Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Transkript

1 Årbygatan Datum 1 (14) Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Årbygatan

2 Året som gått Året som gått Förskolan har fortsatt ett mycket högt antal barn med annat modersmål än svenska. I stort sett alla nya barn som skolats in under verksamhetsåret har annat modersmål än svenska. Många av dem har inte kunnat någon svenska när de börjat. Inskolningarna har tagit mycket kraft och tid och har varit en stor arbetsbörda för personalen. Önskemål från personal har framförts att införa inskolningsperioder för att skapa bättre arbetsro i grupperna. Detta har inte kunnat genomföras då trycket i kön har varit hög. För att möta det ökande antalet barn har en halv ny avdelning öppnats under halva vårterminen. Där har två av förskolans femåringar (14) haft sin verksamhet mellan tillsammans med två förskollärare. Denna verksamhet föll ut mycket bra men konsekvensen blev också många nya inskolningar med yngre barn. 2 (14) Några avdelningar har gjort om sina tamburer för att skapa större lekyta för barnen och i samband med detta har lärandemiljön för barnen förbättrats. Här har Konmmunfastigheters trainees varit en stor hjälp. Barnes trygghet och trivsel och personals bemötande mot barn och vårdnadshavare har haft stort fokus på förskolan under verksamhetsåret med mycket goda resultat från våra egna enkäter som gjorts under både höst- och vårterminen. Samtliga avdelningar har fått toppresultat och svarsfrekvensen var mycket hög. De frågor som användes var desamma som i den stora gemensamma enkäten. Den gemensamma enkäten för förskolan har inte fallit ut bra på förskolan. Vi har en alldeles för låg svarsfrekvens för att kunna dra några slutsatser. Detta trots ett flertal metoder att få vårdnadshavare att svara. Istället kommer vi fortsättningsvis att genomföra egna enkäter med mindre antal frågor (men samma som i genensamma enkäten) då detta har visat sig vara en framgångsfaktor. Ett annat stort fokusområde är att arbetet kring barnens språkutveckling där utvecklingsgruppen har arbetat med och diskuterat Skolverkets bok Flera språk i förskolan. TRAS och digitala hjälpmedel har också bidragit till en hög måluppfyllelse inom detta område. När det gäller jämställdetsarbetet och genusfrågor har personalen gjort ett mycket bra arbete men det är svårt att nå fram till våra vårdnadshavare när det gäller de värderingar och de synsätt som beskrivs i förskolans läroplan. Här krävs fortsatt dialog och olika fora för att klargöra vårt uppdrag. Flera av personlen har också önskat en HBTQ-certifiering av förskolan för att på så vis visa den öppenhet som finns i vårt samhälle för alla grupper. Detta har fallit på grund av brist på pengar.

3 3 (14) Nämndens åtagande: Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka. Förvaltning/Område: IT i förskolan Beskrivning Beskrivning: IT är ett verktyg som kan kopplas till alla mål som ett stöd för att systematiskt följa upp verksamheten i dokumentation, utvärdering och utveckling. Tillsammans kan barn och pedagoger med hjälp av digitala verktyg som lärplatta, digitalkamera och dator synliggöra barnens lärprocesser samt utveckla och reflektera kring genomförda aktiviteter. Konkretisering: Alla barn ska ha tillgång till digitala verktyg. Tekniken ska användas i det pedagogiska arbetet med barnen på förskolan, inte ersätta något utan vara ett komplement i verksamheten. Nuläge: Datortätheten på förskolorna är god och personalen har tillgång till internet på förskolan. Internet - När det gäller barnens tillgång till internet är det framförallt via lärplattan, men det finns även några standalone datorer ute på enheterna. Lärplattan - Under hösten 2012 introducerades de första lärplattorna i de kommunala förskolorna. Satsningen på lärplattor har fortsatt även under 2013 och enheterna har utifrån projektbeskrivningar ansökt om fler lärplattor,i juni finns 280 lärplattor fördelade på förskolorna i kommunen. Trådlöst nätverk (WiFi) - För att få en effektiv användning av lärplattan gjordes en satsning på att installera trådlöst nätverk och från våren 2013 har alla kommunala förskolor i Eskilstuna WiFi installerat på enheten. Effekter som hittills märkts är att lärplattan berikar reflektion i arbetslagen och tillsammans med barnen, gynnar arbetet barn med språksvårigheter eller barn med annat hemspråk. Inflytandet ökar bland barn som fått tillgång till lärplattan där de själva kan, i samtal med pedagogen, välja de bilder de vill ha med för att synliggöra sin egen utveckling. I juni 2013 var XX av personalen utbildade i PIM. Stödjande insatser: PIM Flod Nätverk för samordnare för IT. IT-strategi för förskolan Investeringsplan tas fram på varje FSO för framtida investeringar Avstämning: Antal lärplattor och datorer. Projektbeskrivningar Investeringsplan PIM Uppföljning till skolchef sker genom: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande FSO 3: Samtliga avdelningar i området har ökat användandet och förståelsen för Lärplattan som

4 Lokalt åtagande verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet till Maj (14) Årbygtan: All lärplattor skall fungera på alla ytor inne och ute till senast All personal på förskolan Årby har fått en grundläggande genomgång av lärplattans funktioner till senast Resultat: Målet relativt väl uppnått. Samtliga arbetslag utom ett upplever att de fått en grundläggande genomgång av lärplattan. De flesta arbetslag använder lärplattan dagligen. Analys: Workshops har ägt rum gällande grundläggande funktioner av lärplattan, såsom att starta en lärplatta, hämta hem appar och använda dem, hantera säkerhetsåtgärder samt använda foto- och filmfunktion. Från att ha använt lärplattan måttligt eller inte alls används den nu i stor utsträckning i de flesta arbetslag kring det dagliga arbetet. Pedagogerna har insett fördelarna med lärplattan och använder den som ett underlättande verktyg vid dokumentation och utvecklingssamtal. Intresset för utökat användande har varit stort. Bland barnen har lärplattan blivit mycket populär och de lär av varandra samt tillsammans med pedagogerna. En avdelning uttrycker att de vill ha mer information om språkutvecklande appar och vill gärna utöka sin kunskaper genom kurser och föreläsningar. En småbarnsavdelning önskar göra studiebesök på den andra småbarnsavdelningen för att på så sätt utbyta idéer och bli inspirerade av hur lärplattan ytterligare kan användas. En avdelning efterlyser en Iprint, en skrivare till lärplattan, för att minimera antalet steg det innebär att ta fram bilder samt övrig dokumentation. På utvecklingssamtalen används lärplattan i de flesta arbetslag, då barnen får visa på sina lärprocesser genom bilder barnet berättar utifrån samt små filmer som belyser aktiviteter, lek och lärsituationer. Flera pedagoger har uttryckt att utvecklingssamtalen blivit lättare att genomföra sedan lärplattan började tas med där. Eftersom det största antalet av våra vårdnadshavare inte har svenska som modersmål har det varit lättare att med lärplattans hjälp påvisa barnens dagar på Årby förskola. För övrigt används lärplattan i utforskande syfte tillsammans med barnen, vid dokumentation, mail samt som informationskälla och musik. På en avdelning krashade lärplattan under våren med följd av att samtliga bilder och dokumentation försvann. Appel kontaktades, men vi har ingen support för Ipad. Kunskapen avseende lärplattan har nått en mer likvärdig nivå hos pedagogerna även om en avdelning uttrycker att målet inte är särskilt väl uppnått hos dem. Detta beror enligt pedagogerna på att endast en av dem har gått PIM-utbildning och att tiden för genomgång av lärplattans funktion varit för kort. Vid en tilltänkt genomgång fungerade inte lärplattan. Oroligheter i avdelningens barngrupp med bitningar, slag och knuffar har också bidragit till att tid för inlärning av lärplattans funktioner och användningsområden ej prioriterats. Även på andra avdelningar har det ibland uppstått tekniska problem med accesspunkter, vilket försvårat användandet av lärplattorna. Utomhus har det dock fungerat bra.. Slutsats: Användandet av lärplattan kommer att fortgå och utökas, så samtliga arbetslag använder den som ett naturligt inslag i verksamheten. Pedagogerna fortsätter ge varandra tips på appar och information kring användandet av lärplattan. De tekniska problemen måste åtgärdas.

5 Nämndens åtagande: Förskolan skall förbereda barnen inför åtagandet att alla elever senast vårterminen 2014 ska kunna läsa, skriva och räkna efter årskurs 1. Förvaltning/Område: Läsa, skriva och räkna Beskrivning 5 (14) Beskrivning: Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns matematiska förmåga och språkutveckling då språk och lärande liksom språk och identitetsutveckling hänger samman. Verksamheten ska utgå från barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper för att på så sätt utveckla barnets sociala och kommunikativa kompetens. Förskolans uppdrag är att genom lekfulla former skapa så goda förutsättningar som möjligt för varje enskilt barn att så småningom bli en läsande, skrivande och räknande person. Konkretisering: Varje enskilt barn skall erbjudas en verksamhet som genom lekfulla former stimulerar och utmanar barnets kommunikativa förmåga utifrån samtliga dimensioner som läroplanen anger. För att skapa en samsyn och grund för verksamhetsutveckling sker kontinuerliga erfarenhetsutbyten mellan skolformerna genom de förvaltningsövergripande gemensamma rutinerna för övergångar. Nuläge: I maj 2013 hade 52 % av barnen i förskolan annat modersmål än svenska. En verksamhet som genomsyras av ett språkutvecklande arbetssätt utifrån såväl svenska språket som modersmålet är en viktig förutsättning för att nå åtagandet. Vid samma tid har XX% av personalen tillägnat sig den förvaltningsövergripande kompetenssatsningen i TRAS (tidig registrering av språk). Förskolan fortsätter att utveckla verksamheten inom matematik, språk och kommunikation utifrån de lärdomar och insikter förra läsåret gav. Stödjande insatser: Språkutvecklingsplan Nätverk för samordnare i språk och matematik TRAS Pedagogisk dokumentation Rutiner för övergångar mellan skolformerna Modersmålsstöd IT Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskolenkät-föräldrar-2014: Del 04. Utveckling och lärande Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Språkutvecklingsplan Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande FSO 3: Senast maj 2014 används TRAS som ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet i

6 Lokalt åtagande samtliga arbetslag. 6 (14) Årbygatan: För att underlätta våra barns inlärning, gällande läs, matematik- och skrivprocesser, utökar vi deras ordförståelse och ordförråd i det svenska språket och deras modersmål. Resultat: Målet är relativt väl uppnått. De flesta avdelningar har använt TRAS i olika former och anser att det varit ett bra material att förhålla sig till samt underlättat för barnens inlärning. Analys: TRAS har använts i olika utsträckning på avdelningarna. Där det använts har det också skett på varierande sätt. På några avdelningar har TRAS använts som punktinsats medan andra har planerat och utfört aktiviteter utifrån TRAS-schemat, i första hand biten språklig medvetenhet. TRAS har även använts som underlag och stöd inför utvecklingssamtal. Talpedagog har varit inkopplad och gett pedagogerna verktyg i form av språkutvecklande appar och litteratur. En avdelning har ej använt TRAS alls på grund av sin personalsituation med stor frånvaro och en omorganisation med personalbyte. Ytterligare en avdelning säger att det varit långa inskolningar med många barn med speciella behov, vilket försvårat användandet av TRAS. Dessa pedagoger har även framfört ett önskemål i form av en skrivelse, som lämnats till förskolechef Gunnar Sandberg. Skrivelsen uttrycker en önskan att ändra ålderssammansättningen då pedagogerna tycker att de små barnen tar för mycket tid i anspråk. En småbarnsavdelning har som önskemål att barnen ska vara kvar på avdelningen tills de är 2,5 3 år för att pedagogerna ska kunna se en utveckling. Tema Kroppen har pågått på en av avdelningarna under året, vilket har varit utvecklande för ordförrådet och ordförståelsen hos barnen. Stor vikt har lagts vid diskussioner och att alla ska få komma till tals och ges tid för att utveckla tankegångar. Massage har varit ett återkommande inslag under temat, då kroppsdelar benämnts under att beröringsmassage pågått. På en avdelning har pedagogerna reflekterat över att de barn som gjort stora framsteg gällande sin ordförståelse och sitt ordförråd kommer från hemförhållanden där vårdnadshavarna pratar mycket med sina barn. Då pratar barnen mer svenska till varandra och till pedagogerna. De vågar också ställa mer frågor och bygger meningar av ord. Förskolans pedagoger använder sig av ett utvidgat språk vid alla lek- och lärsituationer och inte minst vid dagliga omsorgssituationer. Sång och musik förekommer mycket på förskolan och en dag i veckan samlas hela förskolan och sjunger tillsammans. Förutom att det stärker sammanhållningen, är det berikande tillfällen där byggstenar till språket som sång, musik och rytm erhålles. En småbarnsavdelning har haft ett djurtema, där sången varit i fokus. Under vårterminen har BLL-projektet (berätta, leka, läsa) pågått och bidragit till ett ökat läsintresse hos barnen både hemma och i förskolan. Regelbundna besök till biblioteket har gjorts och ett samarbete med en bibliotekarie har upprättats. Ett önskemål som uppkommit från en avdelning är att säkra vikarietillsättningen med samma vikarier som återkommer när avdelningen har behov. Detta skulle underlätta för avdelningen att ha fokus på barns lärande istället för att koncentrera sig på att informera vikarier och hålla barngruppen flytande. Ytterligare ett önskemål från samma avdelning är att inskolningarna ej ska vara utspridda under hela terminen. På så sätt menar pedagogerna att det skulle skapa en drägligare arbetsmiljö för både barn och personal och lärandesituationerna kunde öka. Eftersom antalet barn med annat modersmål än svenska kvarstår på över 90 % ställer det stora krav på pedagogerna att utveckla barnens språkförståelse. Gruppstorlekarna är desamma som på förskolor där de flesta barn har svenska som modersmål, vilket pedagogerna framfört borde tas hänsyn till. En avdelning har jobbat mycket med sagoläsning, teater, sånger samt rim och ramsor

7 Lokalt åtagande som språkutvecklande aktiviteter. Flera avdelningar uttrycker att det varit intressant och givande att på UVG få diskutera och ta del av avdelningarnas framgångar gällande språket men även tillkortakommanden. PU har varit till stort stöd och hjälp och påpekat värdet av det nya kapitlet i TRAS-boken som belyser barn med annat modersmål än svenska. Det är ovisst om alla hunnit läsa det, men det skulle vara intressant att börja diskutera på UVG. Meningsfulla ämnen och diskussioner har tagits upp på UVG och alla perspektiv, aspekter och infallsvinklar PU bidragit med har varit till stort stöd. Tillgång till modersmålspedagoger och avdelningspedagog med arabiska som modersmål har varit berikande. Dock har det ibland uppstått svårigheter för avdelningspedagogerna att skilja de olika dialekterna åt när det gäller modermålsstöd, så att barnen får det språk vårdnadshavare efterfrågat. Vårdnadshavare har genom diskussion och frågor försökt försäkra sig om att deras barn får relevant modermålsstöd. Mångkulturella enheten har tillfrågats kring detta och vi har fått svar att alla dialekter inte kan tillgodoses. Vid det beskedet har någon vårdnadshavare avstått modermålsundervisning för sitt barn. Önskemål har även framförts av pedagogerna att modersmålspedagogerna ska arbeta så integrerat i barngrupperna det bara är möjligt. Slutsats: Svenska språket fortsätter vara högsta prioritet på vår mångkulturella förskola. TRAS kommer att fortsätta vara ett material för att kartlägga och utveckla barnens språk. Pedagogerna fortsätter använda ett utvidgat språk med många synonymer. 7 (14)

8 Nämndens åtagande: Till slutet av läsåret 2013/2014 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Brukarenkäternas resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2013 års mätning till 2014 Förvaltning/Område: Jämställdhet Beskrivning 8 (14) Beskrivning: Jämställdhet och likabehandling handlar om makt, vem som tillåts att få utrymme, inflytande och resurser i förskolans och skolans vardag. Traditionella normer och vanor bevarar obalansen mellan könen. Pedagoger måste bearbeta sina egna attityder och föreställningar om flickor och pojkar och lära sig se könsmönster och diskriminering i sin egen vardag. En förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering, sätta mål och genomföra förändringar är tillgång till grundläggande fakta om flickor och pojkars situation i förskolan. Könsuppdelad statistik syftar till att synliggöra flickors och pojkars förutsättningar och behov. Det är viktigt att både uppmärksamma likheter och skillnader mellan könen Nuläge: Flertalet förskoleområden har arbetat med jämställdhetsfrågor via arbetet med Likabehandlingsplanen. Dessutom genomfördes för tre år sedan en förvaltningsövergripande utbildningsinsats kring genusfrågor med drama och teateräventyr som metod, vilket fortfarande används på flera områden. Föräldra- och barnenkäterna är uppdelade på kön men ytterligare fokus behöver läggas på att analysera enkäterna utifrån jämställdhetsperspektivet. Det är heller inte självklart att beslut som fattas inom förskolan tar jämställdhet i beaktan. Konkretisering: För att nå en jämställd förskola analyseras alla beslut och insatser ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga förutsättningar och konsekvenser för flickor respektive pojkar. Stödjande insatser: Könsuppdelad statistik Föreläsning på respektive förskoleområde av Johanna Lundin, Genuspedagog Arbetet med Likabehandlingsplan Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskolenkäter-föräldrar-barn analyser ur ett könsperspektiv. Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande FSO 3: Skillnaden mellan flickor och pojkars resultat i brukarenkäterna(vårdnadshavare och barn) minskar till april-14. Årbygatan: Vårdnadshavarna skall få ökad kunskap i hur vi arbetar med jämställdhet. Vi

9 Lokalt åtagande förtydligar på föräldramöten och utvecklingssamtal hur vi personal förhåller oss till barnen. Personalens medvetenhet kring jämställdhet ökar. 9 (14) Resultat: Barnintervjuer utifrån Likabehandlingsplanen har börjat användas av några avdelningar i samband med utvecklingssamtalen. För de yngsta barnen och de äldre barn, som inte kan uttrycka sig på svenska, har barnobservationer gjorts. Resultat: Målet är inte särskilt väl uppnått. Meningsskiljaktigheter kring vad flickor respektive pojkar bör leka med skiljer sig i uppfattning mellan pedagog och vårdnadshavare. Analys: Vi får då och då föra diskussioner med förskolans vårdnadshavare kring varför pojkar ibland väljer att leka med dockor och flickor ibland väljer att leka med bilar. Vi upplever att våra vårdnadshavare reagerar mer eller mindre starkt när ett barn väljer att leka med, en för sitt kön, icke stereotypisk leksak. På några avdelningar har det rörts upp många känslor hos vårdnadshavare, när pojkar klätt sig i avdelningarnas utklädningsklänningar. Ett barn blev totalförbjuden av sina vårdnadshavare att använda klänning som utklädningsplagg. En annan pojke har utsatts för att många vårdnadshavare skrattat när han bär sitt favoritplagg, en klänning. Pedagogerna har fört diskussioner och arbetat aktivt för att motverka dessa reaktioner hos vårdnadshavare och förklarat att det är helt ok att välja de leksaker och utklädnader man vill, att vi behandlar alla barn lika utifrån individen oavsett kön. Pedagogerna upplever dock att de inte når fram till vårdnadshavare på det sätt de önskar. Reaktioner har också uppstått hos vårdnadshavare, när de under utvecklingssamtal, genom dokumentation med lärplattans hjälp, förstår att det egna barnet leker mycket med motsatt kön. Vi för en öppen dialog med vårdnadshavare och bemöter fördomar direkt de uppstår. Vårdnadshavare är informerade om vår likabehandlingsplan och hur vi arbetar med den. En pedagog har framfört ett önskemål om att Årbygatans förskola ska få genomgå en HBT-certifiering för att ytterligare berika mångfalden på förskolan och luckra upp stereotypa könsroller. Certifieringen ser pedagogen som ett utmärkt tillfälle till att fortlöpande diskutera och reflektera över normer och bemötande i ett bredare perspektiv eftersom mångfald är ett sådant vitt begrepp. Önskemålet har framförts i en skrivelse som adresserats till FSO 3:s chefer, Marika Lundqvist, Åsa Lundkvist och Pär Eriksson. Även kommunalråden Jimmy Jansson och Joel Hamberg samt kommunstrateg (jämställdhet och mångfald) Cecilia Boström har tagit del av skrivelsen och har, liksom adressaterna, gett god respons på den. Slutsats: För att vårdnadshavare ska bli medvetna om hur förskolans pedagoger arbetar kring respekt för individen gällande jämställdhet behöver diskussioner föras fortlöpande och Normer och värden i Läroplanen lyftas fram ytterligare. Förvaltning/Område: Synliggöra och kommunicera lärprocesser Beskrivning Beskrivning: Verksamheten i förskolan ska genomföras på ett sådant sätt att den både stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Utifrån barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att

10 10 (14) söka kunskaper skall barnet erbjudas ett lustfyllt lärande genom lek och kreativitet. Förskolan ska stödja barnet att utveckla en positiv uppfattning och tilltro till sin egen förmåga att lära sig samt ge barnet möjlighet till inflytande över lärandet. Kontinuerliga samtal tillsammans med barnet om sitt eget lärande är viktigt både för det enskilda barnet och för möjligheten att utveckla verksamheten. För att synliggöra barnets lärprocesser måste verksamheten ständigt följas upp, utvärderas och utvecklas i förhållande till de förutsättningar till utveckling och lärande som verksamheten erbjuder varje enskilt barn. Nuläge: Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet, 4-gradig skala: Del 04. Utveckling och lärande 3,54 Del 05. Samarbete förskola och hem 3,33. Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: Fråga 07. Vuxna pratar med mig om det jag lär mig 2,68 Fråga 06. Roligt att lära mig nya saker 2,83. Eskilstuna kommuns förskolor har utvecklat arbetet med att synliggöra barnens lärprocesser genom det systematiska kvalitetsarbetet. Verktyg såsom, självvärdering, TRAS (tidig registrering av barn språkutveckling), ICDP (international child development program) och BRUK (bedömning reflektion utveckling kvalitet) har legat till grund för den pedagogiska dokumentationen. Förskolechefernas pedagogiska ledarskap, tillsammans med det stöd pedagogikutvecklarna ger, bidrar till bättre förutsättningar för arbetslagen att kontinuerligt utveckla verksamheten på förskolan. De flesta förskolor har metoder och rutiner för att synliggöra barnens lärprocesser. Ytterligare insatser behövs för att varje enskilt barns lärprocesser dokumenteras, synliggörs och kommuniceras såväl tillsammans med barnet själv som tillsammans med barnet och vårdnadshavarna. Som ett led i detta genomför flera förskolor barndelaktiga utvecklingssamtal. Konkretisering: Varje enskilt barn upplever ett lustfyllt lärande i förskolan som både de själva samt dess vårdnadshavare har insikt och inflytande över. Stödjande insatser: Det systematiska kvalitetsarbetet förtydligas och utvecklas ytterligare genom implementering av PUFF-modellen. Pedagogikutvecklare stödjer det systematiska kvalitetsarbetet inom varje FSO. Förvaltningsövergripande ämnesnätverk. Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på förvaltningsnivå. (4-gradig skala) Del 04. Utveckling och lärande 3,54 Del 05. Samarbete förskola och hem 3,33. Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: Fråga 07. Vuxna pratar med mig om det jag lär mig 2,68 Fråga 06. Roligt att lära mig nya saker 2,83. Ovanstående områden stäms av utifrån enhetens och områdets resultat. Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande.

11 Lokalt åtagande 11 (14) Årbygatan: Vi erbjuder vårdnadshavarna mer delaktighet genom att påvisa det pedagogiska lärandet tillsammans med barnen. Personalen synliggör detta genom exempel på pojkar och flickors lärprocesser. Resultat: Målet är relativt väl uppnått. Pedagogerna samtalar dagligen med vårdnadshavare kring barnens lärprocesser. Några avdelningar tycker det är svårt att få vårdnadshavare att ta del av det pedagogiska lärandet. Analys: Trots att pedagogerna tillsammans med barnen påvisar innehållet på de väl synliga dokumentationsväggarna och berättar kring förskolans lek-och lärsituationer finns fortfarande vissa svårigheter att få vårdnadshavare att ta del av barnens lärprocesser. Detta gäller vid såväl tamburkontakt som vid utvecklingssamtalen. Ofta vill vårdnadshavarna inte komma in på avdelningen utan står i dörren och väntar på att barnen skall komma till dem. Pedagogerna gör sitt bästa för att bjuda in vårdnadshavare i verksamheten genom att visa stort intresse för familjernas olika kulturer och ha en öppen kommunikation med ett bra bemötande som ledstjärna. Förskolans pedagoger är mycket måna om att vårdnadshavare ska förstå barnens utveckling och ta del av barnens lärprocesser och anser det oerhört viktigt att ha en så bra kontakt det bara är möjligt, med förskolans vårdnadshavare. Ibland händer det att vårdnadshavare visar att de förstår informationen som ges av svensktalande pedagog, för att sedan vända sig till arabiskt talande kollegan för att fråga vad som nyss har sagts. En del vårdnadshavare vill inte visa att de inte förstår svenskan så pass att de kan ta del av information som ges kring deras barns dag på förskolan. Här ställs ytterligare krav på pedagogerna att uttrycka sig mycket konkret, använda synonymer och kroppspråk samt att motfråga, så man vet om man gjort sig förstådd eller ej. I sådana situationer har lärplattan spelat en viktig roll. En bild eller film kan säga mycket och barnen har tyckt det är roligt att berätta för sina föräldrar kring dokumentationen på sitt hemspråk. Avdelningen som håller i BLL-projektet har bjudit in till en extra föräldraträff där information getts om vad projektet innebär och hur pedagogerna arbetar med det. Informationsbrev till vårdnadshavare har också delats ut på några avdelningar kring verksamheten. Pedagogernas utökade it-resurser har bidragit till att vårdnadshavare lättare kan ta del av barnens lärprocesser och i större utsträckning. Förskolans IT-ansvariga har gett övriga pedagoger bra information och hjälper gärna till vid frågor om tid finns. Ytterligare tips för lärplattans användningsområden efterlyses dock. Ett önskemål, för att lättare involvera vårdnadshavare i barnens lärprocesser, är att vårdnadshavare, i möjligaste mån, redan på Välkomsten får information om Förskoleverksamhet och Läroplanens intentioner. Slutsats: Pedagogerna fortsätter försöka öka intresset hos vårdnadshavare för att ta del av barnens lärprocesser. Dokumentationsväggar och lärplattorna ska användas flitigt för att synliggöra lärandet.

12 Nämndens åtagande: Samtliga barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Brukarenkätens resultat gällande trygghet och bemötande visar en förbättring från 2013 års mätning till Förvaltning/Område: Trygghet och bemötande Beskrivning 12 (14) Beskrivning: Förskolan ska präglas av en verksamhet grundad på omsorg om barnets välbefinnande och utveckling. Viktigt är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på samt att varje barn ges förutsättningar att utveckla sin identitet och egenvärde. Personalen på förskolan är viktiga förebilder för barnen. Vårdnadshavare bär ansvar för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet och vara ett stöd för familjerna genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Nuläge: Vårdnadshavare upplever stor trygghet i förskolan. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på förvaltnningsnivå, 4-gradig skala: Del 02. Trygghet och Trivsel Bemötande 3,53 Förälder trygg 3,54 Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: 02. Vuxna blir glada när jag kommer 2, Får hjälp av vuxna vid behov 2,77 X% av personalen har i juni 2013 genomgått utbildning i samspelsprogrammet ICDP (international child development program) som både innehåller perspektivet vuxen-barn och vuxen-vuxen. Konkretisering: Förskolan präglas av ett klimat och förhållningssätt där omsorg om varandra, och allas lika värde är utmärkande. Varje vårdnadshavare får under förtroendefulla former förutsättningar till inflytande och delaktighet i barnets vistelse på förskolan. Stödjande insatser: ICDP Föräldradelaktig inskolning Barndelaktiga utvecklingssamtal Arbetet kring Likabehandlingsplan Föräldraråd / Forum för samrådskollagen (Skollagens benämning) Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på förvaltningsnivå,4-gradig skala: Del 02. Trygghet och Trivsel Bemötande 3,53 Förälder trygg 3,54 Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: 02. Vuxna blir glada när jag kommer 2, Får hjälp av vuxna vid behov 2,77 Ovanstående områden stäms av utifrån enhetens och områdets resultat.

13 13 (14) Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande FSO 3: Skillnaderna mellan avdelningarnas resultat i brukarenkäterna minskar under rubrikerna trygghet förälder och bemötande. Högsta resultat kvarstår. Årbygatan: Samtliga barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enkätsvaren från vårterminen uppvisar ett bättre resultat gällande trygghet och bemötande än höstterminen. Resultat: Målet mycket väl uppnått. Hög svarsfrekvens på Årbygatans egna enkät med mycket gott resultat. Analys: Barnintervjuer har gjorts med frågor som utgår från Likabehandlingsplanen. Frågorna kommer även fortsättningsvis att användas, men i en annan form såsom vid matsituationen och överhuvudtaget mer spontant. Många barn på förskolan förstår inte frågorna, vilket gör att pedagogerna måste konkretisera frågorna ytterligare men fortfarande ställa dem ur objektiv synvinkel. Vi fick alldeles för låg svarsfrekvens på brukarenkäten för att den skulle kunna utvärderas. En pedagog gjorde en förenklad variant på enkäten avseende Trygghet och bemötande. Den förenklade enkäten hade hög svarsfrekvens och bestod av fyra frågor/påståenden graderade med en fyrgradig skala: Mitt barn trivs på förskolan fick 3.8 Mitt barn känner sig trygg på förskolan fick 3.83 Jag känner mig trygg när mitt barn är på förskolan fick 3,8 Jag är nöjd med det bemötandet jag får på förskolan fick 3,8 Ett härligt resultat som visar att våra vårdnadshavare och barn känner sig trygga och väl bemötta hos oss. Slutsats: Vi kommer även fortsättningsvis göra förenklade enkäter där vi skiljer ut enstaka frågeställningar tagna ur brukarenkäten. Detta för att kunna få så hög svarsfrekvens att vi får ett mätbart resultat.

14 Nämndens åtagande: KF maj 2014 är 100 % av de kommunala förskolorna diplomerade med Grön Flagg. (BUN) Förvaltning/Område: Hållbar utveckling, miljö Beskrivning 14 (14) Beskrivning: För ett framgångsrikt miljö- och hållbarhetsarbete är barnen en viktig del. Ett lärande för hållbar utveckling genomsyras av demokratiska arbetsmetoder och processinriktade förhållningssätt där barnen är delaktiga och har inflytande genom en mångfald av pedagogiska metoder. Nuläge: I maj 2013 är xx procent, xx av xx förskolor diplomerade med Grön flagg, flera förskolor arbetar för att bli diplomerade. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultat på förvaltningsnivå 4-gradig skala: Del 03 Normer och värden Förståelse för delaktighet i naturens kretslopp 3,64 Konkretisering: Varje barn skall erbjudas en verksamhet som genom lekfulla former stimulerar och utmanar barnets intresse och kunskap om hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Stödjande insatser: ICDP Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultat, 4-gradig skala: Del 03 Normer och värden Förståelse för delaktighet i naturens kretslopp 3,64 Ovanstående områden stäms av utifrån enhetens och områdets resultat. Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande FSO 3: Samtliga förskolor på området som inte har Grön Flagg har fått sin ansökan godkänd 31/ Årbygatan: Årby förskola kommer att arbeta med en fortsatt diplomering av Grön Flagg Under höstterminen fick vi förnyad diplomering och på apt i november har vi beslutat att nästa period arbeta kring Livsstil och Hälsa. Miljögruppen kommer att arbeta fram en formell ansökan till Håll Sverige Rent som kommer att skickas in till årskiftet eller under januari månad beroende på hur vi kan tillskapa tid för gruppen.