Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen

2 (13)

3 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Syftet med en likabehandlingsplan är att barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ingen form av trakasserier, diskriminering samt kränkande behandling ska förekomma på Haga/Baldersvägens förskolor. Mål: Alla barn skall känna trygghet med kamrater, personal och miljön. Alla skall känna att de blir respekterade samt att de har lika värde. Att vi har ett gott samarbete med samtliga föräldrar. Vi har sammanställt en vikariepärm där information och rutiner finns som är viktigt för vikarierna att ta del av. Svårigheterna är att få tid till att visa den då man vid dessa tillfällen redan är kort om personal, men vi gör vårt bästa. Det är också ett förbättringsområde för pedagogerna att komma ihåg att visa på pärmen. Barnen delas i så stor utsträckning som möjligt in i mindre grupper där pedagogerna kan vara nära och stötta barnen, vi ser att detta är en framgångsfaktor när det gäller barnens språkbruk. Detta gäller under hela dagen både ute och inne. Lekmiljöerna har utvecklats till välkomnande, trygga och utmanande: Detta tar mycket tid och är en pågående process som vi inte i den utsträckning vi önskar har möjlighet och tid till. Vi har lagt in barnens arbetsmiljö i vårt års hjul som ex. barnintervjuer. 3(13)

4 Vi har gjort en karläggning av den fysiska miljön som barnen vistas i, både inne och ute. Det vi ser är att det utifrån barnens åldrar ser olika ut, pedagog tätheten är högre och närheten till barnen är i större omfattning på avdelningar med de yngre barnen. I grupperna med de äldre barnen ökar riskerna till kränkning, dels då barnen till större del är självständiga och dels under dagen ges möjligheter att göra egna val av aktiviteter. Rum där vi sett att kränkning kan uppstå, är toaletter, lekstugan och andra undanskymda rum på gården. 6 Vi ser att pedagogerna inte rör sig över hela gården, det gynnar inte tryggheten för barnen. Vi hade i höstas otydliga regler kring hur barnen ska gå ensam eller flera på toaletten, dörren gick inte heller att låsa eller markera att den var upptagen. Det fick vi kännedom under intervjuerna och att några barn kände sig tvingade att vara flera på toaletten. Detta har vi direkt ändrat på genom att skaffa ringklocka och ordna med upptaget skylt. Vi har också pratat med både barn och föräldrar. Ett viktigt utvecklingsområde är att vi måste arbeta med att stärka barnens empatiförmåga men även stärka barnens självkänsla och våga säga nej. Se till att det känns tryggt och säkert att gå på toaletten för de äldre barnen. Att fortsätta arbeta för att dela upp barnen i mindre grupper Organisera och utveckla uteleken till att vara utmanande och rolig Tydliggöra ansvaret för pedagogerna när det gäller undanskymda rum på gården. Intervjua alla barn 3-5 år på hösten och följa upp under våren om tryggheten på förskolan. Läs kamratböckerna. Pedagogerna finns i barnens närhet stöttar, vägleder och utmanar. Barnen uppmuntras att sätta ord på vad de vill och hur vi vill ha det. Arbeta för att skapa goda kamratrelationer. Vi organiserar barngruppen under dagen genom att dela in i mindre grupper i så stor utsträckning det går. Miljöerna ordnas så att de inbjuder till utforskande och samarbete. Detta följs upp genom samtal och reflektion om hur det känns och där igenom ge barnen inflytande över sin verksamhet. För barnen tydliga och synliga regler när det gäller toaletten, samtala med barnen så att vi vet att de förstås av alla barn. Prata med föräldrar så att alla är delaktiga. Följ upp under året vid flera tillfällen. Bjud in barnen i utvecklingsarbetet med gården, även här tydliggöra synligt för alla vilka regler som finns i uteleken. 4(13)

5 Mål Insats Ansvarig Uppföljning Tryggt för barnen att gå på toaletten Pedagogerna på avd Dela barnen i mindre grupper Augusti: Tillsammans med barnen gå igenom och skriva tydligt vilka regler som finns och vad som gäller vid toalettbesök. Prata med alla föräldrar. Augusti: planera en organisation där barnen ges möjlighet att vara i mindre grupper i den mån det är möjligt. Pedagogerna på avd Fortlöpande under året, barnintervjun oktober. Fortlöpande under året, alltid i dec och maj. Organisera uteleken Under hösten och våren på ett APT diskutera och planera för uteleken Förskolechef ansvarar för att planera insatsen. Maj och dec Tydliggöra ansvaret för skymda rum på gården Barnintervjuer Intervjua alla barn 3-5 år i oktober. Läsa kamrat böckerna Pedagogerna på avd Januari inför utvecklingssamtal Maj 5(13)

6 Vi kommer på ett APT gå igenom likabehandlingsplanen och handlingsplanen och se över vilka komptensbehov som finns. Vi kommer genom vår pedagogista att ha en workshop om gården där vi tillsammans med andra förskolor kan lära av varandra och sedan fortsätta vår planering och utveckling av gården. Viktigt också att ta vara på den kompetens som redan finns i huset, vi har några pedagoger som har deltagit i ett gården projekt, vi behöver lyfta deras kunskaper. 6(13)

7 Mål för alla, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och kränkande behandling. Att alla (barn, pedagoger, föräldrar) ska känna sig respekterade för den man är. Att alla ska ha lika värde och möjligheter. Att alla barn ska känna sig trygga med kamrater, personal och miljö. Att vi har ett gott samarbete med alla föräldrar. Mål enligt skollagen angående kränkningar. Att alla ska känna sig trygga och våga vara tillsammans med kamrater och personal i våra lekmiljöer (utan att bli kränkt.) Åtgärder för det främjande arbetet: Pedagogerna diskuterar förhållningssätt som främjar målen. Pedagogerna ser till att det finns böcker och annat material som kan användas i arbetet med likabehandlingsplanen. Läsa gemensam litteratur Utbildning/kompetensutveckling Vi skapar flera mötesplatser i lekmiljöerna efter barnens intresse, behov samt barngruppens sammansättning. Vi har ett rikt inspirerande lekmaterial tillgängligt för alla åldrar. Vi dokumenterar och reflekterar våra lekmiljöer och utvärderar tillsammans med barnen, pedagoger i vår förskola och i nätverksarbetet. Vi lyfter frågor kring traditioner med barn och föräldrar vid olika mötesforum. Pedagogerna arbetar nära barnen för att kunna stimulera barnens samspel och hjälpa till vid konflikter samt reda ut missförstånd. Vi talar öppet med barnen om olikheter och att använda dem som en tillgång i leken. Inför utvecklingssamtalet kartläggs barnets trivsel/trygghet samt deras uppfattning om ev. förekomst av diskriminering, trakasserier samt kränkande behandling. Detta görs genom tex barnintervjuer, observationer som sociogram samt pedagogiska dokumentationer. Att pedagoger och föräldrar har ett förtroendefullt utbyte av barnens tankar, känslor och funderingar. Barnen får under hösten svara på en enkät om sin arbetsmiljö som sedan ligger till grund för kommande arbete. Genom att också på hösten prata med barnen i små och stora grupper och på olika sätt synliggöra frågan om att vara en bra kamrat och vad är det som gäller här på vår förskola. Hur vill vi att det ska vara, hur kan alla vara delaktiga och gå igenom vilka regler som finns, Pedagogerna ska vara närvarande och stötta och leda barnen i detta lärande som pågår hela tiden. Frågan kan behöva lyftas vid flera tillfällen under året. 7(13)

8 Vi går igenom likabehandlingsplanen på ett föräldramöte under hösten, den finns också att ta del av på föräldramötet. När vi gör en kartläggning så bjuds föräldrar in att delta på olika sätt. Även vid utvecklingssamtalen tas dessa frågor upp och föräldrarna har möjlighet att påverka. Förskolechef Pia Birgitta Lidbom Den som upptäcker - reagerar, agerar, dokumenterar och lämnar över till ansvarigt arbetslag. Ansvarar också för att informera föräldrar om inte ansvarigt arbetslag är närvarande. 2. Arbetslaget - Ska så fort de fått kännedom om att ett barn blivit utsatt för kränkande eller diskriminerad behandling anmäla detta via blankett på kommunens interna nät till förskolechefen. Göra en utredning och en bedömning av åtgärd, kontakta föräldrar, dokumentera samt följer upp. 3. Förskolechef -Ska skyndsamt anmäla vidare till skolområdeschefen som fattar beslut i ärendet och skickar vidare till Barn och utbildningskontoret.. Vara delaktig i utredning och bedömning av fortsatta åtgärder, kontakta föräldrar ang. möte, uppföljning. Vid behov eventuellt kontakta stödteamet.. Kartläggning/samtal Ansvariga pedagoger skall kartlägga vad som har hänt. Samtal med gruppen samt enskilda samtal med berörda. Kontakta föräldrar samma dag och informerar om vad som gjorts och vilka åtgärder som planerats. 8(13)

9 Uppföljning Sker därefter med regelbundna intervaller. Dokumentation Det är av stor vikt att dokumentera kartläggning, åtgärder och uppföljning Om det framkommer att en vuxen utsätter ett barn eller en annan vuxen skall detta anmälas och hanteras av förskolechef. Det åligger arbetsledningen att utreda och åtgärda detta. För att motverka och förebygga sker en ständig dialog mellan arbetsledning och arbetstagare t.ex. medarbetar samtal, arbetsplats träffar där det finns möjlighet att prata värdegrund och förhållningssätt. Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om 9(13)

10 - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av förskolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom förskolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 Inte lämna förskole området, hålla sig innanför staketet Inte på något sätt skada varandra Använda hjälm med grönt spänne vid aktiviteter där is förekommer Se särskild pärm för det systematiska arbetsmiljöarbetet. 10(13)

11 Bil 1 Utredning om kränkande behandling Datum Utredare: Utsatt barn:.förskola: Vem har uppmärksammat problemet: Person som har utfört kränkning: Händelseförlopp: Personer som deltar vid samtalet:.... Datum för uppföljningssamtal: Ärende avslutas datum:.. Kränkningen har ej upphört:.. Insatser enligt åtgärdsprogram upprättat datum:.. Underskrift av utredare:.. 11(13)

12 Bil 2 Åtgärdsprogram vid kränkande behandling Datum:.Namn: Förskola: Ansvarig förskolechef:. Närvarande: Nuläge: Mål: Åtgärder så här arbetar vi:... Ansvariga: Datum för uppföljning och utvärdering: Underskrifter 12(13)

13 Bil 3 Uppföljning av åtgärdsprogram vid kränkande behandling Datum:.Namn: Förskola: Ansvarig förskolechef:. Närvarande: Hur har det gått, är målet uppnått? Åtgärder så här arbetar vi: Ansvariga: Ärendet ej avslutat. Nytt uppföljningsdatum:.. Ärendet avslutat, datum:.. Underskrifter: 13(13)