1 Likabehandlingsplan Ungdoms och Fritidsverksamheten Öppen fritidsverksamhet Omr Malmslätt Malmengården och Vikingstad fritidsgård Vår organisation främjar blandning av alla slags likheter och olikheter. Alla barn och ungdomar skall ha lika rättigheter. Vi tar därmed avstånd från, och aktivt motverkar, alla typer av diskriminering och annan kränkande behandling.
2 Likabehandlingsplan för Ungdoms och fritidsverksamhet och Öppen fritidsverksamhet i område Ljungsbro/Skäggetorp, Malmslätt/Vikingstad, Ryd/Lambohov, Linghem/Tallboda, Ekholmen, Ånestad och T1. Enligt Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska det finnas en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Det är möjligt att samla alla likabehandlingsplaner inom ett rektorsområde i ett samlingsdokument men det måste då tydligt framgå för vilken verksamhet respektive likabehandlingsplan gäller. Bakgrund Alla barn och ungdomar ska kunna känna sig trygga i den öppna fritidsverksamheten och i ungdoms - och fritidsverksamheten. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle och i verksamheter som genomsyras av att alla människor är lika mycket värda. Alla barn, ungdomar som vuxna - har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Varje form av kränkande behandling mellan barn, mellan ungdomar och mellan vuxna och barn och ungdomar är i strid med de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på. Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja barns och ungdomars lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. För att få denna plan till ett levande dokument kommer barn och ungdomar, personal och verksamhetschefer tillsammans arbeta/revidera planen årligen via olika forum. 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). (Källa: Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever)
3 Verksamhetens definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Barn/ungdomar: Den som deltar i eller söker till våra verksamheter. Elev: Den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen. Personal: Anställda eller uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De fem diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns/ungdoms värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn/ungdomar eller mellan barn och ungdomar. Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns/ ungdoms värdighet. Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet: Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi: En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Sexism: Betraktelse- eller handlingssätt som innebär diskriminering på grund av kön. Med kön avses enligt svensk lag det kön som registrerats för en person vid födelsen eller det kön som senare fastställts för henne eller honom.
4 Kartläggning av verksamhet För att kartlägga verksamhetens behov och kvalitetssäkra verksamheten genomförs årligen en enkätundersökning där barn/ungdomar/föräldrar får svara på en enkät om var utsattheten för diskriminering är som störst, vilka former av diskriminering som ev. förekommer och när detta vanligen sker. s målsättning. Vår målsättning är att alla barn/ungdomar och all personal i vår verksamhet känner sig trygga samt vågar och tillåts att vara sig själva oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Ingen i verksamheten får utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Om någon strider mot detta är alla som har kännedom om kränkningen skyldiga att meddela detta till personal eller verksamhetschef. Alla barn/ungdomar och all personal känner till verksamhens rutiner gällande utredning av misstänkt diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla vet var de ska vända sig och hur de kan få hjälp. I Lagen (2006:67) står det att skolan ska motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Vi motverkar detta genom att: Kön Ex. Vi arbetar för pojkars rätt att anamma kvinnlighet likväl som flickors rätt att anamma manlighet, t.ex. genom kläder och smink. Flickor antas inte vara mindre tekniskt lagda än pojkar och pojkar antas inte vara mindre omvårdande än flickor. Etnisk tillhörighet Ex. Vi i vårt arbete tar hänsyn till kulturella och etniska skillnader och främjar till diskussion vid eventuella kulturkrockar gällande exempelvis klädsel eller språk. Vi tillåter inga rasistiska symboler, ord eller andra rasistiska handlingar. Religion eller annan trosuppfattning Ex. Barn o ungdomar som vill be har tillgång till ett bönerum där de kan be i lugn och ro. Sexuell läggning Ex. Vi tillåter inte nedvärderande ord. Ett homosexuellt par ska bemötas och inneha samma rättigheter på samma vis som ett heterosexuellt par. Funktionshinder ex. Vi har en fysisk miljö som är anpassad för barn och ungdomar med funktionshinder.
5 Förankring i verksamheten Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras årligen enligt den årscykel som finns framtagen. Detta sker i olika forum med personal, barn och ungdomar, verksamhetschefer och ledningsgrupp. Verksamhetschefen initierar arbetet och skapar tid för mötestillfällen för personal. Personalen initierar arbetet med barn, ungdomar och föräldrar. Verksamhetscheferna sammanställer och reviderade planen för att skicka ut densamma på remiss i personalgruppen. Gemensamma diskussioner i arbetsgrupperna sker på personalkonferens. Den slutgiltiga planen presenteras och diskuteras i de olika personalgrupperna. Personalen presenterar likabehandlingsplanen på ett stormöte för barn och ungdomar i verksamheten. Planen anslås på anslagstavlor och verksamhetens hemsida. Planen skickas hem till vårdnadshavare med barn inskrivna i den öppna fritidsverksamheten som skriver under efter att man tagit del av planen. Metoder för att uppnå verksamhetens mål. Personalens förhållningssätt personalen som finns i verksamheten ska fungera som förebilder. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns och ungdomars förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Värdegrundsdiskussioner förekommer på personalmöten, medarbetarsamtal och i olika forum med barn och ungdomar. Information om värdegrundsarbetet sker genom utskick av till alla målsmän med barn i öppen fritidsverksamhet, samtal med barn och ungdomar enskilt och i grupp. Information anslås även i lokaler och på hemsidan. Normer och värden. Målen utvärderas och revideras årligen. Personalen planerar och genomför aktiviteter tillsammans med barnen och ungdomarna, för att utveckla förståelsen för demokratiska processer och värderingar. Ex. på praktisk metodik är Nya Steg.
6 Förebyggande arbete. Personalen har ett aktivt och närvande förhållningsätt i verksamheten vilket ger god uppsikt över det som händer och sker. Personalen ges tid för interna diskussioner i arbetsgruppen för att tillsammans utveckla det gemensamma tänkandet och agerandet. Personal erbjuds fortlöpande litteratur, kurser och temadagar för att kompetenshöja sig själva och arbetsgruppen. Personalen arbetar tillsammans med skolan i elevvårdsarbete, antimobbningsgrupper, elevråd, Friends, Nya Steg, tjej och killgrupper. Kännetecken för upptäckt av diskriminering. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan vara brister i bemötande som klart avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. Kränkningarna kan vara; fysiska (t.ex. slag, hårda tag, fasthållning), psykiskt (t.ex. att bli hotad, trakasserad eller hånad), psykosociala (t. ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning), sexuella eller vanvård. Angeläget är att verksamheten är uppmärksam på när vuxna kränker barn. Vid misstanke om kränkning skall allt dokumenteras av berörd personal och verksamhetschef. Se även kommunens handlingsplan för när vuxna kränker barn.
7 Rutiner vid fall av diskriminering. Vem ska anmäla? Den som är anställd, uppdragstagare, praktikant eller motsvarande eller deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde. Personal som i sitt arbete uppmärksammar situationer som ovan nämnts eller är tveksam om sådan situation är för handen ska utan dröjsmål kontakta sin verksamhetschef som i sin tur har ansvar för att en anmälan görs enligt de rutiner som gäller. Rutiner för handläggning av anmälan samt utredning Så snart ansvarig verksamhetschef fått kännedom om att vuxen kränkt barn/ungdom alt. Barn/ungdom kränkt barn/ungdom skall verksamhetschef utreda uppgifterna All dokumentation samlas in och en handlingsplan upprättas för det fortsatta utredningsarbetet. Verksamhetschef vidtar nödvändiga åtgärder Vårdnadshavaren underrättas*. Kontakt tas med råd och stöd alt. sociala myndigheter för samråd/anmälan Bedöms kränkningen som allvarlig, dvs. att kränkningen är att betrakta som en brottslig handling, skall verksamhetschef göra en polisanmälan Barnet/ungdomen erbjuds medicinsk/psykologisk hjälp och eventuellt upprättas ett åtgärdsprogram Ansvarig verksamhetschef anmäler ärendet senast 1 vecka efter händelsen till 1:e skolsekreterare och bifogar sin utredning till anmälan. 1:e skolsekreterare bedömer om rutinen följts och återkopplar till ansvarig verksamhetschef. Barn och ungdomsnämnden informeras varje kvartal. * När ett barn/ungdom kränker ett annat barn/ungdom upprepade gånger ska öppna fritidsverksamheten, ungdoms - och fritidsverksamheten kontakta vårdnadshavarna både till det utsatta barnet/ungdomen och till barnet/ungdomen som kränker. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.
8 Åtgärder Åtgärderna riktar sig till såväl den utsatte som de som utsätter. Vid behov upprättas åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen förvaras i ett låst förvaringsskåp på verksamhetschefs/rektors expeditionen. Av åtgärdsprogrammet skall framgå orsaken till kränkningen vilka åtgärder kommer att vidtas (exempel på åtgärder personal förstärkningar, handledning, remiss till BUP, socialtjänstanmälan) innehållet i åtgärdsprogrammet ska beröra hur öppen fritidsverksamhet/ungdoms och fritidsverksamhet kan jobba med normer och värden för att hindra kränkningar. datum för uppföljning bestäms av personal samt vårdnadshavare åtgärderna är tidbestämda allt dokumenteras skriftligt i den kommungemensamma mall för detta, där också anvisningar finns för ifyllnad. Vi har valt att ta fram värdegrundsord som vi arbetar med i vårt värdegrundsarbete. Dessa ligger även till grund för verksamhets ordningsregler. Respekt Vi respekterar varandra genom att vi lyssnar på andras åsikter, rättar oss efter lagar och regler och uppträder respektfullt mot varandra. Ansvar Vi tar ansvar för vårt eget handlande, våra saker, vår miljö och för varandra. Trygghet Vi är trygga för att vi trivs i öppen fritidsverksamhet, ungdoms- och fritidsverksamhet. Vi litar på kamrater och vuxna och vi behöver inte vara rädda. Lika värde Alla är lika betydelsefulla oavsett kön, social eller etnisk bakgrund, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Empati Vi uppmuntrar och stärker barnens och ungdomarnas medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Hänsyn Vi visar hänsyn genom att vi bryr oss om och hjälper varandra istället för att störa och förstöra. Arbetsglädje Vi känner arbetsglädje, vi uppmuntrar varandra och gör vårt bästa.
9 Ordningsregler. Trivselregler öppen fritids Vikingstadgården Använder vi ett vårdat och trevligt språk. (Vi använder oss av time-out i 5 minuter om man svär eller använder fula ord.) Är vi kompisar och alla får vara med. Är vi rädda om gårdens saker och inventarier och frågar om lov i samband med att vi pantar ut grejer med vårat medlemskort. Lyssnar vi till personalen och respekterar varandra. Har vi kul tillsammans. Trivselregler öppen fritids Malmengården När vi kommer tar vi av oss skorna och ytterkläderna på avsedd plats. Man hälsar och presenterar sig så att man blir uppskriven på listan. Man säger till en personal när man går hem så att man blir struken på listan. Vi använder ett vårdat och trevligt språk. Vi är kompisar och alla får vara med. Vi är rädda om gårdens saker och inventarier och frågar om lov i samband med att vi lånar något. Om man går ut och leker så säger man till en personal och håller sig sedan på skolans område. Parkeringen är ingen lekplats. Efter mellis går alla ut i ca 30 minuter. Inget spring eller bollar i caféet. Alla boll- och springlekar sker i hallen eller ute. Vi lyssnar vi till personalen och respekterar varandra.