1 (12) Frejagårdens Förskola Kvalitetsredovisning 2010/2011 BOLLEBYGDS KOMMUN
2 (12) 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Frejagårdens förskola består av två hemvister med ca 40 barn i åldrarna 1-5 år. Förskolan är belägen i centrala delen av Bollebygd och har närhet till skog och mark. Våra öppettider har varit 06.30 17.30. Från årsskiftet har öppettiderna ändrats till 06.00-18.00 1.2 Personal Kommunen har en bemanningsplan som säger att vi ska ha 70 % förskollärare och 30 % barnskötare. Detta mål har vi inte uppnått. Andelen barnskötare har varit högre än vad planen säger. Förskolan har tillgång till specialpedagog och uppdrag till specialpedagogen prioriteras av rektor. Huset har mottagningskök med en ansvarig kökspersonal, som också har ansvar för delar av lokalvården. 1.3 Materiella resurser De lokaler som förskolan inryms i möjliggör ett samarbete mellan personalen. Lokalerna är ljusa och ändamålsenliga. Utbudet av den pedagogiska utrustningen är god på Frejagården. Miljöerna tillåter barnen att ta egna initiativ och det finns olika aktiviteter att välja mellan. 1.4 Ekonomiska resurser För drift av verksamheten tilldelas rektorsområdet en barnpeng baserad på barnens antal timmar och åldrar på barnen. 1.5 Ledarskap och personalens yrkesutveckling Förskoleverksamheten leds av rektor som har sin arbetsplats belägen i centralorten. Rektor deltar vid arbetsplatsträffar, vissa verksamhetsmöten, och vid behov även vid andra former av föräldramöten, elevärenden och arbetslagsplanering. Verksamhetsbesök görs av rektor varje vecka. Medarbetarsamtal och lönesamtal löper kontinuerligt under året. Rektor deltar i en kommunövergripande fortbildning i ledarskapsutveckling. Under verksamhetsåret har vi arbetat med att implementera förskolans nya reviderade läroplan. Vi har haft nätverk för all personal inom förskoleverksamheten. Innehållet har varit språk och kommunikation, samt matematik. Vid två tillfällen har personalen fått utbildning i matematik av personal från Navet i Borås. Bollebygds Kommun är med i projektet HYFS, hygien i förskolan. All personal inom förskolan har fått utbildning i syftet att förbättra hygienrutinerna och på det sättet minska antalet infektionssjukdomar bland barnen. Under våren gick en förskollärare en utbildning till Pedagogisk mentor, PEM. Mentorns huvudsakliga uppgift kommer att bli att stödja, stimulera och leda arbetslagens utvecklingsarbete och systematiska kvalitetsarbete utifrån förskolans situation, i samråd med förskolechefen.
3 (12) 2. Viktiga händelser under året och enhetsspecifikt Utvecklingsarbete Språk Vi har arbetat lite med teckenkommunikation i vardagen. Barnen har fått börja använda stämpelbokstäver. Vi läser mycket böcker för barnen varav en Guldlock och de tre björnarna blev vårt tema för ht-10 och vt-11. I temat kunde vi arbeta mycket med språket. (prepositioner, återberätta, dramatisera) För de barn som behövt extra stimulans gällande språkutveckling har vi använt oss av TRAS (tidig registrering av språket). Detta gör vi för att få en bättre uppfattning hur vi kan arbeta vidare med att barnets språkutveckling. Vi har lagt stor vikt vid barnintervjuer. För att öka barnens inflytande har vi i grupp/enskilt frågat barnen vad de skulle vilja göra på sin förskola? Vi har även i enskilda intervjuer frågat barnen vad är viktigt för mig? Övriga intervjuer har bestått i: Hur löser vi konflikter? (gruppintervju) samt en intervju utifrån matematik i fokus. (gruppintervju). I övrigt har vi jobbat med enskilda intervjuer inför utvecklingssamtal hösten -10 och våren -11. Vi arbetar mycket med att barnen ska känna igen sitt namn och barnen har börjat ljuda efter sina namn. Matematik Personalen har fått gå 2 halvdagar på utbildning på Navet, en för inneaktiviteter och en för uteaktiviteter. Vi har köpt in mer matematikmaterial som t.ex. spel, klocka, former, vikt. Spel har vi tex figurer som vi kan sortera efter storlek och färger, vi kan göra egna mattespel osv. Klockan för att konkret se hur olika tid kan se ut genom sekundvisare, minutvisare, timvisare. Logiska block för att tydliggöra olika former. Våg + vikter för att inspirera barnen att undersöka hur tunga och lätta saker kan vara. I vårt tema har vi kunnat arbeta mycket med matematik, antal, former och storlek. Utomhus har vi använt oss av mycket naturmaterial såsom pinnar, kottar och stenar. Vi ramsräknar, håller på med tal, antal, siffror, mönster och former. Nu har även många barn blivit intresserade av att väga saker. Matematiken använder vi oss av hela tiden i vardagsarbetet. Vi jobbar med ett konkret material t.ex. när det gäller dagar, månader, år och årstid. Vi har satsat på att inreda ett rum på varje hemvist där vi har samlat matematikmaterial.
4 (12) 3. Arbetet i verksamheten 3.1 Normer och Värden Mål: Förskolan ska sträva efter att alla barn trivs och upplever trygghet. Uppdrag: Förskolan ska utveckla arbetet med EQ (emotionell kvot/emotionell intelligens). 3.1.1 Insatser Vi har arbetat med EQ för att stärka barnens självkänsla, grupptillhörighet samt trygghet. I detta arbete har vi använt oss av samarbetsövningar, diskussioner samt reflektioner. I vårt värdegrundsarbete har vi även arbetat för att öka barnens ansvarskänsla, sociala kompetens, omtanke om andra, empati liksom respekt för andra människor. Det har varit viktigt att öka barnens förståelse för sina medmänniskor. Vi har utformat en likabehandlingsplan där vi tydliggör vilka åtgärder, förebyggande åtgärder samt vilka rutiner som vidtas då kränkande behandling misstänks eller upptäcks. Vi tar vara på vardagssituationer och samtalar med barnen vid konflikter, tränar hänsynstagande och turtagande. Hela vår verksamhet bygger på ett EQanpassat arbete. Här sätter vi grunden för hur vi bemöter varandra genom samtal med barnen om dagliga händelser, konflikter och känslor. Genom våra berättar/visningsdagar stärks barnens självkänsla och trygghet i gruppen. Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar Vi har daglig struktur för att främja trygghetskänslan. Vi har gett barnen inflytande vid lunchsituationen då de själva får välja glas, bestick och tallrik. Vi har arbetat med EQ för att öka barnens sociala kompetens, omtanke, empati, respekt för andra människor. Vi har arbetat med känslor bla med ansiktsuttryck, flanosagor, dilemmakort (barnen får ta ställning till känslomässiga svårigheter utifrån givna situationer) 3.1.2 Resultat Vi har i det stora hela fått god feedback från våra föräldrar vid utvecklingssamtal, de upplever att deras barn trivs hos oss. Barnen är trygga i gruppen och de vågar ta initiativ till att prata inför gruppen. Barnen är medvetna om rätt och fel men glömmer ibland av hur de ska bemöta varandra när de väl hamnar i konflikter.
5 (12) 3.1.3 Grund för bedömning Barnintervjuer Observationer Dagliga samtal med barn och föräldrar Utvecklingssamtal Iakttagelser Reflektioner Föräldramöten Arbetslagets dialog 3.1.4 Analys Det är viktigt att alltid uppmärksamma barns positiva beteende och lyfta fram dessa gentemot sina kamrater. Det är viktigt med gränssättningar för att bibehålla trivsel och trygghet. Vi tycker att barngruppen är tryggare och lugnare genom att personalgruppen har varit intakt, men arbetet med EQ måste fortsätta och fördjupas. 3.1.5 Måluppfyllelse God 3.1.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi fortsätter vårt arbete med att aktivt arbeta med EQ. Detta gör vi bla med hjälp av sekvenskort, orsakverkan kort, flanosagor samt fortsätter med boken Hjärtestunder. 3.2 Kunskaper, utveckling och lärande Mål: Skolan ska sträva efter att utveckla varje barns förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa. Uppdrag: Förskolan ges i uppdrag att se till att alla barn dagligen får en pedagogiskt genomtänkt utevistelse. Förskolan får i uppdrag att öka barnens fysiska aktivitet utanför förskolans egna rum (inomhus och utomhus).
6 (12) 3.2.1 Insatser Vi vistas både i utemiljön och närmiljön kring vår förskola samt förlägger verksamheten till lekplatser, skog och annan närmiljö. Vi arbetar med barninflytande för att barnen ska få mer bestämmanderätt över sin dag. De kan skapa sin dag utifrån egna intressen inom vissa ramar. Vi besöker skog/natur och motorikbanan för att träna motoriken. Utökar bollspel och motorikövningar på gården. Vi använder mycket rörelse till musik. 3.2.2 Resultat Vi kan se att barnens närvaro har ökat och antalet sjuka barn har minskat. Barnen tar också egna initiativ till rörelselekar t ex dans till musik, bollspel, hinderbanor. 3.2.3 Grund för bedömning Statistiken över närvaro/frånvaro Observationer Barnintervjuer 3.2.4 Analys Barnen håller sig friskare för att vi har utökat vår utevistelse. Där av får barnen mer rörelselek. 3.2.5 Måluppfyllelse Mycket god 3.2.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi har för avsikt att bli bättre på att organisera och styra barnens rörelselekar. Där vi erbjuder olika aktiviteter. Vi tycker att vi har nått målet. Arbetet kommer att fortsätta, dock ej som prioriterat mål.
7 (12) 3.3 Barns och Elevers ansvar och Inflytande Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn har inflytande över sitt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Uppdrag: Förskolan ska arbeta i demokratiska former där barnen aktivt deltar. 3.3.1 Insatser Vi arbetar även med barnintervjuer för att stimulera barnen att ta ansvar över sin vardag. Detta även för att kunna utgå från barnens intressen, behov och erfarenheter vid planering av verksamheten. Vi arbetar med att ge barnen förutsättningar till fri lek. Observationer genomförs för att ha underlag vid utvecklingssamtal samt inför planering, och görs på individ och gruppnivå. I slutet av varje månad får barnen som fyllt år vara med och planera en fest. Även detta för att öka barninflytandet. En gång i månaden har barnen en så kallad visningsdag/berättardag då de får ta med sig en valfri sak alternativt upplevelse som de får berätta om inför sina kamrater. 3.3.2 Resultat Genom att intervjua barnen om deras vardag och önskemål och om vad deras dag skall innehålla, så har barnen blivit duktiga på att komma med förslag på vad de vill göra. Detta gäller även i den fria leken. Genom att göra observationer får vi bra underlag vid utvecklingssamtal. Genom att vara med och fatta beslut kring aktiviteter så ökar barnens självförtroende och glädje. Att träna sig att tala inför en grupp ger barnen en enorm glädje samt stärker barnens självkänsla och utvecklar språket. 3.3.3 Grund för bedömning Barnintervjuer Dagliga samtal med barn och föräldrar Iakttagelser Utvecklingssamtal Föräldramöten
8 (12) 3.3.4 Analys Anledning till vår mycket goda måluppfyllelse beror på att vi ger barnen möjligheter att framföra sina åsikter. Vi har varit lyhörda för föräldrarnas önskemål samt behov och förväntningar 3.3.5 Måluppfyllelse Mycket god 3.3.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Att fortsätta vara lyhörda för barn och föräldrar. Vi för en dialog med föräldrar och barn. Vi utvidgar barnens inflytande genom att t ex låta dem vara mer deltagande vid beställning av leksaker samt övrigt material. 3.4 Skola och Hem Mål: Förskolan ska sträva efter att föräldrar får inflytande och är delaktiga i verksamheten. Uppdrag: Förskolan ges i uppdrag att hitta organisatoriska former för att öka föräldrainflytande och delaktighet. 3.4.1 Insatser Vi har en dokumentationsvägg med bla bilder från vår verksamhet. Vi har en planeringskalender med information om dagens händelser. Vi skriver månadsbrev för att öka föräldrainsynen i verksamheten. Vi har utvecklingssamtal samt en daglig föräldrakontakt. Vi har föräldramöten. 3.4.2 Resultat Vi har haft positiva utvecklingssamtal och på föräldramöten har vi delgett våra föräldrar information om vår verksamhet. På ett föräldramöte visades allt material upp inför kommande termins arbete. Här fick föräldrarna möjlighet att vara med och ha synpunkter och på så sätt påverka innehållet.
9 (12) Vi har arbetat med en så kallad föräldraaktiv inskolning. Detta innebär att föräldrarna är med i verksamheten under tre dagar och lotsar in sitt barn i den pågående verksamheten, där pedagogerna hela tiden är närvarande. Vi har fått bra feedback ifrån de föräldrar som deltagit i denna inskolningsform. 3.4.3 Grund för bedömning Föräldramöte Utvecklingssamtal Dagliga samtal Inflytanderåd Föräldraaktiv inskolning 3.4.4 Analys Vi är lyhörda för föräldrarna och deras önskemål lyssnas in både under vardagssamtal liksom vid utvecklingssamtal samt föräldramöten. 3.4.5 Måluppfyllelse Mycket god 3.4.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi fortsätter med aktiv föräldrainskolning. Vi kommer även att ha utvecklingssamtal och föräldramöten. 3.5 Skolan och omvärlden Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Uppdrag: Förskolan ska hitta former för att utveckla barns förmåga att se kopplingen mellan det egna miljöbeteendet och den globala miljön. 3.5.1 Insatser De äldre barnen har arbetat med sortering av sopor. De fick sortera upphittade sopor och därefter kategorisera dessa utifrån vad som tillhör naturen och vad som inte tillhör naturen. Vi har vistats i naturen för att ge barnen möjligheter att upptäcka och iaktta naturen för att på så sätt ge dem en bas för hur man ska bete sig i skog och mark. Med de större barnen pratar vi om hur människan påverkar naturen och vi talar om miljövård.
10 (12) Vi sorterar skräp i form av papper och matrester samt pratar om vad som händer med soporna. Vi har jobbat med respekten om våra saker i vår innemiljö. Att leksakerna är vårt gemensamma ansvar liksom inventarier. 3.5.2 Resultat Våra barn reagerar när de får syn på skräp i naturen och på vår gård. De kan skilja på vad som ska slängas i kompostavfallet och övrigt. Dock märker vi att vi behöver arbeta mer med respekten för våra leksaker och inventarier. 3.5.3 Grund för bedömning Diskussioner utifrån barnens tankar Planerade aktiviteter Frågesport kring natur/miljöfrågor 3.5.4 Analys Vi har haft både handledda diskussioner samt spontana diskussioner med barnen. Även barnen har kommit med tankar och idéer. 3.5.5 Måluppfyllelse God 3.5.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi tar med barnen då vi slänger exempelvis papper vid sopstationen Vi fortsätter jobba hårt med respekten för våra saker och inventarier
11 (12) 3.6 Likabehandlingsarbetet Mål: Förskolan ska främja barns lika rättigheter och aktivt arbeta för att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Skolan ska också motverka annan kränkande behandling. 3.6.1 Vision och målsättning för barn- och utbildningsförvaltningen i Bollebygds kommun Trygghet, omtanke och hänsyn skall prägla all samvaro och olikheter respekteras samt ses som en tillgång. 3.6.1.1 Eventuella delmål/mål för enheten. 3.7 Förankringen av likabehandlingsplanen bland barn och föräldrar Vi för ständiga diskussioner med föräldrar och barn om trygghet, trivsel och gemenskap. Vi lyfter frågor och funderingar och ar dessa på fullast allvar. Vår likabehandlingsplan finns tillgänglig för alla vid vår dokumentationsvägg. Vi har arbetat mycket med EQ i gruppen och hållit diskussioner kring värdegrunden levande i både samlingarna och spontant. 3.8 Främjande och förebyggande åtgärder Vi har arbetat med utveckla barnens empati, känslor samt livskunskap i vardagen. Våra rum är könsneutrala och passar både flickor och pojkar. All personal skall vara tillgänglig och lyhörd för barnens personligheter och stödja barnen i olika aktiviteter. 3.9 Resultat Vår verksamhet bygger på EQanpassat arbete. Vi har dock sett att kränkande behandling har förekommit bland barnen. 3.9.1 Främjande och förebyggande åtgärder Vi kommer att lägga vikt på arbete utifrån vår värdegrund. Vi fortsätter arbeta med konflikthantering och för ständiga diskussioner kring detta i arbetslaget. Vi införskaffar dörrkilar till smårumsdörrarna, för att kunna hålla dörrarna öppna vid behov. 3.9.2 Förekomst av trakasserier och annan kränkande behandling Upprepade trakasserier/annan kränkande behandling Kränkande behandling har förekommit bland barnen. Vi har jobbat mycket med konflikthantering i gruppen. Vi har haft många samtal med barnen om hur viktigt det är att respektera och lyssna på varandra. Vi har även samtalat om vikten av ordet NEJ. Ett nej är alltid ett nej. Vi har gjort observationer på
12 (12) gruppen. Om en kränkande situation uppstår samtalar vi med alla berörda parter och följer likabehandlingsplanen. Vi har ständiga diskussioner i personalgruppen om hantering av konflikter. Arbetsrutiner När ett barn/elev känner sig kränkt följer vi likabehandlingsplanens rutiner. 3.9.3 Grund för bedömning Iakttagelser Föräldrasamtal 3.9.4 Analys Vi lyfter fram barnens positiva beteenden gentemot sina kamrater. Vi är tydliga i våra gränssättningar. Med allt fler barn i grupperna ser vi att vi har svårt att täcka alla utrymmen. 3.9.5 Måluppfyllelse Mindre god 3.9.6 Planerade åtgärder med utgångspunkt i resultatet Vi införskaffar kilar för att på så sätt kunna välja när vi anser att dörrarna till våra smårum skall och bör hållas öppna. Detta för att minska risken för eventuella kränkningar. Vi kommer fortsätta att genomföra observationer på gruppen för att på så sätt förebygga eventuella trakasserier och annan kränkande behandling.