Tetame Metod C vid Uppsala uiversitet, 160331, kl. 08.00 12.00 Avisigar Av rättigspraktiska skäl skall var och e av de tre huvudfrågora besvaras på separata pappersark. Börja alltså på ett ytt pappersark varje gåg du tar dig a e y huvudfråga! Glöm ite att age ditt kodummer på alla de pappersark du aväder för att redovisa dia svar! Äve om du vid behov får aväda miiräkare bör du i dia svar klargöra hur du räkat med tillräcklig tydlighet för att de som rättar uppgifte skall förstå hur du kommit fram till ditt svar samt var och varför det evetuellt blivit fel. Oavsett om det hadlar om beräkigar eller ite är det av vikt att du så tydligt som möjligt redovisar ite bara vad du kommit fram till, uta också hur. Motivera alltså alltid ditt svar! Ett felaktigt svar ka ädå ge poäg om det framgår att det bygger på ett tillvägagågssätt eller resoemag som till väsetlig del är korrekt. Omvät ger ite ett korrekt svar full poäg om det ite är följt av e motiverig. De formler samt de t- och z-värde du behöver för att lösa uppgiftera återfis på sista sida av tetameshäftet. Huvudfråga ett ka ge maximalt 15 poäg, meda huvudfråga två ka ge maximalt 14 poäg, och de tredje och sista huvudfråga ka ge maximalt 11 poäg. Bästa möjliga resultat på tetame som helhet är således 40 poäg. För godkät resultat krävs 20 poäg och för väl godkät 30 poäg. Lycka till! /Marcus & Pär
Fråga 1 (15 p) A. Täk dig att du vill geomföra e kvatitativ udersökig. Hur skulle du då beskriva skillade mella slumpmässiga och systematiska mätfel? Besvara fråga med maximalt 100 ord. Fråga ka ge upp till tre poäg. B. Uder kurse har vi diskuterat olika sätt att motivera e studies iomveteskapliga relevas. Vi läste bl.a. e text av Kig, Keohae & Verba. Ge tre exempel på hur iomveteskaplig relevas ka motiveras. Besvara fråga med maximalt 100 ord. Fråga ka ge upp till tre poäg. C. Vad käeteckar e väl geomförd klassidelig? Besvara fråga med maximalt 120 ord. Fråga ka ge upp till tre poäg. Neda följer ett atal flervalsfrågor. För fråga D till F behöver du edast age det svarsalterativ som bäst besvarar fråga. Du behöver ej motivera dia svar på just dessa frågor. Ett korrekt svar ger två poäg. Svara geom att skriva ut hela svarsalterativet. D. Vad iebär det att e regressioskoefficiet är statistiskt sigifikat? Vi ka utesluta att det är de beroede variabel som påverkar de oberoede. Vi har isolerat sambadet frå adra förklarigar. Sambadet är kausalt. Iget av ovaståede. E. Varför väljer ma ett most likely fall? För att ge si hypotes stöd. För att förklara. För att geeralisera. För att geerera ya teorier. F. Vad häder med spridige om vi fördubblar alla värde i e fördelig? Spridige är kostat. De absoluta spridigsmåtte fördubblas, meda de relativa spridigsmåtte är kostata. De relativa spridigsmåtte fördubblas, meda de absoluta spridigsmåtte är kostata. Spridige blir dubbelt så stor.
Fråga 2 (14 p) Fråga 2 bygger på ett dörrkackigsexperimet som Pär Nyma utförde iför Europaparlametsvalet 2014. Drygt 7 500 hushåll delades slumpmässigt i i e behadligsgrupp och e kotrollgrupp. Persoera i behadligsgruppe besöktes därefter av kampajarbetare frå Socialdemokratera som uppmaade försökspersoera att rösta i det kommade Europaparlametsvalet. Persoera i kotrollgruppe fick ite ågra besök av dörrkackara. Geom att digitalisera röstlägder för Europaparlametsvale 2009 och 2014 samt riksdagsvalet 2010 kude Pär ta reda på vilka som röstade samt huruvida de hade röstat i de två föregåede vale. Försökspersoeras biologiska kö och ålder kude ha utläsa frå persoumret. Äve för att särskilja utrikes födda frå irikes födda utgick Pär frå försökspersoeras persoummer. Fram till 1990 fick ämlige alla utrikes födda e födelsekod (siffra 7 och 8 i persoumret) mella 93 och 99. Irikes födda fick e födelsekod beroede på i vilket lä de föddes, me om läskode reda var upptage fick äve dessa persoer e kod mella 93 och 99. Eftersom de flesta med dea kod var födda utomlads operatioaliserade Pär utrikes födda som persoer med e födelsekod mella 93 och 99. Atalet persoer som igick i studie uppgick till 10 897, uppdelade på 5 401 persoer i behadligsgruppe och 5 496 persoer i kotrollgruppe. Adele som röstade var 47.6 procet i behadligsgruppe och 45.3 procet i kotrollgruppe. Med adra ord var valdeltagadet 2.3 proceteheter högre i behadligsgruppe ä i kotrollgruppe. A. Hur bedömer du Pärs operatioaliserig av utrikes födda i termer av validitet och reliabilitet? Fråga ka ge fyra poäg. B. Vi vet att valdeltagadet var högre i behadligsgruppe ä i kotrollgruppe. Varför bör vi beräka ett kofidesitervall för skillade mella de två gruppera? Fråga ka ge tre poäg. C. Beräka ett kofidesitervall för skillade mella behadligsgruppe och kotrollgruppe. Gör e substatiell tolkig av kofidesitervallet. Fråga ka ge fyra poäg. D. När ma utför ett experimet är behovet av att kotrollera för adra förklarigar ite lika stort som vid adra typer av studier. Förklara varför det är så. Fråga ka ge tre poäg.
Fråga 3 (11 p) Stödet för Sverigedemokratera har ökat sabbt, me vilka är egetlige deras väljare? I tabelle eda redovisas resultate frå tre regressioer där de beroede variabel ager om respodete skulle rösta på Sverigedemokratera om det vore val idag. Eftersom de beroede variabel är dikotom (1=ja, 0=ej) ka modelleras förvätade värde tolkas som saolikhete att e perso ska rösta på Sverigedemokratera. De oberoede variablera ager kö (1=ma, 0=kvia), vad ma aser om påståedet att Sverige bör ta emot färre flyktigar (frå 1 = mycket dåligt förslag till 5=mycket bra förslag) och vad ma tycker om Jimmie Åkesso (frå 0 = ogillar starkt till 10=gillar starkt). Data har hämtats frå SOM-udersökigara 2010 2013. När i besvarar frågora eda behöver i ite ta häsy till att stödet har förädrats seda dessa udersökigar geomfördes. Beroede variabel: Skulle rösta på SD om det var val idag (1) (2) (3) Ma 0.053 0.033 0.016 (0.007) (0.007) (0.006) Färre flyktigar 0.065 0.018 (0.003) (0.003) Gillar Jimmie 0.038 (0.001) Kostat 0.046-0.151-0.090 (0.005) (0.009) (0.009) Observatioer 5160 5160 5160 Justerat R 2 0.010 0.118 0.253 Regressiosstadardfel 0.257 0.243 0.224 Stadardfel i pareteser. A. Utgå frå de första kolume. Gör e substatiell tolkig av regressioskoefficiete för Ma och avgör om effekte är statistiskt sigifikat. Fråga ka ge tre poäg. B. E jouralist frå Dages Nyheter riger upp dig och frågar hur beägehete att rösta på Sverigedemokratera skiljer sig mella mä och kvior. Och om de skiljer sig åt, vad ka det bero på? Besvara fråga med två meigar som tidigsläsara skulle kua förstå. Fråga ka ge tre poäg. C. Hur ka vi tolka passigsmåttet R2 i de adra kolume? Fråga ka ge två poäg. D. Passige är bättre i de tredje kolume ä i de två första kolumera. Ka vi tolka det som att de tredje modelle utgör e bättre beskrivig av vilka som röstar på Sverigedemokratera? Fråga ka ge tre poäg.
Formelsamlig Medelvärdet: 1 x = x i i= 1 Stadardavvikelse: s = i = 1 ( x i 1 x) 2 Kofidesitervallet för ett medelvärde beräkas xx tt kkkk ss som: Kofidesitervallet för e proportio beräkas som: p( 1 p) p ± zkv där p är de proportio i urvalet som vi söker ett kofidesitervall för. Kofidesitervallet för skillade mella två medelvärde: xx 1 xx 2 tt kkkk ss 1 2 + ss 2 2 1 Kofidesitervallet för skillade mella två proportioer: pp 1 pp 2 zz kkkk pp 1(1 pp 1 ) + pp 2(1 pp 2 ) 1 2 Regressiosekvatioe (i det bivariata fallet): y = a + bx + e Det kritiska värdet för t och z vid stort urval (mer ä 100 fall): 90 procets säkerhetsivå = 1,65 95 procets säkerhetsivå = 1,96 99 procets säkerhetsivå = 2,58 Testvärdet t för e koefficiet (vid ollhypotes β=0): tt jj = SSSS bbjj Där b j är regressioskoefficiete för variabel j, och SE bj är stadardfelet för regressioskoefficiete för variabel j. 2 bb jj