TEORETISKT PROBLEM 3 VARFÖR ÄR STJÄRNOR SÅ STORA?

Relevanta dokument
Räkneövning i Termodynamik och statistisk fysik

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Föreläsning 1. Metall: joner + gas av klassiska elektroner =1/ ! E = J U = RI = A L R E = J = I/A. 1 2 mv2 th = 3 2 kt. Likafördelningslagen:

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Tryckkärl (ej eldberörda) Unfired pressure vessels

Umeå Universitet Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e

5~ Atomer, joner och kemiska reaktioner

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).

Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12

Förra gången: fördelningar Omfattande system med många partiklar kan praktiskt bara beskrivas i statistiska termer.

Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)

Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare

Räkneövningar populationsstruktur, inavel, effektiv populationsstorlek, pedigree-analys - med svar

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13

Fasta tillståndets fysik.

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till!

Atomer: rörelsemängdsmoment och spinn. Pauliprincipen och periodiska systemet.

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2017

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.)

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2018

Föreläsning 10 Kärnfysiken: del 2

Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om

Undervisande lärare: Fredrik Bergholm, Elias Said, Jonas Stenholm Examinator: Armin Halilovic

spänner upp ett underrum U till R 4. Bestäm alla par av tal (r, s) för vilka vektorn (r 3, 1 r, 3, 22 3r + s) tillhör U. Bestäm även en bas i U.

Lösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1

DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege

där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t

ATLAS-experimentet på CERN (web-kamera idag på morgonen) 5A1247, modern fysik, VT2007, KTH

Lektionsuppgifter i regressionsanalys

arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar

TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.

Del 1 Teoridel utan hjälpmedel

247 Hemsjukvårdsinsats för boende i annan kommun

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2018

2. Bestäm en ON-bas i det linjära underrummet [1 + x, 1 x] till P 2 utrustat med skalärprodukten

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA APRIL 2016

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said

ANALYS AV DITT BETEENDE - DIREKTIV

Tentamen i Matematik 1 HF1901 (6H2901) 8 juni 2009 Tid:

Distributionsförare. Loggbok för vuxna. Underlag för APL-handledare/-instruktör på APL-företag

Föreläsning 5 och 6 Krafter; stark, elektromagnetisk, svag. Kraftförening

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2017

OLYCKSUNDERSÖKNING. Teglad enplans villa med krypvind Startutrymme: Torrdestillation av takkonstruktion Insatsrapport nr:

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av överförmyndarverksamheten

Företag - Skatteverkets kontroll på webben

Bengt Sebring September 2002 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002

24 poäng. betyget Fx. framgår av. av papperet. varje blad.

re (potensform eller exponentialform)

Algebra och geometri 5B Matlablaboration

om de är minst 8 år gamla

NÅGRA OFTA FÖREKOMMANDE KONTINUERLIGA FÖRDELNINGAR. Fördelningsfunk. t 2

Revisionsrapport 2/2010. Åstorps kommun. Granskning av lönekontorets utbetalningsrutiner

Ekosteg. En simulering om energi och klimat

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 18 december 2000

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.) b) Bestäm volymen av parallellepipeden som spänns upp av vektorerna

4.1 Förskjutning Töjning

Laboration 1 Svartkroppsstrålning Wiens lag

Revisionsrapport 7/2010. Åstorps kommun. Granskning av intern kontroll

En studie av schršdingerekvationen. Ð numeriska berškningar fšr nœgra modellpotentialer

S E D K N O F I AVM 960 AVM 961 AVM

Villaelpanna. Installation, drift och skötsel

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av samhällsbyggnadsnämndens och tillsynsnämndens styrning och ledning. Iréne Dahl, Ernst & Young

Bilaga 1 Kravspecifikation

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment: TEN2 (analys) Datum: Lördag, 9 jan 2016 Skrivtid 13:00-17:00

Tentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag

i) exakt en lösning ii) oändligt många lösningar iii) ingen lösning.

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Hjälpmedel: Papper, penna, linjal. Lycka till! Problem

GRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD

KOMPATIBILITET! Den här mottagaren fungerar med alla självlärande Nexa-sändare inklusive Nexa Gateway.!

ÖVN 3 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan

Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 3 juni 2010 kl

QUADRO. ProfiScale QUADRO Avståndsmätare. sv Bruksanvisning. ft 2 /ft 3 QUADRO PS 7350

Tentamen 2008_03_10. Tentamen Del 1

Uppskatta lagerhållningssärkostnader

Lösningsförslag: Tentamen i Modern Fysik, 5A1246,

TENTAMEN Datum: 28 maj 08 TEN1: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel

1. Låt M, +,,, 0, 1 vara en Boolesk algebra och x,

(x y) 2 e x2 y 2 da, D. där D är den triangelskiva som har sina hörn i punkterna (0, 0), (0, 2) och (2, 0). dx + y 3 e y dy,

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

Per Sandström och Mats Wedin

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Åstorps kommun. Revisionsrapport nr 4/2010. Granskning av kommunens kommunikation med medborgarna

Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV SJUKFRÅNVARO. Bengt Sebring Februari 2004 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 4/2003

Bengt Sebring September 2003 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 3/2003

Uppskatta ordersärkostnader för tillverkningsartiklar

Slumpjusterat nyckeltal för noggrannhet vid timmerklassningen

6.14 Triangelelement (CST Constant Strain Triangle)

BAKÅTVÄND ELLER FRAMÅTVÄND BILBARNSTOL FÖR DEM MELLAN ETT OCH FEM ÅR - en kategoridataanalys med logistisk regression

6.14 Triangelelement (CST Constant Strain Triangle)

Referensexemplar. Vi önskar er Lycka till! 1. Välkommen till Frö-Retaget

Transkript:

TEORETISKT PROBLEM 3 VARFÖR ÄR STJÄRNOR SÅ STORA? Stjärnorna är klot av ht gas Flrtalt lysr ftrsom d fusionrar vät till hlium i sina ntrala dlar I dtta problm kommr vi att använda bgrpp från båd klassisk mkanik oh kvantmkanik, samt från lktrostatik oh trmodynamik för att förstå varför stjärnor måst vara tillräkligt stora för att kunna uppnå dnna fusionspross Vi kommr okså att härlda dt som bord vara dn minsta massan oh radin för att n stjärna skall kunna fusionra vät Figur 1 Vår sol, liksom flrtalt stjärnor, lysr som tt rsultat av trmonuklär fusion av vät till hlium ANVÄNDBARA KONSTANTER 11 Gravitationskonstantn = G = 67 10 m 3 kg -1 s 3 Boltzmanns konstant = k = 14 10 J K -1 34 Planks konstant = h = 66 10 m kg s -1 Protonmassan = Elktronmassan = mp m = 17 10 7 = 91 10 kg 31 kg 19 Elktriska 1 A nhtsladdningn lassial stimat = of q = th 16 tmpratur 10 C at th ntr of th stars 1 Prmittivittn i vakuum = ε 0 = 89 10 C N -1 m - 8 Solns radi = = 7 0 10 m Solns massa = RS M S = 0 10 30 kg

1 En klassisk uppskattning av tmpraturn i ntrum av stjärnorna Anta att gasn i stjärnan är rn jonisrad vätgas (lktronr oh protonr i lika antal) oh att dn uppför sig som n idal gas Från klassisk synpunkt bhövr atomkärnorna komma så nära som10 15 m för att d starka kärnkraftrna, som har kort räkvidd, skall dominra oh kärnorna fusionra För att göra dtta måst d först övrvinna dn rpulsiva Coulombkraftn Anta klassiskt att d två protonrna (btraktad som punktladdningar) rör sig i motsatt riktning, var oh n md fartn v rms, rotn ur dn kvadratiska mdlfartn (rms), i n ndimnsionll frontalkollision 1a Vilkn tmpratur, T, måst gasn ha för att dt kortast avståndt, d, 15 skall vara 10 m? Ang dtta oh alla numriska värdn i dtta problm md upp till två signifikanta siffror 15 Där du finnr att dn så bstämda tmpraturn är flaktig För att kontrollra att dn tidigar rhållna tmpraturn är rimlig måst man ha tt obrond sätt att uppskatta ntraltmpraturn i n stjärna Stjärnornas inr struktur är mykt komplirad mn vi kan få tillräklig förståls gnom att göra några antagandn Stjärnor är i jämvikt, dvs d varkn utvidgas llr drar ihop sig ftrsom gravitationskraftn balansras av dn utåtriktad trykkraftn (s figur ) För tt sfäriskt skikt gas gs dn hydrostatiska jämviktskvationn av P G M = r r r ρr, där P är gasns tryk, G gravitationskonstantn, massan radin r, oh ρr är dnsittn på gasn i skiktt M r på stjärnan innanför

Figur Stjärnorna är i hydrostatisk jämvikt, md trykskillnadn balansrad av tyngdkraftn En uppskattning av storlksordningn av ntraltmpraturn i stjärnan kan rhållas md värdn på paramtrarna i ntrum oh på ytan av stjärnan gnom följand approximationr: P P o P, där P oh P o är trykn i ntrum oh på ytan av stjärnan, rspktiv Eftrsom P >> P, kan vi anta att o P P Md samma approximation kan vi skriva r R, där R är hla radin på stjärnan oh M M M, r R = md M stjärnans hla massa Dnsittn kan approximras md värdt i ntrum, ρr ρ Du kan anta att trykt är som i n idal gas a Ang n kvation för tmpraturn, T, i stjärnans ntrum uttrykt ndast i stjärnans radi oh massa samt fysikaliska konstantr

Vi kan nu använda följand förutsägls av dnna modl som tt kritrium för hur bra modlln är: b Använd kvationn från (a) oh skriv nr dn förväntad kvotn för n stjärna, uttrykt ndast i fysikaliska konstantr oh T M / R Använd värdt på T härltt i dl (1a) oh bräkna dt numriska värdt på kvotn M / R som man kan vänta sig för n stjärna d Bräkna sdan kvotn M sol / Rsol, oh kontrollra att dtta värd är mykt störr än dt du fann i () 3 En kvantmkanisk bstämning av ntraltmpraturn i stjärnorna Dn stora skillnadn du fann i (d) antydr att dn klassiska uppskattningn av T som du fik i (1a) int är korrkt Lösningn på dnna skillnad finnr vi när vi btraktar kvantmkaniska ffktr, som sägr oss att protonrna uppför sig som vågor oh att nskilda protonr är utsmtad i tt områd av storlksordning λ, d Brogli- våglängdn Dtta mdför att om d, minsta avståndt mllan protonrna, är av storlksordningn λ, så är protonrna i kvantmkanisk mning övrlappand oh kan fusionra p p 3a λp Anta att d = är villkort som tillåtr fusion för n proton md fartn 1/ v rms, oh härld n kvation för T uttrykt i ndast fysikaliska konstantr 10 3b Bräkna numriskt värdt på T rhållt i (3a) 3 Använd värdt på T från (3b) för att bräkna tt numriskt värd på kvotn M / R som man förväntar sig för n stjärna gnom att använda formln härldd i (b) Kontrollra att dtta värd är mykt nära dn obsrvrad kvotn M sol / Rsol Dt är faktiskt så att stjärnor i dn så kallad huvudsrin (som fusionrar vät) approximativt följr dnna kvot inom tt stort massintrvall

4 Massa/radi-kvotn för stjärnorna Övrnstämmlsn ovan antydr att dn kvantmkaniska modlln för att uppskatta ntraltmpraturn i soln är korrkt 4a Använd d tidigar rsultatn för att visa, att för n stjärna som fusionrar vät är kvotn av massan gnom radin dnsamma, oh bror bara på fysikaliska konstantr Finn n kvation för kvotn M / R för stjärnor som fusionrar vät 5 Mass/radi-förhålland för små stjärnor Rsultatn från (4a) indikrar att dt kan finnas stjärnor md godtyklig massa, så läng som tt sådant villkor är uppfyllt; dtta är dok int sant Gasn i normala stjärnor som fusionrar vät uppför sig approximativt som n idal gas Dtta btydr att d, dn typiska sparationn mllan lktronr, i mdltal är störr än λ, dras typiska d Brogli-våglängd Om d vor närmar skull lktronrna bfinna sig i tt sk urartat tillstånd, oh stjärnorna skull uppföra sig annorlunda Lägg märk till skillnadn i hur vi bhandlar protonr oh lktronr i stjärnan För protonr skall dras d Brogli-våglängdr övrlappa då d kollidrar för att slås samman, mdan för lktronrna så skall dras d Brogli-våglängdr int övrlappa för att d ska förbli n idal gas Dnsittn i stjärnor ökar md minskand avstånd till ntrum Anta trots dtta i dnna storlksordnings-uppskattning att d har homogn dnsitt Du får vidar använda att m >> p m 5a Bstäm n kvation för n, dn gnomsnittliga antalstäthtn av lktronr i n stjärna 5b Bstäm n kvation för d, dn typiska sparationn mllan lktronr i stjärnan 5 λ Använd villkort d för att skriva nd n kvation för radin hos 1/ dn minsta möjliga normala stjärnan Tag tmpraturn i ntrum av stjärnan som typisk för stjärnans hla inr 15

5d Bräkna dt numriska värdt på radin för dn minsta möjliga normala stjärnan, båd i mtr oh i nhtr av solradin 5 Bräkna dt numriska värdt på massan för dn minsta möjliga normala stjärnan, båd i kg oh i nhtr av solmassan 6 Fusion av hlium i äldr stjärnor Alltftrsom stjärnor åldras, kommr d att ha fusionrat dt msta vätt i sin kärna till hlium (H), så att d tvingas börja fusionra hlium till tyngr grundämnn för att kunna fortsätta lysa En hliumkärna har två protonr oh två nutronr, så dn har dubbla laddningn oh irka fyra gångr massan för n proton Vi såg tidigar att λp d = är villkort för protonr att fusionra 1/ 6a Sätt upp motsvarand villkor för hliumkärnan oh finn v rms (H) rmsfartn hos hliumkärnan, oh T (H) dn tmpratur som krävs för hliumfusion