PM Omledningsvägar för E22 Kalmar-Västervik, delen Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län Projektnummer: V

Transkript

1 PM Omledningsvägar för E22 Kalmar-Västervik, delen Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län Projektnummer: V

2 Dokumenttitel: PM Omledningsvägar Skapat av: Jens Thuresson Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Ärendenummer: [Ärendenummer] Projektnummer: V Version: 0.1 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mikael Hårrskog Uppdragsansvarig: Jens Thuresson Tryck: ÅF

3 Innehåll 1 BAKGRUND Syfte och mål Avgränsningar FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALTERNATIVGENERERING Alternativ Kollektivtrafik Trafiksäkerhet Transport av farligt gods och dispenstrafik Alternativ Kollektivtrafik Trafiksäkerhet Transport av farligt gods och dispenstrafik Övrigt Alternativ Kollektivtrafik Trafiksäkerhet Transport av farligt gods och dispenstrafik Övrigt Alternativ Kollektivtrafik Trafiksäkerhet Transport av farligt gods och dispenstrafik Sammanfattning av alternativen UTVÄRDERING AV ALTERNATIV OCH SLUTSATS KÄLLOR... 16

4 4

5 1 Bakgrund E22 utgör en förbindelse från sydvästra Skåne, vidare via Blekinge och Kalmar län och norrut till Norrköping. Vägen är utpekad som riksintresse och ingår i det nationella stamvägnätet som riksdagen fastställt. E22 är även utpekad av EU som en förbindelse av särskild internationell betydelse mellan Skåne, Blekinge och ostkusten vidare norrut (det så kallade TEN-T vägnätet). I detta PM kommer E22-etappen Gladhammar Verkebäck studeras vidare med fokus på omledningsvägar. Omledning innebär att trafiken måste tillfälligt ledas om via en annan vägsträcka än den ursprungliga. Det kan finnas flera anledningar såsom exempelvis att det inträffat en olycka eller för att säkerställa arbetsplatssäkerheten vid ett underhållsarbete på vägen. Aktuell vägsträcka planeras att byggas ut till en mötesfri väg med omkörningsmöjlighet, 2+1-väg, vilket betyder att aktuell sträcka kan bli extra känslig för störningar och stopp. Således finns det alltså ett behov av att studera omledningsvägar för att säkerställa framkomligheten vid en oönskad händelse eller underhållsarbete. Riktlinjen Omledning av trafik, TDOK2011:181, utgör grunden för delar av upplägget i PM:et. 1.1 Syfte och mål Syftet med detta PM är att det vid en störning eller stopp på aktuell etapp på E22 ska finns en beredskap på hur det kan hanteras för att trafiken trots den oönskade händelsen ska ha fortsatt framkomlighet. Det är inte givet att framkomligheten kommer vara bevarad, utan störningen kommer med största sannolikhet även innebära att resvägen blir längre tidsmässigt. Målet är att utreda vilka möjliga omledningsvägar som finns, samt dess lämplighet, då en störning eller ett stopp uppkommer på aktuellt vägavsnitt på E Avgränsningar Omledningsvägarna som studeras är begränsade till det statliga vägnätet. Enskilda vägar har således inte tagits i beaktande och det gäller även de enskilda vägar som får statsbidrag. De minsta acceptabla vägarna har också avgränsats till att gälla de tresiffriga. 2 Förutsättningar och alternativgenerering När underhållsarbete ska utföras eller en oönskad händelse såsom exempelvis en olycka eller ett stopp inträffar är det viktigt att ha en beredskap för att skapa framkomlighet för trafiken antingen på aktuell E22-sträcka och/eller med hjälp av alternativa vägar. Beroende på händelse kan det finnas flera lämpliga omledningsalternativ för trafiken i ena eller båda körriktningarna. För att få en fortsatt acceptabel framkomlighet kan de olika riktningarna delas upp på olika omledningssträckor för att på så vis fördela trafiken på vägar som inte är anpassade efter ett högre trafikflöde. Utifrån de givna avgränsningarna i avsnitt 1.2 har det kunnat genereras fram fyra olika lämpliga alternativ för omledning. Beroende på vart störningen inträffat finns det olika möjliga omledningsmöjligheterenligt figuren nedan. Om det uppstår en störning som inträffar mellan Lunds by (korsningen mellan E22 och väg 792/väg 790) och Hyttan (korsningen E22/väg 40) finns det tre möjliga omledningsmöjligheter som nedan illustreras som alternativ 1-3. Motsvarande resonemang gäller fram till korsningen mellan E22 och väg 795. Öster om korsningen finns dessutom en möjlighet att leda om trafiken enligt alternativ 4. 5

6 Generellt för det aktuella omledningsvägarna gäller att det inte finns några inskränkningar på den fria höjden enligt NVDB (Nationella vägdatabasen). Kalmar länstrafik, KLT, har tillfrågats angående deras inställning vid en oönskad händelse eller underhållsarbete utan att svar erhållits. Det finns en möjlighet att KLT väljer att ställa in en eller flera turer då något av det ovanstående inträffar därav bör förnyad kontakt tas i kommande utredningsskede. Figur 1. Översiktsiktskarta för samtliga utredda alternativ. En omledning av trafiken från E22 till alternativa vägar kommer innebära ökade störningar i form av buller och vibrationer samt högre halter av luftföroreningar. Störningarna är tillfälliga och varar under den tiden då omledning av trafiken är nödvändig. Detta bedöms inte medföra någon bestående negativ inverkan på människors hälsa. 6

7 2.1 Alternativ 1 En omledning via vägarna 790, 793 och 807 har en total längd på cirka 20 km. Vägarna är vanliga vägar med ett körfält i vardera riktning utan mittseparering. Väg 790, som endast har ett körfält, har till största delen en vägbredd upp till 3,5 meter, på en kortare sträcka är vägbredden mellan 3,6 och 6,5 meter. Vägarna 793 och 807 har vägbredder mellan 3,6 och 6,5 meter, i orterna Gunnebo och Verkebäck förekommer även bredare sektioner med vägbredder mellan 6,6 och 9,5 meter. Omledningsalternativet har högsta bärighetsklass (BK1) på hela sträckan. På hela väg 790 är slitlagret grus. Slitlagret på väg 793 är oljegrus fram till strax två kilometer söder om Gunnebo, därifrån och vidare ut till E22, via väg 807, är vägarna asfalterade. Hastigheten på omledningsvägarna är 70 km/h, förutom i orterna Gunnebo och Verkebäck där gällande hastighetsbegränsning är 50 km/h. I korsningen Västrumsvägen/Centrumvägen i Gunnebo är gällande hastighet nersatt till 30 km/h. På Verkebäcksvägen i Verkebäck finns korsande järnvägsspår där plankorsningen regleras med bommar. Samlad bebyggelse finns utmed båda sidor av Västrumsvägen och Verkebäcksvägen. Gunneboskolan ligger cirka 150 meter från Västrumsvägen. Utöver det finns enstaka bebyggelse på flertalet ställen utmed omledningsvägarna. Inga lekplatser finns utmed omledningsvägarna. Årsmedeldygnstrafiken för fordon och lastbilar på omledningsvägarna redovisas i figur 2. Figur 2. Trafikvolymer för alternativ Kollektivtrafik Genom att den aktuella omledningssträckan används innebär det att 6 stycken hållplatser på E22 inte blir trafikerade av kollektivtrafiken. På väg 793 finns 4 stycken hållplatser som kan användas vid omledning Trafiksäkerhet På Västrumsvägen finns två korsande gång- och cykelvägar. För att få ner hastigheten vid dessa korsningspunkter har fysiska hastighetsdämpande åtgärder, i form av sidoförskjutningar, byggts. 7

8 I Gunnebo, längs norra sidan av Västrumsvägen, finns en separerad gång- och cykelväg som sträcker sig från strax norr om korsningen Centrumvägen/Västrumsvägen och vidare upp mot E22. I övrigt saknas separerade gång- och cykelvägar vilket gör att oskyddade trafikanter hänvisas till vägrenar och trottoarer i den mån sådana finns. Längs hela sträckan finns flera anslutande vägar samt utfarter Transport av farligt gods och dispenstrafik Omledningsvägarna är inte rekommenderade vägar av transport av farligt gods. Tvära kurvor förekommer på omledningsvägnätet. På väg 793 finns en överfart vid sjön Närten i södra delen av Gunnebo. På väg 807 finns en underfart i samband med korsning av järnväg och en överfart vid Verkebäcksån, se figur 3. Den fria höjden vid underfarten är 4,5 meter. Bron ägs och förvaltas av Förvaltnings AB Smålandsbanan. Figur 3. Planskild korsning mellan väg 807 och järnväg. 8

9 2.2 Alternativ 2 En omledning via vägarna 792, 788 och 782 har en total längd på cirka 16 km. Väg 782 har ett körfält i vardera riktning utan mittseparering. Övriga två omledningsvägar har till största delen bara ett körfält. Vägarna 788 och 782 har vägbredder mellan 3,6 och 6,5 meter. Även väg 792 har vägbredder mellan 3,6 och 6,5 meter, men genom Lunds by är vägbredden upp till 3,5 meter. Omledningsalternativet har högsta bärighetsklass (BK1) på hela sträckan. Väg 792 är asfaltsbelagd, likaså väg 788 fram till strax norr om Fårhult, därefter är vägens slitlager oljegrus. Vid Dröpshult är vägen igen asfalterad och är det även på väg 782. Generellt är hastighetsbegränsningen på omledningsvägarna 70 km/h. Genom Lunds by är gällande hastighet 30 km/h och på väg 788 genom byn Fårhult 50 km/h. Strax norr om Fårhult finns korsande järnvägsspår utan bommar. Mindre grupper av samlad bebyggelse finns bland annat vid Lunds by, Dröpshult och Fårhult. Utöver det finns enstaka bebyggelse på flertalet ställen utmed omledningsvägarna. Inga skolor eller lekplatser finns utmed omledningsvägarna. Årsmedeldygnstrafiken för fordon och lastbilar på omledningsvägarna redovisas i figur 4. Figur 4. Trafikvolymer för alternativ Kollektivtrafik Genom att den aktuella omledningssträckan används innebär det att 7 stycken hållplatser på E22 inte blir trafikerade av kollektivtrafiken. På väg 782 finns det 4 stycken hållplatser som kan användas vid en omledning av trafiken. 9

10 2.2.2 Trafiksäkerhet Omledningsalternativet saknar säkra gång- och cykelalternativ för oskyddade trafikanter. Längs hela sträckan finns flera anslutande vägar samt utfarter Transport av farligt gods och dispenstrafik Omledningsvägarna är inte rekommenderade vägar av transport av farligt gods. I Lunds by ligger bebyggelsen precis intill vägen. Inga över- eller underfarter finns på omledningsvägnätet i detta alternativ. Längs väg 788, vid Dröpshult, samt norr om korsningen med riksväg 40 finns alléer. Tvära kurvor förekommer på omledningsvägnätet Övrigt Lunds by är klassat som byggnadsminne vilket innebär att ingrepp i bymiljön kräver tillstånd från länsstyrelsen. Det innebär att större delen av byggnaderna ska vårdas och underhållas så att det kulturhistoriska värdet består samt att området kring byggnaderna inte får förändras utan tillstånd från länsstyrelsen. 10

11 2.3 Alternativ 3 En omledning via vägarna 792 och riksväg 40 har en total längd på ungefär 2,8 km. Riksväg 40 har ett körfält i vardera riktning utan mittseparering och med en vägbredd mellan 6,6 och 9,5 meter. Väg 792 har vägbredder mellan 3,6 och 6,5 meter, men genom Lunds by är vägbredden upp till 3,5 meter. Väg 792 har till största delen av sträckan bara ett körfält. Omledningsalternativet har högsta bärighetsklass (BK1) på hela sträckan. Båda vägarna är asfalterade. På riksväg 40 är gällande hastighet 90 km/h, närmast korsningen med E22 är hastigheten 70 km/h och 50 km/h på en kortare sträcka. Hastighetsbegränsningen på väg 792 är 70 km/h förutom genom Lunds by där gällande hastighet är 30 km/h. En mindre grupp av samlad bebyggelse finns vid Lunds by, i övrigt finns enstaka bebyggelse bara på några få ställen utmed omledningsvägarna. Inga skolor eller lekplatser finns utmed omledningsvägarna. Årsmedeldygnstrafiken för fordon och lastbilar på omledningsvägarna redovisas i figur 5. Figur 5. Trafikvolymer för alternativ Kollektivtrafik Genom att den aktuella omledningssträckan används innebär det att 3 stycken hållplatser på E22 inte blir trafikerade av kollektivtrafiken. På riksväg 40 finns det 2 stycken hållplatser som kan användas vid en omledning av trafiken Trafiksäkerhet Omledningsalternativet saknar säkra gång- och cykelalternativ för oskyddade trafikanter. Längs hela sträckan finns flera anslutande vägar samt utfarter. 11

12 2.3.3 Transport av farligt gods och dispenstrafik Riksväg 40 är rekommenderad som primär transportväg för farligt gods. I Lunds by ligger bebyggelsen precis intill vägen. Inga över- eller underfarter finns på omledningsvägnätet i detta alternativ. Tvära kurvor förekommer på väg Övrigt Lunds by är klassat som byggnadsminne vilket innebär att ingrepp i bymiljön kräver tillstånd från länsstyrelsen. Det innebär att större delen av byggnaderna ska vårdas och underhållas så att det kulturhistoriska värdet består samt att området kring byggnaderna inte får förändras utan tillstånd från länsstyrelsen. 12

13 2.4 Alternativ 4 Alternativet innebär en omledning via vägarna 795, 797 och 807 som en total längd på cirka 5,8 km. Väg 807 är en vanlig väg med ett körfält i vardera riktning utan mittseparering. Vägbredden är mellan 3,6 och 9,5 meter. Väg 795 och 797 har endast ett körfält, vägbredden är upp till 3,5 meter. Omledningsalternativet har högsta bärighetsklass (BK1) på hela sträckan. Slitlagret är till största delen grus på väg 795, förutom en kortare sträcka av oljegrus vid korsningen med järnvägen. Grus är också slitlagret på väg 797 fram till Verkebäck, därifrån och vidare ut till E22 via väg 807 är asfalterad. Hastigheten på vägarna är 70 km/h förutom i Verkebäck där gällande hastighetsbegränsning är 50 km/h. På väg 797 finns en sträcka där hastighetsbegränsningen är 30 km/h. På Valstadsvägen och Verkebäcksvägen i Verkebäck finns korsande järnvägsspår, de två plankorsningarna regleras med bommar. Samlad bebyggelse finns framförallt utmed ena sidan av både Valstadsvägen och Verkebäcksvägen. Utöver det finns enstaka bebyggelse på några ställen utmed omledningsvägarna. Inga skolor eller lekplatser finns utmed omledningsvägarna. Årsmedeldygnstrafiken för fordon och lastbilar på omledningsvägarna redovisas i figur 6. Figur 6. Trafikvolymer för alternativ Kollektivtrafik Genom att den aktuella omledningssträckan används innebär det att 2 stycken hållplatser på E22 inte blir trafikerade av kollektivtrafiken. På aktuell omledningsväg finns det inga hållplatser som kan användas vid en omledning av trafiken. 13

14 2.4.2 Trafiksäkerhet Omledningsalternativet saknar säkra gång- och cykelalternativ för oskyddade trafikanter. Längs hela sträckan finns flera anslutande vägar samt utfarter Transport av farligt gods och dispenstrafik Omledningsvägarna är inte rekommenderade vägar av transport av farligt gods. Det finns en överfart på väg 795 över Vågnarens utlopp. På väg 797 finns en underfart under bron över Marens utlopp och järnväg vid Verkebäck. På väg 807 finns en underfart i samband med korsning av järnväg och en överfart vid Verkebäcksån. Den fria höjden vid underfarten är 4,5 meter, bron ägs och förvaltas av Förvaltnings AB Smålandsbanan. Alléer finns både på väg 795 och 797. Tvära kurvor förekommer på omledningsvägnätet. 2.5 Sammanfattning av alternativen Vägbredd (meter) Alt 1 <3,5 9,5 Alt 2 <3,5 6,5 Slitlager Grus, oljegrus, asfalt Oljegrus, asfalt Hastighet (km/h) 30, 50, 70 30, 50, 70 Alt 3 <3,5 9,5 Asfalt 30, 50, 70 Alt 4 <3,5 9,5 Grus, oljegrus, asfalt 30, 50, 70 ÅDT fordon, ÅDT lastbilar fordon, 5-80 lastbilar fordon, 5-30 lastbilar fordon, lastbilar fordon, 0-30 lastbilar Rek. väg för farligt gods Restidsförlängningsfaktor* Nej 6,5 Nej 1,75 Delvis 2,5 Nej 2,75 * Faktorn räknas ut av tiden det tar att köra omledningsalternativet dividerat med tiden det tar att köra motsvarande ursprunglig sträcka. Beräkning av restid har skett genom vägbeskrivning på 14

15 3 Utvärdering av alternativ och slutsats En utvärdering av ovanstående alternativ visar att det är tveksamt om större delen av trafiken kan ledas om på de alternativa vägnäten med tanke på vilket trafikflöde som vanligtvis råder. Kan det accepteras en längre omledningsväg utanför det studerade område kan det vara en möjlighet som då också troligen kommer att innebära en längre tidsförlängning. I den kommande utredningen bör det därför övervägas vid ett nysträckningsalternativ av E22 om det kan vara ett alternativ att behålla sträckningen mellan Gladhammar och Hyttan. Om en upprustning av befintlig E22-sträcka blir aktuellt bör utformningen bli på sådant vis att det finns möjlighet till omledning, antingen genom att ett körfält kan stängas av och/eller att någon omledningssträcka upprustas för att möjliggöra omledning. 15

16 4 Källor Kalmar länstrafik (2013), Landsbygdsbussar, Nationell vägdatabas (2012), Befintliga vägar och cykelvägar, Trafikverket (2013) Omledning av trafik, TDOK2011:181, Trafikverket (2013), BaTMan Bro och tunnel management, Trafikverket (2013), Trafikflödeskarta (årsmedeldygnstrafik), Eniro (2013), Vägbeskrivning, 16

17