Utskrift planering 13/14 (Hällberga förskola) sida 1 av 14 (2014-03-26)

Utskrift planering 13/14 (Hällberga förskola) sida 1 av 14 (2014-03-26)

Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka. IT i förskolan IT är ett verktyg som kan kopplas till alla mål som ett stöd för att systematiskt följa upp verksamheten i dokumentation, utvärdering och utveckling. Tillsammans kan barn och pedagoger med hjälp av digitala verktyg som lärplatta, digitalkamera och dator synliggöra barnens lärprocesser samt utveckla och reflektera kring genomförda aktiviteter. Alla barn ska ha tillgång till digitala verktyg. Tekniken ska användas i det pedagogiska arbetet med barnen på förskolan, inte ersätta något utan vara ett komplement i verksamheten. Datortätheten på förskolorna är god och personalen har tillgång till internet på förskolan. Internet - När det gäller barnens tillgång till internet är det framförallt via lärplattan, men det finns även några standalone datorer ute på enheterna. Lärplattan - Under hösten 2012 introducerades de första lärplattorna i de kommunala förskolorna. Satsningen på lärplattor har fortsatt även under 2013 och enheterna har utifrån projektbeskrivningar ansökt om fler lärplattor,i juni finns 280 lärplattor fördelade på förskolorna i kommunen. Trådlöst nätverk (WiFi) - För att få en effektiv användning av lärplattan gjordes en satsning på att installera trådlöst nätverk och från våren 2013 har alla kommunala förskolor i Eskilstuna WiFi installerat på enheten. Effekter som hittills märkts är att lärplattan berikar reflektion i arbetslagen och tillsammans med barnen, gynnar arbetet barn med språksvårigheter eller barn med annat hemspråk. Inflytandet ökar bland barn som fått tillgång till lärplattan där de själva kan, i samtal med pedagogen, välja de bilder de vill ha med för att synliggöra sin egen utveckling. I juni 2013 var XX av personalen utbildade i PIM. PIM Flod Nätverk för samordnare för IT. IT-strategi för förskolan Investeringsplan tas fram på varje FSO för framtida investeringar Antal lärplattor och datorer. Projektbeskrivningar Investeringsplan Fso 5: Öka användandet av lärplatta som verktyg för att skapa mening i praktiken och integrera LVP i vardagen För att skapa mening i praktiken och integrera LVP i vardagen systematiserar personalen den pedagogiska reflektionen/dokumentationen med hjälp av lärplatta. Med hjälp av lärplatta och projektor ska personalen få fler lärprocesser kommunicerade med barnen. Personalen ska dokumentera processer i stratsys utifrån pedagogiska dokumentationer. Personalen dokumenterar regelbundet med Ipad. Detta blir utgångspunkten i det gemensamma reflekterandet kring verksamheten. Fokus ska ligga på att hela tiden koppla vardagsarbetet till verksamhetsplanen i stratsys samt att föra reflektionsprotokoll i stratsys utifrån de dokumentationer de gör med Ipad. För att få alla delaktiga och skapa en tydlig gemensam bild ska projektor användas för att synliggöra processerna. Syftet är att skapa förutsättningar för förskollärare och barnskötare att skapa mening i praktiken och integrera LVP i vardagen genom att systematisera den pedagogiska reflektionen/dokumentationen. I och med detta ökar personalens medvetenhet om det systematiska kvalitetsarbetet de gör i dag och hur de kan utveckla denna process genom att systematiskt följa upp och analysera gemensamt. I arbetet mot en likvärdig förskola anser vi att det är viktigt att alla personal får tillgång till liknande verktyg. Vi vill medvetandegöra ett systematiskt kvalitetsarbete där personalen utvecklar ett vardagligt reflekterande förhållningssätt samt ser syftet med att levandegöra LVP och kan koppla teori med praktik. När den pedagogiska dokumentationen blir systematiserad blir den ett verktyg som gör det möjligt att följa barns utveckling och lärande, också i relation till hur förskolan bidrar till barns utveckling och lärande. Den pedagogiska dokumentationen kommer även att bidra till att synliggöra för personalen hur deras förhållningssätt påverkar verksamhetens utveckling och möjligheterna för barn att lära och utvecklas. Barnens inflytande skapar på detta vis mening i deras vardag. Vi ser att vi på detta sätt kan få med all personal i Fso 5: Utbildning i användandet av lärplatta som pedagogiskt verktyg Pedagogikutvecklare Karin Larsson och Tina Langevik utbildar all personal i förskoleområde 5 i användandet av lärplatta som pedagogiskt verktyg. Utbildningsdatum: 6/9, 13/9, 20/9 och 27/9. Uppföljningar med workshops kommer att ske under såväl höst- som vårtermin. Fso 5: PIM Vi utbildar fler personal i pim. sida 2 av 14 (2014-03-26)

PIM Uppföljning till skolchef sker genom: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal arbetet utifrån våra mål. Den stora vinsten blir att personalen ser den röda tråden och kan realisera sina mål dagligen. Det kommer varje barn till gagn och minskar stressen hos personalen då de känner att de är med på tåget och ser vad de faktiskt gör i sitt dagliga arbete. Styrdokumenten blir en del av verksamheten och medvetenheten skapar i sig mening hos personalen. Det kommer inte längre handla om att de förväntas redovisa till chefen utan för att gagna verksamheten, och arbetet med varje enskilt barn och dess lärprocesser blir kopplat till syftet. Tekniken skulle bidra till att synliggöra processerna och fungera som ett kollegialt verktyg. Vi har tidigare bedrivit ett pilotprojekt med lärplatta ute på Gillbergas och Hammargärdets förskolor. För att främja likvärdighet i vårt förskoleområde vill vi nu utöka detta arbete till att omfatta alla förskolor. Personalen har önskat enkelhet och tillgänglighet i tekniken och vi ser att lärplatta och projektor (projektor finns på varje förskola) skulle underlätta det dagliga användandet och öka tillgängligheten. I juli 2013 är cirka 90% utbildade i PIM. Nätverksträffar för IT på förvaltningsnivå. IT-samordnare Grundutbildning samt workshops i användandet av lärplatta. Användarhandledning för lärplatta som pedagogiskt verktyg framställs. Workshops i stratsys/lvp. PIM-utbildningar. På planeringsdagarna alternativt arbetsplatsträffarna i oktober samt arbetsplatsträffarna i februari/mars stämmer personalen av hur arbetet fortskrider. Detta dokumenteras i stratsys. Uppföljning till ledningsgrupp för Fso 5: Personalen rapporterar senast 23 maj via stratsys. sida 3 av 14 (2014-03-26)

All personal lär sig använda minst 2 appar kopplade till dokumentation under läsåret 2013/ 2014. För att underlätta dokumentationen. Lättare att synliggöra barnens lärprocesser i den pedagogiska verksamheten. Göra barnen medvetna om sina lärprocesser, barnen får ökat inflytande. Vinsten för personalen blir mer tid i barngruppen samt synliggör arbetet med barnen vilket leder till att lättare utveckla verksamheten efter barnens behov. Lärplattor är inköpta, en per avdelning. Personalens kunskap att använda lärplattan varierar. APT i oktober och APT februari/mars Personalen stämmer av hur arbetet fortskrider. Workshop Vi använder apparna ex. PicCollage, Magic Frame i verksamheten varje vecka. Vi dokumenterar barnens intressen. sida 4 av 14 (2014-03-26)

Förskolan skall förbereda barnen inför åtagandet att alla elever senast vårterminen 2014 ska kunna läsa, skriva och räkna efter årskurs 1. Läsa, skriva och räkna Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns matematiska förmåga och språkutveckling då språk och lärande liksom språk och identitetsutveckling hänger samman. Verksamheten ska utgå från barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper för att på så sätt utveckla barnets sociala och kommunikativa kompetens. Förskolans uppdrag är att genom lekfulla former skapa så goda förutsättningar som möjligt för varje enskilt barn att så småningom bli en läsande, skrivande och räknande person. Varje enskilt barn skall erbjudas en verksamhet som genom lekfulla former stimulerar och utmanar barnets kommunikativa förmåga utifrån samtliga dimensioner som läroplanen anger. För att skapa en samsyn och grund för verksamhetsutveckling sker kontinuerliga erfarenhetsutbyten mellan skolformerna genom de förvaltningsövergripande gemensamma rutinerna för övergångar. I maj 2013 hade 52 % av barnen i förskolan annat modersmål än svenska. En verksamhet som genomsyras av ett språkutvecklande arbetssätt utifrån såväl svenska språket som modersmålet är en viktig förutsättning för att nå åtagandet. Vid samma tid har XX% av personalen tillägnat sig den förvaltningsövergripande kompetenssatsningen i TRAS (tidig registrering av språk). Förskolan fortsätter att utveckla verksamheten inom matematik, språk och kommunikation utifrån de lärdomar och insikter förra läsåret gav. Språkutvecklingsplan Nätverk för samordnare i språk och matematik TRAS Pedagogisk dokumentation Rutiner för övergångar mellan skolformerna Modersmålsstöd IT Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/ arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskolenkät-föräldrar-2014: Del 04. Utveckling och lärande Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser Fso 5: Det vidgade språkbegreppet genomsyrar personalens förhållningssätt Personalen ska utmana både sig själva och barnen i olika språkliga sammanhang. Det vidgade språkbegreppet ska genomsyra personalens förhållningssätt. Barnens intressen tas tillvara och de blir sedda och lyssnade på. Det medvetna språkarbetet leder till att barnen får förutsättningar att tillägna sig matematiken. När barnen får förutsättningar att utveckla sina olika kommunikativa förmågor ökar också de gemensamma lärprocesserna. Det skapar trygghet och självkänsla att kunna bli förstådd och att förstå andra. Språket skapar förutsättningar för barnens identitetsutveckling. Förskolorna har under läsåret 2012/2013 arbetat med det vidgade språkbegreppet och vi ser stora vinster hos barnen. De har fått större tillgång till olika uttrycksformer vilket har lett till att varje enskilt barn ökat sina förutsättningar att utvecklas. Personalens lyhördhet för olika former av kommunikation har ökat. TRAS-utbildning ICDP Lärplattor till varje avdelning Avstämningar sker via stratsys senast 6 december via stratsys. Uppföljning till ledningsg för Fso 5: Rapportering via stratsys senast 23 maj. Fso 5: Trasutbildning Vi håller en ny trasutbildning för 14 personer som inte har gått tidigare. Dessutom har vi två tillfällen för sammanlagt 28 personer med uppfräschning av kunskaper för de som gått trasutbildningen längre tillbaka i tiden. Vid behov lägger vi ytterligare kurser under vårterminen 2014. sida 5 av 14 (2014-03-26)

utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Språkutvecklingsplan Ge barnen ökad möjlighet att uttrycka sig i olika former av skapande. Målet är uppnått när all personal tillsammans med barnen utvecklat en skapande form som inte använts tidigare. Förskolan har förra läsåret arbetat med vidgade språkbegreppet, slutsatsen från verksamhetsrapporten blev att utmana barnen i andra uttryckssätt än verbalt. Om barnen får tillgång till andra uttryckssätt än det verbala så får dom lättare att förstå och kommunicera med sin omgivning. Ger en ökad trygghet och självkänsla. Moje utgår från slutsatsen i verksamhetsrapporten och arbetar vidare med drama. Fjärilen funderar vidare kring naturmaterial och utegården. Misse arbetar med att introducera olika medier. APT i november. Reflektera kring dokumentationer kopplat till målet. All personals ansvar. Moje :Undersöka vatten Undersöker vatten i olika former. Introducerar även målning, play doo, klippa o klistra, skapa med naturmaterial mm. Misse: Introduktion av medier Att få barnen delaktiga i dokumentationen med lärplattan och kamera. Vid tillfällena, gruppaktiviteter, med ansvarsbarnen. Fjärilen: Vi utvecklar arbetet med medieverktyg. Vi använder och utforskar det vidgade språkbegreppet. I arbetet använder vi oss av Ipad, projektor, och dator. Vi utvecklar och lär tillsammans med barnen genom att använda oss av ramsor, sånger, faktasökning etc. Moje: ICDP 10 tillfällen med handledare. Start 21/10 sida 6 av 14 (2014-03-26)

Till slutet av läsåret 2013/ 2014 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Brukarenkäternas resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2013 års mätning till 2014 Jämställdhet Jämställdhet och likabehandling handlar om makt, vem som tillåts att få utrymme, inflytande och resurser i förskolans och skolans vardag. Traditionella normer och vanor bevarar obalansen mellan könen. Pedagoger måste bearbeta sina egna attityder och föreställningar om flickor och pojkar och lära sig se könsmönster och diskriminering i sin egen vardag. En förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering, sätta mål och genomföra förändringar är tillgång till grundläggande fakta om flickor och pojkars situation i förskolan. Könsuppdelad statistik syftar till att synliggöra flickors och pojkars förutsättningar och behov. Det är viktigt att både uppmärksamma likheter och skillnader mellan könen Flertalet förskoleområden har arbetat med jämställdhetsfrågor via arbetet med Likabehandlingsplanen. Dessutom genomfördes för tre år sedan en förvaltningsövergripande utbildningsinsats kring genusfrågor med drama och teateräventyr som metod, vilket fortfarande används på flera områden. Föräldra- och barnenkäterna är uppdelade på kön men ytterligare fokus behöver läggas på att analysera enkäterna utifrån jämställdhetsperspektivet. Det är heller inte självklart att beslut som fattas inom förskolan tar jämställdhet i beaktan. För att nå en jämställd förskola analyseras alla beslut och insatser ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga förutsättningar och konsekvenser för flickor respektive pojkar. Könsuppdelad statistik Föreläsning på respektive förskoleområde av Johanna Lundin, Genuspedagog Arbetet med Likabehandlingsplan Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/ arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskolenkäter-föräldrar-barn analyser ur ett könsperspektiv. Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Fso 5: Personalen synliggör sina attityder och föreställningar gällande könsmönster Personalen dokumenterar och reflekterar kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. I reflektionen ligger fokus på personalens egna attityder och föreställningar om flickor och pojkar. Personalen ser olikheter hos barnen på en individnivå. De uttrycker svårigheter i att kategorisera efter kön. I brukarenkäterna kan vi se olikheter mellan flickor och pojkar Personalen uttrycker ändå att de handlar lika oavsett barnens kön. Kan det bero på att de inte är medvetna om sina attityder och föreställningar om flickor och pojkar? Det är viktigt att synliggöra våra egna attityder och föreställningar om flickor och pojkar för att kunna skapa förutsättningar för jämställdhet. Personalens ökade kunskaper bidrar till en likvärdig förskola. Arbete med likabehandlingsplanen Föreläsning av genuspedagog Johanna Lundin Utbildning i lärplattan som dokumentationsverktyg Avstämning sker via stratsys senast 6 december 2014. Uppföljning: Uppföljning sker via stratsys senast 23 maj 2014. Fso 5: Genusföreläsning Gemensam föreläsning om genus kopplat till normkritiskt perspektiv och arbetssätt av genuspedagog Johanna Lundin. sida 7 av 14 (2014-03-26)

All personal synliggör sina attityder och föreställningar gällande könsmönster. Målet är uppnått när var och en har blivit medveten om två av sina egna föreställningar. Beskrivning Vid tidigare reflektioner har vi tänkt att vi behandlar barnen lika oavsett kön. Vi vill undersöka om det stämmer. Konkretisering Att vi bemöter pojkar och flickor på ett likvärdigt sätt innebär att dom får samma förutsättningar oavsett kön. Barnen uppmuntras att göra det dom intresserar sig för. Om vi står upp för de värderingarna mot föräldrar och övriga samhället bidrar det till ökad självkänsla hos barnen. Misse /Moje; Filma oss själva Moje:Filma oss själva i tamburen och titta på tillsammans i arbetslaget. Misse:Filma oss själva i matsituationer och titta på tillsammans i arbetslaget. Fjärilen: Kollegial reflektion Vi använder oss av varandra för att bli medvetna om våra egna föreställningar, reflekterar med varandra när vi ser kollega göra skillnad på pojkar/flickor. Vi tror att vi behandlar alla likvärdigt oavsett kön. APT eller avdelningsmöte i november. sida 8 av 14 (2014-03-26)

Synliggöra och kommunicera lärprocesser Verksamheten i förskolan ska genomföras på ett sådant sätt att den både stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Utifrån barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper skall barnet erbjudas ett lustfyllt lärande genom lek och kreativitet. Förskolan ska stödja barnet att utveckla en positiv uppfattning och tilltro till sin egen förmåga att lära sig samt ge barnet möjlighet till inflytande över lärandet. Kontinuerliga samtal tillsammans med barnet om sitt eget lärande är viktigt både för det enskilda barnet och för möjligheten att utveckla verksamheten. För att synliggöra barnets lärprocesser måste verksamheten ständigt följas upp, utvärderas och utvecklas i förhållande till de förutsättningar till utveckling och lärande som verksamheten erbjuder varje enskilt barn. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet, 4-gradig skala: Del 04. Utveckling och lärande 3,54 Del 05. Samarbete förskola och hem 3,33. Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: Fråga 07. Vuxna pratar med mig om det jag lär mig 2,68 Fråga 06. Roligt att lära mig nya saker 2,83. Eskilstuna kommuns förskolor har utvecklat arbetet med att synliggöra barnens lärprocesser genom det systematiska kvalitetsarbetet. Verktyg såsom, självvärdering, TRAS (tidig registrering av barn språkutveckling), ICDP (international child development program) och BRUK (bedömning reflektion utveckling kvalitet) har legat till grund för den pedagogiska dokumentationen. Förskolechefernas pedagogiska ledarskap, tillsammans med det stöd pedagogikutvecklarna ger, bidrar till bättre förutsättningar för arbetslagen att kontinuerligt utveckla verksamheten på förskolan. De flesta förskolor har metoder och rutiner för att synliggöra barnens lärprocesser. Ytterligare insatser behövs för att varje enskilt barns lärprocesser dokumenteras, synliggörs och kommuniceras såväl tillsammans med barnet själv som tillsammans med barnet och vårdnadshavarna. Som ett led i detta genomför flera förskolor barndelaktiga utvecklingssamtal. Varje enskilt barn upplever ett lustfyllt lärande i förskolan som både de själva samt dess vårdnadshavare har insikt och inflytande över. Det systematiska kvalitetsarbetet förtydligas och utvecklas ytterligare genom implementering av PUFF-modellen. Pedagogikutvecklare stödjer det systematiska kvalitetsarbetet inom varje FSO. Fso 5: Personalen har ett automatisat reflekterande kring lärprocesser i vardagen Allt arbete med barnen behöver reflekteras för att vi ska upprätthålla hög kvalitet på vårt pedagogiska arbete. Det är viktigt att sammanfatta aktiviteter, samtal eller händelser tillsammans med barn, kollegor och föräldrar men också för oss själva. Detta gör att vi kan tänka vidare till nästa steg men också värdera det vi gjort. I dag sker reflektionen mestadels på "barnfri" tid vilket innebär låg kontinuitet vilket skapar mycket stress hos personalen. Förskolenkät föräldrar 2013 visar resultatet enligt fyragradig skala: Fråga 4 - utveckling och lärande: 3,54 Fråga 5 - Samarbete förskola och hem: 3,38 Förskoleenkät barn 2013 visar resultat enligt tregradig skala: Fråga 6 - roligt att lära mig nya saker: 2,83 Fråga 7 - vuxna pratar med mig om det jag lär mig: 2,73 När personalen automatiserar sitt reflekterande i vardagen utgår de mer från barnens intressen och barnens inflytande ökar. När reflektionen ökar mellan personalen, barn - personal, barn - barn, barn - vårdnadshavare, personal - vårdnadshavare så gynnas såväl gemensamma som enskilda lärprocesser. Att reflektera i vardagen medför en kravlöshet som bidrar till mindre stress och ökar kvaliteten på verksamheten samt måluppfyllelsen. Personalen blir medforskare och tar tillvara på barnens tankar och hypoteser i mycket högre grad. Ämnesövergripande nätverk på förvaltningsnivå Pedagogikutvecklare stöttar reflekterandet Systematiskt kvalitetsarbete via stratsys Lärplatta till varje avdelning Avstämning senast 6 december via stratsys. Fso 5: Lärplattor till varje avdelning Lärplattor till varje avdelning samt utbildning i användandet av verktyget ska stödja ett automatiserat reflekterande. sida 9 av 14 (2014-03-26)

Förvaltningsövergripande ämnesnätverk. Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/ arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på förvaltningsnivå. (4-gradig skala) Del 04. Utveckling och lärande 3,54 Del 05. Samarbete förskola och hem 3,33. Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: Fråga 07. Vuxna pratar med mig om det jag lär mig 2,68 Fråga 06. Roligt att lära mig nya saker 2,83. Ovanstående områden stäms av utifrån enhetens och områdets resultat. Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Uppföljning: Uppföljning senast 23 maj via stratsys. Hällberga förskola: Öka reflektioner kring lärprocesser i vardagen. Målet är uppnått när all personal känner sig involverade i reflektioner mellan barn och personal. Vi har tidigare inte haft tid att reflektera i den utsträckning vi önskat, för att vi ej kunnat gå ifrån verksamheten Bli bättre på att sätta upp dokumentation för att få mer delaktiga barn och för att på så sätt lättare kunna gå tillbaka och reflektera med barnen kring den dokumentation som finns. Dokumentationen och reflektionen ska bli mer synlig för barnen och personalen. På så vis bjuder vi även in föräldrarna till att vara delaktig i verksamheten och lärprocessen. Dokumentationerna tas även med till reflektionstillfällena så att personalen kan hjälpa varandra att utvecklas samt utvärdera sitt arbete och vidarutveckla arbetet. En del av personalen har insett betydelsen av att reflektera med barnen direkt i lärandesituationen. Vi har kommit igång med dokumenterandet och reflekterandet kring barnen, men omfattningen kan öka. Reflektionerna har kommit olika långt på avdelningarna. Vi reflekterar med barn och personal uppskattnigsvis två gånger i veckan. APT i november Misse/Moje: Reflekterande i lärandesituationen. Se nuläget. Fjärilen: Vi använder oss av (Ipad) lärplatta. För att öka reflektionerna mellan personal och barn ska lärplattan användas i barngruppen. sida 10 av 14 (2014-03-26)

Samtliga barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Brukarenkätens resultat gällande trygghet och bemötande visar en förbättring från 2013 års mätning till 2014. Trygghet och bemötande Förskolan ska präglas av en verksamhet grundad på omsorg om barnets välbefinnande och utveckling. Viktigt är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på samt att varje barn ges förutsättningar att utveckla sin identitet och egenvärde. Personalen på förskolan är viktiga förebilder för barnen. Vårdnadshavare bär ansvar för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet och vara ett stöd för familjerna genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Vårdnadshavare upplever stor trygghet i förskolan. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på förvaltnningsnivå, 4-gradig skala: Del 02. Trygghet och Trivsel Bemötande 3,53 Förälder trygg 3,54 Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: 02. Vuxna blir glada när jag kommer 2,85 03. Får hjälp av vuxna vid behov 2,77 X% av personalen har i juni 2013 genomgått utbildning i samspelsprogrammet ICDP (international child development program) som både innehåller perspektivet vuxen-barn och vuxenvuxen. Förskolan präglas av ett klimat och förhållningssätt där omsorg om varandra, och allas lika värde är utmärkande. Varje vårdnadshavare får under förtroendefulla former förutsättningar till inflytande och delaktighet i barnets vistelse på förskolan. ICDP Föräldradelaktig inskolning Barndelaktiga utvecklingssamtal Arbetet kring Likabehandlingsplan Föräldraråd / Forum för samrådskollagen (Skollagens benämning) Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/ arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på Fso 5: Vårdnadshavarna ses som en tillgång i förskolans verksamhet Det är viktigt att förmedla demokratiska värderingar och männskliga rättigheter för att skapa bra förutsättningar för barnens identitetsutveckling. Vårdnadshavarna är ovärderliga för att skapa förståelse för varje barn vilket leder till en grundläggande trygghet för barnet. Under läsåret 2012/2013 har vi arbetat med att utveckla arbetet med barndelaktiga utvecklingssamtal och föräldradelaktiga inskolningar, dokument har utarbetats inom dessa områden. Personalen har insett att det är deras agerande som präglar uvecklingssamtalen. Gällande föräldraaktiv inskolning har förskolorna tydliggjort personalens respektive föräldrarnas ansvar och förväntningar under inskolingen. Detta bidrar till att föräldrarna redan under inskolningen får en inblick i verksamheten vilket skapar trygghet som smittar av sig på barnen. Förskoleenkät föräldrar 2013 visar resultatet enligt fyrgradig skala: Fråga 2 - trygghet och trivsel: 3,62 Förskoleenkät barn 2013 visar resultat enligt tregradig skala: Fråga 2 - vuxna blir glada när jag kommer: 2,85 Fråga 3 - får hjälp av vuxna vid behov: 2,85 Flera av personalen har genomgått utbildning i samspelsprogrammet ICDP. Förra läsåret var det fyra arbetslag som genomgick utbildningen. Detta arbete är ett steg mot en likvärdig förskola. Barnens inflytande ökar avsevärt men också föräldrarnas. Fokus hamnar nu i mycket högre utsträckning på barnets kompetenser och lärprocesser. Dokumenten för föräldradelaktiga inskolningar Dokumenten för barndelaktiga utvecklingssamtal ICDP Likabehandlingsplanen Föräldraråd/forum för samråd Fso 5: Analys och arbete utifrån brukarenkäterna Brukarenkäterna visar vårdnadshavarnas syn på förskolan och det är en möjlighet för dem att påverka samarbetet mellan hem och förskola. Därför ska förskolorna arbeta aktivt med analys av dessa resultat och därefter synliggöra vilka åtgärder som behöver genomföras. Fso 5: ICDP Fler personer får vägledning i ICDP och vi är öppna för att skapa nya konstellationer än som tidigare då vi strikt utbildade varje arbetslag för sig. sida 11 av 14 (2014-03-26)

förvaltningsnivå,4-gradig skala: Del 02. Trygghet och Trivsel Bemötande 3,53 Förälder trygg 3,54 Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: 02. Vuxna blir glada när jag kommer 2,85 03. Får hjälp av vuxna vid behov 2,77 Ovanstående områden stäms av utifrån enhetens och områdets resultat. Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Avstämning senast 6 december 2013 via stratsys. Uppföljning: Uppföljning senast 23 maj 2014 via stratsys. Hällberga förskola:vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt och ses som en tillgång i förskolans verksamhet. Målet är uppnått när färäldraenkätens resultat kring frågan trygghet och trivsel har ökat. Hällberga förskolas resultat i föräldraenkäten 2012/ 2013, trygghet och trivsel, låg vi under kommunsnittet. Ju mer insyn vårdnadshavarna har i verksamheten ju tryggare blir dom och barnen. De får större förståelse för vår verksamhet. Vi har föräldraaktiva inskolningar och använder oss av barnaktiva utvecklingssamtal. Vi för en daglig dialog med vårdnadshavarna. Efter kommande enkätsvar. Fjärilen: Föräldrarmöte ht -13På utvecklingssamtalen.daglig kontakt med föräldrar.bjuder in föräldrar att se barnens alster och dokumentationer.varje avdelning har en veckoplanering. På föräldrarmötet tar vi allmänt upp och samtaler om barnens trygghet och trivsel på Fjärilen. På utvecklingssamtalen tar vi tillsammans med enskilda föräldrar och barn upp barnets trygghet och trivsel, föregåtts av barnintervju på förskolan. Vid den dagliga kontakten tas upp händelser som skett under dagen både mer eller mindre positiva. Utreder konflikter direkt och informerar föräldrar om vad som hänt och att det är uträtt. Veckoplanering med veckans kommande aktiviteter hänger väl synligt i hallen, där vi även fyller i vad vi gjort under dagen. Bjuder in föräldrar att se barnens alster och dokumentationer. Bemötande sida 12 av 14 (2014-03-26)

KF 7. 31 maj 2014 är 100 % av de kommunala förskolorna diplomerade med Grön Flagg. (BUN) Hållbar utveckling, miljö För ett framgångsrikt miljö- och hållbarhetsarbete är barnen en viktig del. Ett lärande för hållbar utveckling genomsyras av demokratiska arbetsmetoder och processinriktade förhållningssätt där barnen är delaktiga och har inflytande genom en mångfald av pedagogiska metoder. I maj 2013 är xx procent, xx av xx förskolor diplomerade med Grön flagg, flera förskolor arbetar för att bli diplomerade. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultat på förvaltningsnivå 4-gradig skala: Del 03 Normer och värden Förståelse för delaktighet i naturens kretslopp 3,64 Varje barn skall erbjudas en verksamhet som genom lekfulla former stimulerar och utmanar barnets intresse och kunskap om hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. ICDP Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/ arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultat, 4-gradig skala: Del 03 Normer och värden Förståelse för delaktighet i naturens kretslopp 3,64 Ovanstående områden stäms av utifrån enhetens och områdets resultat. Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Fso 5: Förskolans tema i grön flagg integreras i övriga projekt/mål Förskolorna väljer tema utifrån handlingsplaner i grön flagg. Detta ska personalen nu integrera så att detta inte blir en del utanför övriga projekt eller mål. Fokuset ligger på barnens intressen och hypoteser inom naturvetenskap/teknik. Alla förskolor i område 5 är diplomerade i grön flagg och arbetar för att bibehålla denna diplomering. Många förskolor har haft svårt att väva in grön flagg i sina övriga mål eller projekt. Förskolorna har arbetat med naturvetenskap och teknik under läsåret 2012/2013. För att förstå ämnet har de använt sig av dokumentation och reflektion vilket har medfört nya utmaningar och en arbetsglädje. Eftersom förskolorna integrerar sina teman i grön flagg i övriga projekt eller mål synliggörs den röda tråden i verksamheten vilket skapar samhörighet på förskolorna och minskar stressen hos personalen. Barnens inflytande ökar och grön flagg sätts i ett sammanhang och skapar mening i vardagen. ICDP Samordnare i naturvetenskap/teknik Avstämning senast 6 december 2013 via stratsys. Uppföljning: Uppföljning senast 23 maj 2014 via stratsys. Fso 5: Miljöombudsträff Alla miljöombud träffas för att diskutera och inspirera varandra i arbetet kring grön flagg, naturvetenskap och teknik. Misse/ MojeKretsloppsmålen integreras i övriga mål.vi vill att barnen ska få rörståelse för kretsloppet i naturen. Tidsätta målen efter Grön flagg målen. Mål nr1 avgrön Flaggs tre utvecklingsområden: Vi har sett att barnen är intresserade av vad som händer i naturen t.ex. Var tar löven vägen när de trillat ner? Vattenpölarna, varför försvinner dom? Vi vill utveckla barnens förståelse genom att förklara naturens kretslopp på ett enkelt och intressant sätt. Vi arbetar med vatten i olika former. sida 13 av 14 (2014-03-26)

Fjärilen; Kretsloppsmålen integreras i övriga mål.vi vill att barnen ska få rörståelse för kretsloppet i naturen.vi vill att barnen ska få förståelse för kretsloppet i kroppen.vi vill att barnen ska få förståelse för kretsloppet i djurvärlden. Tidsätta målen efter Grön flagg målen. Mål nr 2 o 3 av Grön Flaggs tre utvecklingsområden: 2.Vi har sett att barnen är intresserade av vad som händer i kroppen t.ex. Vad händer med maten i kroppen när vi äter? Vi vill utveckla barnens förståelse genom att förklara kroppens kretslopp på ett enkelt och intressant sätt. Vi tittar på hur kroppen ser ut inuti. 3. Vi har sett att barnen är intresserade av vad som händer i djurvärlden t.ex. Vem äter vem och vad? sida 14 av 14 (2014-03-26)