Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen

2 definierat Fel! Bokmärket är inte 2(10)

3 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Syftet med en likabehandlingsplan är att barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vision Alla barn trivs och är nöjda med sig själva. De fungerar tillsammans med andra och förstår sitt eget värde i gruppen. De har färdigheter och förmågor så att de i kontakt med andra kan kommunicera, säga sin mening samt förstå och respektera andra i demokratisk anda. Vi reflekterar över vår miljö regelbundet. Självskattning görs enligt årshjulet. Intervjuer och observationer av barnen genomförs under hösten. Utifrån detta har förbättringsåtgärder gjorts. I kartläggningen framkommer inga inslag av kränkningar eller kränkande behandling. 3(10)

4 I intervjuer har framkommit att barn upplever att de har kamrater att leka med, de känner att det finns både barn och vuxna som kan trösta när de är ledsna. Konflikter har uppstått oftast när ingen vuxen är närvarande. Barnens attityd har vissa fall varit lite tuff. Från föräldrar har framkommit viss oro över säkerheten när barnen är ute på gården. Vi pedagogerna behöver fördela oss på gården och grindar och staket behöver ses över. Barnen ska fungera och må bra tillsammans med varandra. Föräldrar ska tryggt kunna lämna sina barn på förskolan. Med hjälp av pedagogerna få lära sig att lyssna på varandra och få möjlighet att uttrycka sig och förklara sin upplevelse. I början av höstterminen tillsammans med pedagogerna utforma de umgängesregler som ska gälla för att vara en bra kamrat. Samtala och reflektera kring böcker som handlar om utanförskap, mobbing, jämställdhet och dylikt vid samling och i mindre grupper. Pedagogerna är förebilder och ska bemöta barnen på ett respektfullt sätt. Samarbeta, lyssna och föra dialog med föräldrarna. Det främjande och förebyggande arbetet är en process över tid och ska integreras som en naturlig del i den dagliga verksamheten där alla på förskolan deltar. Dela upp och arbeta med barnen i mindre grupper. Sätta ihop grupperna så att barnen ges möjlighet att upptäcka nya sidor och förmågor hos varandra. Närvarande pedagoger som hjälper barnen att hantera konflikter och som ser till att alla parter kommer till tals för att inte skapa en offer/förövar situation. 4(10)

5 Pedagogerna som är ute på gården kommunicerar med varandra om vilket område man har ansvar för. Kontakt har tagits med fastighetskontoret om åtgärder av staket och grindar. Agera och följa upp konflikter genom att uppmärksamma och prata med de inblandade om det som skett för att komma fram till en lösning. Detta arbete anpassas beroende av de inblandades ålder. Förskolechef genomför utvecklingssamtal med all personal 1 gång/år. I de samtalen kartläggs kommande kompetensbehov. Observationer som görs ligger till grund för samtal om förhållningssätt mellan barn-barn, barnvuxna och vuxna-vuxna och lyfts på Apt. Kön Alla barn oavsett kön ska ha samma möjligheter att utveckla förmågor och intressen och delta i alla aktiviteter på förskolan. Alla ska bli respekterade för den de. Medvetet genusarbete genom att t.ex läsa böcker och diskutera, planera utmaningar och uppdrag som innebär att barnen får prova nya saker som de kanske inte väljer att göra i vanliga fall. Etnisk tillhörighet Alla barn ska känna stolthet över sitt ursprung och över den man är samt att respektera och acceptera andra oavsett etnisk tillhörighet. När ett nytt barn ska skolas in förbereder vi barngruppen. Genom föräldrarna skaffar vi oss kunskap om familjens kultur. Vi använder bilder, kroppsspråk och försöker på olika sätt visualisera när vi har svårt att kommunicera genom språket. Religion och annan trosuppfattning Alla föräldrar ska kunna lämna sitt barn till förskolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade. Vi ska ta hänsyn till de önskemål och åsikter som är väsentliga för familjerna i den egna tron såsom kost, kläder och traditioner. Förskolans personal ska känna till vilka högtider som firas i de kulturer barnen kommer ifrån. 5(10)

6 Vi hittar alternativa lösningar för de barn som inte kan delta vid vissa högtider och traditioner. Vi tar noga reda på vilka olika traditioner och högtider som är viktiga bland familjer på förskolan så att vi kan erbjuda och lyfta även dessa tillfällen. Funktionsnedsättning Alla barn ska kunna delta i verksamheten utifrån sina möjligheter oavsett funktionshinder.. Vi anpassar verksamheten och den pedagogiska miljön utifrån barngruppens behov och förutsättningar. Vi har ett öppet förhållningssätt och ger barnen kunskaper och förståelse om allas lika värde genom böcker och samtal. Vi samarbetar med de stödfunktioner vi har för att kunna möta alla barn på bästa sätt. Vid mottagande av barn med funktionsnedsättning förbereder vi oss genom kompetensutveckling, samtal med föräldrar eller andra personer med speciell kompetens. Tillsammans med barnets föräldrar kommer vi överens om hur vi ska prata om barnets förutsättningar för att främja ett bra bemötande och förhållningssätt Sexuell läggning Förskolan ska undvika att förstärka heteronormen som det enda naturliga självklara och respektera olikheter när det gäller sexuell läggning. Vi synliggör och bejakar olika familjekonstellationer så att varje barn kan känna stolthet över sin familj. Genom böcker och samtal visar vi på att det finns andra familjesammansättningar än de traditionella. Vi ska aktivt gå in och prata med barnen när vi hör att de uttrycker heteronormativa värden kring familjekonstellationer. Kränkande behandling enligt skollagen Inget barn ska gå till förskolan och riskera att bli utsatt för kränkande behandling. Vi arbetar aktivt med kamratrelationer och känslor. Vi lägger stor vikt på hur man är en bra kompis. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och berömmer positiva handlingar som barnen gör. Vi vuxna finns med som vägledare för att stötta och hjälpa till att lösa konflikter. Vi bemöter båda parter respektfullt och tar ansvar för att konflikten får en bra lösning. Alla vuxna har samma ansvar för alla barn och att ingripa om vi hör eller ser något som verkar kränkande. 6(10)

7 Vi pratar med barnen om att vara en bra kamrat och i början av höstterminen bestämmer barn och vuxna tillsammans vilka umgängesregler som ska gälla för att uppnå detta. Vi intervjuar barnen om deras upplevelser i förskolan. Resultatet av detta ligger sedan till grund för de förbättringsåtgärder som kommer att göras under året. I samlingen eller i mindre grupper samtalar och reflekterar vi kring böcker som handlar om utanförskap, mobbing, jämställdhet o.dyl. Detta sker återkommande under läsåret bland de äldre barnen. Föräldrarna får ta del av planen under inskolningen. Vid utvecklingssamtal och föräldramöten aktualiseras planen och föräldrarna kan komma med förslag och synpunkter om förbättringar. Likabehandlingsplanen finns på förskolan på webben. Eva Norman, förskolechef, telefon När förskolan får kännedom om att ett barn blivit eller känner sig utsatt för kränkande behandling av annat barn eller vuxen är förskolans personal skyldiga att agera snabbt. Detta ska förhindras och omgående meddelas förskolechef. Förskolechef meddelar huvudman och skickar in en anmälan om kränkande behandling. Denne ansvarar för att skyndsamt starta en utredning om vad som skett och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. När ett barn upplever sig kränkt ska den vuxna ta tag i situationen omgående och samtala med de inblandade och försöka reda ut vad som hänt. Vi informerar och samtalar med föräldrarna. Vid behov arbetar vi med hela barngruppen för att utveckla den empatiska förmågan. Det kan vara genom forumspel/rollspel, samtal i samlingarna eller att lyfta problemet ex. hjälpas åt att lösa ett dilemma utan att namnge. Vi stöttar de inblandade barnen. Vi observerar, dokumenterar noggrant och tar hjälp utifrån om vi ej har den nödvändiga kompetensen. Vi samtalar med de inblandades föräldrar under arbetets gång. Avslutar när vi nått önskat resultat och alla inblandade är nöjda. 7(10)

8 Vi är förebilder och ska bemöta barnen på ett respektfullt sätt. Varje arbetslag har en skyldighet att tillsammans upprätthålla detta. Skulle vi se att en vuxen kränker ett barn eller vi misstänker att så sker är det varje enskild arbetstagares ansvar att säga ifrån och ta tag i situationen. Förskolechefen ska informeras direkt. Samtal inleds med syfte att omedelbart stoppa kränkningarna. Förskolechefen anmäler situationen till huvudmannen. Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. 8(10)

9 Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av förskolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom förskolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 9(10)

10 Vi hälsar på varandra med namn. Vi pratar väl om varandra. Vi vuxna är goda förebilder i alla situationer. Vi hjälps åt att städa undan leksaker på gården. Vi använder grinden när vi går till och från gården. Vi lär barnen att respektera naturen och värna om miljön genom att t.ex. inte skräpar ner, slösa med material etc. Vi lär barnen att ta ansvar för förskolans lokaler, möbler, leksaker, kläder och annat material. 10(10)