Kvalitetsrapport. skolan. Åk 4 6 Sammanställning
|
|
- Birgitta Lindström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsrapport skolan Åk 4 6 Sammanställning
2 Kunskaper och värden Prioriterade områden: Åk 4 6 Svenska, matematik, engelska och särskilt stöd. Eftersom det är den första gången som nationella proven genomförs i åk 6, så kan vi inte göra några jämförelser med tidigare resultat. Vi tycker oss se att antalet elever som lyckats med proven ökat nu när proven görs i åk 6 istället för åk 5. En elev som läser särskild kurs har varit undantagen från att göra de nationella proven i sv, ma och eng och räknas därför inte med i statistiken. Årskurs 5 Hagaskolan Andel elever (%) i årskurs 5 som har nått målen i de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Årskurs 6 Hagaskolan Andel elever (%) i årskurs 5 som har nått målen i de nationella ämnesproven 2012 Engelska 97 (100/95) * Matematik 100 (100/100) Svenska 94 (100/90) Svenska som andraspråk *(flickor/pojkar)
3 Engelska: 3% av eleverna har inte nått kravnivån i att skriva en egen text utifrån en uppgift. 97% av eleverna har nått kravnivån i samtliga delprov i eng. Eleven som inte blev godkänd på delprovet har visat på andra tester under året att kunskapskraven i ämnet har nåtts. Matematik: 100 % av eleverna har nått kravnivån i matte. Svenska: 3% av eleverna har ej nått kravnivån i att skriva berättande text. 3 % av eleverna har ej nått kravnivån i läsförståelse. 94% av eleverna har nått kravnivån i samtliga delprov i sv. De elever som inte blev godkända på delproven har visat på andra tester under året att de nått kunskapskraven i ämnet.. Särskilt stöd: Redovisa antal åtgärdsprogram, arbetsmodell för särskilt stöd och inkludering. Antal åtgärdsprogram för åk 4 6 läsåret : 12 st Arbetsmodell för särskilt stöd och inkludering: Under läsåret har klasslärare, resurslärare samt specialpedagog varit den personal som har arbetat med det särskilda stödet. Arbetsmodellen har varit att ge stöd inom klassens ram, utom när eleverna själva önskat att få arbeta enskilt. Vid behov (t. ex vid extra genomgångar och extra övningstillfällen) har periodvis, elever arbetat enskilt eller i liten grupp. Under läsåret genomför vi (förutom åk 6:s ämnesprov) fortlöpande diagnoser (se Bilaga) för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling Inga elever från grundsärskolan har under läsåret varit inkluderade i grundskolans klasser, åk 4 6. Sammanfattning Svenska: Eleverna är generellt mycket bra på att läsa med flyt och att skriva berättande texter. Det eleverna skulle kunna utveckla sin förmåga på är muntlig framställning samt att läsa mellan raderna och dra egna slutsatser av vad de läst.
4 Mål 1: Eleverna ska känna större säkerhet vid muntlig framställning. Vi ska skapa fler tillfällen för muntlig framställning och öva det mera både i mindre och större grupp. Mål 2: Eleverna ska bli säkrare på att läsa mellan raderna och dra egna slutsatser av vad de läst. Lägga in mera bokprat kring böcker eleverna läser själva samt diskutera gemensamma texter i större utsträckning i gruppläsning eller i klass. Sammanfattning Matematik: Eleverna i åk4 6 håller en hög nivå i matte och är duktiga på att förstå vad som efterfrågas och prata matte. Vi upplever att vi har ett bra läromedel. Eleverna kan bli ännu säkrare på att använda de fyra räknesätten samt att formulera hur de tänker i skrift. Mål 1: Eleverna ska bli säker på minst en skriftlig räknemetod i varje räknesätt. Visa olika räknemetoder och sedan låta eleven välja den som passar dem bäst. Mål 2: Eleverna ska bli säkrare på att formulera hur de tänker i skrift. I ännu större utsträckning skola in eleverna på hur de ska skriva i årskurs 4. Sammanfattning Engelska: Eleverna är duktiga på att förstå och prata engelska och har ett stort ordförråd. Ett förbättringsområde i engelska kan vara att utveckla skrivandet. Mål 1: Att utveckla skrivandet. Uppmuntra till att skriva hela meningar och fler korta berättande texter.
5 Sammanfattning Övriga ämnen: Den nya läroplanen erbjuder nya utmaningar där många av uppnåendemålen är gemensamma för flera olika ämnen. En nackdel är att befintliga läromedel inte är anpassade efter den nya läroplanens krav och målformuleringar. NO: Arbetet med NTA lådorna är uppskattat av både elever och pedagoger eftersom upplägget och arbetsmetoden är tydlig och följer en röd tråd. Materialet erbjuder laborativa övningar som engagerar eleverna på ett positivt sätt. SO: Påbörjade ämnesintergeringar har varit positiva och har förhoppningsvis ökat elevernas helhetsförståelse. Inom vissa områden har svårigheter funnits att hitta anpassat arbetsmaterial till eleverna. Bild: Idrott: De elever som upplever att de har behov av extra rörelse under veckan eller har behov av extra motorisk träning har erbjudits att gå på Rörelseförrådet en timma per vecka. Flera elever har muntligt uttryckt att de vill fortsätta gå på rörelseförrådet för att de upplever att de hinner öva in rörelser de inte klarat innan. Slöjd: Mål 1: Tydliggöra och sammanföra de gemensamma målen för att underlätta bedömning och ge eleverna ett helhetsperspektiv. Utöka ämnesintegreringen utifrån de förutsättningar som ges. Mål 2: Utöka arbetet med NTA lådorna. Fler pedagoger får ta del av NTAutbildning. Utarbeta en plan över vilka arbetsområden som bearbetas under olika årskurser. Mål 3: Förnya läromedlen i SO ämnena. Prioritera inköp av läromedel som är anpassat efterden nya läroplanen.
6 Sammanfattning särskilt stöd: Beskriv kortfattat styrkor och förbättringsområden för särskilt stöd. Formulera max 3 mål för nästa år samt genom att. Styrkor: Att dagligen finnas mitt i verksamheten underlättar kommunikationen med de lärare som har elever i behov av särskilt stöd. Speciallärare/pedagog har inblick i flera årskurser och får därigenom en överblick över behovet av särskilt stöd och hur resurserna bäst ska fördelas. God kunskap om diagnoser. Vårt årshjul med diagnoser i samtliga årskurser underlättar för oss att kontinuerligt följa upp elevernas utveckling. Diagnostiseringen leder till direkta åtgärder kring eleven. Nära kontakt med föräldrar. Erfaren pedagog. Förbättringsområden: Schemaläggningen av handlednings och/eller planeringstiden med berörd personal mellan kl 8 14 för att minimera risken att dessa tider flyttas pga att andra möten åläggs personalen under eftermiddagstid. Ett system med två olika former av särskilt stöd. Ett periodiskt stöd till de elever som är i behov av intensiva insatser under en kortare period för att nå målen och ett mera långvarigt stöd till de elever som behöver stödinsatser under en längre tidsperiod. Det periodiska stödet kunde t ex ligga varje morgon, och köras intensivt varje dag med samma elev under ett visst antal veckor. Få tid till att diskutera/utvärdera/tydliggöra rutinerna kring dokumentationen av elever i behov av särskilt stöd. Mål 1: Förbättra rutinerna kring handlednings och planeringstid Mål 2: Att planera för att kunna ge intensivt stöd, periodvis, under läsåret. Mål 3: Se över rutinerna kring upprättandet av åtgärdsprogram Genom att schemalägga handlednings och/eller planeringstid med berörd personal mellan kl 8 14 och inte på em tid. Genom att vid läsårets start, vid schemaläggningen, planera för att detta kan genomföras. Genom att utvärdera läsårets nya rutiner och dokumentation. Trygghet/trivsel Prioriterade områden: Likabehandling, delaktighet/medinflytande och ordningsregler
7 Likabehandling Resultat från vår trivselenkät (se bilaga). Under året har de skrivits ca 50 incidentrapporter på skolan. Flertalet av dessa innehåller mer än en typ av incident. Den vanligaste typen av incident är fysiskt våld, kränkande tilltal eller kränkande språk. Det flesta incidenter inträffar i klassrummen eller korridoren. I en majoritet av incidenterna är det första gången beteendet iakttas. Ca 15 av fallen handlar om upprepande incidenter där samma personer är inblandade. Vid nästan samtliga fall informeras mentorer, samtal sker med de inblandade, vårdnadshavare informeras och rektor informeras. I 13 av de 50 incidenterna har skolan bedömt att ärendet bör utredas vidare. (För sammanställning, se bilaga) Delaktighet/medinflytande Presentera resultat från enkätundersökningar Delaktighet/medinflytande Nuläge: 1. Markera din skolas genomsnittsvärde för 2012 för respektive kvalitetsområde. Trygghet och trivsel: 91 % upplever trygghet och trivsel i skolan. Inflytande: 89 % upplever att de har inflytande i skolan. Arbetsklimat: 87 % upplever ett bra arbetsklimat i skolan. Arbetsbelastningen: 91 % upplever en rimlig arbetsbelastning. Lärarna/undervisningen: 90 % är nöjda med undervisningen och lärarna. Individualisering: 86 % tycker att individualiseringen är tillgodosedd. Utvecklingssamtal och bedömning/betyg: 93 % är nöjda med detta. Individuell hjälp/stöd: 98 % är nöjda med den individuella hjälpen/stödet.
8 Elevers skattning av sin utveckling: 87 % är nöjda med sin utveckling vad gäller ansvarstagande, samarbetsförmåga m.m. 2. Notera de kvalitetsområden där skillnaden mellan pojkar och flickor är minst 3 procentenheter. Undersök vilka indikatorer (frågor) som främst bidragit till skillnaderna. Sammanfatta din slutsats. Trygghet och trivsel: Flicka: 93 % Pojke: 90 % Slutsats: Flickor känner mer av när det är oro. Pojkarna en större trygghet och flickorna har en större känslighet för stämningar. Arbetsbelastning: Flicka 87 % Pojke 94 %. Slutsats: Flickorna klarar av större utmaningar och orkar hålla fokus längre än pojkarna. Lärarna/undervisningen: Flicka 92 % Pojke 89 %. Slutsats: Flickorna har en högre acceptansnivå för lärare och undervisning. Utvecklingssamtal och bedömning/betyg: Flicka 95 % Pojke 91 %. Slutsats: Pojkarna kanske inte får den positiva upplevelsen från ett utvecklingssamtal. Får röra på mig under skoldagen: Flicka 100 % Pojke 96 %. Slutsats: Pojkarna har ett betydligt större rörelsebehov. Får redovisa vad jag lärt mig på olika sätt: Flicka 92 % Pojke 83 %. Slutsats: Att prata med eleverna kring vad de lärt sig är också en redovisningsform. Tydliggöra och visa eleven att det är nu du kan visa vad du kan. Ge träning och verktyg till att hitta olika redovisningsmetoder. Får kunskaper som jag tror jag får nytta av: Flicka 97 % Pojke 85 %. Slutsats: Flickorna är mer motiverade för skoluppgifterna och förstår vikten av dem bättre än pojkarna. Får arbeta med intressanta saker: Flicka 82 % Pojke 75 %. Slutsats: Pojkar har svårare att bli intresserade och svårare att motivera. Får arbeta med lagom utmanade uppgifter: Flicka 84 % Pojke 92 %. Slutsats: Flickorna behöver mer utmanande uppgifter. Får tydlig information om kursplanen: Flicka 97 % Pojke 94 %. Slutsats: Pojkarna har svårare att lyssna på information. Behöver information på ett annat sätt, som t.ex. individuell/skriftlig information. Får tydlig information om hur det går: Flicka 97 % Pojke 92 %.
9 Slutsats: Se föregående. Känner nyfikenhet/lust att lära i skolarbetet: Flicka 82 % Pojke 85 %. Slutsats: Flickorna behöver fler/större utmaningar. Hjälper till att skapa lugn och ro: Flicka 68 % Pojke 81 %. Slutsats: Flickorna bryr sig mindre att bidra till lugn och ro medan pojkarna tror sig göra det genom hojtningar/skrik rakt ut i luften. Går bra för mig att samarbeta: Flicka 95 % Pojke 98 %. Slutsats: Flickorna har högre krav för vad samarbete är. 4. Ser du samband/svarsmönster mellan olika frågor som kan skapa fler bilder av din skola än grupperingen i de 9 olika kvalitetsområden som redovisas i diagrammen? Bilden blir tydligare när man ser svaren från pojke och flicka och att deras svar skiljer sig. Förändring över tid: 5. Notera de kvalitetsområden där förändringen är minst 3 procentenheter mellan 2010 och Undersök vilka indikatorer som främst bidragit till förändringen. Sammanfatta din slutsats. Inflytande: %, % Slutsats: Barnen har getts mer möjligheter att påverka undervisningen bl.a. genom klassråd och elevråd. En positiv förändring. Arbetsbelastning: %, %. Slutsats: Man har noterat den svaga siffran 2010 och gjort förändringar som lett till ett positivt svar. Lärarna/undervisningen: %, %. Slutsats: Undervisningen har blivit mer anpassad och utvecklad. En större lyhördhet från lärarna. Utvecklingssamtal och bedömning/betyg: %, %. Slutsats: UNIKUM satsningen har gett resultat. Individuell hjälp/stöd: %, %. Slutsats: Varje individ har fått ett bättre skräddarsytt stöd. Mer anpassat. Elevers skattning av sin utveckling: %, %. Slutsats: UNIKUM satsningen har gett resultat. Eleverna har fått en mer positiv självbild. Jämförelser med andra:
10 6. Notera de kvalitetsområden som avviker minst +/ 3 procentenheter mot kommunsnittet? Elevers arbetsmiljö: Hagaskolan 90 %, Umeå kommun 82 %. Elevers lärande: Hagaskolan 92 %, Umeå kommun 80 %. Elevers skattning av personlig och social utveckling: Hagaskolan 87 %, Umeå kommun 80 %. Lärarna/undervisningen: Hagaskolan 90 %, Umeå kommun 74 %. Individualisering: Hagaskolan 86 %, Umeå kommun 75 %. Utvecklingssamtal och bedömning/betyg: Hagaskolan 93 %, Umeå kommun 80 %. Elevers skattning av sin personlig och social utveckling: Hagaskolan 87 %, Umeå kommun 80 %. 7. I vilka kvalitetsområden ligger din skola bland de allra bästa, dvs > 5 procentenheter över kommungenomsnittet. Hagaskolan ligger över kommungenomsnittet i alla kvalitetsområden, dvs. > 5 procentenheter över. Hagaskolan ligger exakt 10,5 % över kommungenomsnittet. Preliminär bedömning: 8. Eleverna har svarat på enkätfrågorna utifrån sina förväntningar. Har du och din personal arbetat aktivt med att ställa in elevernas förväntningar? Personalen har inte arbetat aktivt att ställa in elevernas förväntningar. 9. Bedömer du att enkätresultaten stämmer överens med den bild du har, via olika informationskällor, av hur eleverna upplever verksamheten i din skola? Ja, enkätresultaten stämmer bra överens över den bild vi har av hur eleverna upplever verksamheten i skolan. 10. Var anser du generellt sett att gränsen går för vad som utifrån din skolas förutsättningar ska bedömas som styrkor respektive svagheter? Motivera! Generellt sätt anser vi att man inte bör ha någon elev som svarar ibland/aldrig. 11. Lista 3 5 styrkor och 3 5 svagheter/utvecklingsområden i din skola. Motivera! Styrkor 1. Individuell hjälp/stöd 98 % 2. Utvecklingssamtal och bedömning/betyg 93 % 3. Trygghet och trivsel 91 % 4. Arbetsbelastning 91 % Svagheter
11 1. Individualisering 86 % 2. Arbetsklimat 87 % 3. Inflytande 89 % Motivering: Vi har läst av medelvärdena och har på så sätt listat styrkor och svagheter. Ordningsregler Presentera hur ordningsregler framtagits och implementerats. Under hösten har klasserna på 7 9 diskuterat och gett förslag på ordningsregler på Klassrådet. Dessa har elevrådsrepresentanten tagit med eller mentor skickat till Elevrådet. Elevrådet har processat detta och gett förslag till Likabehandlingsgruppen som utarbetat ett dokument. Förslaget innehåller elevernas rättigheter och skyldigheter. Dokumentet som de valt att kalla Trivselregler Hagaskolan åk 7 9 har sedan gått tillbaka till Elevrådet som godkänt det. Något liknande borde vi på f 6 också göra, önskvärt vore att vi hade gemensamma regler över hela skolan. De aktuella ordningsregler som finns på skolan åk F 6 är framtagna år 2006 i samarbete med elevrådet och har reviderats vid behov. Implementeringen har skett klassvis. Hagaskolan upprättade vid samma tid även ett övergripande styrdokument med ett fåtal ordningsregler och ledstjärnor för skolan. Utöver detta har varje klass utarbetat egna trivselregler inom klassens ram. Sammanfattning Likabehandling Beskriv kortfattat styrkor och förbättringsområden för likabehandling. Formulera max 3 mål för nästa år samt genom att. En styrka är att vi har en likabehandlingsgrupp på F 6 och en på har träffats regelbundet en gång i veckan. F 6 har haft som mål att träffas en gång i månaden. Ett förbättringsområde vore att dessa två grupper har åtminstone en gemensam träff per termin. Detta bör föras in i årshjulet. Önskvärt vore också att vi hade deltagare från fler yrkeskategorier i Likabehandlingsgrupperna, till exempel skolbespisningspersonal, vaktmästare, bibliotekarie, skolsköterska och lokalvårdare. Dessa skulle delta i skolans gemensamma träffar. I likabehandlingsgruppen på F 6 vore det önskvärt att fler personal än lärare sitter med, som t.ex. spec.lärare, skolsyster m.fl. Läsårets båda trivselenkäter skiljer sig inte nämnvärt. Dessa visar att eleverna trivs bra i skolan och i sina klasser och har någon att vara med på rasterna. De flesta eleverna upplever inte att de blivit kränkta eller mobbade i skolan. De elever som någon gång känt sig kränkta nämner oftast skolgården som plats för incidenten. Detta kommer Likabehandlingsgruppen att göra en vidare kartläggning av utifrån Husmodellen.
12 Det har visat sig att eleverna inte alltid visste vem som var rastvärd, därför köpte skolan in reflexvästar. Inför nästa års plan måste vi bli bättre på att förankra och sprida planen bland eleverna. Många elever känner fortfarande inte till att vi har en plan. Vi bör därför formulera ett särskilt mål som handlar om att göra planen mer känd. Vi har inte ordentligt analyserat trivselenkäterna. Vi borde samlas minst en gång per läsår för erfarenhetsutbyte och gemensam utvärdering. Vi har en incidentliggare för incidentrapporter (se bilaga), men den fungerar inte som vi planerat. Därför har vi inte kunnat kartlägga mobbningsincidenterna i den utsträckning vi har velat. Mål 1: Få bättre överblick på incidenter börja använda en Incidentrapportliggare som redan finns utarbetad av Likabehandlingsgruppen F 6. Den administreras av Lena Johansson i receptionen. Mål 2: Att göra Likabehandlingsplanen känd, både för elever och föräldrar presentera den på ett gemensamt föräldramöte på höstterminen samt informera om var den finns osv. Vi avser att göra en kortfattad version i form av en folder som delas ut till hemmen. Sammanfattning Delaktighet/medinflytande SAKNAS Beskriv kortfattat styrkor och förbättringsområden för delaktighet/medinflytande. Formulera max 3 mål för nästa år samt genom att. Mål 1: Mål 2: Mål 3:
13 Sammanfattning ordningsregler Beskriv kortfattat styrkor och förbättringsområden för delaktighet/medinflytande. Formulera max 3 mål för nästa år samt genom att. Trivsel och ordningsregler diskuteras kontinuerligt inom klasserna och på elevråd. Ordningsregler blir ständigt aktuella utifrån de aktiviteter som eleverna deltar i på raster och under lektionstid. Dokumentet för skolans gemensamma ordningsregler har på senare år fått mindre framträdande plats och implementeringen av detta dokument har varit bristfällig för ny personal och nya elever. Mål 1: Ordningsreglerna ska implementeras i klasser, hos föräldrar samt hos all personal på skolan 1 10 Personalen informerar om ordningsreglerna på klassråd och föräldramöten. De ska också ligga på hemsidan och skärmar i korridoren samt affischeras på väggar. Mål 2: Hagaskolan strävar efter gemensamma ordningsregler för hela skolan F 9. Nästa läsår ta fram ett nytt dokument i samarbete med eleverna där deras rättigheter och skyldigheter formuleras. Detta styrdokument anpassas efter elevernas ålder. Mål 3: Förbättra implementeringen av ordningsreglerna hos elever, föräldrar och personal. På uppdrag av elevrådet aktualiseras ordningsreglerna i varje klass i början av läsåret. Övriga lokala mål Redovisa på samma sätt som prioriterade men kommer med som bilaga.
Kvalitetsrapport. Hagaskolan. Åk 7 9 Sammanställning
Kvalitetsrapport 2011 2012 Hagaskolan Åk 7 9 Sammanställning Kunskaper och värden Prioriterade områden: Svenska, matematik, engelska och särskilt stöd. Åk 7 9 Årskurs 9 Andel elever (%) i årskurs 9 som
Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola
Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2015 2016 Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 1.1 Mål... 3 1.2 Måluppfyllelse... 3 1.3
Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13
Barn och utbildning Sten-Åke Eriksson Rektor Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.1.1 Måluppfyllelse...
Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson
Barn- och utbildning Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014 2015 Rektor Ing-Marie Jonsson Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 1.1 Mål... 3 1.2 Måluppfyllelse...
Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola
Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013 2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen
Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde
Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning
Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola
Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2017-2018 Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 1.1 Mål... 3 1.2 Måluppfyllelse... 3 1.3
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Grundsärskolan inriktning grundsärskola består av tre grupper, Basgrupp 1,
Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare
Skolutvecklingsplan Skolans namn: Hallerna Skola Läsår:2017-2018 Kommun: Stenungsunds kommun Vi utbildar världsmedborgare Information om skolenheten Hallerna är en nystartad enhet. Verksamheten på enheten
KVALITETSSAMMANFATTNING ÖSTRA-ÖSTRA STRÖ REKTORSOMRÅDE LÄSÅR
1. Kunskaper I vårt rektorsområde har vi två skolor Nya Östra och Östra strö. På Nya Östra går 240 elever i åk F-6 elevunderlaget är mångkulturellt med ca 20 språk representerat. Gruppernas sammansättning
Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan
Kvalitetsanalys Dalstorpskolan Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 11 Arbete i verksamheten... 13 Övriga mål enligt
KVALITETSSAMMANFATTNING MARIESKOLAN LÄSÅR
slutversion 1. Kunskaper Kartläggningen i förskoleklass vårterminen visar i svenska ett mycket positivt resultat i språkutvecklingsarbetet. Även kartläggningen i matematik visar också ett positiv resultat,
Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola
Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2016 2017 Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 1.1 Mål... 3 1.2 Måluppfyllelse... 3 1.3
Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6
Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Studieresultat ämnesprov grundskolan Betyg Antal elever Antal elever
Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson
Barn- och utbildningsförvaltningen Nordmarks skola Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2017-2018 Rektor Leif Hansson Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse...
Arbetsmiljöenkät vt 2010 genomförd med elever i åk 2, 5 och 8
Arbetsmiljöenkät vt 2010 genomförd med elever i åk 2, 5 och 8 Möjliga svar Svarande Bortfall flickor 76 75 1% pojkar 62 62 totalt 138 137 1% Åk 5 flickor 53 52 2% Åk 5 pojkar 79 75 5% Åk 5 totalt 132 127
Lokal arbetsplan Läsåret
Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Strandvägsskolan Rektor Maria Skoogh 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar
Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15
Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till
Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR HAGGE SKOLA LÄSÅRET
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR HAGGE SKOLA LÄSÅRET 13-1 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Vi har arbetat med att upprätta ett elevkontrakt under läsåret. Detta är
Kvalitetsanalys. Länghemskolan
Kvalitetsanalys Länghemskolan Innehållsförteckning Resultatet av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet... 8 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet
Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Fårösundsskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Uppföljning
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2015 KVALITÉTSARBETE Stavreskolans kvalitetsarbete fokuseras runt vårt systematiska årshjul där
Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk 7-9 2015/2016
Vimarskolan Åk 7-9 Tillsammans når vi toppen! Förbättringsområden inom förskola och grundskola enligt Nämndsplanen för styrning av barn- och utbildningsförvaltningen 2014 Nämndsplanen för styrningen av
Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013
Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag,
KVALITETSSAMMANFATTNING VÄSTRA SKOLAN LÄSÅR
1. Kunskaper Västra skolan är en dynamisk skola som speglar samhället i stort med elever från alla samhällskikt och från många delar av världen. Skolan präglas av ett starkt engagemang hos personalen och
Kvalitetsrapport. Hagaskolan. GSS Åk 7 9
Kvalitetsrapport 2011 2012 Hagaskolan GSS Åk 7 9 Kunskaper och värden Prioriterade områden: Svenska, matematik, engelska och särskilt stöd. Åk 7 9 Svenska: Presentera resultat Nationella prov Sv åk 9.
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet Kvalitetsredovisning 2014/2015 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera,
Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling
2015-06-17 Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola samt Grundsärskola Ansvariga för planen Rektor
Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012
Karsby International School Resultat- och indikatorpalett Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 2100-2882 Bankgiro 624-1061 Resultat- och indikatorpalett
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING
Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola
Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2015-2016 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2014/2015. Gångvikens skola, en. En trygg, positiv och kunskapsgivande skola med framtidstro.
Verksamhetsplan Gångvikens skola, en En trygg, positiv och kunskapsgivande skola med framtidstro. Verksamhetsplan Grundskolan Petra Carlsvärd Verksamhetsplan Innehållsförteckning 1 Värdegrund... 3 2 Analys
Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet
Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi
Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5
Lokal arbetsplan 2017-2018 Stålvallaskolan, Lesjöfors FSK - Åk5 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska
Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola
Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2016-2017 Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 1.1 Mål 3 1.2 Måluppfyllelse... 3 1.3
Nykroppa skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Nykroppa skola
Nykroppa skola Sten-Åke Eriksson Rektor Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2011 2012 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever skall, på de nationella proven i
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 217/218 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017
160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och
Lokal arbetsplan Läsåret
Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Strandvägsskolan Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet
Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola 1-3, fritidshem Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som
Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson
1(7) Datum 2015-08-03 Handläggare Rektor Johan Johansson Barn- och utbildningsförvaltningen 0451-26 77 95 johan.johansson@hessleholm.se Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Furutorpskolan
Lokal arbetsplan Läsåret
Lokal arbetsplan Läsåret 2018-2019 Åsenskolan Rektor Jan Setterberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5
Leif Hansson, rektor Lokal arbetsplan 2019-2020 Stålvallaskolan, Lesjöfors FSK - Åk5 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att
Kvalitetsrapport. Vedevågs skola
Kvalitetsrapport Vedevågs skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 6 3. Enhetens
Lokal arbetsplan Läsåret
Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Åsenskolan Rektor Johan Kronberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
Enkätresultat, Elever i åk 3, gymnasieskolor
1. TRIVSEL 1.1 Jag trivs med mina kamrater i skolan 4,22 4,51 4,08 4,16 1.2 Jag trivs med lärare och annan personal på skolan 1.3 Jag upplever att elever behandlas rättvist i skolan 1.4 Jag tycker att
Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)
Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Onsjöskolan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Läsåret 2018/2019 Vänersborg hösten 2018 Onsjöskolans likabehandlingsplan Onsjöskolans likabehandlingsplan omfattar såväl arbetet med likabehandling,
KVALITETSSAMMANFATTNING FRIDASROSKOLAN LÄSÅR
1. Kunskaper Generellt sett ser vi att eleverna nått goda resultat. Nästan alla elever i årskurs 1 har nått kommunens läsmål. Dock är resultatet något sämre för årets ettor än för förra årets trots den
Barn- och utbildning Maria Sjödahl Nilsson. Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret
Barn- och utbildning Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2015-2016 Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 Mål... 3... 3 3A... 3 3B... 3 Nationella prov åk.3... 3 Åk.6...
Kungsgårdens skola arbetsplan
Kungsgårdens skola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Birgitta Wikström 2015-11-05 Kungsgårdens skola arbetsplan 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2015 Kunskapsförvaltningens verksamheter
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
You created this PDF from an application that is not licensed to print to novapdf printer (
Varje år upprättar skolan en likabehandlingsplan. Denna plan gäller för läsåret 2013/2014. Den nya likabehandlingsplanen ska förankras; i gruppen, på en arbetsplatsträff på klassråd och elevråd under september
Kvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret 2012-2013
Kvalitetsredovisning Läsåret 2012-2013 Ort och datum: Vetlanda kommun 2013-09-16 Sara Carlsson Rektor Innehåll 1. Grundskolan...... 2 1.1 av kunskapsresultat......2 1.2 Områden som ska åtgärdas.......5
Arbetsplan för Ödenäs skola F-6
151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015
Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
Trädgårdsstadsskolan Resultat- och indikatorpalett 2012
Trädgårdsstadsskolan Resultat- och indikatorpalett Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 8-53 6 www.botkyrka.se Org.nr 212-2882 Bankgiro 624-61 Resultat- och indikapalett Trädgårdsstadsskolan
Hallerna Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritids Läsår
Hallerna Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritids Läsår 2018/2019 Beslutad 2018-09-13 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola I er Utvecklings-/Arbetsplan beskriver ni hur ni kommer att arbeta med BUN/förvaltningens
Kvalitetsrapport. Ekbackens skola
Kvalitetsrapport Ekbackens skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 5 3.
Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011
Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011 Volymer och nyckeltal Elevgrupp/åk Antal elever Antal lärare, heltidstjänster förskoleklass 9 0,6 100% 1 9 1,0 100% 2 9 1,0 100% 3 16 1,0 100%
PLAN FÖR LIKABEHANDLING
PLAN FÖR LIKABEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SLUSSFORS SKOLAN, FRITIDSHEM OCH FÖRSKOLA 2019 Kunskap Självständighet Kreativitet Fantasi Bemötande Elever/barnet
Lokal arbetsplan Läsåret
Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2018-2019 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Elin Källgarn, lärare i grundskolan
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...
Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret
ÅSENSKOLAN Jan Setterberg Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016-17 1 Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.2 Måluppfyllelse... 3 1.2.1 Läsutveckling
Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen skolenhet 1 (F-1 åk 2, fritidshemmet grundsärskolan) och skolenhet 2 ( åk 3, fritidshemmet,
Vindängens plan mot kränkande behandling 2017, rev Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleklass, grundskola, fritidshem.
Vindängens plan mot kränkande behandling 2017, rev. 2017-08-01. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleklass, grundskola, fritidshem. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola förskoleklass åk 1-2 och fritidshem Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Behörighet gymnasieskolans yrkesprogram
1. Kunskaper Sett till alla elever på skolan minskar behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram något, ner till 85,7 % från 88,5 % föregående läsår. Skolan har under läsåret 2017/2018 haft större andel
Kvalitetsrapport Hagabackens skola
2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Hagabackens skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/
STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3
STORFORS KOMMUN Kroppaskolan Årskurs 1 3 Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Inledning: Kroppaskolan ligger i Storfors tätort och innefattar förskoleklass årskurs 3 samt fritidshem. Skolan har totalt 136
Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan F-3 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolans namn Planen gäller Morö Backe skola Läsåret 2015/2016. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, Fritidshem, Grundskola
Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%
Elevenkäten 2009 - Rapport skapad 2009-11-25 11:40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön 1. Om mig Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Klass 5A 5B 5C K 29,03% 35,48% 35,48% M 41,18% 32,35% 26,47% Kön K M K
Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-3 och fritidshem Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Kvalitetsrapport. Ramshyttans skola
Kvalitetsrapport Ramshyttans skola Läsåret 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg...
Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under
Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Södra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson
Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Stålvallaskolan Södra Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att
Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1
Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1 Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Svenska Nått målen i ämnesprovet* Åk 3 10 7 70 % Svenska Åk
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkskolan 2015/2016 På Björkskolan arbetar vi aktivt med; Värdegrund under hela läsåret. Gott språkbruk samt artighet, trivsel och
Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson
Barn- och utbildningsförvaltningen Nordmarks skola Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2016-2017 Rektor Leif Hansson Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse...
Lokal arbetsplan Läsåret
Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2017 2018 Strandvägsskolan Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet
Berghemsskolan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14
Berghemsskolan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14 Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Berghemsskolan Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Dokumentansvarig Lennart Olofsson rektor Dokumentinformation
Mariaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Mariaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, fritidshem & årskurs 1-6 Läsår: 2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola åk 1-3, fritidshem Läsår 2015/2016 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som
Resultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017
Resultatprofil Ängbyskolan Läsåret 2016/2017 Vad är en resultatprofil I resultatprofilen redovisas respektive skolas organisation, antal elever och pedagogisk personal, resultat som uppnåtts hos eleverna
Lillhagsskolans Likabehandlingsplan 15/16
Lillhagsskolans Likabehandlingsplan 15/16 Förskoleklass Skola Fritidshem Ansvariga för planen: Biträdande rektor Trygghetsteam UTVÄRDERING OCH DELAKTIGHET Elevernas delaktighet och utvärdering: Eleverna
Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016
Åtagandeplan Sorgenfriskolan Läsår 2015/20 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Beskrivning av skolan... 3 3 Sammanfattning: Skolans lägesbedömning... 3 4 Skolans utvecklingsområden/ åtaganden för läsåret...
Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret
0 Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Junibackens skola förskoleklass grundskola åk 1-6 fritidshem Ansvarig rektor Åsa Strömberg 1 Innehåll
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum
PLAN FÖR LIKABEHANDLING
PLAN FÖR LIKABEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SLUSSFORS SKOLAN, FRITIDSHEM OCH FÖRSKOLA 2017 Kunskap Självständighet Kreativitet Fantasi Bemötande Elever/barnet
Likabehandlingsplan. Flurkmarks skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2012/13
Likabehandlingsplan Flurkmarks skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2012/13 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass-åk 6 Ansvariga för planen Rektor
Banslättsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011
Banslättsskolan Resultat- och indikatorpalett 211 Post kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 8-53 61 www.botkyrka.se Org.nr 212-2882 Bankgiro 624-161 Resultatpalett 211 Banslättsskolan Andel