Likabehandlingsplan. Förskolan Blå Draken

Transkript

1 Likabehandlingsplan Förskolan Blå Draken Reviderad av Lena Olofsson och Magdalena Norberg Oktober

2 Innehållsförteckning Sida: 3. Blå Drakens långsiktiga mål och vision/helhetsidé för det främjande arbetet 5. Hjulet för likabehandlingsarbetet 6. Uppföljning och utvärdering av tidigare plan 6. Resultat av kartläggning 7. Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen 7. Insatser för det främjande arbetet utifrån kartläggning 7. Insatser för det förebyggande arbetet utifrån kartläggning 7. Insatser för det åtgärdande arbetet utifrån kartläggning 7. Handlingsplan för utvärdering och kartläggning 8. Mål för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag 8. Åtgärder kopplat till diskrimineringslag och skollag 10. Rutiner 11. Anmälningsskyldighet 11. Kompetensutvecklingsplan 12. Begreppens innebörd 15. Förskolans trivsel/ordningsregler och arbetsmiljöarbete 15. Pedagogiska året 2

3 Blå Drakens långsiktiga mål och vision/helhetsidé för det främjande arbetet Ansvariga för planen förskolechef och likabehandlingsansvarig pedagog Vår vision Förskolan Blå Draken ska vara mötesplatser för dialog och samtal kring ämnen som jämställdhet, demokrati, delaktighet och förskolans roll i samhället. Blå Draken ska vara en demokratisk organisation där alla barn, föräldrar och pedagoger har rättighet att uttrycka sina tankar, handlingar och åsikter. Umgängestonen ska präglas av lyhördhet och ömsesidig respekt. Alla ska känna att de blir väl mottagna när de kommer till förskolan och att de är respekterade för den de är. Förskolan eftersträvar ett nära samarbete mellan föräldrar och pedagoger för barnens bästa. Ingen ska behöva utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Som grund för arbetet har vi våra värdeord det vi strävar efter som förskola: Subjekt varje människa är en unik person som är i relation med sin omgivning, tillsammans med andra. Varje barn kommer till förskolan som en unik person. De kvalitéer och erfarenheter varje barn har ska få utvecklas och delas med andra under förskoletiden. Skillnad olikhet berikar, att få möta andras tankar och teorier är nödvändigt för att vidga sina egna perspektiv. Pedagogerna ska skapa förutsättningar för möten mellan barnen, där olika tankar, erfarenheter och strategier får möjligheter att berika varandra. Pedagogerna kan då belysa skillnader och olikheter i mötet mellan barnen. Barnen får därmed möjlighet att omvärdera sitt eget sätt att tänka och handla och utveckla ett nyanserat sätt att se på omvärlden. Ömsesidigt beroende delaktighet, där alla deltar utifrån sina villkor, erfarenheter och kvalitéer. Pedagogerna ska skapa förutsättningar till möten där ömsesidighet kan ske. Lärande som förändring lärande är föränderligt och situationsbundet, det är beroende av sammanhanget. Lärande sker i processer och i upprepande, där erfarenheter blir till nya möjligheter och nya perspektiv. Planen gäller från Planen gäller till

4 Barnens delaktighet Genom att vi använt samtal, litteratur och lillmöten ges barnen möjlighet att delge sina tankar och lösningar kring olika situationer som berör planen. Pedagogerna för samtal kring våra ledord tillsammans med barnen tex. trivsel på förskolan, hur man är en bra kompis, att man ska lyssna på varandra, respekt och vad som menas med nolltolerans. På så sätt tar barnen del av den positiva andan som likabehandlingsplanen står för. Barnen uppmuntras i sin empatiska förmåga och görs medvetna om hur vi förhåller oss till varandra på förskolan genom att de speglar sig i vilket bemötande de får av lyhörda pedagoger. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna är delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen genom föräldramöten, utvecklingssamtal samt att "barnen visar och berättar" kring verksamheten. Tillsammans med föräldrarna har vi kommit fram till att det är viktigt att ha ett gemensamt förhållningssätt; att det ska finnas en öppenhet och insikt om allas lika värde, få utrymme att vara olika, ha en bra dialog, ett förebyggande arbete, att vara olika på olika sätt, etc. Alla nya familjer, nyanställda och vikarier får en introduktion. Här informeras de om förskolans arbetssätt, vilka attityder och värderingar som ska prägla förskolans arbete, samt om vår likabehandlingsplan och andra styrdokument som vägleder oss. Likabehandlingsplanen hänger i hallen och är tillgänglig för alla. Personalens delaktighet Förskolans pedagoger har läst och kommit med synpunkter och fördjupat sig i planens olika delar. Kartläggning och diskussioner i pedagogiska samtal och pedagogmöten. Förankring av planen Planen kommer att läggas ut på vår hemsida för kännedom. Föräldrar kommer att få ta del av planen på föräldramöten, samtal och dokumentationer. Pedagogerna kommer att arbeta med planen vid ett flertal tillfällen under året. Samt i det dagliga arbetet med barnen. Barnen blir delaktiga i planen genom de olika material och metoder som vi tillför verksamheten i förebyggande och främjande syfte. 4

5 Hjulet för likabehandlingsarbetet Visar de olika stegen i likabehandlingsarbetet, läses inifrån och ut. Utdrag ur DO- Lika rättigheter i förskolan 5

6 Uppföljning och utvärdering av tidigare plan I vårt likabehandlingsarbete har vi sett ett behov av att föra skriftliga dokumentationer vid aktuella händelser. Vi har utformat en blankett att använda vid behov när kränkning uppstått. Den fylls i av ansvarig pedagog på avdelningen tillsammans med förskolechef. Vid behov kan uppgifterna kompletteras av förälder eller av samtal med barn. Dokumentationen finns kvar på förskolan under barnets tid på förskolan. Vid avslutningssamtal beslutas om dokumentet ska förstöras, eller om förälder anser att ärendet inte är färdigt och dokumentet ska förvaras ännu en tid för eventuell uppföljning. Denna dokumentation är till för att huvudmannen för förskolan ska säkerställa uppgifter som kan vara viktiga vid en uppföljning av ärendet. Det är också viktigt när vi sammanfattar året att förskolan kan se omfattningen av eventuella ärenden. Föräldrarnas och de anställdas tankar och synpunkter om förskolans likabehandlingsarbete fångades upp i samtals- och mötesform. Pedagogerna: Eftersom vi vill att likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument, så tas alltid likabehandling upp på våra veckomöten. Personalgruppen diskuterar strukturerat kring likabehandlingsplanen på arbetsplatsträffar, husreflektioner och avdelningsmöten. Föräldrarna: genom utvecklingssamtal, diskussionsforum i föräldramöten och dagliga möten mellan pedagoger - barn - föräldrar. Barnen: i de dagliga samtalen med barnen t.ex. i samlingar, lillmöten och i projekt. Vi tänker att vi kan utveckla det vidare genom utvärderande intervjuer/samtal. Resultat av kartläggningen Barnen får utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma värderingar i en förskola fri från kränkande behandling. Individnivå: För att få en bra bild över hur barnen känner sig och hur de trivs på förskolan, behöver vi pedagoger bli bättre på att föra samtal tillsammans med barnen i ett förebyggande syfte. Vi vill att barnen ska känna att de alltid blir tagna på allvar, blir lyssnad på och att deras ord är viktiga. Gruppnivå: Barngruppen delas dagligen in i mindre grupper för att alla ska få en möjlighet att komma till tals, lyssna på varandra och uppskatta varandras kompetenser. Enhetsnivå: Vi har fått en ökad förståelse att likabehandlingsplanen ska vara ett enkelt verktyg att använda i den dagliga verksamheten. Vi har upprättat dagordning på våra mötestillfällen och det har bidragit till att likabehandlingsplanen blivit ett levande dokument. Vi har sett behov av överlämning mellan pedogoger när barnen byter avdelning. 6

7 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Pedagogerna satsar medvetet på att utveckla sin samtalsförmåga och har en undrande och utforskande hållning som utvecklar barnens förmåga att uttrycka känslor och intentioner, att lyssna på andra och ha en öppen dialog tillsammans. Sådana samtal underlättar arbetet med allas lika värde i barngruppen. Det här förhållningssättet används både i en akut krissituation och i det mer långsiktiga arbetet med att skapa och upprätthålla ett gott och utvecklande klimat i förskolan. Ansvarig: Avdelningsansvarig pedagog och förskolechef ser till att likabehandlingsarbetet följs upp under Insatser för det främjande arbetet utifrån kartläggning Pedagogerna strävar efter att ha ett icke-värderande samspråk och som öppnar upp för samtal och dialog tillsammans med barnen, istället för att värdera och tillrättavisa. Alla pedagoger arbetar för att alltid lyfta fram det positiva hos varje barn, och vara uppmärksam på barnens samvaro på förskolan tex. var leker barnen och med vem samt lekens innehåll? Genom samtal med barnet så kan vi uppmärksamma om barnet visar eller förmedlar någon oro eller fundering kring samvaron med kamrater och andra vuxna. Vi fortsätter att uppmuntra barnen att visa stopp med handen om de inte vill vara med längre eller om de vill att någon ska sluta. Insatser för det förebyggande arbetet utifrån kartläggning Pedagogerna granskar hur samtalsklimatet i barngruppen ser ut, men även sitt eget sätt att kommunicera. Vi delar upp barngruppen i mindre grupper för att alla ska komma till tals och bli lyssnad på. Olika barn behöver olika stöd. Vi har medvetet utformat vår pedagogiska miljö för att ge alla barn förutsättningar att själva välja aktiviteter och hantera det material som behövs. Vi utgår alltid från den aktuella barngruppen. Barnens intressen och behov ska styra miljön. Insatser för det åtgärdande arbetet utifrån kartläggning Vi dokumenterar enskilda barn och olika gruppsammansättningar. Tillsammans reflekterar pedagogerna kring vad de sett. Utifrån den kunskap de får vid samtalen och dokumentationen får pedagogerna en bild av hur varje barn mår och om de känner trygghet på förskolan och med varandra. Vi har samtal med alla föräldrar, både dagliga och planerade utvecklingssamtal. Vi samtalar kring hur föräldrarna upplever att barnet trivs och utvecklas på förskolan samt barnets funderingar kring samvaron på förskolan. Handlingsplan för utvärdering och kartläggning Pedagogerna på varje avdelning, tillsammans med förskolechefen ansvarar för att utvärdering sker en gång per termin. Utvärderingen ska färdigställas och sammanställas av ansvariga varje höst. Ansvarig: förskolechefen och likabehandlingsansvarig pedagog. 7

8 Mål för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Kön Att bemöta flickor och pojkar på samma sätt Att alla barn ska känna sig sedda och hörda, oavsett kön Att få tillgång till lekmaterial och få lov att leka fritt oavsett kön Könsidentitet eller könsuttryck Att alla har rätt att uttrycka och känna sig accepterade för sin könstillhörighet oavsett vilket biologiskt kön man identifierar sig med Etnisk tillhörighet Alla barn ska känna stolthet över sitt ursprung och över den man är samt att respektera och acceptera andra oavsett etnisk tillhörighet. Religion och annan trosuppfattning Alla föräldrar ska kunna lämna sitt barn till förskolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller den andra åskådningen. Vi ska ta hänsyn till olika önskemål och åsikter som är väsentliga för familjerna i den egna tron såsom t ex kost, kläder och traditioner. Funktionsnedsättning Alla barn ska kunna delta i verksamheten utifrån sina möjligheter oavsett funktionshinder. Sexuell läggning Förskolan ska undvika att förstärka heteronormen som det enda naturliga självklara och respektera olikheter när det gäller sexuell läggning. Ålder Alla ska lika rättigheter och möjligheter i förskolan oavsett ålder. Åtgärder kopplat till diskrimineringslag och skollag Kön Tillsammans med barnen läser vi böcker och samtalar om jämställdhet samt pojkar och flickors lika värde. Vi har utformat vår pedagogiska miljö utifrån ett könsneutralt perspektiv där vi kan se barnen och deras lek. Vi pedagoger tänker på vårt språkbruk i bemötandet med barnen. Metod: -Vi ska bedriva en genusmedveten pedagogik -Vi ska möta barn där de befinner sig och tillföra egenskaper, inte ta ifrån, alla har rätt att bli bemötta på samma sätt -Vi tänker på att prata om pojk- och flickegenskaper i likvärdiga termer och på ett likvärdigt sätt -Vi ska särskilt tänka på val av material, litteratur och lokaler så att det tilltalar barnen oavsett kön 8

9 Könsidentitet eller könsuttryck Metod: -Eleverna bemöts efter identitet, inte kön Etnisk tillhörighet Vi skaffar oss kunskap om barnets kultur med hjälp av föräldrarna och barnen. Religion och annan trosuppfattning Vi hittar alternativa lösningar för de barn som inte kan delta vid vissa högtider och traditioner. Genom litteratur och samtal skaffar vi kunskap om olika religioner och trosuppfattningar för att skapa förståelse och kunna svara på barnens frågor. Funktionsnedsättning Vi anpassar verksamheten och vår pedagogiska miljö med hänsyn till alla barns olika förutsättningar och behov för att vi ska kunna möta alla barn på bästa sätt. Vi har ett öppet förhållningssätt kring funktionshinder och ger barnen kunskap och förståelse om allas lika värde genom samtal och litteratur. Sexuell läggning Vi visar barnen att det finns andra normer än heterosexualitet genom att tex. erbjuda litteratur som visar på andra familjesammansättningar. Vi synliggör och bejakar olika familjekonstellationer så att varje barn kan känna stolthet över sin familj. Ålder Vi arbetar aktivt med kamratrelationer och känslor genom samtal och medling i leken och för att främja det sociala samspelet. Vi uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra och bry sig om varandra för att utveckla deras empatiförmåga och få förståelse för andra oavsett ålder. 9

10 Rutiner Vad gör personalen i den akuta situationen: Om en situation uppstår där vi misstänker att ett barn känner sig kränkt, ska pedagogen genast ta tag i situationen. Är det barn som utfört kränkningen samtalar vi både med barnet som känner sig utsatt och med den eller dem som utfört kränkningen. Den akuta situationen måste lösas, så båda sidor utvecklar en förståelse för situationen, utifrån sin ålder och mognad. Det är viktigt att den empatiska förmågan utvecklas för den som utfört kränkningen, så att kränkningen inte uppstår igen. Den utsatte måste kunna känna trygghet och tycka att det är roligt att komma till förskolan. Pedagogerna berättar om situationen för föräldrarna till både barnet/barnen som upplevt kränkning och den eller dem som utfört den kränkande handlingen. Pedagogerna berättar hur de uppfattade situationen, vad vi har samtalat med barnen om och vad barnen har sagt själva. Vi ber föräldrarna samtala med barnen hemma om situationen, för att se om det kommer fram annat som vi inte känner till. Vid upprepad kränkning följs det upp ytterligare med berörda barn och föräldrar. Om en situation uppstår då vi misstänker att en vuxen kränker ett barn ska pedagogerna gå in i den akuta situationen. Om vi ser någon pedagog utföra handling som vi bedömer vara kränkande för ett barn, säger vi omedelbart åt den pedagogen att lämna situationen, och att man själv tar över. Därefter får en kollega tala med pedagogen som utfört kränkningen, antingen själv eller med förskolechef. Vi utreder hur pedagogen tänkte i situationen, och gör henne eller honom uppmärksam på hur barnet reagerade. Pedagogen som utförde kränkningen ska därefter förklara sig för barnet, be om ursäkt och säga att det inte var meningen att såra barnet. Det är viktigt att alla pedagoger kan överlämna eller hjälpa varandra i en situation så att en kränkning inte uppstår. Pedagoger ska reagera när annan vuxen tillrättavisar barn på ett negativt sätt och berätta att man uppmärksammat hela sammanhanget. Detta för att förhindra att något barn blir kränkt. Vid upprepade situationer där samma pedagog utför handlingar som kan upplevas kränkande av barn ska förskolechefen informeras och agera för att stoppa kränkningarna. Förskolechefen ansvarar i dessa fall för att händelsen dokumenteras tydligt. Alla pedagoger har anmälningsskyldighet och går under socialtjänstlagen när barn far illa. Vi dokumenterar kartläggning av händelser tillsammans med berörda parter barn, föräldrar och pedagoger. All information som kommit fram samlas för att man ska kunna göra ytterligare insatser. Dokumentationen finns kvar under barnets tid på förskolan. Vid avslutningssamtal beslutas om dokumentet ska förstöras eller om ärendet inte är avslutat och dokumentet ska förvaras ännu en tid för eventuell uppföljning. Denna dokumentation är till för att huvudmannen på förskolan ska säkerställa uppgifter som kan vara viktiga vid en uppföljning av ärendet. Det är också viktigt när man sammanfattar året att förskolan kan se omfattning av eventuella ärenden. 10

11 Anmälningsskyldighet Så går det till att anmäla Vem ska jag anmäla till? Anmälan ska göras till socialtjänsten på Sundsvalls kommun där barnet bor. Hur ska anmälan göras? Anmälan kan vara både muntlig och skriftlig. Socialstyrelsen rekommenderar att du som är anmälningsskyldig anmäler skriftligt. I en akut situation kan det vara nödvändigt att göra en anmälan per telefon, men då bör din anmälan bekräftas skriftligt. Det finns ingen centralt framtagen blankett för anmälan till socialnämnden, men inom ramen för handläggnings- och dokumentationssystemet Barns behov i centrum (BBIC) finns ett formulär för socialtjänstens dokumentation av en inkommen anmälan. Möjlighet att diskutera situationen med socialtjänsten Anmälningsskyldigheten inträder redan vid misstanke om att ett barn far illa. När det ändå råder en osäkerhet om förhållandena är sådana att en anmälan ska göras kan situationen diskuteras med socialtjänsten utan att barnets identitet avslöjas. Kompetensutvecklingsplan Personalgruppen diskuterar strukturerat kring likabehandlingsplanen på arbetsplatsträffar, husreflektioner och avdelningsmöten. Vi läser litteratur Lyssnandets pedagogik etik, demokrati i pedagogiskt arbete av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi som vi arbetar med i studiecirkelform. Vi pedagoger behöver förstå hur vi tillsammans med barnen kan göra olikheten användbar och därmed tillgänglig i gruppen. 11

12 Begreppens innebörd Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig utryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningr kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. 12

13 Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av 13

14 sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar en elev och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Sexism Negativt betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln. 14

15 Förskolans trivsel/ordningsregler och arbetsmiljöarbete Barnen får lära sig att alla har lika värde, att bli lyssnad på och att man får säga sin åsikt. Det ökar deras empati och respekt för andra människor samt att man har ett förnuftigt förhållningssätt till sina medmänniskor. Vi har upprättat en arbetsmiljöplan tillsammans med skyddombudet. I arbetsmiljöplanen finns en årsklocka där vi synliggör det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi har medarbetarsamtal varje år där pedagogerna ges möjlighet att uttrycka sin arbetssituation och samtal kring förbättringar och utvecklingsområden. 15