AUBER 95 9 jan LÖSNINGAR STEG 1:



Relevanta dokument
1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b.

FORMELLA SPRÅK, AUTOMATER OCH BERÄKNINGSTEORI ÖVNINGSUPPGIFTER PÅ REGULJÄRA SPRÅK

Repetition 2. a) Delmängdskonstruktionen ger nedanstående DFA. Till höger med nya tillståndsnamn.

PROV I MATEMATIK Automatateori och formella språk DV1 4p

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET

b) S Ø aa, A Ø aa» bb, B Ø aa» bc, C Ø ac» bc» 2. Låt L vara språket över 8a< som nedanstående NFA accepterar.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson


CD5560 FORMELLA SPRÅK, AUTOMATER, OCH BERÄKNINGSTEORI, 5 p 10 AUGUSTI 2007 LÖSNINGAR

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Grundläggande textanalys, VT2012

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Tentamen Programmeringsteknik II Skrivtid: Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Sfärisk trigonometri

Finaltävling den 20 november 2010

9. Bestämda integraler

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Finita automater, reguljära uttryck och prefixträd. Upplägg. Finita automater. Finita automater. Olika finita automater.

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Matris invers, invers linjär transformation.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

SF1625 Envariabelanalys

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

Sammanfattning, Dag 9

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 4/1 2017

13 Generaliserade dubbelintegraler

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Exponentiella förändringar

SF1625 Envariabelanalys

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Grundläggande matematisk statistik

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

Kan det vara möjligt att med endast

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

Föreläsning 7: Trigonometri

abbcba a) A regular expression over

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2

Allmän information (1 av 1)

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

MATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren?

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

definitioner och begrepp

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Induktion LCB 2000/2001

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Föreläsning 3: Strängmatchning

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning

Guide - Hur du gör din ansökan

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

14 Spelteori Två-personers nollsummespel och konstantsummespel: sadelpunkt

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2015.

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

Matematiska uppgifter

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5

6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill

Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Matteboken.se Formelsamlingen.se Pluggakuten.se. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Kursprov

Tentamen i EDA320 Digitalteknik-syntes för D2

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

MÄLARDALENS HÖGSKOLA. CD5560 Formella språk, automater och beräkningsteori. Användarmanual. för simulatorn JFLAP

Repetitionsuppgifter i matematik

Transkript:

AUBER 95 9 jn AR. Den finit utomten nedn ccepterr ett språk L över = {, }. A B ε Konstruer ) ett reguljärt uttryck för L. ) L = ( ( ) ) = ( ) ) en reguljär grmmtik för L S A S A c) en miniml DFA för L. ) A A B eller (enklre) A A A B B A c) Först gör vi om NFA:n medelst delmängdskonstruktionen till en DFA STEG : 6 3 ε 7 4 5 STEG : (Skräptillståndet ej utritt.) M { } { } { 3} { 4, } { 56,, } { 6, } Minimering v ovnstående DFA: 6 { 37, } { 46,, } 8 7 5 4 M rev 3

AUBER 95 9 jn AR sid v 5 { 3457,,,, } { 68,, } skräptillstånd ej utritt { 34,, } { } M' en DFA för L rev M' rev { 4, } { } { 3, } { } M'' en DFA för L = ( L rev ) rev 3 4 M'' uppsnyggd skräptillstånd ej utritt. Låt = {, }. Vilk v följnde språk över är reguljär? ) Språket L vrs strängr w ) Reguljärt! L = ( ) ( ) örjr och slutr på smm tecken. ) Språket L v strängr w med ) Ej reguljärt! Pump ex.vis w = N N udd längd och vrs inlednde tecken överensstämmer med det mitterst tecknet. c) Språket L 3 v strängr w med c) Ej reguljärt! Pump ex.vis w = N N udd längd vrs mitterst tecken inte överensstämmer med något nnt tecken i w. Om Du finner tt språket ifråg är reguljärt, skll Du presenter en FA eller ett reguljärt uttryck för det. Annrs (om ditt svr är NEJ) skll Du för erhållnde v full poäng evis din ståndpunkt med hjälp v pumpstsen eller särskiljndestsen.

AUBER 95 9 jn AR sid 3 v 5 3. Smmnhngsfritt? J. En CFG: S ε cs cs Sc Sc SS { w { c,, } c, ε c c, ε w innehåller lik mång c:n c, ε som :n och :n tillsmmns} En PDA: ε, ε, c, ε c, ε 4. Följnde grmmtik eskriver fktiskt ett smmnhngsfritt språk L. S R BS BR B R B R ε Presenter (med motiveringr förstås) en CFG för L. S-reglern ger B BR = ( B) n R. Sedn ger förflyttningsreglern på ndr och tredje rden upphov till B BR = n B n R och n R n. Till sist kn R sudds ut. (Oserver tt om mn suddr R tidigre, så hänger sig strängproduktionen!). Då hr mn producert n n. Språket ifråg är således L = { n n n N} som kn eskrivs v ex.vis följnde CFG S ε S 5. Konstruer nednstående två funktioner inom klssen v primitivt rekursiv funktioner. x 0 3 4 5 6 7 8 9 0 3 4 5 6 ) TvåPot? () x 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 ) TvåLog() x 0 0 3 3 3 3 3 3 3 3 4 Funktioner konstruerde inom kursen får nvänds som hjälpfunktioner. ) TvåPot? () x = Lik ( x, Pot(, TvåLog() x )) ) TvåLog() 0 = 0 TvåLog( Ök() x ) = Om ( Lik ( Ök()Pot x, (, Ök( TvåLog( x) ))), Ök( TvåLog() x ), TvåLog()) x 6. Diskuter för vrt och ett v följnde prolem om det det finns någon TM som kn vgör prolemet ifråg. Vid eventuell tillämpning v Rices sts lir det vdrg om Du inte kn eskriv hur mängden Ω som förekommer i denn sts ser ut i din tillämpning. ) Givet en godtycklig Turingmskin M, ccepterr M oändligt mång strängr? ) Ingen TM kn vgör prolemet. Dett följer v Rices sts om mn etrktr Ω= { L L är Turingccepterr och oändlig} Ty Ω innehåller något men inte ll Turingccepterr språk: { } Ω, { } Ω

AUBER 95 9 jn AR sid 4 v 5 ) Givet en godtycklig FA M, ccepterr M oändligt mång strängr? c) Givet en godtycklig PDA M, ccepterr M oändligt mång strängr? ) Dett prolem kn en TM vgör. Allt som ehövs är tt TM:en ifråg undersöker M:s kod m..p. förekomst v någon sling på väg från strt- till ccepternde tillstånd. M ccepterr nämligen oändligt mång strängr omm M hr någon sådn sling. c) Turingvgörrt. Principskiss v ett vgöringsförfrnde: Konstruer först en CFG för PDA:ns språk. (Dett kn utförs lgoritmiskt!) Trnsformer sedn (vid ehov) CFG:n till en ny CFG G med egenskpern () och (): ingen terminernde regel hr tom sträng i högerledet () ll icketerminernde regler är förlängningsregler () (Även dett kn görs lgoritmiskt.) Låt vr ett tl större än ntlet icketerminernde sym- N oler i G, låt l vr mximl längden hos G:reglerns högerled och låt N = l N. Producer till sist med hjälp v reglern i G de strängr v längd N w < N som det går tt producer. (Det finns r ändligt mång.) Om Du finner tt det finns noll stycken sådn strängr, så vet Du tt den givn PDA:n ccepterr ändligt mång strängr. (Enligt den smmnhngsfri pumpstsen!) Och om Du finner tt det finns en eller fler, vet Du tt PDA:n ccepterr oändligt mång strängr. 7. Presenter en grmmtik för språket { w n w 0 =, w =, w n = w n w n } dvs {,,,,,, } Vis hur mn i din grmmtik kn producer. Ide: w n + 3 = w n + w n + = w n + w n kn tillverks v = w n genom tt till höger i kopiers och genom tt sedn låt kopin flytt sig till vänster så tt den lir ett prefix: w n + = w n w n + 3 = w n + w n Genom tt formuler regler som omesörjer sådn kopiering och förflyttning, smt en lämplig strtregel (för w ) kn vrje producers. De kortste två strängrn, dvs w 0 och w måste producers seprt.

AUBER 95 9 jn AR sid 5 v 5 Regler: S [ M ] ] V ] ε V VA V VB MV ε B B B B A A A A [ [ H ε HA H HB H H M H M M ε ] tillåts skp V:n som kn förflytt sig till vänster genom strängen och producer kopior A, B v och. När den vänstergående kopieringssymolen möter mittsymolen M är kopieringsuppdrget slutfört. kopiorn A, B skll kunn gå föri och. [ kn på motsvrnde sätt som ] skp högergående symoler H, vilk skll nvänds för tt gör om A och B till resp. När den högergående symolen H möter eller förvndlr sig H till M. Körexempel: (Produktion v ) S [M ] [MV ] [MVB ] [B ] [ B ] [HB ] [H ] [M ] [M ] [MV ] [MVAB ] [AB ] [AB ] [HAB ] [H ] [M ] [M ] [MV ] [MVBAB ] [BAB ] [BAB ] [HBAB ] [H ] [M ]