Kvalitetsrapport. Hagaskolan. Åk 7 9 Sammanställning



Relevanta dokument
Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Kvalitetsrapport. Hagaskolan. GSS Åk 7 9

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på

HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Medleskolan Fritidshem & skola F -5 Läsåret

Likabehandlingsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN. Ängås 7-9 skola 2014/2015

Systematisk kvalitetsarbete

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

Vår lokala Likabehandlingsplan Albäcksskolan

Resultat nationella ämnesprov årskurs 5 läsåret 2009/2010

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan enligt 3 kap 16 diskrimineringslagen

LIKA-behandlingsplan

Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling

Varför har Sandhultskolan en likabehandlingsplan?... sid.2. Vår vision... sid.3. Skolans ryggsäck... sid.3. Delaktighet och förankring... sid.

Nyängskolans Likabehandlingsplan Läsåret

Beslut för grundskola och fritidshem

KOMETSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Skogshöjdens skola

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola

NORDMALINGS KOMMUN 1. Artediskolan. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14

Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Murgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Persöskolans Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Önnestadsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lagaholmsskolan. Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: :5179. Rektor Mats Holm Telefon

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Limmaredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Flurkmarks fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2012/13

Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Källängens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. läsåret 2014/2015. Reviderad

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

RUDOLF STEINERSKOLANS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LÄSÅR 2014/15

Kvalitetsarbete i skolan

Svenshögskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15

Kvalitetsrapport. skolan. Åk 4 6 Sammanställning

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

STURESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN

Parkskolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling

SSP Svenska skolan i Paris

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Kvalitetsrapport Så här går det

Årlig plan och Plan mot kränkande behandling. Skörpagårdens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad

Likabehandlingsplan. för. Heliås Svartvik

FÖRSKOLAN KVARNEN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Denna plan gäller till och med 31/12-15

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. läsåret 2015/ 2016

Kvalitetsredovisning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan Årskurs 1-2, Förskoleklass samt fritidshemmet

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vargön Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling


Kristinedalskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal likabehandlingsplan

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Akademi Sinclair 2015

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling

Nykyrka skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kunskapsskolan Nacka. Likabehandlingsplan

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Bråtenskolan Barn- och utbildningsförvaltningen

Persöskolans Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Bergshamraskolan Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling

Järnboås förskola Verksamhetsår 2014/2015. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

VÄSTERÅS STAD ProAros/Lärande och utbildning Storängsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan för Vadsbogymnasiet läsåret

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Vaxö Skola

Skollagen, 14 a kap. har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

Transkript:

Kvalitetsrapport 2011 2012 Hagaskolan Åk 7 9 Sammanställning

Kunskaper och värden Prioriterade områden: Svenska, matematik, engelska och särskilt stöd. Åk 7 9 Årskurs 9 Andel elever (%) i årskurs 9 som har nått målen i de nationella ämnesproven Hagaskolan 2008 2009 2010 2011 2012 Engelska 95,9 96,6 98 98 98,7 Matematik 85,5 78,7 83,0 80,2 81,0 Biologi 97,9 Fysik 97,9 Kemi 82,7 Svenska 93,5 96,6 98 98 97,4 Svenska som andraspråk Årskurs 9 Andel elever (%) i årskurs 9 som har nått de nationella målen/minst betyget G i respektive ämne vid läsårets slut. Hagaskolan 2008 2009 2010 2011 2012 Bild 97,6 96,5 97,1 97,1 98,7 Engelska 95,2 95,1 96,1 96,1 97,5 Hem och konsumentkunskap 99,2 95,8 97,1 95,1 98,7 Idrott och hälsa 95,2 94,4 94,1 92,2 93,6 Matematik 95,2 96,5 93,1 91,3 95,1 Moderna språk (elevens val)

Moderna språk (språkval) 82,0 94,6 97,4 93,2 0 Modersmål 0 90,9 0 85,7 0 Musik 92,9 92,3 95,1 92,2 95 NO Biologi 92,9 95,1 96,1 93,2 96,1 Fysik 92,1 91,5 96,1 91,3 98,7 Kemi 91,3 93 97,1 90,3 96 Slöjd 96,0 96,5 98 98,1 98,7 SO 96,7 97,9 94,9 96,2 Geografi 95,8 Historia 93,7 Religion 95,1 Samhällskunskap 93 Svenska 95,2 96,4 97 98 98 Svenska som andraspråk 0 0 0 25,0 25 Teknik 97,6 97,2 95 96,1 0 Analys av ämnesproven i åk 9 Svenska, 2012. Betygssnitt NP 2012 är 15,3 p. för flickor och 12,2 för pojkar. Det innebär ett betygssnitt för alla elever på 13,8. Det visar att vi har en hög måluppfyllelse och att det stöd som satts in har gett resultat. Slutbetyg åk 9. Betygssnitt åk.9 2012 är 15.4 för flickor och 12,1 för pojkar. Sammantaget ger det ett betygssnitt på 13,6. Det sammanfaller med kommunens betygssnitt som är 13,7. Det visar att vi har hög måluppfyllelse. Även här vill vi poängtera att det stöd som funnits i klasserna har gett positivt resultat. Betygsutvecklingen i åk.9 från HT 11 till VT 12 visar på en ökning med 35 %. En avvikelse är att 3 % har en negativ betygsutveckling. Det beror på att en ny elev börjat VT 12. Andelen elever med IG HT 11 var 26 %, den andelen minskade till 5 % VT 12. De två eleverna har antagits till Ferieskolan.

Matematik: Resultaten för Hagaskolans elever åk 9 visar att 20 % ej når målen enligt det Nationella provet i matematik jämfört med slutbetyg där 6,1 % ej når målen. Om man tittar närmare på det Nationella provet och räknar in elever som ligger 5 poäng eller mindre från ett godkänt resultat är det 11,4 % som då ej når målen. Den höga andelen elever som ej når målen på det Nationella provet i matematik kan bero på att alla ännu ej hunnit med att repetera alla de kunskapsområden som skulle behövas. Vid årets Nationella prov kunde vi se att elever i åk 9 på Hagaskolan i snitt har en lägre lösningsproportion i förhållande till Umeå kommun på uppgifter inom området Statistik, ett område som våra elever arbetar mest med i åk 7. Engelska: Ämnesprov i engelska (79 elever). Resultatet i procent. IG G VG MVG 1.3 21.5 54.4 22.8 Slutbetyg i engelska (82 elever). Resultatet i procent. IG G VG MVG 3.7 22 52.4 22 Resultaten på de nationella proven i engelska stämmer väl överens med slutbetygen. Den största skillnaden är då man tittar på de icke godkända elevernas resultat i ämnesprovet respektive slutbetyget. Andelen underkända elever på både det nationella provet och slutbetyget är tre elever. Två av dessa har inte läst ämnet. En är felregistrerad och den andra har ingen engelska pga. av anpassad studiegång. Den tredje eleven uppnådde inte kriterierna för betyget godkänt på det nationella provet och fick icke godkänt som slutbetyg. Denna elev fick sedan plats på ferieskola. Särskilt stöd: Redovisa antal åtgärdsprogram, arbetsmodell för särskilt stöd och inkludering. Sammanfattning Svenska: Beskriv kortfattat styrkor och förbättringsområden för svenska. Formulera max 3 mål för nästa år samt genom att.

Styrkor: Det stöd som getts i svenska har varit bra. Eleverna har fått hjälp från en extra vuxen mestadels med rätt ämneskompetens. Vi har utarbetat gemensamma matriser. Vi har haft en studiebok i åk.7 och 8 som underlättat gemensamma prov. De främsta förbättringsområdena är: Gemensam tid för planering. Diagnosmaterial, främst läsförståelse. Nytt, mer omfattande läromedel. Ökad läsförståelse Varje termin genomföra gemensamma diagnoser och därefter öva extra med de som behöver. Vid ÄK gå igenom det diagnosmaterial som Elevhälsan rekommenderar. Fortbilda svenskalärarna med fokus på läsförståelse. Implementera nya sätt att träna läsförståelse. Sammanfattning Matematik: På Hagaskolan arbetar pedagoger kontinuerligt med matematikutveckling i form av PRIMA (två lärare) och en kurs i formativ bedömning (två lärare) vilket även på sikt kommer att utvecklar våra elever. Under trå års tid har varje enskild elevs resultat på varje uppgift (Nationella proven) registrerats för att vi skall kunna se skolans kunskapsutvecklingsområden. Under läsåret har vi även kunnat märka att många elever på högstadiet inte tagit tillvara på tiden under matematiklektionen på ett effektivt sätt och detta vill vi jobba vidare med. Detta år har vi också kunnat se låga resultat på det Nationella provet, något som vi vill förbättra till nästa år. Öka elevernas eget ansvar och effektivitet i matematik. Ge tydligare målbeskrivningar för varje kunskapsområde med för klasserna gemensamma tidsramar och provtillfällen. Eleverna ansvarar för att hålla tidsramarna som sätts upp. Minska andelen elever som ej når målen på det Nationella provet i matematik. Förbereda eleverna inför Nationella prov genom att repetera kunskapsområden och öva på gamla ämnesprov.

Sammanfattning Engelska: Resultaten visar en högre måluppfyllelse i år. Fler elever har nått målen än tidigare. Vi har haft fler stödåtgärder i ämnet vilket vi anser är en avgörande faktor. Högre måluppfyllelse. Effektivt använda de resurser som finns att tillgå i form av handledning och extra stöd till elever i behov. Dessa åtgärder kan genomföras under de ordinarie engelsktimmarna såväl som under språkvalstiden i svenska/engelska. Sammanfattning Övriga ämnen: STYRKOR Behöriga Lärare. God utrustning i välanpassade lokaler för ändamålen. Temavecka. Eleverna får möjlighet att fördjupa sig i många av de övriga skolämnena under 3 4 dagar och skolans elevenkät visar att det är uppskattat och önskvärt att det återkommer. Ålderanpassade Temadagar kring Hållbar utveckling i områdena lokal / personlig / och global hållbar utveckling. Ämnesövergripande samarbete De olika ämnesgrupperna ges tillfälle att presentera terminens innehåll vilket kan ge uppslag till samarbete för de övriga lärarna och ämnena. Där igenom kan man skapa länkar, eller kunskapsfakta att ge eleverna som visar på lärares ämnesövergripande samarbete. Vilket vi tror kan leda till ökad måluppfyllelse för eleverna.

Sammanfattning särskilt stöd: SAKNAS Beskriv kortfattat styrkor och förbättringsområden för särskilt stöd. Formulera max 3 mål för nästa år samt genom att. Mål 3: Trygghet/trivsel Likabehandling Enligt Umeå kommuns senaste elevenkät 7 9 (2010/2011) tycker 90 % att de Alltid eller Ofta trivs på skolan. I Hagaskolans egen elevenkät våren 2012 svarar ca 75 % att de trivs Mycket bra eller Perfekt på Hagaskolan Trivsel på Hagaskolan 7 9 Blankt Sådär Helt okej Mycket bra Perfekt Under året har de skrivits ca 50 incidentrapporter på skolan. Flertalet av dessa innehåller mer än en typ av incident. Den vanligaste typen av incident är fysiskt våld, kränkande tilltal eller kränkande språk. Det flesta incidenter inträffar i klassrummen eller korridoren. I en majoritet av incidenterna är det första gången beteendet iakttas. Ca 15 av fallen handlar om upprepande incidenter där samma personer är inblandade..

Vid nästan samtliga fall informeras mentorer, samtal sker med de inblandade, vårdnadshavare informeras och rektor informeras. I 13 av de 50 incidenterna har skolan bedömt att ärendet bör utredas vidare. Antal incidentrapporter på skolan ht 2011 vt2012 Fysiskt våld Hot om våld Kränkande tilltal Sexuella anspelningar Kränkande språk, bristande respekt Trakasserier Skriftliga kränkningar, mail etc. Kränkning via telefon Utfrysning, negativt kroppspråk Skadegörelse, stöld 47 st 26 st 6 st 15 st 1 st 15 st 3 st 1 st 8 st Lokal/plats Klassrum Korridor, offentliga utrymmen Matsal Gymnastikhall Omklädningsrum Elevcafeteria Stora skolgården Lilla skolgården Idrottsanläggningar utomhus Utanför skolan 13 st 22 st 1 st 2 st 3 st 2 st 3 st 1 st Bedömning Har aldrig iakttagits tidigare Har inträffat tidigare Har inträffat upprepade gånger Kränkningen har utförts av samma person upprepade gånger. 24 st 9 st 5 st 1 st Vidtagna åtgärder Samtal har skett med inblandade Mentorer informerade Vårdnadshavare informerade Skolsköterska informerade Rektor informerad 43 st 42 st 34 st 2 st 47 st Ärendet bör utredas vidare 13 st

Delaktighet/medinflytande Enligt Umeå kommuns senaste elevenkät 7 9 (2010/2011) anser 69 % av eleverna att elevinflytandet via elev och klassråd alltid eller ofta fungerar bra. Vidare tycker 74 % att lärarna Alltid eller Ofta bryr sig om vad eleverna säger. Det vill säga att drygt två tredjedelar verkade känna delaktighet och medinflytande. I Hagaskolans egen elevenkät våren 2012 svarade över 70 % Vet ej eller lämnade raden blankt på frågan: På vilket sätt får du inflytande över din utbildning? Bland de elever som gett exempel på hur de fått inflytande över sin utbildning svarade ca 5 elever att de hade elevrådet och ca 5 att de kunde föra en dialog med läraren. Ungefär lika många tog också upp elevens val. Vi tror att det låga resultatet kan bero på att frågan upplevdes som svårtolkad och att enkäten gjordes vid ett tillfälle när det rådde brist på tid vilket påverkade elevernas engagemang vid ifyllandet. Denna fråga var också en av de sista i enkäten. Elevernas åsikter om sitt inflytande vet ej Missnöjda Nöjda Ordningsregler Under hösten har klasserna diskuterat och gett förslag på ordningsregler på Klassrådet. Dessa har elevrådsrepresentanten tagit med eller mentor skickat till Elevrådet. Elevrådet har processat detta och gett förslag till Likabehandlingsgruppen som utarbetat ett dokument. Förslaget innehåller elevernas rättigheter och skyldigheter. Dokumentet som vi valt att kalla Trivselregler Hagaskolan åk 7 9 har sedan gått tillbaka till Elevrådet som godkänt det. Sammanfattning Likabehandling En styrka är att vi har en likabehandlingsgrupp på F 6 och en på 7 9. 7 9 har träffats regelbundet en gång i veckan. F 6 har haft som mål att träffas en gång i månaden. Ett förbättringsområde vore att dessa två grupper har åtminstone en gemensam träff per termin. Detta bör föras in i planeringen. Önskvärt vore också att vi hade deltagare från fler yrkeskategorier i Likabehandlingsgrupperna, till exempel skolbespisningspersonal, vaktmästare, bibliotekarie, skolsköterska och lokalvårdare. Dessa skulle delta i skolans gemensamma träffar. Få bättre överblick på incidenter börja använda en Incidentrapportliggare som redan finns utarbetad av Likabehandlingsgruppen F 6. Den administreras av Lena Johansson i receptionen.

Sammanfattning Delaktighet/medinflytande En styrka är att vi har ett fungerande elevråd med regelbundna träffar och schemalagda klassråd en gång i veckan. Styrkan är att två tredjedelar av eleverna tycker att klass och elevråd fungerar bra enligt Umeå kommuns Elevenkät 7 9 (2010 2011). Ett förbättringsområde är att få den sista tredjedelen att också känna att de är delaktiga. Att alla eleverna ska känna att de är delaktiga och kan påverka sin undervisning Elevrådsrepresentanterna med hjälp av mentorerna visar processer och resultat av Elevrådets arbete. De utarbetar ett dokument som visar processen med Trivselreglerna som ett illustrativt exempel som de kan visa respektive klass. Sammanfattning ordningsregler Vi har ordningsregler eller som vi valt att kalla dem Trivselregler Hagaskolan. Vi har inte hunnit implementera dem ännu. Trivselsreglerna ska implementeras i klasser, hos föräldrar samt hos all personal på skolan 1 10 Personalen informerar om Trivselsreglerna på klassråd och föräldramöten. De ska också ligga på hemsidan och skärmar i korridoren samt affischeras på väggar. Övriga lokala mål