Fröslundavägen Datum 1 (18) VR 2014/2015. Fröslundavägens förskola

Transkript

1 Fröslundavägen Datum 1 (18) VR 2014/2015 Fröslundavägens förskola

2 Inledning Bakgrund och förutsättningar: Fröslundavägen är en äldre förskola byggd I april fyllde förskola 40 år och det firade vi med att ha öppet hus. 2 (18) Under det senaste året har det kommit många flyktingar, främst från Somalia till Eskilstuna och många av dem har bosatt sig i Fröslundaområdet. Det här innebär att kön till Fröslundavägen ökar igen. Under våren ökade jag barnantalet på två hemvister med fem barn i varje grupp. Jag ökade också antalet pedagoger med 1,5 pedagog/hemvist för att barnen fortfarande ska kunna erbjudas att vara i mindre grupper, delar av dagen, för att stimulera barnets lärande och språkliga utveckling. Vi tar också emot barn från Lagersberg och Råbergstorp som också är ett mångkulturella bostadsområden. Att på ett naturligt sätt kunna berika vår verksamhet med flera olika språk och kulturer är härlig utmaning och som vi hela tiden försöker utveckla. God hjälp har vi utav våra många pedagoger som själva har en bakgrund som invandrare. På förskolan arbetar förskollärare, barnskötare, kockar, trainee samt förskolechef. Vi tar emot studenter från MDH och från och med i vår är vi också en övningsförskola, elever från gymnasiet och SFI som gör praktik hos oss. Sammanfattning På Fröslundavägens förskola har personalen fått en större kunskap i det systematiska kvalitetsarbetet. Pedagogerna vet i dag varför vi måste utvärdera verksamheten. Att hela tiden ifrågasätta varför gör vi det vi gör, vad syftet är, hur ska vi bli bättre, utveckla vår verksamhet etc. Pedagogerna har också under året suttit i tvärgrupper (yrkesgrupper) och diskuterat vad är mitt uppdrag och vad innebär det för oss i arbetslaget. Vi har skapat bättre och föränderliga inomhusmiljöer, med mer utmaningar i matematik. IT, teknik etc. Under hösten och våren kommer fokus att vara på utomhusmiljö. Vi vill göra vår gård mer utmanande och så stimmulerande som möjligt. Det senaste året har vi ökat användandet av IT, så att den blivit ett vardagligt inslag i verksamheten. Lärplattor, kanoner och smartboard har utvecklat den pedagogiska verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet. Lärplattan som verktyg har bidragit till ökad medvetenhet kring det enskilda barnets lärprocess. För att på ett så bra sätt kunna utmana och stimmulera de nyanlända barnen har TRAS, TAKK. Pen- Pal och språkdomäner varit viktiga verktyg för att kartlägga flickor och pojkars språkkunskaper. Därefter har vi kunna skapa miljöer och aktiviteter som stimmulerar flickor och pojkars språkutveckling. Till hösten ska två arbetslag börja en TAKK-utbildning och till våren de två andra. Det kommer att innebära att hösten 2016 kommer all personal ha kunskap i TAKK som är ett bra hjälpmedel för alla pojkar och flickor att utveckla sitt språk. Det är viktigt att dela barnen i mindre grupper under större delen dagen för att skapa möjligheter till en lugnare och bra arbetsmiljö. Detta skapa också en bättre lärandemiljö. Det är viktigt att alla pedagoger har kunskap i likabehandlingsarbete och att diskuteras ofta. Vi har därför en punkt om likabehandling vid varje reflektion. Pedagogerna diskutera då frågor som berör lika behandling och som har hänt under veckan. Detta för att markera att likabehandlingsarbetet är en del i det dagliga arbetet..

3 Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Brukarenkäternas resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2014 års mätning till 2015 (BUN, TSN) Inflytande och lärande Beskrivning Målet är nått när samtliga arbetslag genom skattning nått stämmer till stor del gällande samtliga kriterier och säkerställt detta genom självvärdering utifrån valda aktuella kriterier i BRUK 3:6 Förskolan stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande 3 (18) Beskrivning: Verksamheten i förskolan ska genomföras på ett sådant sätt att den både stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Utifrån barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper skall barnet erbjudas ett lustfyllt lärande genom lek och kreativitet. Förskolan ska stödja barnet att utveckla en positiv uppfattning och tilltro till sin egen förmåga att lära sig samt ge barnet möjlighet till inflytande över lärandet. Kontinuerliga samtal tillsammans med barnet om sitt eget lärande är viktigt både för det enskilda barnet och för möjligheten att utveckla verksamheten. För att synliggöra barnets lärprocesser måste verksamheten ständigt följas upp, utvärderas och utvecklas i förhållande till de förutsättningar till utveckling och lärande som verksamheten erbjuder varje enskilt barn. Eskilstuna kommuns förskolor har utvecklat arbetet med att synliggöra barnens lärprocesser genom det systematiska kvalitetsarbetet. Verktyg såsom, självvärdering, TRAS (tidig registrering av barn språkutveckling), ICDP (international Child development program) och BRUK (bedömning reflektion utveckling kvalitet) har legat till grund för den pedagogiska dokumentationen. Det förvaltningsövergripande verktyget självvärdering har minskat i användning, insatser behövs för att stödja andvändning av metoden. Förskolechefernas pedagogiska ledarskap, tillsammans med det stöd pedagogikutvecklarna ger, bidrar till bättre förutsättningar för arbetslagen att kontinuerligt utveckla verksamheten på förskolan. De flesta förskolor har metoder och rutiner för att synliggöra barnens lärprocesser. Ytterligare insatser behövs för att varje enskilt barns lärprocesser dokumenteras, synliggörs och kommuniceras såväl tillsammans med barnet själv som tillsammans med barnet och vårdnadshavarna. Som ett led i detta genomför flera förskolor barndelaktiga utvecklingssamtal. Nuläge: Förskole enkät: föräldrar 2014 på förvaltningsnivå visar resultatet, 4-gradig skala: Del 04. Jag är nöjd på det sätt som utvecklingssamtalet genomförs 3,59 Jag får veta hur mitt barn utvecklas i verksamheten 3,56 Förskole enkät: barn 2014 på förvaltningsnivå visar resultatet, 3-gradig skala: Fråga 06. Roligt att lära mig nya saker 2,84 Fråga 07. Vuxna pratar med mig om det jag lär mig 2,65 Motsvarande resultat för avdelningen/förskolan redovisas Konkretisering: Varje enskilt barn upplever ett lustfyllt lärande i förskolan som både de själva samt dess vårdnadshavare har insikt och inflytande över. Det förvaltningsövergripande digitala verktyget för det systematiska kvalitetsarbetet. Förvaltningsövergripande policydokument för utvecklingssamtal införs som stöd och kvalitetssäkring för en likvärdig förskola.

4 Den förvaltningsövergripande språkplanen (förskolans flik publiceras under HT 14) Pedagogikutvecklare stödjer det systematiska kvalitetsarbetet inom varje FSO. 4 (18) Arbetet för att utveckla nedanstående områden stäms av utifrån förskolans/avdelningens resultat. Förskole enkät: föräldrar 2014 förvaltningsnivå visar resultatet, 4-gradig skala: Del 04. Jag är nöjd på det sätt som utvecklingssamtalet genomförs 3,59 Jag får veta hur mitt barn utvecklas i verksamheten 3,56 Förskole enkät: barn 2014 förvaltningsnivå visar resultatet, 3-gradig skala: Fråga 06. Roligt att lära mig nya saker 2,84 Fråga 07. Vuxna pratar med mig om det jag lär mig 2,65 Fröslundavägen: Till slutet av läsåret visar resultatet av brukarenkäten en förbättring från 2014 års mätning till 2015 gällande inflytande och lärande Beskrivning: Verksamheten i förskolan ska genomföras på ett sådant sätt att den både stimulerar och utmanar flickor och pojkars utveckling och lärande. Utifrån barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper skall barnet erbjudas ett lustfyllt lärande genom lek och kreativitet. Förskolan ska stödja flickor och pojkar att utveckla en positiv uppfattning och tilltro till sin egen förmåga att lära sig samt ge dem möjlighet till inflytande över lärandet. Kontinuerliga samtal tillsammans med barnet om sitt eget lärande är viktigt både för det enskilda barnet och för möjligheten att utveckla verksamheten. För att synliggöra barnets lärprocesser måste verksamheten ständigt följas upp, utvärderas och utvecklas i förhållande till de förutsättningar till utveckling och lärande som verksamheten erbjuder varje enskilt barn. Samtliga flickors och pojkars lärprocesser i något eller några av ämnena språk, matematik, teknik, naturvetenskap, andra estetiska uttryck ska synliggöras och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Nuläge: Mallen för det systematiska kvalitetsarbetet som finns tillgängligt på intranätet (PUFF) som ett stöd när ett tema eller projekt ska planeras-genomföras och följas upp, ska användas av medarbetarna. Flickor och pojkars lärprocesser synliggörs och kommuniceras i reflektion tillsammans med barnen, vid lämning och hämtning, bildskärmar, informationsbrev, dokumentationsväggar och utvecklingssamtal och föräldramöten med workshops. Fröslundavägen Enkät föräldrar: 2014 på förskolenivå visar resultatet, 4-gradig skala: Del 04: Jag är nöjd på det sätt som utvecklingssamtalet genomförs, 3,55 Jag får veta hur mitt barn utvecklas i verksamheten, 3,58 Enkät barn: 2014 på förskolenivå visar resultatet, 3-gradig skala: Fråga 06: Roligt att lära mig nya saker, 2,38 Fråga 07: Vuxna pratar med mig om det jag lär mig, 2,43 Konkretisering: Varje flicka och pojke upplever med hjälp av ansvarsfulla, medvetna och engagerande medarbetare, ett lustfyllt lärande i förskolan. Samtliga flickor och pojkar samt dess vårdnadshavare har delaktighet och inflytande över förskolans verksamhet och dess utförande.

5 Resultat: Målet är uppfyllt till stor del. Jämförelse med 2014 så har resultatet försämrats något, när det gäller brukarenkäten. När det gäller barnenkäten så har resultatet ökat stort. "Jag är nöjd på det sätt som utvecklingssamtalet genomförs" ,55 och ,36 "Jag får veta hur mitt barn utvecklas i verksamheten ,6 och ,53 Barn "Roligt att lära mig nya saker" ,38 och ,8. "Vuxna pratar med mig om det jag lär mig" ,43 och ,52 5 (18) Analys: Vi som pedagoger behöver synliggöra vår verksamhet på ett tydligare sätt gentemot vårdnadshavarna. Vi kan bli bättre på att tala om vad det är som sker på förskolan, vad verksamheten erbjuder när det gäller lärande och omsorg. Vi kan uppleva att några av vårdnadshavarna är ointresserade av vad vi gör på förskolan, de har mer fokus på vilken vård och omsorg det egna barnet får. Det räcker inte bara med dokumentationen på väggen, utan det personliga mötet och samtalet är lika viktigt. Det har varit låg svarsfrekvens (25 %). Den låga svarsfrekvensen kan bero på att vi har haft många inskolningar, och att de vårdnadshavarna inte vill fylla i den när de inte har någon erfarenhet. Förra året erbjöd vi tolkstöd vilket vi inte hade detta år. Flerbarnsfamiljer får fylla i fler enkäter både i skolan och på förskolan vilket kan innebära att de väljer bort att göra den hos oss. När det gäller barnenkäten så kan det ökade resultatet bero på att vi har arbetat med El Sistema som inneburit att barnen har blivit trygga och fått en ökad självkänsla och kan förmedla sin egen utveckling med stöd av oss pedagoger. Vi pedagoger har blivit bättre på att påtala för barnen vad de har lärt sig. Vi bekräftar barnen i deras lärande i vardagen. Barnens delaktighet i utvecklingssamtalen kan vara ett sätt där vi tillsammans med dem talar om deras lärande för sina vårdnadshavare. Vi följer barnen under en längre tid och kan därmed se deras lärande samt synliggöra det för dem. Slutsats: Vi tycker att vi ger vårdnadshavarna mycket tid i de dagliga samtalen och att vi fokuserar på lärandet även om de efterfrågar omsorgsbiten. Vi måste konstatera att vi inte gör det nog tydligt. Vi ska göra en egen enkätundersökning med ett mindre antal frågor för att ta reda på vad vårdnadshavarna tänker om vår verksamhet.

6 6 (18) Fröslundavägen: Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser i något eller några av ämnena språk, matematik, teknik, naturvetenskap, andra estetiska uttryck, synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Resultat: Vi anser att vi har nått målet till stor del. Genom utvecklingsmallarna kan vi se att enskilda flickors och pojkars lärprocesser dokumenteras och synliggörs. Att ha läst boken Att undervisa barn i förskolan har bidragit till en ökad medvetenhet hos oss pedagoger, hur vi arbetar i barngruppen gällande barns lärande. Språkdomänerna är ett stöd i att få ett nuläge när det gäller barnets språkutveckling. TRAS har använts som ett stöd och därmed har medvetenheten hos pedagogerna gällande verktyget ökat. Observationerna i TRAS har lett till att vi har förändrat i våra miljöer. I de vardagliga mötena med vårdnadshavarna reflekterar vi tillsammans över vad deras barn har lärt sig. Vi använder dokumentation tillsammans med barnen för att synliggöra lärandet. Samtliga arbetslag har nått till stor del gällande samtliga kriterier när det gäller skattning i BRUK 3.6. Dokumentationsgruppen har genom bra diskussioner, lagt fram ett genomtänkt förslag hur flickor och pojkars "Utveckling och Lärandepärmar" i fortsättningen ska vara utformade. Diskussioner kring hur och varför vi fotograferar och hur vi använder bilder har diskuterats i gruppen och på hemvisterna. De hemvister som har de yngsta flickor och pojkar har deltagit i projektet "Berätta, leka, läsa" i Läsrörelsens regi. Det arbetet har skapat en röd tråd i verksamheten och att flickor och pojkar har deltagit efter sin förmåga. Barnen har fått ett gemensamt ämne att samtala och samspela om. Pedagogerna valde att jobba med Lennart Helsings "Här dansar herr gurka". En aktivitet var att plantera ett gurkfrö för att sedan följa processen till planta. Två hemvister har jobbat med Babblarna mer ingående genom att ingå i en testgrupp. Som testgrupp har de fått nytt material som de provar och utvärderar och skickar sedan in resultat till Hattens förlag. Det nya språkmaterialet grundar sig på Bornholms modellen. Analys: Utvecklingsmallen är väldigt tydlig och utgår utifrån läroplanens målområden. Det är ett tydligt material som visar på barnets lärande. Vi använder olika färger vid olika datum för att se utvecklingen och läroprocessen. När vi sedan använder materialet i utvecklingssamtalet så blir det genom färgmarkeringarna tydligt för vårdnadshavarna hur och vad barnet har lärt sig. Vi har använt TRAS som verktyg för att få fatt i hur vi ska arbeta med språk i barngruppen. Fördelen med verktyget har varit att vi har kunnat arbeta med det på olika sätt på modulerna. Vi har t.ex. sett till att böckerna är mer lättillgängliga för flickor och pojkar. Det har inneburit att barnen efterfrågar böcker. Observationerna som vi gjorde utifrån TRAS innebär förändringar i miljön för att ge barnen bättre förutsättningar att kunna leka i mindre grupper. Vi kan genom detta se att barnen har fått lättare att vara kvar i en aktivitet. REDE är ett framgångsrikt sätt att synliggöra flickors och pojkars lärande i en planerad aktivitet. Den hemvist som jobbar med REDE ser att flickor och pojkar har fått en annan insikt om känslor och empati och hur de förhålla sig mot djur/småkryp men även hur man är en bra kompis. På promenader ser pedagogerna att barnen värnar om t.ex. daggmaskar/sniglar barnen tar upp dessa från cykelbanan

7 7 (18) för att de inte ska bli påkörda och dö. Barnen lägger dem sedan på gräsmattan. Barnens hjälpsamhet mot varandra har ökat, t.ex., om någon kamrat inte kan klättra över en stock eller sten erbjuder barnen en hjälpande hand. Någon modul skickar med foton hem för att barnet tillsammans med vårdnadshavare ska få möjlighet att reflektera kring vad barnet har varit med om i förskolan och vi tror att det kan ge vårdnadshavarna en tydligare inblick i vår verksamhet. Genom bildspel på hemsidan och den dokumentation som finns på förskolan ger vi vårdnadshavarna möjlighet till insyn och förståelse för pojkars och flickors lärande. När det gäller de hemvister som jobbar med Babblarna ser vi tydligt att flickor och pojkar har utvecklat sitt språk. I det nya materialet ljudas det mycket och barnen har lätt att ta till sig materialet. Vi ser också att det är en trygghet för de små barnen när de skolas över till storgruppen som också använder Babblarna. Det finns ett igenkännande material som öppnar upp för kommunikation, lek och samspel. De tysta barnen har börjat prata, genom att pedagogerna använder Babblarna. När det gäller arbetet med "Här dansar herr Gurka" har vi lyckats få in alla ämnen från läroplanen. Språket har ändå varit det som genomsyrat hela projektet. Barnen har fått använda olika material som trolldeg, tyg, använda alla sina sinnen genom att t.ex. lukta, smaka, sång, musik, rytmik. Fått undersöka ett dragspel, studerat olika färger av grönt, gjort egna gurkmaracas. Genom att använda kameran, lärplattan och storbild har alla barn blivit delaktiga. El Sistema är en framgång när det gäller att få femåringarnas vårdnadshavare att få syn på hur deras flicka eller pojke vågar. Vi ser att barnens självförtroende och självkänsla har ökat. Det dagliga mötet med vårdnadshavarna är viktigt. Då kan pedagogerna tillsammans med barnet berätta om aktiviteter som gjorts på förskolan under dagen. Att vårdnadshavarnas intresse för verksamheten är olika stort, kan bero att vi inte på ett tydligt och bra sätt berättat och förklarat om förskolan och förskolans uppdrag. Det kan också bero på att våra vårdnadshavare inte riktigt kan det svenska språket ännu. Kan det vara så att förskolan inte har lika hög status som skolan när det gäller lärandet? Slutsats: Vårt systematiska arbete med att dokumentera och synliggöra barns lärprocesser fortgår. Vi ska slutföra arbetet med barnens dokumentationspärmar, fortsätta med utvecklingsmallen, ny tårtbit i TRAS, reflektioner samt de dagliga samtal med vårdnadshavare och barn som ett stöd i att dokumentera och synliggöra barns lärprocesser. Vi måste också bli bättre på att lyfta fram vår läroplan Lpfö 98 för vårdnadshavare och det gör vi genom att från och med hösten kommer förskolechef och bitr. förskolechef ansvara för en gemensam introduktion för nya vårdnadshavare. Då kommer det att finnas tolkar som kan hjälpa till med att förklara förskolans uppdrag. Vi hoppas att det kommer att ge vårdnadshavare en inblick i läroplanen och mer nyfikna på vad lärandet innebär för sitt barn. Genom det goda resultatet med Babblarna måste vi också börja arbeta med materialet på alla hemvister. Projektet tillsammans med Läsrörelsen kom igång väldigt sent p.g.a. att böckerna kom väldigt sent och att översättning om projektet till vårdnadshavarna tog lång tid. Pedagogerna tycker att jobba tematiskt på detta sätt är en framgång när det gäller att få in alla delar av läroplanen, att barnen har ett gemensamt ämne att jobba kring som skapar möjlighet till sinnes- språk och ämnesträning, samarbete och turtagning.

8 8 (18) Digitala lär verktyg som metod för barns lärande har ökat till 30 juni 2015 Målet är uppnått när samtliga arbetslag genom skattning nått stämmer till stor del enligt BRUK 3.6:13 Vi använder it som ett pedagogiskt verktyg, för att utmana och stimulera barnen till att undersöka, resonera och reflektera. Beskrivning: IT är ett verktyg som kan kopplas till alla mål som ett stöd för att systematiskt följa upp verksamheten i dokumentation, utvärdering och utveckling. Tillsammans kan barn och pedagoger med hjälp av digitala verktyg som lärplatta, digitalkamera och dator synliggöra barnens lärprocesser samt utveckla och reflektera kring genomförda aktiviteter. Effekter som hittills märkts är att lärplattan berikar reflektion i arbetslagen och tillsammans med barnen, gynnar arbetet barn med språksvårigheter eller barn med annat hemspråk. Inflytandet ökar bland barn som fått tillgång till lärplattan där de själva kan, i samtal med pedagogen, välja de bilder de vill ha med för att synliggöra sin egen utveckling. Nuläge: Förskolans/avdelningens resultat utifrån skattningen av BRUK 3.6:13 redovisas Konkretisering: Förskolan ska arbeta för att olika teknik och IT-utrustning ska finnas i förskolans olika rum så IT blir tillgängligt för alla barn i lekfulla miljöer då blir tekniken en naturlig del av vardagen och ytterligare ett redskap som utvecklar, lär och utmanar barnen. Fröslundavägen mål: I slutet av läsåret har digitala lär verktyg som metod ökat Beskrivning: IT är ett verktyg som kan kopplas ihop till alla mål som ett stöd för att systematiskt följa upp verksamheten i dokumentation, utvärdering och utveckling.

9 9 (18) Tillsammans kan barn och pedagoger med hjälp av digitala verktyg som lärplatta, digitalkamera och dator synliggöra barnens lärprocesser samt utveckla och reflektera kring genomförda aktiviteter. Effekter som hittills märkts är att lärplattan berikar reflektion i arbetslagen och tillsammans med barnen, gynnar arbetet barn med språksvårigheter eller barn med annat hemspråk. Inflytandet ökar bland barn som fått tillgång till lärplattan där de själva kan, i samtal med pedagogen, välja de bilder de vill ha med för att synliggöra sin egen utveckling. Nuläge: IT verktyg så som dator, kamera, lärplatta och projektor används inom många områden/teman t.ex. utvecklingssamtal, matematik, språk, musik, drama, film, berättelser, naturvetenskap, dokumentation och likabehandlingsplanen etc. Pojkar och flickors egna dokumentationer har ökat. Flickor och pojkar är delaktiga och medvetna om sitt eget lärande. Flickor och pojkar som är flerspråkiga kan med hjälp av lärplattan i större utsträckning visa och berätta vad de lärt sig på förskolan. Pedagogerna har en tydlig uppfattning om flickors och pojkars språkliga förståelse och utveckling genom användandet av lärplattan. IT verktygen används av våra modersmålspedagoger i större utsträckning än tidigare. Vi ser att vårdnadshavares inflytande och delaktighet med hjälp av IT verktygen har ökat. Nuläge: Flickor och pojkar använder lärplattan och kameran för att dokumentera. Några pojkar och flickor är bra på att googla på datorn. Vi måste synliggöra/använda oss mera av IT verktygen och se till att alla flickor och pojkar får tillgång till materialet. Hemvistens resultat utifrån skattningen av BRUK 3.6:13 Vårt resultat blev 100 % behöver åtgärdas. Konkretisering: Förskolan ska arbeta för att olika teknik och IT-utrustning ska finnas i förskolans olika rum så IT blir tillgängligt för alla barn i lekfulla miljöer då blir tekniken en naturlig del av vardagen och ytterligare ett redskap som utvecklar, lär och utmanar barnen. Pojkar och flickor har inflytande och är delaktiga i dokumentationen kring sitt eget lärande. Resultat: Målet är till stor del uppnått. Skattningen av BRUK har vi nått till stor del. Användandet av digitala verktyg ha ökat i verksamheten. Flera flickor och pojkar tillsammans med pedagogen fotograferar och gör sin egen dokumentation med hjälp av lärplattan. IT-verktygen används inom många områden t.ex. utvecklingssamtal, målområden i läroplanen och likabehandlingsplanen. Det har väckts en nyfikenhet hos barnen och de har upptäckt att det finns fler användningsområden med lärplattan. När det gäller Face Book beslutade att i nuläget inte starta upp någon i dagsläget. Vi har diskuterat om vi behöver ett gemensamt förhållningssätt till IT. Vi kom överens om att varje pilot får göra en mapp på Lärplattan där de lägger in det de vill ha till sitt ämne. Det är IT piloten som ansvarar för vad som ska finnas på plattorna. Boken Mediepedagogik på barnens villkor har i första hand IT piloterna läsa. Analys: Eftersom pedagogerna är positivt inställda till att använda IT-verktyg, så leder det till att även flickor och pojkar påverkas positivt. Det finns många bra appar som stimulerar lärandet så som teknik, räkna,

10 10 (18) skriva, ljuda, pussla, sortera och rim och ramsor. Vi märker att flickor och pojkars språkförståelse har ökat och vi tror att användandet av t.ec språkliga appar är en orsak. Vi använder appar på flera olika språk för att stimulera språkutvecklingen. Många flickor och pojkar är duktiga på att använda Ipad och kamera och på så sätt dokumentera sina kompisar i lek och i olika grupper. Sina egna upplevelser i naturen eller i andra miljöer. De tycker om att se vad de själva har fotograferat och få vara med och skriva kommentarer till bilderna. Barnen får tillsammans med pedagogerna möjlighet att samtala och reflektera kring bilder på sig själv och sitt lärande. Dokumentationen används sedan i utvecklingssamtalen. En hemvist har precis börjat använda Pen-Pal. Pennan som översätter en sagobok till ett annat språk. Det innebär att barn med olika språk kan sitta tillsammans och lyssna på samma saga. Pedagogen läser på svenska och pennan läser sedan upp sagan på t.ex. somaliska. Detta innebär att barnen får möjlighet att få en gemensam förståelse för sagan samt att de får lyssna på olika språk. Genom att använda dator, projektor och filmduk kan flickor och pojkar tillsammans med pedagogen utforska olika ämnen tillsammans samt dans, musik, sång och drama. En hemvists har nyligen fått en smartboard installerad vilket kommer att ge många nya användningsområden. För att skapa en Face Book behöver vi först få en hemsida som fungera med regelbundna uppdatering. Några hemvister är klara med sorteringen på lärplattorna andra håller på. Vi kom på att man kan sortera på olika sätt på våra plattor, det viktiga är att apparna är kopplade till LPfö98/10. Slutsats: Vi inser att vi behöver skaffa fler Ipads och datorer så att alla våra flickor och pojkar kan vid flera tillfällen under en dag/vecka ha tillgång till våra IT-verktyg. Att det ska finnas IT-verktyg i alla våra miljöer. Vi måste öka användandet av datorer och vart i verksamheten de ska placeras. Vi behöver kolla upp om det finns någonstans där vi kan göra studiebesök, för att få mer kunskap om hur vi ska tänka om IT i miljöerna. Vad är det vi menar om IT i miljön och hur ska det fungera. Frågor att diskutera. Fler pedagogerna måste lära sig hur smartboarden fungerar och hur den ska användas tillsammans med barnen i de olika ämnena. Vi är missnöjda med It-partners samarbete med oss då beställt arbete inte utförs inom rimlig tid. Det tog ett år innan vi fick smartboarden inkopplad så den gick att använda. Vi har också en interaktiv projektor och som vi fortfarande efter två år inte vet hur den fungerar. It-partner har i uppdrag att se till att pedagogerna får en utbildning iden, men den har vi fortfarande inte sett till. När hemsidan fungera tillfredsställande ska vi förmedla detta till våra vårdnadshavare och se till att det finns möjlighet att prenumerera på den. När det gäller Face Book återkommer vi när vi känner att hemsidan fungerar tillfredsställande. Först behöver vi få rutin på att uppdatera hemsidan regelbundet innan vi startar upp något nytt. Boken "Mediepedagogik på barnens villkor" bör flera pedagoger läsa.

11 11 (18)

12 Barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Brukarenkätens resultat gällande trygghet och bemötande visar en förbättring från 2014 års mätning till Trygghet och bemötande 12 (18) Målet är nått när: samtliga arbetslag genom skattning nått stämmer helt utifrån samtliga kriterier i BRUK 4.1 Förskola och hem. samtliga arbetslag genom skattning nått stämmer helt utifrån samtliga kriterier och säkerställt detta genom självvärdering utifrån valda aktuella kriterier i BRUK 2.3 Främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga trakasserier och kränkande behandling. Beskrivning: Förskolan ska präglas av en verksamhet grundad på omsorg om barnets välbefinnande och utveckling. Viktigt är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på samt att varje barn ges förutsättningar att utveckla sin identitet och egenvärde. Personalen på förskolan är viktiga förebilder för barnen. Vårdnadshavare bär ansvar för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet och vara ett stöd för familjerna genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Nuläge: Vårdnadshavare upplever stor trygghet i förskolan. Förskole enkät: föräldrar 2014 visar resultatet på förvaltningsnivå, 4-gradig skala: Del 01 Jag känner mig trygg när mitt barn är där 3,66 Jag är nöjd med det bemötande jag får 3,57 Förskole enkät: barn 2014 visar resultatet på förvaltningsnivå, 3-gradig skala: 02. Vuxna blir glada när jag kommer 2, Får hjälp av vuxna vid behov 2,78 Motsvarande resultat för avdelningen/förskolan redovisas Konkretisering: Förskolan präglas av ett klimat och förhållningssätt där omsorg om varandra, och allas lika värde är utmärkande. Varje vårdnadshavare får under förtroendefulla former förutsättningar till inflytande och delaktighet i barnets vistelse på förskolan. Barndelaktiga utvecklingssamtal Arbetet kring Likabehandlingsplan Föräldraråd /Forum för samrådskollagen (Skollagens benämning) Arbetet för att utveckla nedanstående områden stäms av utifrån förskolans/avdelningens resultat.

13 Del 01 Jag känner mig trygg när mitt barn är där (3, Jag är nöjd med det bemötande jag får (3,57) 13 (18) Förskole enkät: barn 2014 visar resultatet, 3-gradig skala: 02. Vuxna blir glada när jag kommer (2,84) 03. Får hjälp av vuxna vid behov (2,78) 80 % av personalen har i juni 2014 genomgått utbildning i samspelsprogrammet ICDP (international Child development program) som både innehåller perspektivet vuxen-barn och vuxen-vuxen. Fröslundavägen: På vår förskola ska samtliga pojkar och flickor ha rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. På vår förskola ska samtliga vårdnadshavare känna sig välkomna och bemötas med respekt Beskrivning Beskrivning Förskolan ska präglas av en verksamhet grundad på omsorg om barnets välbefinnande och utveckling. Viktigt är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på samt att varje barn ges förutsättningar att utveckla sin identitet och egenvärde. Personalen på förskolan är viktiga förebilder för barnen. Vårdnadshavare bär ansvar för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet och vara ett stöd för familjerna genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Nuläge Fröslundavägen Vårdnadshavare upplever stor trygghet i förskolan. Enkät föräldrar 2014 visar resultatet på förskolenivå, 4-gradig skala: Del 01: Jag känner mig trygg när mitt barn är där, 3,52 Jag är nöjd med det bemötande jag får, 3,12 Enkät barn 2014 visar resultatet på förskolenivå, 3-gradig skala: Del 02: Vuxna blir glada när jag kommer 2,77 Del 03: Får hjälp av vuxna vid behov 2,69. Hemvistens resultat av höstens skattning av BRUK 4.1 redovisas Vårt resultat blev 50 % behöver åtgärdas och 50 % behöver utvecklas på lång sikt Hemvistens resultat av höstens skattning av BRUK 2.3 redovisas Vårt resultat blev 35 % behöver åtgärdas, 50 % behöver utvecklas på lång sikt och 15 % fungerar bra och ska säkras. Punkt 10: Vi samtalar om och visar på vad trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa innebär för flickor och pojkar och andra, om de rättigheter/skyldigheter de har.

14 14 (18) Alla medarbetare fortsätter arbeta systematiskt och målinriktat för att Likabehandlingsplanen ska genomsyrar den dagliga verksamheten på förskolan. 80 % av medarbetarna har i juni 2014 genomgått utbildning i samspelsprogrammet ICDP (international Child development program) som både innehåller perspektivet vuxen-barn och vuxenvuxen. Konkretisering: Förskolan präglas av ett klimat och förhållningssätt där omsorg om varandra, och allas lika värde är utmärkande. Varje vårdnadshavare får under förtroendefulla former förutsättningar till inflytande och delaktighet i flickor och pojkars vistelse på förskolan. Resultat: Målet är uppfyllt till stor del. Brukarenkät visar en förbättring gällande Trygghet och bemötande Enkät föräldrar: "Jag känner mig trygg när mitt barn är där "2014-3,6 och ,63 "Jag är nöjd med det bemötande jag får" ,64 och ,57 Enkät barn: "Vuxna blir glada när jag kommer" ,56 och ,8 "Får hjälp av vuxna vid behov" ,33 och ,77 Jämförelse med 2014 så har resultatet försämrats något 2015, när det gäller brukarenkäten. När det gäller barnenkäten så har resultatet ökat stort. Vi ligger över Kommunens genomsnitt. I trygghetsronderna som sker på olika sätt, kan vi se att barnen är trygga utifrån vad de svarar på frågorna. Undersökningen som gjordes på två hemvister kring om vi gör skillnad pojkar och flickor visar olika resultat när det gäller om vi gör skillnad. BRUK är uppfyllt till stor del när det gäller 2.3 och 4.1. El Sistema har inneburit att barnen har blivit tryggare och vågat prova på saker. Det har varit en gemensam aktivitet där det har skapats en samhörighet som har bidragit till mindre konflikter mellan barnen. Analys: Arbetet med och diskussioner kring likabehandlingsplanen har varit en framgångsfaktor i vårt arbete. Vi delar upp barnen i mindre grupper och organiserar oss i dessa grupper vilket innebär att vi följer samma barn under hela dagen. Detta medför att vi ser alla barn vilket vi anser leder till att de blir trygga. Vi finns med som stöd i konflikter vilket vi kan se har lett till mindre konflikter. Detta anser vi visar på att barnen trivs och är trygga. Samtal med vårdnadshavare om hur vi arbetar med konflikthantering gör att de får en förståelse för hur vi arbetar med det och de kan möta upp sina barns frågor hemma. Undersökningen gällande om vi gör skillnad pojkar och flickor i skrift visade på en modul att vi gör skillnad. Vi såg att vi använde oss av

15 15 (18) olika sorters formuleringar och det kan bero på att vi är styrda utav media, kultur och uppfostran. Det kan även påverka vårt sätt att bemöta flickor och pojkar i dialog. På andra modulen såg vi ingen skillnad i deras bemötande flickor och pojkar. Detta kan bero på att vi var medvetna om att vi blev filmade samt att de var vi själva som analyserade filmen. Att barnen är mer nöjda än föräldrarna i Brukarenkäten kan bero på att barnen är mer insatta i verksamheten. El Sistema har varit en framgångsfaktor där barnen tillsammans med varandra fått uppleva glädje och gemenskap. Vi kan här se att barnen har utvecklat språk och självkänsla vilket vi anser har skapat en trygghet. Genom El Sistema och Vänstay har vi skapat regelbundna möten med vårdnadshavarna där vi synliggjort verksamheten. Tillsammans med sitt barn och pedagoger har de fått möjlighet att delta i det som barnen lärt sig under El Sistema. Slutsats: Vi fortsätta bjuda in vårdnadshavare till att delta i verksamheten för att de ska få en inblick i vad deras barn är gör på förskolan. Vi behöver utvärdera mer om El Sistema tillsammans med barnen. P.g.a. att vi har haft väldigt många aktiviteter som ligger under de åtagande vi har, så fanns inte tid till att börja vårt arbete med materialet om Jämställdhet. Detsamma gäller för de som inte har gått ICDP eller fått en uppdaterad av densamma. En översyn av trygghetsronderna ska göras. En ny Likabehandling ska göras i augusti.

16 31 december 2014 är 100 % av de kommunala förskolorna diplomerade med Grön Flagg. Grön Flagg 16 (18) Beskrivning För ett framgångsrikt miljö- och hållbarhetsarbete är barnen en viktig del. Ett lärande för hållbar utveckling genomsyras av demokratiska arbetsmetoder och processinriktade förhållningssätt där barnen är delaktiga och har inflytande genom en mångfald av pedagogiska metoder. Nuläge: I maj 2013 är xx procent, xx av xx förskolor diplomerade med Grön flagg, flera förskolor arbetar för att bli diplomerade. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultat på förvaltningsnivå 4-gradig skala: Del 03 Normer och värden Förståelse för delaktighet i naturens kretslopp 3,64 Konkretisering: Varje barn skall erbjudas en verksamhet som genom lekfulla former stimulerar och utmanar barnets intresse och kunskap om hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Beskrivning: Vi jobbar för att behålla vår certifiering. Kristallen och Prisman har valt Trygghet Regnbågen har valt Attityder och Värderingar Paletten har valt Lika behandling och Respekt Senast den 23/9-14 ska nya handlingsplanen vara inskickad till Grön Flagg. GRÖN FLAGG Åtagande Senast 31 december 2014 är 100 % av de kommunala förskolorna diplomerade med grön flagg. Fröslundavägens mål: Tema: Livs stil och hälsa Senast i slutet av läsåret har flickor och pojkar: Flickor och pojkar har ändrat sina värderingar, attityder och bemötande mot allt levande. Beskrivning: Förskolan ska arbeta för att flickor och pojkar får en förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Ett lärande för hållbar utveckling genomsyras av demokratiska arbetsmetoder och processinriktade förhållningssätt där barnen är delaktiga och har inflytande genom en mångfald av pedagogiska metoder Nuläge: Fröslundavägen är diplomerade utifrån fem områden, Livsstil och hälsa, Närmiljön, Skogen, Vatten

17 17 (18) och Luft. Flickorna och pojkarna deltar i de olika aktiviteterna sopsortering, odling, vistelse i skogen, experiment, konstruktioner av återanvänt material. Godkännande av den senaste rapporten fick förskolan under våren vilket betyder att nytt tema har valts, Livsstil och hälsa. Framtagandet av handlingsplaner är påbörjat men ännu inte godkända av stiftelsen Håll Sverige rent. Vi är en mångkulturell förskola där det ofta uppstår kulturkrockar och missförstånd på grund av att vi inte alltid kan prata med varandra. Konkretisering Medarbetarna är goda förebilder och skapar aktiviteter som gör flickor och pojkar delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. Flickor och pojkar har ökad förståelse för naturens kretslopp och dess djur, och sin egen hälsa. Resultat: Vi anser att vi har nått målet till stor del. När det gäller Grön Flagg har de olika hemvisterna har valt olika mål. Det är trygghet, attityder, värderingar och likabehandling. Vi har fått handlingsplanen godkänd. Grön flagg har varit ett bra stöd i vårt målarbete. Vi upplever att de flesta pojkar och flickor är trygga på förskolan. Eftersom det är inskolning året om så finns det alltid barn som inte riktigt är trygga vilket ibland kan skapa oro bland de barn som redan finns i verksamheten och då framförallt bland de yngre barnen. Våra observationer visar att barnen bemöts respektfullt. Arbetslagen har bestämt ett gemensamt förhållningssätt gällande konflikthantering. Arbetet med REDE och Grön flagg har fått barnen att få en inblick och förståelse för djuren i vår närmiljö. Vi ser att pojkar och flickors empatiska förmåga har ökat för djur och för varandra. Barnen tycker om att vistas i skogen mer än tidigare Analys: Vi har utgått från våra åtaganden när vi valde tema och undersökningsområden i Grön flagg. Detta har inneburit att Grön flagg har varit ett bra verktyg när det gäller att få barnen delaktiga samt att få fram ett underlag för hur vi arbetar med de olika undersökningsområdena. Det är viktigt att låta barnen få hitta sin plats i gruppen och att det får ta den tid det tar. Vi har blivit tydligare mot vårdnadshavarna kring vikten att flickor och pojkar ska känna sig trygga på förskolan innan dekan vistas själv utan vårdnadshavaren. För att ska trygghet för barnen har vi gjort så att samma barn och pedagoger möts under större delen av dagen. Flickor och pojkar har tränat samarbetsövningar genom olika lekar och genom materialet REDE. Barnen leker ofta i mindre grupper, de är hjälpsamma mot varandra och konflikterna har minskat. Vi upplever att arbetslagens gemensamma förhållningssätt ha skapats god gruppdynamik. Slutsats: Vi forsätter jobba med föräldradelaktig inskolning och lyfter vikten av att pojkar och flickor ska känna sig trygga på förskolan. Arbetet med attityder, värderingar och likabehandling fortgår för att säkerställa den goda gruppkänslan. Det är viktigt att vi stämmer av med jämna mellanrum.

18 Överenskommelse 18 (18) Beskrivning: Senast den 31 maj 2015 har medarbetare blivit medvetna om att fysisk aktivitet och goda matvanor är viktigt för "jag" ska må bra för att orka både på arbetet och på fritiden. I vår överenskommelse som vi skriver vid höstens medarbetasamtalen kommer jag att lägga focus på hälsa och välbefinnande. Jag vill att överenskommelse ska vara riktad mot motion och goda matvanor. Resultat: Det är en hög medelålder bland pedagogerna på Fröslunda, 51,5 år. Jag har under året skrivit i våra överenskommelser ett mål när det gäller kost och motion. Pedagogerna har varit mycket positiva till det. De allra flesta har förstått att motion och bra kostvanor har stor betydelse för det egna välbefinnande och att må bra påverkar både arbete och fritid. Jag har också på eget bevåg och i specifika omständigheter godkänt några pedagoger att på betald arbetstid gå på vattengymnastik och promenader. Roligt är också att en pedagog har med hjälp av kommunens slutarökaprogram, slutat röka och efter ett år fortfarande inte röker. Kommunen hade under hösten 2014 två prova-på-veckor aktiviteter av olika slag och som var väldigt positivt hos pedagogerna på Fröslundavägen. Det resulterade att det var fler som började någon fysisk aktivitet och som fick möjlighet att utnyttja kommuns policy om aktivitetsbidrag. Att prova-påaktivitet återkommer i höst blir jättebra. Jag ser också att sjukfrånvaron har minskat något. Analys: Att pedagogerna själva blev mer medveten om att den egna livsföringen och att den har betydelse för den egna hälsan tror jag några har förståelse och att de orkar mer när fysiken blir bättre. Att prova-påaktivitet återkommer i höst blir jättebra och då hoppas jag att de pedagoger som inte provade på gör det och att det blir fler som också börjar aktivera sig. Det kan räcka med att ta en längre promenad eller cykla till och från jobbet. Slutsats: Jag som chef kan ju inte bestämma hur pedagogerna lever på sin fritid men jag kände att jag kanske kunde påverka någon genom att lägga in det som en överenskommelse utan krav och kontroll från mig. Jag hoppas jag har hjälp någon att komma igång eller i alla fall börjat fundera på sin hälsa. Jag hoppas också att de pedagoger som börjat motionera och äter en bättre kost fortsätter med det! Ingela Larsson Förskolechef