Vad fanns det i ägget? - om mötet mellan skola och förskoleklass I sju år har Sjöängsskolans lärare och förskollärare arbetat tillsammans i förskoleklassen och år 1. Organisationen har hjälpt till att skapa en syntes mellan skolans traditionella uppdrag att lära barn att läsa, skriva och räkna och förskoleklassens tradition att utveckla leken och att få en socialt fungerande grupp. Samverkan mellan våra olika kompetenser har i hög grad bidragit till att skolans lokala mål för år 1 uppnåtts i förskoleklass. Vi vill också berätta om: - hur vi lärde barnen att läsa och skriva genom att utnyttja leken och fantasin. - hur matematiken var en del av vår vardag. - hur vi använde fantasin och leken i undervisningen. - hur våra klasser lärde sig läsa genom att sjunga och skriva egna sånger. - hur vi fick en fungerande grupp genom att göra gruppen större. - vilka svårigheter vi stött på. till sist: Vi kommer också att berätta vad ägget har med det här att göra Dokumentation Vår skola Sjöängsskolan är en kommunal skola med ca. 700 elever. Upptagningsområdet består av närliggande villor och Östberga som ligger promenadavstånd. I klasserna har ca 20% av eleverna invandrarbakgrund. Skolan består av tre större huskroppar och vår verksamhet med ca 200 barn F-2 bedrivs i Växthuset en relativt nybyggd del av skolan. Historik När förskoleklassen flyttades till skolan på 90-talet skapades utrymmen på vår skola för förskoleklasserna där det fanns plats. En klass fick vara i källaren och en klass i ett klassrum i ett annat hus. Följden blev att förskoleklasserna blev två små öar i skolan med sin egen personal. Fritis bedrevs i samma lokaler. Varje klass hade två förskollärare som efter avslutat år lämnade vidare till lärarna i år 1. Att börja ettan blev att börja på ny kula med ny personal och nya lokaler. Efter några år med denna organisation ställde vi oss frågan:
Skulle denna organisation accepteras om vi överförde den på år 1, dvs. att byta personal och lokaler till år 2? Svaret på den frågan var självklart nej och vi började därför fundera på en ny organisation. Vi visste att vi skulle få en ny skolbyggnad där alla barnen i F-3 skulle få plats så detta var ett bra tillfälla att skapa en ny organisation. Vi fick mandat att själva utforma organisationen. Våra skolledare skulle följa processen och sedan ta det formella beslutet om vilken organisation som skulle gälla. Under ett par års tid förberedde vi oss. Vi fick använda alla studiedagarna så att många tillfällen till möten uppstod. I processen var vi noga med att alla skulle få en reell chans att vara med och påverka och få många tillfällen till reflektion och meningsutbyten. Ett av redskapen vi använde var metaplan. Slutgiltigt förslag Det förslag som till slut klubbades av skolledarna var att läraren och förskolläraren börjar arbeta tillsammans i förskoleklassen och följs sedan åt under år 1. Båda tjänsterna arbetar heltid i klassen och har ett delat ansvar. Grundskolläraren arbetar på fritids 6 h under förskoleklassåret och 4h under år 1. Grundskolläraren fortsätter själv med klassen år 2 och 3 men samverkar med fritidspersonalen. Förskolläraren börjar då med en ny förskoleklass tillsammans med en ny lärare. Arbetslagen består av alla som arbetar med barnen i år F-1 samt ett med dem som arbetar med 2-3 Hinder och svårigheter Några av lärarna var tveksamma till den nya organisationen. Det fanns en osäkerhet över att arbeta med så små barn. Ett stort hinder för några var att man som lärare även skulle arbeta på fritids. Skolledningen gjorde klart att det var denna organisation som skulle gälla from att vi flyttade in i vår nya skolbyggnad ett år senare, vilket fick till följd att ett par av lärarna valde att följa med sin klass till år fyra. De första åren Under de första åren utvecklades samarbetet i förskoleklassen, vilket berodde på att olika kompetenser möttes och nöttes. Någon uttryckte det så här: Att få arbeta så nära varandra är en väldigt bra kompetensutveckling. När fsk-lärarna hade arbetat sitt första år i år 1 underlättade det även kommunikationen under följande år i förskoleklassen eftersom förståelsen var större för vad undervisningen strävade mot. Det var intressant att få följa eleverna under ytterligare ett år och se vad
som händer med barnens utveckling. För grundskolläraren var det en stor fördel att få arbeta med barnen ett helt år innan de började ettan. Inskolning i ettan finns inte som begrepp längre Mål för vårt arbete i förskoleklassen Under studiedagarna i början på terminen 2007 funderade vi mycket på målen för verksamheten i förskoleklassen. Vi hade ingen fungerande lokal kursplan för verksamheten vilket var en brist. Hur skulle vi bryta ner målen för år fem och våra egna lokala mål för år 1-3 så att det blev en verksamhet som var relevant för åldersgruppen? Hur skulle dessa mål vara utformade så att alla barnen i gruppen utvecklades maximalt. Vi talade också mycket om vikten av att få ihop gruppen. För förskollärarna i arbetslaget var det ett stort fokus. Det sociala arbetet är det viktigaste. Grundskollärarna hade ett annat fokus. Hur lär vi barnen att läsa, skriva och räkna Vi upplevde att detta var två kulturer som krockade. Inte så att ingen tyckte att den andres fokus var oviktigt, men vi såg en tydlig skillnad. I efterhand kan vi se att målen inte blev tydligt skrivna och tillräckligt dokumenterade vilket var en brist när vi nu skulle redovisa våra tankar. Under detta första år använde vi oss i hög grad av våra lokala mål för år 1. Trots att det fungerade bra att vi känt ett behov av att tydliggöra målen i förskoleklassen. Dels för att göra det tydligt för föräldrarna och barnen men också för att förskoleklassen är det år barnen börjar skolan. Just nu ser våra lokala mål i förskoleklassen ut så här: Mål i Förskoleklass Arbetet i förskoleklassen ska präglas av att barnen känner tilltro till sin egen förmåga, att de utmanas att utvecklas och känner lust till att vilja lära mer. Skolämnena matematik och svenska skall präglas av ett laborativt arbetssätt där innehållet utgår från vardagliga situationer. Tex Matematik vid fruktstunden: Lägg upp alla klementinklyftorna. Ät upp den tredje klyftan, ät upp den tredje en gång till!. Nu delar vi Kalles äpple i två halvor. Vad betyder hälften? Hur gör man när man delar i fjärdedelar. Vi försökte också benämna vad vi gjorde: -Nu har vi arbetat med matematik. Eller när man jobbar med språket vid uppropet. Är Ssssss T T T Iiiiiiii Nnnnnnnnnn A A A här? Mål i svenska för förskoleklass
Målen uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta elever kan och ska komma längre i sin kunskapsutveckling än vad denna nivå anger. Beträffande skrivning kunna skriva sitt namn kunna använda pennan på ett bra sätt för att forma bokstäver våga skriva på sin egen nivå efter sin förmåga veta att ljud i ord representeras av bokstäver förstå att det sagda kan skrivas att uppmuntras/utmanas att ljuda och skriva själv Beträffande läsning känna igen sitt namn veta läsriktningen veta att bokstäver representeras av ljud Beträffande tal samtal våga berätta eller beskriva något inför en grupp Mål i matematik för förskoleklass Målen uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta elever kan och ska komma längre i sin kunskapsutveckling än vad denna nivå anger. Beträffande tal och talens beteckningar ramsräkna upp till 25 taluppfattning upp till 5 känna till ordningstalen upp till tionde Beträffande rumsuppfattning och geometri känna till begreppen större mindre fler än mindre än dubbelt hälften lika många
känna till lägesbegreppen på, under, framför, bakom kunna cirkel och triangel Beträffande mätning känna till hur vi mäter tid klockan, veckodagar, månader, årstider och datum Mål i bild för förskoleklass Målen uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta elever kan och ska komma längre i sin kunskapsutveckling än vad denna nivå anger. Beträffande skapande Våga, prova och experimentera med olika tekniker och material skapa i olika miljöer Beträffande kommunikation att kunna sätta ord och text till egna bilder att utifrån text kunna måla en bild Beträffande finmotorik klippa färglägga våga att avbilda natur, porträtt, saker Arbetssätt Det tidiga skrivandet blev ett viktigt inslag i undervisningen. Vi uppmuntrade barnen att skriva, till de barn som var tveksamma sa vi: barn skriver som barn gör och vuxna skriver på ett lite annat sätt Allt skrivande dög och uppmuntrades. Det gemensamma skrivandet var viktigt. Vi utgick från innehållet och undersökte de olika delarna i skriftspråket. För att öka den fonologiska medvetenheten använde vi Bornholmsmodellen som sedan genomsyrade övriga samtal om skrivande och språk. Tema Det tematiska arbetssättet var ett naturligt inslag och i förskoleklassen kunde man arbeta tematiskt fullt ut utan att känna att man missade något ämne eller ha koll på hur många garanterade undervisningstimmar barnen fick. Fokus låg helt enkelt på att utveckla barnens språk, även det matematiska.
Det stora temat under förskoleklassåret var temat om ÄGGET Se PP om Tema ägget dokumentation Referenslitteratur: Hur barn lär sig läsa och skriva 2006 Caroline Liberg Studentlitteratur Vägar in i skriftspråket 1999 Caroline Liberg Maj Björk Natur och Kultur På tal om matte Kristin Dahl, Elisabet Doverborg, Ingrid Olsson God läsutveckling 2005 Ingvar Lundberg Katarina Herrlin Natur och Kultur Bornholmsmodellen 2007 Ingvar Lundberg Natur och kultur Spökägget Handbok : Att läsa och skriva i förskola och skola Elisabeth Berg, Peggy Andersson, Carina Fast Natur och kultur 2000 Utvärdering av året i förskoleklassen. Tack vare ett målmedvetet arbete med barnens språk i vårt tema och i det dagliga arbetet var det många barn som utvecklade sin läsning och skrivning under året i förskoleklassen. LUS visar barnens läsförmåga Diagram Läsutveckling Skola: Sjöängsskolan Grupp/klass: fa och fb antal: 49 elever datum:2008-05-30 Antal elever 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0 0 3 1 1 4 11 3 12 5 2 5 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21Punkter 22 i LUS 23 Serie1
En stor fördel att arbeta mot målen i förskoleklassen och år 1 under förskoleklassåret är att man tidigt identifierar de barn som behöver extra stöd i sitt lärande. Det är självklart en stor fördel att slippa byta lärare efter förskoleklassåret. Det som påbörjas under barnens första år får en fortsättning under år 1. Vi har nu ett fyraårigt perspektiv när vi ska hjälpa barnen att nå målen i år tre. Skrivande i förskoleklassen Att från början skriva på den nivå man är och att känna att det man skriver duger har varit viktigt för elevernas skriftspråkutveckling. Att förklara för barnen att barn skriver som barn gör på samma sätt som man pratar lite annorlunda när man lär sig att prata visade sig vara ett bra sätt att förklara för barnen. Sebastian preskriver Sebastian börjar få koll på fonologin.
Han börjar skriva ord och meningar Det var länge sen Sebastian gick i förskoleklass. Nu går han i tvåan.