Distribuerade projekt

Relevanta dokument
Välja strategi, styrgrupp

Kulturella skillnader

Lösning Lösningsgranskning

Konflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1

Projektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1

Bemanning. Tieto PPS AH141, 1.1.2, Sida 1

Projektets organisation

Egenskapsgranskning. Tieto PPS AH047, 2.3.1, Sida 1

Översikt PPS - Projektledning

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Projektplan, åtagandet

Checklistor för riskidentifiering

Xxxx Motivation och drivkrafter

Martin Völcker SLL IT Projektledare Mentor för agila projekt

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

LUNDS UNIVERSITET. Fastighetsutveckling

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Modell för projektledning

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN

Värdet av att leda med värderingar. Ulrika Klockar Klas Gustafsson Advise Consulting

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Slutrapport Åtkomst mobil dokumentation

Kommunikationsplan Heltidsprojektet

Provläsning Förord 1

PEP PROJECT EXCELLENCE PERFORMANCE

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april)

Lagroller. Tieto PPS AH084, 3.3.0, Sida 1

Processinriktning i ISO 9001:2015

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Från syfte till handlingsplan Viktiga begrepp i projektarbetet

Målkatalog för projekt ArbetSam

Öresund som cykelregion. M M Konferens i Malmö

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting

Grundläggande värderingar

ESF-projekt Föredrag på FINSAM

Ladok3-införande. Projektorganisation, roller Ansvar och befogenheter

Projektstyrning. Tor Fridell


Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam

Rammeverk: Rutin för intern uppföljning av korrigeringar i levererad statistik felrapportering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

Utvärdering av Uppföljning hälsoskadligt buller 2003

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING

MED AKADEMISK INTEGRITET GÅR DET?

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

Återrapportering av handlingsplan för utveckling av fastighetsförvaltning

Projektstyrningsprocessen i VärNa

Slutrapport Mobil dokumentation med säker inloggning Götene och Lidköping

Aktiviteter vid avtalets upphörande

Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Normer är regler för hur vi ska bete oss. Det finns två olika typer av normer:

Modell Integration i landsbygdsföretagande. Projektledare Mariama Elyadini

Varför är vår uppförandekod viktig?

Projekt i hierarki. Tieto PPS AH135, 2.2.0, Sida 1

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

Standarder källa till kunskap och utveckling. Arkivarien i den digitala kommunikationen

Lokal arbetsplan 14/15

Projektbeskrivning Effektivare tillvals- och offerthantering vid byggprojekt Stockholm

Förskolan Kojans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8)

Slutrapport Mobil hälso-och sjukvårdsdokumentation i Dals-Eds Kommun

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Projektprocessen. Projektprocess

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i invånare, hälften i tätorten km 2 (=Skåne)

Projektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1

Plan för kommunikation

Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Dnr: /

SLUTRAPPORT för projektet Helpdesk/Ärendehantering Sammanfattning

Meritea - för arbete och tillväxt i Västra Götalandsregionen

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Styrgrupp, projekt. Tieto PPS AH018, 7.4.1, Sida 1

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision

Sammanställning dokumentation seminarier 14 dec

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Syfte och mål med kursen

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Ett effektivare IT-stöd mätning och samverkan mellan kommuner ger förutsättningarna

Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT Agneta Bränberg

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Att leda webbprojekt. Berghs SoC ANTECKNINGAR, MÖTE Ulrika Jonsson

Agil Projektledning. En introduktion

Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering

BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING. Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam

Transkript:

Distribuerade projekt Sida 1

Distribuerade projekt kännetecknas av att projektmedlemmarna finns på geografiskt skilda platser. Studier visar att benägenheten till kommunikation mellan personer minskar kraftigt när avståndet ökar. Därför kan man betrakta projekt där projektmedarbetarna sitter utspridda inom samma byggnad, t.ex. på olika våningsplan, som en typ av distribuerade projekt. Orsaken till att distribuerade projekt uppstår kan vara flera, t.ex. ökade krav på parallellism (korta ledtider) och samarbete mellan specialister. Specialister som kan finnas inom olika delar av den egna organisationen eller som skall samverka över olika företagsgränser. En viktig faktor för ett lyckat projekt är god kommunikation mellan projektmedarbetare, projektledning och kund. Detta kan vara svårt när ett projekt är distribuerat. Hänsyn måste också tas till kulturella skillnader. Om distribuerade projekt När avståndet ökar tenderar också den sociala och informella kommunikationen att minska, den omvandlas till en mer formell sådan. Detta påverkar hur vi bedriver vårt projektarbete. Sida 2

Distribuerade projekt, kännetecken Projektmedlemmar i olika lokaler i samma byggnad i olika byggnader på samma område på olika geografiska platser i olika tidszoner Utmaningar daglig kommunikation mellan fyra eller fler ögon spontana möten lagskapande aktiviteter olika kultur och normer språk T Ä N K P Å När avstånden ökar, minskar den sociala och informella kommunikationen Den formella kommunikationen behöver öka Sida 3

Distribuerade projekt, varför? Tillgång till lämpliga resurser - rätt kompetens, specialister - rätt utrustning - rätt kostnad Överföra kunskap från/till partners, leverantörer och kunder Nya möjligheter datorstödd kommunikation att utnyttja tiden bättre utveckling dygnet runt Projektomfattning många projektmedlemmar mer tvärtekniska projektgrupper Myndighetskrav import och exportregler Marknadskrav förankring av nya lösningar på flera marknader parallellt Sida 4

Distribuerade projekt, information Självklar spridning av information Informell mötesplats finns inte längre Avstånd mellan individer T Ä N K P Å Rykten och ovisshet förstärks med avståndet Lösning av frågor på distans underlättas med etablerade personliga relationer Nyttja startseminarium eller liknande för att etablera relationer Sida 5

Kulturella skillnader Kan bland annat bero av skilda nationaliteter olika företag/organisationer skilda värderingar och erfarenheter Kunskap om kulturella skillnader skapar effektivare kommunikation och färre missförstånd ger förutsättningar för tydligare överenskommelser kan ge bättre nyttjande av olika individers styrkor minskar risken för konflikter ger ökad acceptans av olika beteenden T Ä N K P Å Skapa en egen kultur i projektet genom förståelse och acceptans av kulturella skillnader och god kommunikation Sida 6

Distribuerade projekt, när Lämpar sig vid vidareutveckling av välkänd komponent/delresultat nyutveckling i det fall krav och användarfall är frysta och väl dokumenterade Mindre lämpligt för integrationsprojekt med många gränssnitt för extremt tidspressade projekt för projekt som kommer att bli utsatta för många ändringar när teknisk infrastruktur saknas när brister finns i det gemensamma språket Sida 7

Distribuerade projekt Framgångsfaktorer Projektledning aktiv, utåtriktad projektledare på heltid placering nära kunden identifiera och acceptera kulturella skillnader, utbilda vid behov etablera och förankra en gemensam styrmodell och värdegemenskap i projektet Resultat tydliga och avgränsade resultat från de olika grupperna, minimera beroenden delleverera, utveckla stegvis, för att trimma projektet och tidigt upptäcka fel skapa formella och förankrade rutiner för att hantera förändringar som berör resultatet reservera tillräcklig tid för integration/ sammanställning och provning/test Information och kommunikation öppen och tydlig kommunikation gemensam lättanvänd lagringsplats av dokumentation gemensamma lättanvända kanaler för informationsspridning personliga relationer behövs på alla nivåer, etablera relationer tidigt startseminarium Utrustning videokonferenser, kan dock inte helt ersätta personliga möten tekniskt stöd för att säkerställa en fungerande infrastruktur utbilda projektmedlemmarna så att de kan använda hjälpmedlen effektivt Sida 8

Distribuerade projekt, checklista Finns det delar av projektgruppen som inte delar samma arbetsplats? Är projektledaren lämplig och motiverad för att jobba med en distribuerad grupp? Är verktygen för kommunikation och lagring lämpliga för en distribuerad grupp? Lämpar sig resultatet av projektet att utvecklas distribuerat? Har en analys gjorts över fördelar/nackdelar/ konsekvenser av att arbeta distribuerat? Har kulturella skillnader identifierats och tagits omhand? Sida 9