1. Nordiska råvaror 2. Äta efter årstiderna 3. Maskinerna 4. Transportsträcka 5. Fler ägg - mindre biff 6. Smak av Norden 7. Ny nordisk matkultur 8. Laga ny nordisk mat 9. Luncher och barns favoriträtter 10. Känner du till råvaran? 11. Daglig diet efter kostråd i Ny Nordisk Vardagsmat 12. Den nordiska sötman 13. Ät med alla sinnen 14. Skapa en läcker isglass 15. Ett äpples resedagbok 16. Från eld till mikrovågsugn 17. Potatissortering 18. Från brist och fysiskt arbete - till överflöd och musarm 19. Har du fått dina 30 minuter? 1 Maj-Britt Berndtsson 2012
1. Nordiska råvaror A) På bordet ligger ett urval nordiska råvaror. Känner du igen ingredienserna på bordet? Börja med att kategorisera dem i Råvarulabb: grönsaker, rotfrukter, frukt och bär, spannmål och nötter, örter och svamp, ägg/mjölk, fisk/kött. Ni ska nu namnge ingredienserna (ni kan få hjälp i Råvarulabb). Gör en lista som den nedan. Ta bilder av råvarorna och klistra in: B) Råvarorna används i olika rätter. Ni ska föreslå vad de olika råvarorna kan användas till. Diskutera era idéer och skapa om möjligt en av rätterna. 2 Maj-Britt Berndtsson 2012
2. Äta efter årstiderna A) De nordiska grönsakerna, frukterna och örterna växer långsamt och kallt. Det ger dem tid att utveckla en särskilt god smak. Vi bör äta säsongens råvaror i stället för att importera från länder långt borta, så vi inte belastar miljön med energi för transporter. Ni ska hitta skördesäsongen för de skandinaviska ingredienserna i Råvarulabb. Sätt in dem i en årlig cykel (tidsschema). B) Många grödor kan förvaras i flera månader om de förvaras på rätt sätt. Studera hur potatis, morötter, kål och äpplen ska lagras. C) På vintern i Skandinavien kan man bara odla gurka, sallad och tomat i uppvärmda växthus. (Eller så transporteras de tusentals kilometer för att komma hit.) Ni ska göra en vintersallad utan sallad, tomat och gurka. Ni måste välja mellan vintergrönsaker, nötter och bär som din lärare har lagt fram. Hitta information om dina råvaror i Råvarulabb. Färska örter kan ersättas med pesto eller örtsalt, som lagras i burkar från sommaren. Se till exempel om Nordisk mat under 100 år: 2010-talet Örter och grönt. 3 Maj-Britt Berndtsson 2012
Recept på pesto: 2 knippen färska örter mixas i en matberedare med 2 koppar kallpressad rapsolja, salt och 3 matskedar äppelvinäger, lägg i små burkar och frys (man kan också lägga till nötter och vitlök). Recept på örtsalt: 2 knippen färska örter körs i matberedare med 2 koppar grovt salt, lägg detta att torka och förvara sedan i glasburk (man kan också lägga till fläderblommor i blandningen). 4 Maj-Britt Berndtsson 2012
3. Maskinerna A) När elen kom till i köket, var det många processer i matlagningen som blev enklare. Har ni följt tidslinjen för Nordisk mat under 100 år, har ni sett hur kyl och frys kom in i köket på 1950-talet. Det har kommit många nya apparater sedan 1950-talet. Några av de nya maskinerna står tyvärr bara i skåpen och blir aldrig använda. Kolla om du har någon av följande apparater hemma: Ismaskin Råsaftcentrifug Matberedare Mixer Minihackare Stavmixer Ta också reda på när denna apparat användes senast, och varför den kanske inte används så ofta. B) Om maskinerna inte används så ofta, så drar de inte energi heller. Men när de användes gick det åt både energi och råvaror. Ni ska använda en av apparaterna och göra en efterrätt. Recept får du av din lärare. 5 Maj-Britt Berndtsson 2012
C) Titta i dessa filmklipp om Nordisk mat under 100 år och försök hitta den utrustning som användes: 1900-1949: Lunchlådan - han sitter i ett kök och berättar. Vad kan ni se i bakgrunden? 1950-talet: Män på matkurs 1960- och 70-talen: Kvinnor vill till städerna 80-talet: Hemkunskap 6 Maj-Britt Berndtsson 2012
4. Transportsträcka A) Transportsträcka anger sträckan som maten transporteras från producent till konsument. Transport över långa sträckor är både energikrävande och ger miljöpåverkan av CO 2 -utsläpp. Nordiska råvaror har kort väg att åka från jord till bord. Ni ska undersöka var frukten i snabbköpet kommer från (Hitta produktionslandet med Google Earth och zooma in) Lastbil: 1000 kg CO 2 per ton per km Flyg: 0,4 kg CO 2 per ton per km Frakt: 0,01 kg CO 2 per ton per km 7 Maj-Britt Berndtsson 2012
B) Råvaror med lågt livsmedelsavstånd kan mycket väl ha varit energiintensiva på andra sätt, till exempel om de är odlade i uppvärmda växthus eller frysta. Ni ska avgöra om det är säsong för den nordiska frukten ni hittade i snabbköpet (några av frukterna kan ni läsa om i Råvarulabb). C) Rabarbersäsongen är i april-juni och augusti-oktober i norr. Diskutera vad ni ska göra med detta recept på rabarberpaj i januari om ni är livsmedelsavståndsmedvetna: http://www.tasteline.com/recept/knackig_rabarberpaj_2 Säsongen för övriga nordiska frukter och bär kan hittas i Råvarulabb. Frukt och grönsaker som odlas på friland (eller i växthus som inte är uppvärmt), är det säsong för när de är mogna. 8 Maj-Britt Berndtsson 2012
5. Mer ägg - mindre biff A) En av rekommendationerna från den danska organisationen Ny Nordisk Hverdagsmad (NNH) är att vi bör äta mindre kött. Skälet är att vi måste minska den höga konsumtionen av nötkött som har en hög energi- och resursförbrukning och välja mer hållbara proteinkällor. Det rekommenderas därför att vi ska äta mer baljväxter och ekologiska ägg. Hur mycket äggröra kan göras som motsvarar en hamburgare på 100 gram när vi räknar på detta utifrån miljöpåverkan? Du kan se siffrorna för råvarorna i Klimatpyramiden. Använd siffrorna och beräkna mängden äggröra. Ladda ner Klimatkokboken och slå upp sidan 11 http://www.fvm.dk/klimakogebog_2009.aspx?id=42586 Laga mat och ställ upp rätterna bredvid varandra så skillnaden syns. (Kom ihåg att ta bilder av dem.) Börja med att väga ett ägg och ta reda på hur många ägg som ska användas. (Det kan mycket väl vara så att ni ska vara många för att göra detta.) 9 Maj-Britt Berndtsson 2012
Recept: 1 portion äggröra Pisk 2 egg godt med 2 ss. kaldt vann. Smelt 1 tsk. smør på Först vispar ni 2 ägg med 2 msk kallt vatten. Därefter smälter ni 1 tsk smör på svag värme i en kastrull och häll sedan äggsmeten i den. För hela tiden långsamt den stelnade äggmassan på botten till sidan av kastrullen. När ni kan se att all äggsmeten har stelnat är äggröran klar. Ta bort kastrullen från värmen. Skriv också en ut Klimatpyramiden och sätt den på kylskåpet: http://www.dr.dk/undervisning_flash/klima/co2_pyramide_low.pdf B) Äggröra kan smaksättas med olika örter och grönsaker efter säsong. Under sommaren finns det många färska örter att välja mellan. På vintern måste man ta dessa ur förrådet, till exempel lövtunna smörrostade morotsskivor eller hemlagad pesto från sommarskörden. Ni ska nu välja tillbehör till äggröran. Ta bilder av er rätt, smaka av och beskriv den i några få ord. 10 Maj-Britt Berndtsson 2012
C) Samla alla bilder och beskrivningar i en liten kokbok, till exempel i en online-tankekarta. D) Testa hur mycket CO 2 det är i dina inköp: Du kan testa hur mycket ett inköp i snabbköpet kostar i CO 2. Spela spelet här: http://www.dr.dk/skole/spil_fakta/spil/klimasuper/test_dit_co_ koeb.htm 11 Maj-Britt Berndtsson 2012
6. Smak av Norden A) De flesta nordiska ingredienser känner ni till, men det finns förmodligen några som är nya för er. Råvarorna väljs från Råvarulabb där ni kan hitta mer information om dem. Ni ska undersöka de olika nordiska råvarorna som er lärare lagt fram och beskriva dem via: Synsinnet: färg, form, storlek Luktsinnet: doft Smak: smak *) (Lek med grundsmakerna i Smaklökarna) Känsel: munkänsla (mjuk-hård-knaprig-hal ) Hörsel: ljudet när du tuggar (t ex t ex om det knastrar) (Några av ingredienserna kan ätas råa, andra ska ni laga mat efter recept som ni får av läraren.) *) Ni kan använda ord som dessa: Grundsmak: sött, surt, salt, beskt, umami Konsistens: mjuk, kryddig, kornigt, krämig, krispig Doft: frisk, söt, sur, smaklös, kryddig Smakstyrka: mycket mild, mild, medium, stark, mycket stark 12 Maj-Britt Berndtsson 2012
B) Kan du känna skillnaden i smak? Försök att jämföra danskodlade frilandstomater och utländska tomater. Beskriv tomaten: färg, form, storlek, doft, Skär tomat och beskriva tomatköttets färg och doft Smaka på tomaten och beskriv smak, konsistens, smakstyrka Lyssna på tomaten och beskriv det ljud som uppstår när du knackar på den med nageln och ljudet när du tar en tugga. (Källa: Smagens Dag 2011, Kirsten Marie Pedersen og Hanne Birkum Petersen) 13 Maj-Britt Berndtsson 2012
7. Ny nordisk matkultur A) I förslaget till måltidsstruktur i Ny nordisk vardagsmat tänker man att det till middagen serveras en huvudrätt tillsammans med antingen en dessert eller en förrätt. Huvudrätterna i middagen under en period av två veckor 1 vegetarisk dag 1 kött eller fisksoppedag 1 vegetarisk soppdag 7 köttdagar (varannan dag) 1 dag rågbröd med fisk eller kött 3 fiskdagar Gör en måltidsplanering med denna struktur för de kommande 14 dagarna. Använd Råvarulabb och Smaklökarna och välj bland de nordiska ingredienserna. 14 Maj-Britt Berndtsson 2012
B) Det går snabbt och är enkelt att köpa maten och undvika matavfall när måltiderna är planerade. Skapa en trevlig 14-dagarsmeny, helst med bilder. Recept kan hämtas här till exempel: http://vardag.nu/ 15 Maj-Britt Berndtsson 2012
8. Laga ny nordisk vardagsmat A) Principerna för den nya nordiska maten 1. Mer frukt och grönsaker varje dag (mycket mer: bär, kål, rotfrukter, baljväxter, potatis och örter) 2. Mer fullkorn - särskilt havre, råg och korn 3. Mer mat från hav och sjöar 4. Kött av högre kvalitet, men mindre av det 5. Mer mat från de vilda landskapen 6. Välj ekologiskt när du kan 7. Undvik livsmedelstillsatser 8. Fler säsongsanpassade måltider 9. Mer husmanskost 10. Kasta mindre mat 16 Maj-Britt Berndtsson 2012
Fråga din lärare vilken rätt ni ska göra, det beror på säsong, ekonomi och hur lång tid ni har på er: 1) Potatissoppa med stenbitsrom och Crème fraiche 2) Spetskålsallad med kallrökt lax och mormors dressing 3) Köttbullar med potatis, lök och libbsticka 4) Sötsur lammfrikassé med bönor och färsk lök 5) Kycklingbuljong med majs och kirskål 6) Rödbetstartar med stekt kycklinglever och äpple 7) Sill med spenat och päron-vitkålssallad 8) Fiskkakor med grov remouladsås 9) Krämig majs med örter och bacon Du hittar recepten här: http://viskalspise.dk/tema/ny-nordisk-hverdagsmad.html 17 Maj-Britt Berndtsson 2012
9. Luncher och barnfavoritmat A) I Nordisk mat under 100 år kan du se barnen äta lunch i skolan. Det har inte alltid varit så spännande mat, men när barnen var riktigt hungriga, var det bra med en riktigt god macka. Smörgåsarna kommer från vårt Vikingaförflutna och är verkligen nordisk mat. Se filmklipp 1900-1949 Lunch och Hälsosamma skolmåltider och från 1980-talet Barns favoriträtter. Gör en lunchlåda som den Köpenhamnsbarnen fick i filmklippet Hälsosam skolmat. B) Vad äter barn idag till lunch? Vilken är din favoritmat? Diskutera din favoritmat när det gäller luncher och skapa din allra bästa lunch med nordiska ingredienser. Hitta råvaror i Råvarulabb och kom ihåg att det måste innehålla bra saker för hjärnans arbete i skolan. (Se utmaningar Råvarulabb: Få mer energi och Att ta sig igenom den mörka vintern ) 18 Maj-Britt Berndtsson 2012
10. Känner du till råvaran? A) I en elevundersökning i andra klass kände alla barnen till potatis, morot, lök och gurka, men redan på svamp och broccoli några började tveka, och därefter var det bara ett fåtal som kände igen grönsakerna. Vilka är dessa råvaror som din lärare har lagt fram? Kom först med dina förslag och kontrollera sedan resultatet i Råvarulabb. 19 Maj-Britt Berndtsson 2012
11. Daglig diet efter kostråd i Ny Nordisk Vardagsmat *) Kilde: Ny Nordisk Vardagsmat 20 Maj-Britt Berndtsson 2012
Tabell 4: Översikt av genomsnittlig daglig konsumtion av råvaror i Ny nordisk kost, jämfört med den danska befolkningens genomsnittliga dagliga intag och kostråd för 2005. Alla siffror är beräknade på grundval av det energijusterade intaget (per 10 MJ) för alla personer i åldern 4-75 år. A) Av tabellen kan man läsa att man bör äta mer än 300 gram frukt om dagen och 50-100 g av det ska vara bär. Välj varor i Råvarulabb och väg dem så att de passar med rekommendationerna och fördela dem till tre huvudmåltider och två mellanmål. Gör förslag till hur man kan laga till dem. Gör t ex en hemsida med bilder och rekommendationer. 21 Maj-Britt Berndtsson 2012
12. Den nordiska sötman A) Den nordiska honungen luktar och smakar av lokala blommor som blommar i den svala våren och i sommaren ljus. En smak av honung från olika platser. Lägg lite honung på en bit härligt nybakat fullkornsbröd med lite smör. Mums! Besök Smaklökarna och prova den söta grundsmaken. B) Nordiska bär och frukter har en särskild smak på grund av det långsamma växandet i det svala klimatet. När de plockas när de är riktigt mogna, är både smak och syrlighet helt underbara. De kan ätas när de är mogna, eller så kan vi spara sötman till vintern. Smaka på färska bär och frukter och gör en efterrätt. Receptet beror på vilja bär och frukter som du har, fråga din lärare eller sök på http://www.svt.se/mat C) Vilda bär är speciella bärare av den nordiska sötman och sötman kan sparas till vintern, om bären läggs in eller kokas till saft: Ni ska göra sylt av vilda bär som björnbär, nypon, havtorn, plommon, tranbär, blåbär eller tranbär, saft av fläderblom eller sirap av slånbär. Receptet beror på vilka bär och frukter ni har, fråga din lärare eller sök på http://www.svt.se/mat 22 Maj-Britt Berndtsson 2012
13. Ät med alla sinnen A) De nordiska grönsakerna, frukterna och örterna växer långsamt och kallt. Det ger dem tid att utveckla en mycket god smak. De flesta grödor har bara en skördesäsong, dvs tid där man kan skörda mogna grödor. Vi upplever mat genom våra sinnen: utseende, munkänsla, smak, lukt och ljud. I Smaklökarna kan ni testa era kunskaper om de fem grundläggande smakerna sött, surt, salt, beskt och umami. 23 Maj-Britt Berndtsson 2012
Kan du smaka skillnaden? Försök att jämföra svenska och utländska äpplen. Beskriv äpplet: färg, form, storlek, doft Skär en bit äpple och beskriv äppelköttets färg och doft Smaka på äpplet och beskriv fasthet, sprödhet och smak Lyssna på äpplet och beskriv ljudet när du trycker på det med en knoge, och det krispiga ljudet när du tar en tugga. (Kontrollera om äpplet är belagt med vax: skrapa försiktigt med fruktkniven på skalet - vaxet är ett vitt skikt.) Jag kan använda ord som dessa: Grundsmakerna: sött, surt, salt, beskt, umami Konsistens: mjuk, kryddig, kornigt, krämig, krispig Doft: frisk, söt, sur, smaklös, kryddig Smakstyrka: mycket mild, mild, medium, stark, mycket stark (Källa: (kilde: Smagens Dag 2011, Kirsten Marie Pedersen og Hanne Birkum Petersen) 24 Maj-Britt Berndtsson 2012
14. Skapa en läcker isglass A) Kostrekommendationerna säger att vi ska äta mer frukt och grönsaker. Men det behöver absolut inte vara tråkigt. Det finns också en möjlighet att stoppa matsvinnet: Istället för att kasta äpplen och päron, som ser lite tråkiga ut, kan de bli till en vacker isglass. Skapa en läcker isglass: Skala frukten och ta bort kärnhus och hejda. Skär den i små bitar och lägg i mixer med en handfull isbitar. Kör tills det liknar en god isglass. B) Ett bra sätt att lära sig nya råvaror är att göra det lite kul och lära med ett skratt. Prova en isglass med persilja, spenatblad, stjälkselleri eller andra grönsaker. Hitta information i Råvarulabb om de nordiska örterna och grönsakerna och experimentera för att göra en superläcker grön isglass. Ta en bild och ge den ett namn. Dela receptet med dina vänner. 25 Maj-Britt Berndtsson 2012
15. Eplets reisedagbok A) Under år 2010 åt vi ca 10 kg färska äpplen per person, av dessa var ca 2 kg svenska äpplen. Äpplena i snabbköpet kommer ibland från andra sidan av världen. Din lärare kommer att ge dig några äpplen. Ta reda på var de kommer ifrån. Markera på Google Earth och hitta en sjöväg till Sverige. Hur långt har era äpplen färdats? Kan du hitta tillverkarens äppelträdgård på Google Earth och zooma in? (Om du försöker med svenska samhället Kivik, kan du se äppelträden där.) B) Det är hälsosamt att äta äpplen Hitta äpplen i Råvarulabb och undersök vad de betyder för hälsan genom att klicka på de markerade kroppsdelarna på kroppen. C) Hur har de klarat den långa resan? Äpplen från Sydafrika behandlas ofta så att mognadsprocessen avstannar eller så är de belagda med ett tunt lager vax så att deras yta är ogenomtränglig. De transporteras i kylda kärl. Gör en animerad film, en Photo Story eller onlineserie (t ex på Pixton.com), där äpplena är utrustade med ögon och hattar och kommer resande till skolan. 26 Maj-Britt Berndtsson 2012
16. Från eld till mikrovågsugn A) När ni har tittat på tidslinjen för Nordisk mat under 100 år, har ni sett spisar och hällar i många filmer. Värme är nödvändigt för många livsmedel, och gör dem lättare att äta och smälta. Ni ska göra soppa och bröd och en äppeldessert genom en teknisk tidsresa och bedöma om det har blivit lättare att laga mat och om det smakar bättre. Öppen spis: att bygga en eldstad i trädgården och laga mat över öppen eld Vedspis: undersöka om det finns en vedspis i närheten som ni kan få använda Elektrisk spis Mikrovågsugn Ni har dessa ingredienser till ert förfogande: lök, potatis, rotfrukter, kål, örter, bacon, jäst, fullkornsmjöl, vetemjöl, smör, äpplen, ägg, salt. Din lärare kan ge dig andra livsmedel som passar i de aktuella recepten. På den öppna elden var det lättast baka pannbröd och rätterna gjordes en i taget. Kålsoppa: Häng soppkastrullen över elden och skär bacon i tärningar och stek i kastrullen tills fettet är borta. Tillsätt hackad lök och stek ett par minuter. Tillsätt sedan vatten, skalade skurna rotfrukter och finskuren kål. Lägg i hackade färska örter. Låt det koka tills allt är mjukt. 27 Maj-Britt Berndtsson 2012
Pannbröd med nässlor: Blanda 3 dl mjöl med 1 dl fullkornsmjöl och tillsätt 1 tsk bakpulver och salt och blanda väl. Häll i ca 2 dl vatten och 1 dl skållade hackade nässelskott. Knåda och forma bullar och stek i en panna. Äpplen över eld: Sätt äpplet på en pinne och stek över öppen eld. Se också klippet från danska Naturskyddsföreningen: http://dn.dk/default.aspx?id=30055&purge=true En vedspis gjorde det möjligt att baka bullar på riktigt och att producera flera rätter samtidigt. Recept på grönsakssoppa, grahamsmuffins och en äppelefterrätt får ni från er lärare. Elspis innebar att matlagningen blev mycket enklare. Nu var det inte nödvändigt att starta och underhålla elden, och det var lättare att reglera temperaturen. Recept på grönsakssoppa, grahamsmuffins och en äppelefterrätt får ni från er lärare. 28 Maj-Britt Berndtsson 2012
Mikrovågsugnen upphettar vattenmolekyler i maten, och det bildas därför ingen skorpa på maten. Soppa: Skär alla grönsaker i små tärningar (ca 300 g) och lägg dem i en mikrougnssäker skål. Häll 2 dl vatten över och koka 5 minuter på full effekt. Mosa grönsakerna i en mixer och häll tillbaka moset i skålen tillsammans med 1 ½ dl vatten, hackade örter och smör och tillaga sedan 4 minuter på full effekt. Bröd kan bara göras i en mikrovågsugn om den har grillfunktion. 50 g smör och ½ dl vatten hälls i mikrougnsskålen och körs 45 sekunder på full effekt. Tillsätt 2 dl vatten och i detta rörs paket jäst. I vätskan blandas 2 koppar grahamsmjöl och 6 koppar vetemjöl, 1 tsk salt, 1 tsk socker. Knåda degen försiktigt på bakbordet. Lägg tillbaka degen i skålen och kör i mikron 15 sekunder på full effekt - och låt sedan vila 8 min - avsluta med 5 sek på full effekt. Forma nu 9 bollar av degen och lägg på bakplåtspapper på en plåt. Sätt bakplåten i ugnen på ett galler och baka på en kombination av grill och 100 W i 15 minuter. Bakade äpplen: Ta bort stammen och kärnhus från 4 äpplen genom att göra ett hål hela vägen igenom äpplet. Sätt dem nära varandra på ett mikrougnssäkert fat. Häll honung i äpplena och ½ kopp vatten i skålen. Täck med lock och mikra 3-4 minuter på full effekt. 29 Maj-Britt Berndtsson 2012
17. Potatissortering A) Sedan 1980-talet har vi ätit mindre potatis än ris och pasta. Se videoklippet 1980-talets mat på tidslinjen i Nordisk mat under 100 år. Men potatisen är full av goda kolhydrater, vitaminer och mineraler, den odlas lokalt och kräver lite energi för att produceras och lagras. Rekommendationen är att vi äter potatis 4 gånger i veckan. Potatis är inte tråkigt. De finns i många olika sorter som smakar olika och används för olika rätter. Viss potatis är bra att mosa och koka i soppor, så kallad mjölig potatis. Andra sorter måste behålla formen efter kokning, för att användas t ex i en potatissallad; de sorterna kallas fast potatis. 30 Maj-Britt Berndtsson 2012
Man kan inte se på en rå potatis om den är mjölig eller fast men den mjöliga potatisen har en något högre densitet (täthet) än den fasta potatisen. Gör en lösning av en kopp salt och 11 koppar vatten. Lägg potatisen i vattnet. Om alla flyter, tillsätt lite vatten till, tills några sjunker till botten. När alla sjunker till botten, tillsätt salt till några flyter igen. Sortera potatis i mjöliga och fasta och koka dem i två kastruller. Smaka på dem och försök att göra mos av dem. Förklaring: Potatisens näring kommer från stärkelse, som lagras i potatisens celler. Dessa celler är omgivna av en cellvägg och mellan cellerna finns en lamell som håller cellerna samman. När mjölig potatis kokas skiljs cellerna lätt åt och passar därför till potatismos. Lamellerna i fast potatis håller däremot cellerna samman och är därför inte lämplig till att göra mos av. 31 Maj-Britt Berndtsson 2012
18. Från brist och fysiskt arbete - till överflöd och musarm A) När du ser det historiska filmklippet Jordbrukets historia i Nordisk mat under 100 år, är det uppenbart att det krävs hårt fysiskt arbete för att driva en gård innan den var helt mekaniserad som idag. Hushållet krävde också en hel del arbete - tänk bara på allt arbete det innebar att tvätta för hand. Ja, barnen hjälpte till och när de sedan var lediga lekte de utomhus hela året. Detta krävde att måltiderna innehöll mycket kalorier. Därför valde man livsmedel som innehöll mycket fett då 1 g kolhydrat innehåller endast 17 kj/g (4 kcal/g), medan fett innehåller 37kJ/g (8,8 kcal/g). ½ bit fett innehåller nästan dubbelt så mycket energi som en halv bit potatis. När man behövde mätta många munnar valde man billiga råvaror. Se filmklipp i Nordisk mat under 100 år: Sunda skolmåltider på 1940-tallet. 32 Maj-Britt Berndtsson 2012
Skriv upp vad barnen åt för lunch i skolan, gör lunchen och komplettera med mjölk och äpple. Beräkna energiinnehållet. B) Idag har de flesta inte något tungt fysiskt arbete. Vi transporteras runt och sitter i timmar vid datorn och framför Tv:n. Men äter vi mindre? Se på Nordisk mat under 100 år och använd informationen i Fakta på 1950-talet. Varför tror du att 47 % av den vuxna befolkningen är överviktig? Har ni några förslag på vad ni själva kan göra för att hålla er friska? Ni ska svara uppgiften med t ex före- och efter-bilder. 33 Maj-Britt Berndtsson 2012
19. Har du fått dina 30 minuter? A) De åtta kostråden handlar naturligtvis mycket om mat och dryck, men det åttonde rådet handlar om motion. Se Åtta kostråd i Nordisk mat under 100 år. Det är inte tillräckligt att äta hälsosamt för att förbli smal - det måste också till fysisk aktivitet. Ni ska hitta på roliga utomhuslekar som ni kan leka, så ni verkligen känner att ni är aktiva och rörliga. (Ni får gärna bli andfådda och få röda kinder.) Ge lekarna namn efter nordiska ingredienser, såsom den lyckliga potatisen, blåbärsloppet, eller piska eller morot. Det kan ingå råvaror i leken såsom i ett potatislopp om det inte känns fel. (Fiskdamm med riktig sill är äckligt!) I Råvarulabb och Smaklökarna kan ni hitta namnen på nordiska råvaror. B) Se i Råvarulabb - Ta en utmaning: vad man ska äta för att få större muskler. Hitta på en lek med en råvaras namn som kan ge dig större benmuskler. 34 Maj-Britt Berndtsson 2012