Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår:

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Hela arbetslaget. Vår vision Ingen form av kränkande behandling eller diskriminering skall förekomma i förskolans verksamhet. Håsta förskola skall därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling och diskriminering. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Inför höstens utvecklingssamtal har alla barnen på Kastanjetten intervjuats med samma diskussionsfrågor vid två tillfällen, hemma och på förskolan. Svaren jämförs och används sedan till vår kartläggning för likabehandling och kränkandebehandlingsplanen. De äldsta barnen (blivande skolbarnen) har under vårens utvecklingssamtal deltagit en stund, då har det givits utrymme för att de själva ska få uttrycka sina åsikter. På Trumman har samma utvecklingssamtal/material använts, men svaren hamnar oftast hos vårdnadshavare då barnen inte har det verbala språket. Vi pedagoger observerar och kan genom diskussion med varandra se hur barnen samspelar. Vårdnadshavarnas delaktighet Inför höstens utvecklingssamtal har alla vårdnadshavare tillsammans med sina barn fått tagit del av diskussionsfrågor hemma. Barnens svar jämförs med förskolans, och vi kommer att att använda alla svaren i vår kartläggning för likabehandling och Kränkandebehandlingsplanen Personalens delaktighet Personal har gemensamt arbetat fram diskussionsfrågorna i en liten arbetsgrupp, med personal från hela enheten. Personalen har gjort barnintervjuerna med alla barn på Kastanjetten. Personalen har gjort en kartläggning av svaren. Förankring av planen Likabehandlingsplanen förankras hos barnen genom vårt förhållningssätt mot varandra och genom vårt arbete med grundstrukturen. Planen förankras hos personalen genom diskussioner på

3 personalmöte. På föräldramötet informerar vi om hur likabehandlingsplanen hålls levande. Vi återkopplar även till utvecklingssamtals häftet.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats I vårt "häfte"som används vid höstens utvecklingssamtal har vi lagt in intervjufrågor kopplade till Likabehandlingsplanen.Det har varit frågor till både barn och vårdnadshavare att svara på hemma. Förskolan har ställt samma frågor på förskolan år 3-5. för att kunna ge barnen olika möjligheter att uttrycka sina åsikter. Vi har intervjuat 23 barn på Kastanjetten i ålder 3-5 år. På Trumman ålder 1-3 år har vi endast fått svar från ett fåtal barn samt en del föräldrar svar. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal från Kastanjetten går igenom svaren själva. Personal från Trumman går igenom svaren själva. Detta görs i samrådan med vårdnadshavare och barn- Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi vuxna har arbetat för att vara goda förebilder och vi har bemött barnen med öppna ögon och visat dem respekt. Vi har fokuserat extra på att vara en bra kompis, genom lek, sång och skapande aktiviteter. Kastanjetten: Hösten startades med inskolningar och tema "kompis veckor". Vi arbetar utifrån normer och värden där vi synliggör vår värdegrund. Tillsammans med barnen gjorde vi nya kompis regler som även förstärktes med bilder. Reglerna är förankrade och signerade av barnens tummar och uppsatta på avdelningen. Vi avslutade kompis veckorna med ett "Bamse lopp" då vi ser Bamse som en bra förebild. Trumman: Hösten startade med inskolningar och vi arbetade med extra fokus med normer och värden. Vi pedagoger på förskolan upplever att barnen är trygga och känner sig delaktiga. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom enkätfrågor till barnen och föräldrarna genom utvecklingssamtalshäftet. Genom observationer på hur barngrupperna fungerar på förskolan. Utvärdera kompisveckorna för att veta hur vi ska gå vidare. Ta hjälp av kommunens kundundersökning där vi kan se vad föräldrarna anser om vårt arbete med normer och värden på förskolan. Kontinuerlig uppföljning sker under året. Arbetet kring normer och värden genomsyrar vår verksamhet hela tiden. för att årets plan utvärderas Pedagogerna på förskolan

5 Främjande insatser Förebyggande för kränkning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla barn ska få känna sig respekterade och trygga i verksamheten. Alla vårdnadshavare känner sig förvissade om att deras barn inte utsätts för kränkande behandling eller utsätts för diskriminering på grund av Kön,Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Frågor som används i vardagen är;hur kände du? Hur tänkte du? Hur tror du den andre kände sig? Hur skulle du vilja att det var? Hur kunde du ha gjort? Att barnen är medvetna och reflekterar kring samt visar hur man är en bra kompis. Att barnen respekterar att ett NEJ är STOP/SLUTA och vi visar med tecken handflatan upp. Vi arbetar med förståelse för varandra som empati och allas lika värde. Insats Vi uppmärksammar hur man är en bra kompis genom vårt kompis tema samt genom de kompisregler som barnen upprättar och hålls levande på avdelningen. Att vi vuxna visar på hur man är en god medmänniska och en bra kompis, är bra förebilder. Arbeta aktivt med att stärka barnens självkänsla, självtillit och självförtroende. Genom uppmuntran till egna intiativ och stärker dem i att den egna personen är bestämmande. Samt att vi lär barnen använda ordet Stopp/sluta och nej. Att vi vuxna har god uppsikt över de utrymmen där barnen befinner sig i sin lek för att få en bättre överblick där vi kan observera, reflektera och reagera i de olika samspelssituationerna. Pedagogerna Likabehandling Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Förståelse för att alla människor har lika värde, oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk

6 tillhörighet, reilgion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Vi följer upp detta vid behov, vi är uppmärksamma, lyhörda för att hela tiden vara steget före, vi samtalar på våra reflektioner kring ämnet. Insats - Lekar och material är tillgängliga för alla barn oavsett kön. Pedagogerna bemöter barnen med öppna ögon och visar dem respekt. -Vi pedagoger är lyhörda och arbetar med öppna frågar, när barnen uttrycker till exempel "pojk-och flickleksak." - De barn med funktionsnedsättning ska respekteras utifrån deras individuella förutsättningar. Vi använder oss medvetet av andra ord istället för STORA Olga eller lilla Olga, vi använder oss av efternamnen då flera barn heter samma förnamn. Alla pedagoger

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi använder oss utav barnfrågor samt kommunens kundundersökning till föräldrarna. På Kastanjetten använder vi oss utav observationer, planerade samtal där barnen får förmedla sina tankar och funderingar som vi arbetar vidare med. På Trumman sker det kontinuerliga observationer över hur barnen samspelar med varandra. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vårdnadshavare till barn på Kastanjetten och Trumman,har i vårt utvecklingssamtals material fått våra likabehandlingsfrågor att besvara hemma, både barn- och föräldrafrågor. Information och diskussion sker vid utvecklingssamtalen, öppna mötet och på föräldramötet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Barnens svar hemifrån jämförs med förskolan och svaren kommer att användas i vår kartläggning för likabehandling och Kränkande behandlingsplanen. Vi observerar samspelet i barngruppen, och är lyhörda... Resultat och analys Kastanjetten: Vi kunde inte utifrån vår analys se någon skillnad på förskolesvaren och från svaren hemma. Enligt intervjuerna från barnen, föräldrarna och våra observationer så känner sig barnen trygga på förskolan och i dessa lokaler. Barnen och deras vårnadshavare anser att de får vara med och leka. Förutom när det är fullt på en aktivitet, utifrån vårt system med aktivitetskort. Våra kompisregler som vi förankrar på hösten arbetar vi med dagligen hur vi alla ska leva upp till det vi säger och pratar om. Trumman: Vi arbetar med hur man är mot varandra. Att vi lyssnar på varandra och att vi blir lyssnade på. Respekt mot varandra, saker och ting, allt i vår närmiljö ska värnas om. Att barnen vågar fråga och uttrycka sina tankar och känslor. Att säga "jag vill inte" måste få vara okej. Att säga stopp/sluta och nej det har en betydelse. Att våga berätta vad man känner, att känna att "jag får också vara där". Att man saknas när man inte är på plats, bli sedd och benämd även fast man är sjuk. Att skapa en utvecklande, utmanande, lärande, tillgänglig lärmiljö.

8 Förebyggande åtgärder Kränkande behandling Kränkande behandling Alla barn ska känna sig trygga på förskolan. Inget barn ska utsättas för kränkande behandling Alla vuxna på förskolan föregår med gott exempel och visar barnen hur man är mot varandra. Vuxna på förskolan samtalar kontinuerligt med barnen om hur vi är mot varandra. Vi samtalar om värdegrundfrågor och hur man respekterar varandra, samt intervjufrågor som barnen får besvara. Pedagogerna har ett medvetet arbetssätt i alla situationer om hur en bra medmänniska är. Vi är där barnen är och föregår med gott exempel eftersom vi är barnens förebilder. Alla pedagoger och förskolechefen Kön Kön Alla barn har samma möjligheter och rättigheter oavsett kön. Verksamheten och aktiviteterna är utformade så att alla barn deltar på sina villkor, förmåga och intresse oavsett kön. Lyhörda pedagoger. Vi planerar och utformar alltid verksamheten så att den erbjuder barnen samma rättigheter, möjligheter och en respekt för allas lika värde oavsett kön.

9 Alla pedagoger och förskolechef Könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Ingen på förskolan ska diskrimineras eller trakasseras pga könsidentitet eller könsuttryck. Barnen har tillgång till litteratur som beskriver olika könsidentitet och könsuttryck. Vid behov kompetensutvecklar vi personal genom böcker, föreläsningar, artiklar. Genom våra observationer och reflektioner så förändrar vi vårt material, eller vårt fokusområde, efter vilka funderingar som uppstår hos barnen. Pedagogerna visar ett tillåtande förhållningssätt. För att alla barn ska få utveckla sin egen könsidentitet och sitt eget könsutryck är vi medvetna om vad vi gör/säger och vad vi erbjuder barnen, genom litteratur och samtal kan vi visa det. Alla pedagoger och förskolechef Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Ingen på förskolan ska diskrimineras eller trakasseras pga. sitt etniska ursprung. Våra traditioner bevaras och samtalas kring.

10 Pedagogerna visar respekt för allas högtider och traditioner. Genom diskussioner om värderingar och attityder. Genom vårt förhållningssätt mot barnen och föräldrarna visar pedagogerna på alla människors lika värde. Svenska förskolan är en social och kulturell mötesplats som ställer krav på att stärka denna förmåga och förbereda samt göra barnen medvetna om det egna kulturarvet och andras kulturer. i förskolan ska barnen få möjlighet att uveckla förmåga att förstå andras villkor och värderingar. Exempelvis genom att införskaffa kunskap om olika kulturers högtider för en ökad förståelse. All pedagoger och förskolechefen Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Alla barn/vårdnadshavare ska känna sig respekterade oavsett religion eller annan tros uppfattning. Vid behov kompetensutvecklar vi personalen för ökad kunskap och förståelse. Genom ett respektfullt förhållningssätt visar samtliga pedagoger på att religion och annan trosuppfattning respekteras på förskolan. För att möta barnet och familjen/vårdnadshavare på ett respektfullt sätt krävs ökad kunskap om familjens/vårdnadshavare, olika religioner och tros uppfattningar. Alla pedagoger och förskolechef

11 Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Ingen ska känna sig diskriminerad pga. kommentarer från barn och vuxna. Barnen får de förutsättningar de behöver för att klara sin vistelse på förskolan samt kunna delta i verksamheten och i aktiviteter med övriga barn. Vi använder oss av ett respektfullt förhållningssätt. Diskuterar olikheter och allas lika värde med barnen och i personalgruppen. Vi gör förändringar i inomhus- och utomhusmiljön så att barnet får samma förutsättningar att kunna delta i verksamhetens olika aktiviteter. För att inget barn ska känna utanförskap är det viktigt att grundlägga allas lika värde i barngruppen och i personalgruppen samt göra det möjligt för alla barn att delta utifrån sina förutsättningar genom miljö och olika hjälpmedel. Alla pedagoger och förskolechef Sexuell läggning Sexuell läggning Ingen på förskolan ska diskrimineras eller trakasseras pga sin sexuella läggning. Barnen har tillgång till litteratur som beskriver olika familjesammansättningar. Vid behov kompetensutveckling av personalen genom böcker, artiklar, föreläsningar. Pedagogerna har ett öppet förhållningssätt till alla människors olika val när det gäller sexuell läggning. Vi använder oss av ett medvetet val av barnlitteratur på förskolan. Personalens förhållningssätt

12 spelar stor roll för vad barnen på förskolan har för syn på familjer/vårdnadshavare med annan sexuell läggning. Alla pedagoger och förskolechef Ålder Ålder Ingen på förskolan ska diskrimineras eller trakasseras pga sin ålder. Diskuterar ålder och allas lika värde med barnen och i personal gruppen. Pedagogerna är uppmärksamma på risksituationer. Skapa förutsättningar på förskolan för att det ska vara möjligt och roligt att välja aktivitet efter intresse och inte efter sin ålder, vara öppen i sitt förhållningssätt och uppmuntra samverkan över alla åldrar. För att bli medvetna om när det händer måste vi se när det händer och diskutera alternativt bemötande. Genom observation och reflektion av verksamheten så kan man skapa förutsättningar för barnens olika intressen. Alla pedagoger och förskolechef

13 Rutiner för akuta situationer Policy Ingen form av kränkande behandling eller diskriminering skall förekomma i förskolans verksamhet. Håsta förskola bedriver ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling och diskriminering. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna åller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Det finns alltid en medforskande pedagog med barnen, så att vi lättare kan observera, reflektera och kan förhindra trakasserier och kränkande behandling i olika situationer som sker i samspelet. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Tar första kontakt med pedagogen på sin avdelning eller en annan pedagog på förskolan, vid behov gå vidare till förskolechef. Förskolechef Kerstin Henriksson kerstin.henriksson@norrtalje.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När det gäller barn i förskolan som kränker andra barn bedöms agerandet inte alltid som kränkningar utan det handlar ofta om att personalen brister i sin tillsyn. Förskolechefen informeras. Den pedagog som har varit närvarande i situationen informerar vårdnadshavare, vidare sker uppföljning av händelsen. All personal som får kännedom att ett barn blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är skyldig att anmäla till förskolechef och förskolechefen är skyldig att anmäla till huvudman. Huvudmannen i sin tur är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring kränkningarna och vid behov vidta åtgärder. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal All personal som får kännedom att ett barn blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är skyldig att anmäla till förskolechef som har samtal med berörd pedagog och informerar vårdnadshavare. Förskolechefen är skyldig att anmäla till huvudman. Huvudmannen i sin tur är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring kränkningarna och vid behov vidta åtgärder. Om förskolechef kränker barn ska det anmälas direkt till huvudman. Rutiner för uppföljning Att prata med barnet/barnen. Att ha en tät dialog med föräldrarna. Att göra en plan för arbetet. All berörd pedagoger blir informerade. Reflektion och avstämning kring åtgärder. Rutiner för dokumentation Att skriva ner vad som hänt och vilka som fått information. Att vid behov göra en skriftlig handlingsplan. Den pedagog som tar emot informationen kring kränkningen är ansvarig för att dokumentera händelsen. Ytterst ansvarig är förskolechefen. Ansvarsförhållande Pedagoger som tar emot informationen. Ytterst ansvarig är förskolechefen.