Rånäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår:
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Pedagogerna, arbetslagsledaren och förskolechefen Vår vision Vår ambition är att alla barn ska trivas, känna samhörighet och trygghet med förskolans personal och med varandra. Det är en av förutsättningarna för att lust till lek, lärande och utveckling ska ske. På förskolan är det nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering. Planen gäller från 2016-01-01 Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Genom intervjuer som har genomförts på förskolan utifrån frågor som har med likabehandling att göra. Genom att förskolan har arbetat med sin grundverksamhet som innebär hur vi är mot varandra (normer och värden) och vad vi gör i de olika rummen, så har barnen varit delaktiga i diskussioner kring hur man är en bra kompis. Det här sker kontinuerligt på våra avdelningar Rosen och Masken. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare får hem intervjufrågor till utvecklingssamtalen som de svarar på och även frågor som de ställer till barnen. De använder vi som underlag i utvärderingen av planen mot kränkande behandling och diskriminering. Samtal sker också kontinuerligt via den dagliga tamburkontakten med vårdnadshavarna och i våra utvecklingssamtal. Personalens delaktighet Grundupplagan gjordes av en grupp pedagoger från Rimbo Västra. Den revideras en gång om året av pedagogerna på Rånäs förskola. Varje år används barnintervjufrågorna som kartläggning för att följa upp, utvärdera och förnya fjolårets handlingsplan. From 2011-11-17 revideras den av pedagogerna och pedagogiska arbetslagsledaren på förskolan. Vi diskuterar åtgärder i olika mötesformer kontinuerligt. Förankring av planen Vi förankrar planen hos barnen genom att fortsätta arbeta kontinuerligt med vårt förhållningssätt mot varandra. Det kan vara genom olika aktiviteter som har med turtagning, känslor, bli sedd och lyssnad på. Personalen förankrar planen genom att vara goda förebilder, ha ett bra ett förhållningssätt mot barnen, stärka barnens självkänsla, uppmuntra positivt beteende och att våga säga stopp. Vi går igenom planen med all personal på våra personalmöten t.ex. genom olika
fallbeskrivningar som vi reflekterar och analyserar kring, i ledningsgruppen och på våra föräldramöten. När planen är klar läggs den ut på fronter så att alla föräldrar och personal har tillgång till planen.
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Genom BRUK enkäter som vårdnadshavare har svarat på. Vi har sedan arbetat med underlaget på våra p-möten, föräldramöten och öppet möte. Vi har gått igenom likabehandlingsplanen på våra möten tillsammans hela personalgruppen. Vi analyserar och sammanställer svaren i utvecklingssamtalen i personalgruppen. Vi har frågor på utvecklingssamtalen som utgår från vår likabehandlingsplan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, pedagoger, vårdnadshavare och barn. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har barnen i åldersindelade grupper största delen av dagen för att vi ska kunna ha verksamheten mer inriktad efter barnens behov, då känner vi att det är lättare att fånga och möta barnen på deras egen nivå. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Arbetslagen har haft planeringsdag för detta och kommer att träffas på ett reflektions/p-möte och utvärdera och sammanställa årets plan. Avdelningarna ska samla sitt underlag genom att sammanställa svaren ifrån föräldra/barn frågorna, intevjufrågor på förskolan och en genomgång av årets diskrimineringsplan. för att årets plan utvärderas
Främjande insatser Främja och förhindra Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla barn ska känna sig respekterade och trygga i versamheten Alla vårdnadshavare ska känna sig förvissade om att deras barn inte utsätts för kränkande behandling eller utsätts för diskriminering på grund av Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Insats Förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare. Genom att pedagogerna ser och är intresserade av barnen och skapar möjligheter till att barnen får komma till tals och bli lyssnade på. Och att barnen får uttrycka de egna tankarna och ideerna samt att de blir tagna på allvar. Pedagogerna ska vara där barnen är. Alla pedagoger på förskolan ska vara goda förebilder och använda sig av ett reflekterande förhållningsätt i arbetet med barnen. Produktiva frågor som används som verktyg är t.ex.: Hur kände du? Hur tänkte du? Hur tror du den andre kände sig? Hur skulle du vilja att det var? Hur kunde du ha gjort? Insats nummer 10 Områden som berörs av insatsen Insats
Kartläggning Kartläggningsmetoder Att ha relevanta frågor vid våra intervjuer t.ex Vad är roligt på förskolan? Vad vill du lära dig mer av? Brukar du få vara med och leka? Lyssna och möta föräldrarna i vad de har hört att barnen sagt om händelser på förskolan. Genom barnobservationer, analyser och reflektioner kring vår verksamhet. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom barnintervjuer, utvecklingssamtal, föräldramöten och öppet möte. Det sker kontinuerligt samtal med barnen. Pedagogerna har en dialog med vårdnadshavare vid hämtning och lämning. Hur personalen har involverats i kartläggningen På arbetsplatsträffar och reflektionsmöten som utgår från observationer av verksamheten Resultat och analys Vi har gått igenom intervjufrågorna och ska åtgärda dem. När det har framkommit en del saker i svaren på barnintervjufrågorna så åtgärdar vi det genom t.ex. en omorganisation eller samtal om ett speciellt område. Genom att ha observationer och att ständigt reflektera kring det vi ser och hör så kan vi ligga steget före och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten.
Förebyggande åtgärder Kränkande behandling Kränkande behandling Alla barn ska känna sig trygga på förskolan. Inget barn ska utsättas för kränkande behandling. Åtgärd Alla pedagoger på förskolan föregår med gott exempel och visar barnen hur man är mot varandra. Pedagogerna på förskolan samtalar kontinuerligt med barnen om hur man är en bra kompis. Vi samtalar om värdegrundsfrågor och sätter upp kompisregler samt har intervjufrågor utifrån likabehandlingsplanen som barnen får besvara både tillsammans med sina föräldrar och med pedagogerna på förskolan. I våra utvecklingssamtal ingår det att vi för en diskussion med vårdnadshavare hur de tänker kring vad en bra kompis är och vilken betydelse samspelet mellan människor betyder. Förskolan har ett medvetet arbetssätt i alla situationer om hur en bra medmänniska är. Vi förändrar inomhusmiljön så att barnen ska kunna mötas på ett respektfullt sätt t.ex genom en tydlig introduktion av vad man får göra i de olika rummen och med olika material. Vi tänker på och observerar hur möbleringen bidrar till ett bra klimat på förskolan. Vi observerar och arbetar även med vår utomhusmiljö. När vi samtalar med vårdnadshavare kring kränkande behandling så ökar vi vårt samarbete kring detta. Kön Kön Alla barn har samma möjligheter och rättigheter oavsett kön.
Åtgärd Verksamheten och aktiviteterna är utformade så att alla barn deltar på sina villkor, förmåga och intresse oavsett kön. Pedagogerna är lyhörda för vad som sker och tar tag i situationer när de uppstår. På våra reflektioner så ska vi analysera och reflektera om alla oavsett kön, har fått möjlighet att delta. Utifrån våra observationer och reflektioner kring verksamheten så planerar och utformar vi verksamheten så att den ger alla barn samma rättigheter,möjligheter och en respekt för allas lika värde oavsett kön. Könidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Ingen på förskolan ska diskrimineras eller trakasseras pga könsidentitet eller könsuttryck. Åtgärd Genom våra observationer och reflektioner så förändrar vi vårt material, miljö eller vårt fokusområde efter vilka funderingar som uppstår hos barnen. Genom vårt förhållningssätt så visar vi ett tillåtande klimat. För att alla barn ska få utveckla sin egen könsidentitet och sitt eget könsuttryck är vi medvetna om vad vi gör/säger och vad vi erbjuder barnen. Genom litteratur och drama kan vi visa det.
Etnisk tillhörighet Ingen på förskolan diskrimineras eller trakasseras pga sitt etniska ursprung. Åtgärd Vi respektar allas högtider. Diskussioner om värderingar och attityder. Genom förhållningssättet gentemot barnen och mot varandra visar pedagogerna på alla människors lika värde. Utifrån Läroplanen för förskolan 98/10 arbetar pedagogerna med värdegrunden. Genom kommunikation, observationer och reflektioner i verksamheten så kan vi förebygga olika dilemman. Svenska förskolan är en social och kulturell mötesplats där vi ska göra barnen medvetna om det egna kulturarvet och andras kulturer. I förskolan ska barnen få möjlighet att uveckla förmåga att förstå andras villkor och värderingar. Exempelvis genom att införskaffa kunskap om vår egen och andras kultur så får vi en ökad förståelse. Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Alla på förskolan ska känna sig respekterade oavsett religion eller annan trosuppfattning. Åtgärd Genom ett respektfullt förhållningssätt och ett visat intresse visar samtliga pedagoger på att religion och annan trosuppfattning respekteras på förskolan. Vi tar till vara barnens funderingar och tankar kring olika religioner på ett respektfullt sätt och tar reda på kunskap tillsammans. Pedagogerna är lyhörda och har ett etiskt professionellt förhållningssätt i mötet med olika
religioner. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Ingen ska känna sig diskriminerad av en funktionsnedsättning. Åtgärd Pedagogerna har ett respektfullt, empatiskt förhållningssätt. Diskuterar olikheter och allas lika värde med barnen och i personalgruppen. Gör förändringar i inomhus- och utomhusmiljön så att alla barn får samma förutsättningar att kunna delta i förskolans aktiviteter. För att inget barn ska känna utanförskap är det viktigt att grundlägga allas lika värde i barngruppen och i personalgruppen. Vi fokuserar mycket på vår grundverksamhet utifrån normer och värden. Att göra det möjligt för alla barn att delta utifrån sina egna förutsättningar genom miljön och olika hjälpmedel. Sexuell läggning Sexuell läggning
Ingen på förskolan ska diskrimineras eller trakasseras pga. sin sexuella läggning. Åtgärd Pedagogerna lånar in litteratur som beskriver olika familjesammansättningar vid olika tillfällen. Genom observationer och reflektioner i verksamheten så utformar vi åtgärder utifrån vad vi ser och hör. Att pedagogerna har ett öppet förhållningssätt till alla människors olika val när det gäller sexuell läggning. Vi använder oss av ett medvetet val av barnlitteratur på förskolan. Personalens förhållningssätt spelar stor roll för vad barnen på förskolan har för syn på människor med annan sexuell läggning. Ålder Ålder Ingen på förskolan ska diskrimineras eller trakasseras pga sin ålder. Åtgärd Skapa förutsättningar på förskolan för att det ska vara möjligt och roligt att välja aktiviteter efter intresse och inte efter sin ålder. Vara öppen i sitt förhållningssätt och uppmuntra samverkan över alla åldrar. Vi anpassar miljön efter barnens intresse. Genom observation och reflektion av verksamheten så kan man skapa förutsättningar för barnens olika intressen. När vi anpassar miljön så skapar vi fler möjligheter för barnen att utvecklas och lära sig nya saker.
Rutiner för akuta situationer Policy Miljön på förskolan präglas av visad hänsyn och ömsesidig respekt Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Närvarande och observanta pedagoger. Att pedagogerna är där barnen är. Kontinuerliga observationer av olika situationer och miljöer. Därefter reflektioner och analyser av de olika observationerna där denna fråga uppstår: Hur går vi vidare utifrån det vi har fått syn på? Då kan pedagogerna förändra och utveckla sin verksamhet så att inte det uppkommer trakasserier och kränkande behandling. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till på förskolan Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När det gäller barn i förskolan som kränker andra barn bedöms agerandet inte alltid som kränkningar utan det handlar ofta om att personalen brister i sin tillsyn. Förskolechefen informeras. Den pedagog som har varit närvarande i situationen informerar vårdnadshavare, vidare sker uppföljning av händelsen. All personal som får kännedom att ett barn blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är skyldig att anmäla till förskolechef och förskolechefen är skyldig att anmäla till huvudman. Huvudmannen i sin tur är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring kränkningarna och vid behov vidta åtgärder. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal All personal som får kännedom att ett barn blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är skyldig att anmäla till förskolechef som har samtal med berörd pedagog och informerar vårdnadshavare. Förskolechefen är skyldig att anmäla till huvudman. Huvudmannen i sin tur är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring kränkningarna och vid behov vidta åtgärder. Om förskolechef kränker barn ska det anmälas direkt till huvudman. Rutiner för uppföljning Barnobservationer. Uppföljningssamtal med berörda parter ska ske inom en snar framtid. Rutiner för dokumentation Ansvarspedagog (den som har varit med i händelseförloppet) på avdelningen ansvarar för dokumentation och uppföljning. Ansvarsförhållande All pedagoger på förskolan och förskolechefen.