ingår i Natura 2000 samt klassas i kommunens naturvårdsprogram som av nationellt intresse för naturvården. För stor och småvilt inom området som rör sig inom området som rör sig över större område, utgör vägen en viss barriär. Vägen och befintliga trummor kan också utgöra vandringshinder för land- och vattenlevande djur som lever i eller i anslutning till vattendrag som passerar under väg. Viltstängsel förekommer på vissa delar av sträckan. 2.2.3 Kulturhistoriska värden Brokinds herrgårdsmiljö, med ett medeltida ursprung, utgör ett riksintresse för kulturmiljön [3]. Området omfattar även gravfält från järnåldern samt del av Kinda kanal med Brokinds sluss. Från Brokind och ca 3 km söder ut passerar väg 34 genom riksintresset. Inom riksintresset finns även fasta fornlämningar [6] utmed vägen, 9 (17)

främst stensättningar. Vid Eggeby finns ett fornminne i form av ett vägmärke beläget ca 5 m från väg 34 (RAÄ Vårdsnäs 16:1) och vid Djurgården finns ett fornminne i form av en hög belägen ca 4 m inne på åkermarken (RAÄ Vårdsnäs 174:1). 2.2.4 Rekreation och friluftsliv Kinda kanal är ett riksintresse för friluftslivet. Riksintresset motiveras av vattenledens och den omgivande naturmarkens betydelse för friluftslivet [3]. Syftet är att ge dessa värden ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada den typiska natur- och kulturmiljön utmed kanalen. Kanalen sammanbinder Åsunden i söder med Roxen i norr. Från Rimforsa och till strax norr om Brokind går väg 34 i närheten av eller inne i området för riksintresset. Kinda kanal och Järnlunden har ett strandskydd om 150 m från strandlinjen. Tillgängligheten till vattenmiljöerna inbjuder till bad och fiske. Sommartid är passagerartrafiken på Kinda kanal omfattande. Vid Brokind passerar Östgötaleden, en närmare 140 mil lång vandringsled genom hela länet, väg 34. Strax söder om Brokind, inom eklandskapet, finns ett tätortsnära strövområde som består av ädellövskog, ekhagmarker och barrskog men som även inrymmer bl a ett motionsspår. Viggeby naturreservat är en halvö i sjön Järn lunden strax väster om Brokind. Naturreservatet är ett viktigt utflyktsområde med bl a tillgång till bad. Reservatet är beläget inom "eklandskapet" och har en rik flora. Vid Hamra finns en ridsportsanläggning. 2.2.5 Boendemiljö Närheten till mer samlad bebyggelse är förhållandevis liten längs sträckan förutom vid tätorterna. Ett antal bostadshus berörs av buller från trafiken på väg 34 på grund av trafikmängd och avstånd till väg. Bullernivåerna bedöms för flertalet av dessa fastigheter understiga de riktvärden Vägverket arbetar efter vid ombyggnad av befintlig väg. Översiktliga bullerberäkningar kommer att utföras i ett senare skede. Väg 34 utgör både en förutsättning och i viss mån en barriär för gång- och cykeltrafikanter som färdas längs vägen. Cyklister och fotgängare är längs vissa sträckor hänvisade till vägrenen. För att utnyttja tillgängliga parallellvägar måste väg 34 ibland korsas. Vägen utgör också en barriär för närboende som vill nå busshållplatser, besöka grannar eller andra målpunkter på andra sidan vägen. Det är heller inte ovanligt att markägare äger skiften på ömse sidor om väg 34, vilket på flera ställen fordrar passage av vägen med långsamtgående fordon. Avgashalterna bedöms vara låga inom hela förstudieområdet. 2.3 BYGGNADSTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Redovisas senare 2.4 MARKANVÄNDNING OCH BEFOLKNING Redovisas senare 10 (17)

3 Bedömning av åtgärder enligt fyrstegsprincipen Föreslagna åtgärder har analyserats fram med hjälp av fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen är en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser, minskning av vägtransportsystemets negativa effekter och utnyttja befintlig väg på ett mer effektivt sätt. De fyra stegen är: åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt, dvs. sådant som påverkar behovet av att resa och val av färdmedel. Det kan handla om t ex lokalisering av verksamheter, nyttjande av gång- och cykelstråk, kollektivtrafiknät, avgiftssystem. åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon t ex väginformatik, trafikreglering, förarutbildning. begränsade ombyggnadsåtgärder dvs. förbättringsåtgärder och ombyggnadsåtgärder i befintlig sträckning. nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder, där ofta ny mark tas i anspråk. 3.1 STEG 1, PÅVERKA TRANSPORTBEHOVET OCH VAL AV TRANSPORTSÄTT Information/påverkans åtgärder. Information till och påverkan av befolkningen i närområdet att nyttja befintlig kollektivtrafik eller cykel. Utöka kollektivtrafiken med flera turer. Ökad turtäthet för busstrafik. => Dessa åtgärder ses inte som ett rimligt alternativ ur trafiksäkerhetsperspektivet men de kan förbättra personhälsa, miljön och framkomligheten på vägen 3.2 STEG 2, EFFEKTIVARE UTNYTTJANDE AV BEFINTLIGT VÄGNÄT OCH FORDON Hastighetsnedsättning och omkörningsförbud. Sänker medelhastigheten hos motorfordon. => Dessa åtgärder ses inte som ett rimligt alternativ ur trafiksäkerhetsperspektivet eftersom sträckan är för lång. På kort sikt kan det förbättra säkerheten men öka irritationen hos dem som nyttjar vägen, främst de som använder den dagligen. 3.3 STEG 3, BEGRÄNSADE OMBYGGNADSÅTGÄRDER Mitträcke. Det minskar mötes- och omkörningsolyckorna och sänker medelhastigheten hos motorfordon => Förbättrad säkerhet och försämrad framkomlighet Breddning av befintlig väg med mitträcke och omkörningssträckor. Det minskar mötes- och omkörningsolyckorna och bibehåller medelhastigheten hos motorfordon vid tillräckligt stor andel omkörningssträckor. => Förbättrad säkerhet och bibehållen framkomlighet Förbättrade korsningsutformningar. Det minskar korsnings- och avsvängandeolyckorna samt ger förbättrad tillgänglighet för trafik från sekundära vägnätet/ parallellvägnätet samt ökar medelhastigheten. => Förbättrad säkerhet, tillgänglighet och framkomlighet 11 (17)

Förbättrade busshållplatser. Detta uppmuntrar befolkningen i område att nyttja kollektivtrafiken samtidigt som det ger ökade valmöjligheter. => Förbättrad tillgänglighet och luftkvalité på grund av färre fordon 3.4 STEG 4, NYINVESTERINGAR Inga åtgärder. En vidareutveckling av tänkbara åtgärder enligt steg 3 redovisas i kapitel 0. 4 Tänkbara åtgärder I följande kapitel beskrivs tänkbara åtgärder för att avhjälpa de brister som beskrivs i avsnitt 1.3 ovan. Beskrivningen är en inriktning för fortsatt planering och projektering och redovisar åtgärder på en översiktlig nivå. Föreslagna åtgärders genomförbarhet är inte studerade i detalj. För varje redovisat alternativ redovisas även de effekter och konsekvenser som kan uppstå på en översiktlig nivå. Illustrationer över tänkbara åtgärder finns i bilaga 3. 4.1 NOLLALTERNATIVET Inga åtgärder vidtas. 4.1.1 Trafiktekniska effekter Redovisas senare 4.1.2 Miljökonsekvenser Redovisas senare 4.2 OMBYGGNADSALTERNATIV GLES 2+1-VÄG Väg 34 förses med mitträcke längs hela den aktuella sträckan med undantag av de avsnitt där vägen går över eller under broar. Med mitträcke på broarna skulle inte den fria bredden mellan mitträcke och broräcken tillåta dispenstransporter. Vissa särskilt tunga transporter kan behöva nyttja hela brons bredd för att fördela belastningen på bästa sätt. Följande broar finns utmed sträckan: Bro över GC-väg vid cirkulationsplats i Rimforsa, längd 7 m Bro över sund söder om Hackelboö, längd 4 m Bro över sund i sjön Järnlunden vid Hamra, längd 101 m Vägport under enskild väg vid Hamra gård, bredd 4 m Bro över gång- och cykelväg vid Brokind, längd 17 m På de avsnitt där mitträcke inte kan sättas införs omkörningsförbud. För närvarande planeras inga ändringar av hastighetsbegränsningar. 12 (17)

Omkörningssträckor anläggs växelvis i båda riktningar. Mellan omkörningssträckorna kvarstår sträckor med endast ett körfält i varje riktning. Nedan redovisas typsektioner för avsnitt med ett körfält i varje riktning resp. med omkörningsfält i ena riktningen. Figur 3. Typsektion med ett körfält i varje riktning, total bredd 9,0 m Figur 4. Typsektion med omkörningsfält i ena riktningen, total bredd 12,25 m Sektionerna är smalare än vid traditionell 2+1-väg, men kommer ändå att kräva breddning av befintligt vägområde. Breddningen innebär på vissa sträckor sprängning av berg, fyll i djupa slänter eller förlängning av trummor under vägen. Befintliga räcken (mestadels rörräcken) kommer om möjligt att behöva flyttas ut eller annars ersättas av nya räcken. 13 (17)

Figur 5. Befintliga rörräcken samt utblick över sjön Järnlunden, norr om Rimforsa Befintliga viltstängsel kvarstår eller flyttas ut vid breddningar. Inga nya sträckor med viltstängsel föreslås. Omkörningssträckorna placeras jämt fördelade i de båda körriktningarna och förläggs till platser där de bäst ökar framkomligheten. Placeringen kan t.ex. vara direkt efter korsningar med trafikerade vägar. Hänsyn har även tagits till byggnadstekniska förutsättningar. Första omkörningssträckan placeras i norrgående riktning ut från Rimforsa. Avståndet mellan cirkulationsplatsen och bron över Järnlunden begränsar längden till c:a 800 m. På sträckan Dal-Brokind saknas möjlighet att leda om trafiken till parallellvägnät. Hela denna sträcka breddas till 12,25 m och får tre omkörningssträckor med längden 1100-1300 m. Avståndet mellan två omkörningsfält i samma riktning kan som mest bli drygt 5 km. Långsamtgående fordon samt gång- och cykeltrafik kommer även i fortsättningen av tillåtas utmed sträckan. Möjligheten till att köra av vägen kommer att utökas med parkeringsfickor på de delar som annars kommer att sakna omkörningsmöjligheter. Detta är särskilt viktigt vid fordonshaverier. Ungefär 1 parkeringsficka varannan kilometer enfältsväg föreslås. Vissa hållplatser kan komma att flyttas för att få ett bättre upptagningsområde eller mer trafiksäker placering. Hållplatserna Hamra och Brokinds gård har fler än 20 påstigande per dag. Dessa hållplatser föreslås att anpassas för funktionshindrade genom plattform med högt kantstöd et.c. Korsningar med allmänna vägar eller enskilda vägar med relativt mycket trafik föreslås få en högre standard med vänstersvängsfält, där sådana saknas. Övriga anslutningar ses över vad gäller trafiksäkerhet eller tas bort. För att förbättra möjligheterna till omledning av trafiken vid olyckor eller underhållsarbeten kommer parallellvägnätet att ses över och eventuellt förbättras. Cyklande kommer i första hand att hänvisas till parallellvägar med hjälp av ny cykelvägvisning. Vid busshållplatser görs korta öppningar i mitträcket för att ge möjlighet för gående att korsa vägen. Korta gångbanor kan komma att behöva byggas ut vid vissa busshållplatser, som inte ligger intill anslutande vägar. Illustrationer på tänkbara åtgärder finns i bilaga 3. 14 (17)

4.2.1 Trafiktekniska effekter Redovisas senare 4.2.2 Miljökonsekvenser Redovisas senare 4.2.3 Kostnader Total investeringskostnad samt driftskostnad redovisas i ett senare skede. Den totala investeringskostnaden inkluderar anläggningskostnaden och projektering för tänkbara åtgärder. I förstudieskedet är kostnaderna mycket översiktliga. Enligt tidigare kalkyler beräknas projektet i sin helhet (Kisa-Linköping) kosta c:a 100-150 mnkr. 4.2.4 Effekter Nedan kommer i ett senare skede en bedömning göras utifrån Vägverkets effektprofil som indikerar olika grader av positiva och negativa konsekvenser för en åtgärd. Ett antal faktorer beaktas inom kategorierna tillgänglighet, transportkvalitet, säker trafik, god miljö, positiv regional tillväxt och jämställt tranportsystem. Dessa kategorier återfinns i de transportpolitiska målen, vilka fastslagits i regeringens proposition. 4.3 ALTERNATIV SOM BEAKTATS I ETT TIDIGARE SKEDE Nedan sammanfattas de alternativ som har utretts tidigare men senare befunnits mindre lämpliga. 4.3.1 Gles 2+1-väg från teknisk utredning Den största skillnaden mot förstudiens tänkbara åtgärder är att den tekniska utredningen redovisar betydligt fler men samtidigt kortare omkörningssträckor. Generellt föreslås omkörningssträckor med en längd på 700 m. Dessa har i förstudien ansetts för korta för att ge god framkomlighet. Många korta omkörningssträckor påverkar även entreprenadkostnaden negativt, jämfört med färre men längre omkörningssträckor. 15 (17)

5 Samrådsprocessen I samband med föreliggande förstudie planeras samrådsmöten med allmänheten, där samrådshandlingen kommer att presenteras och synpunkter från allmänheten kommer att inhämtas. Linköpings och Kinda kommuner har en aktiv roll i förstudien genom att kommunernas representanter har beretts möjlighet att deltaga vid projekteringsmöten. För projektet har en referensgrupp bildats bestående av representanter från Länsstyrelsen, Linköpings och Kinda kommuner, Räddningstjänsten i Linköping och Kinda, Polisen i Linköping och Kinda, Ambulans (Ulfab) och Östgötatrafiken. Samrådshandlingen fanns färdig 2007-04-16 och har funnits tillgänglig på Vägverkets hemsida samt kunnat beställas från Vägverket. 5.1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE En sammanställning av inkomna synpunkter kommer att redovisas nedan. 6 Beslut om betydande miljöpåverkan Redovisas senare. 7 Förslag till fortsatt arbete/beslut Redovisas senare. 16 (17)

8 Referenser 1. Kinda kommun, 2004. Översiktsplan. 2. Linköping kommun, 2003. Linköpings kommuns naturvårdsprogram. 3. Linköpings kommun, 1998. Linköpings översiktsplan. 4. Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1983. Natur Kultur miljöer i Östergötland, Naturvårdsplan och Kulturminnesprogram. 5. Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2006. Eklänet Östergötland naturinventering av ekmiljöer. Rapport 2006:10 6. Riksantikvarieämbetet, digital information via kulturmiljöserver för aktuellt objekt. 7. Räddningsverkets hemsida, 2007. Flöde om farligt gods 4:e kvartalet 1998. 8. SLU, Våtmarksinventeringen. Data hämtat från databas på http://wwwvmi.slu.se/vmi/ 2007-04-02 9. Vägverket Konsult, 2006. Teknisk utredning. RV 34 Kisa-Linköping. 2+1 mittseparation. 2006-10-06 10. Vägverket Trafikmätningsdata, 2007. Statistik från databas på http://gis.vv.se/tikk/ 2007-04-02 11. Vägverket, 2004. Vägar och gators utformning, VGU. 12. Vägverket, 2007. Trafikolyckor utdrag ur STRADA utlämnat av Eva Falkmar 2007-03-29 13. Ängs- och betesmarksinventeringen 2002-2004. Data hämtat från databas på http://www-sjv.se/tuva/ 2007-04-02 14. Östgötatrafiken, 2007. 17 (17)

BILAGA 2 KARTA UR ÖVERSIKTSPLAN FÖR LINKÖPINGS KOMMUN Redovisas senare 1

BILAGA 4 LÄNSSTYRELSENS YTTRANDE OCH BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Behandlas senare 1

Vägverket Region Sydöst 551 91 Jönköping Besöksadress: Kaserngatan 10, Jönköping www.vv.se vagverket.jon@vv.se Telefon: 0771-119 119 Texttelefon: 0243-750 90 Fax: 036-16 16 18