Barn- och utbildningsförvaltningen. Ansvarig: Agneta Stenmark Gäller från tom

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Ansvarig: Agneta Stenmark Gäller från tom

2 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera elever. All personal inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. 2(13)

3 Syftet med att Ljustadalens grundsärskola upprättar en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolans långsiktiga mål är: En skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling där elever och personal känner sig trygga. Skolans vision är: En skola för alla och här hjälps vi åt för att alla ska lyckas. Kommunens mål är: Vi gör det goda livet möjligt detta genom att skapa alltid bästa möte för fortsatt lärande. Ljustadalens grundsärskola har haft en gemensam likabehandlingsplan tillsammans med grundskolan. I den gemensamma planen har ingen systematisk kartläggning utifrån de speciella omständigheter som gäller för grundsärskolan gjorts, det har därför inte heller upprättas några specifika mål för grundsärskolan. Inför läsåret 2016/2017 upprättar grundsärskolan en egen likabehandlingsplan och där kommer följande delar att ingå: En redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts ( kommer att ske först nästa läsår eftersom det i år inte finns några specifika mål för särskolan). Slutsatser som kan dras utifrån aktuell kartläggning av elevernas trygghet och trivsel. Konkreta och uppföljningsbara åtgärder som ska genomföras under året. Vi har uppmärksammat att arbetet med att kartlägga, dokumentera, analysera och granska det insamlade materialet ska bli mer systematiskt. Vi ska ha kollegiala samtal och prata med eleverna hur vi kan göra förbättringar. Den kartläggning som vi har genomfört visar att det finns en del plastser som vi bör vara extra uppmärksamma 3(13)

4 på när det gäller inslag av diskriminering eller kränkande behandling. Det är i omklädningsrummen till idrotten, rasterna och vid förflyttningar mellan olika platser i skolan. Eleverna har tillsyn under hela skoldagen av lärare och assistenter. Skolans vuxna finns bland eleverna under hela dagen och kan agera om eleverna känner otrygghet eller om det uppstår konflikter. I resultatet av elevkartläggningen för grundsärkolans inriktning träningsskola kan vi se att alla elever känner sig trygga och trivs i skolan och på fritids. Grundsärskolans elevkartläggning har räknats in i grundskolans resultat. En slutsats av kartläggningen är att en del elevers språkbruk kan göra att elever känner sig otrygga. Att göra förbättringar när det gäller att förankra skolans rutiner och förhållningssätt hos ny personal anser vi vara viktigt för elevernas trygghet och trivsel. Samarbetet och dialogen med föräldrarna är mycket god på särskolan. Har föräldrarna några funderingar angående deras barn eller verksamheten kan de få svar av personal omgående, vilket har betydelse för elevernas trygghet och trivsel. Enkätsvaren visar också att alla föräldrar känner att deras barn är trygg i skolan. På fritids anser en majoritet av föräldrarna att deras barn är trygg. Mål: Öka elevernas delaktighet i likabehandlingsplanen och värdegrundsarbetet. Mål: Arbetet med att kartlägga och kritiskt granska elevernas upplevelse av trygghet och trivsel ska bli mer systematiskt. Mål: Ett bättre språkbruk bland eleverna. Mål: Föräldrarna ska känna till skolans likabehandlingsplan och arbetet med trygghet och trivsel. Mål: Förankra förhållningssätt, rutiner och elever i behov av stöd hos all personal. 4(13)

5 På föräldramöten presenterar skolan och fritids sina verksamheters mål. Personal från skola och fritids deltar samtidigt i elevernas utvecklingssamtal. Detta för att få en helhetsbild av elevens hela skoldag. I kartläggningen har vi uppmärksammat att det finns många goda exempel på hur vi arbetar främjande med likabehandling på Ljustadalens grundsärskola. I det främjande arbetet som handlar om att se och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling har vi tänkt fortsätta utveckla följande områden: Arbetet med likabehandlingsplanen ska förankras hos all personal. Likabehandling/nolltoleransfrågor ska vara en stående punkt på arbetslagsmöten. Vi arbetar med gemensamma temarbeten för att öka gemenskapen mellan klasserna på träningsskolan och grundsärskolan. Vi har gemensamma raster och utnyttjar platsen mellan klassrummen till gemensamma rastaktiviteter. Vi ska delta på så många aktiviteter som möjligt tillsammans med grundskolan ( temadagar, friluftsdagar och raster). Det är alltid personal med vid omklädning till idrott/bad. I arbetet att skapa en trygg arbetsmiljö är det viktigt att eleverna ges möjlighet till inflytande och delaktighet. Kartläggningen har visat att synliggörandet av elevernas inflytande är ett område som vi behöver utveckla. Vi arbetar vidare med att göra eleverna delaktiga i lärandet genom att visa på elevernas mål med digitala verktyg i träningsskolan samt med äppelmål i grundsärskolan. Samtal och reflektion är viktiga verktyg för att skapa ett gemensamt förhållningssätt och en positiv atmosfär på skolan. Ett utvecklingsområde utifrån kartläggningen är introduktionen av ny personal, att alla känner till särskolans värdegrundsarbete och likabehandlingsplanen. 5(13)

6 För att avvärja risker för trakasserier och kränkningar ska vi systematiskt kartlägga elevernas skoldag och dokumentera, analysera och granska det insamlade materialet. Både föräldrar, elever och personal ska delta i kartläggningen och resultatet jämförs med forskning inom området. Två gånger per läsår svarar eleverna på träningsskolan på en enkät gjord med pictogrambilder. Eleverna i grundsärskolan svarar på en webbaserad enkät. Två gånger per läsår svarar föräldrarna på enkät gällande elevernas trygghet, trivsel och lärande. Trygghetsvandringar. Observationer. Regelbundna träffar för klass och elevråd. Vid utvecklingssamtalen en gång per termin pratar vi om elevens skolsituation (trygghet/trivsel). Planerade kollegiala samtal omkring likabehandlingsarbetet. Utifrån resultaten i kartläggningen formulerar vi konkreta åtgärder för att förhindra och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Mål: Öka elevernas delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen. Åtgärd för att nå målet: Alla elever ska få en folder om likabehandlingsplanen som riktar sig till grundsärskolans elever. Eleverna ska göras delaktiga i vad som ska stå i foldern och den ska skrivas med symwriter symboler. Motivera åtgärd: Barn och elever ska medverka vid upprättande, uppföljning och översyn av likabehandlingsplan och utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad, enligt 3 kap. diskrimineringslagen (2008:567) och samt vid plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 skollagen (2010:800). 6(13)

7 När: Inför skolstart/ sep t 2016 ska foldern delas ut och arbetet utvärderas Vt Ansvariga: Anna-Karin Björkqvist Siv Nilsson Catrin Andersson Helen Lindmark Mål: Arbetet med att kartlägga och kritiskt granska elevernas upplevelse av trygghet och trivsel ska bli mer systematiskt. Åtgärd för att nå målet: Vi kartlägger genom enkäter till eleverna och föräldrar en gång per termin samt gör observationer och trygghetsvandringar. Det insamlade materialet går vi gemensamt igenom och följer upp en gång per termin på arbetslagsmöten. Motivera åtgärd: Ljustadalens grundsärskola har haft en gemensam likabehandlingsplan tillsammans med grundskolan. Den kartläggning som görs vid skolan har inte specifikt berört grundsärskolan och inga specifika åtgärder har riktats mot särskolan. Därför kan inte arbetet utvärderas och följas upp. När: Arbetet påbörjas höstterminen 2016 och utvärderas vårterminen Ansvarig: Anna-Karin Björkqvist Siv Nilsson Catrin Andersson Helen Lindmark Mål: Föräldrarna ska känna till skolans likabehandlingsplan och arbetet med trygghet och trivsel. Åtgärder för att nå målet: Vi presenterar likabehandlingsplanen på föräldrarmötet och delar ut en folder i början på höstterminen. Motivera åtgärd: På frågan om du/ni (föräldrarna) känner till likabehandlingsplanen och skolans likabehandlingsarbete svarade 78 % ja och 22 % delvis. När: Höstterminen 2016 informeras föräldrarna om likabehandlingsplanen och foldern delas ut i början utav höstterminen. Ansvarig: Anna-Karin Björkqvist Siv Nilsson Catrin Andersson Helen Lindmark Mål: Ett bättre språkbruk hos eleverna. 7(13)

8 Åtgärder för att nå målet: Vi påminner och tillrättavisar när vi hör fula ord och är goda föredömen. Motivera åtgärd: I vissa situationer förekommer fula ord hos eleverna. När: Arbetet pågår fortlöpande och utvärderas en gång i slutet av varje månad. Ansvarig: Anna-Karin Björkqvist Carina Ulander Mål: Förankra förhållningssätt, rutiner och information om elever i behov av stöd hos all personal. Åtgärder för att nå målet: Respektive klasslärare och samordnare på fritids är ansvariga för introduktionen av ny personal i skolans och fritids verksamheter. En gemensam pärm med viktig information gällande eleverna görs iordning. Vi lyfter fram och samtalar om skolans värdegrundsarbete på gemensamma möten. Motivera åtgärd: På särskolan finns många olika vuxna i elevernas närhet under en skoldag vilket gör det extra viktigt att samtal om hur vi omsätter skolans värdegrund i det konkreta arbetet. För elevernas trygghet och trivsel är det viktigt att all personal känner till elevernas olika behov och förutsättningar. När: Arbetet med pärmen gällande eleverna påbörjas höstterminen 2016 och utvärderas vårterminen Ansvarig: Catrin Andersson Personal från den Centrala elevhälsan handleder personal kring upprättandet av likabehandlingsplanen, likabehandlingsarbete och nolltolerans. Eleverna på skolan behöver för tillfället ständig tillsyn så de lämnas inte ensamma. Vi behöver vara nära eleverna för att hjälpa dem i deras kommunikation med sina kompisar och andra vuxna. Med en vuxen i elevernas närhet kan eleverna direkt få hjälp när de känner sig utsatt, otrygg eller kränkt. 8(13)

9 Med få elever och god personaltäthet utvecklar vi goda relationer i klasserna och ett bra samarbete mellan klasserna. Vi har klassråd och deltar i skolans elevråd. Vi stöttar och följer våra elever till och från olika aktiviteter på skolan tills de känner sig trygga och klarar förflyttningar mer självständigt. Vi ser till elevernas positiva förutsättningar och bemöter eleverna där de befinner sig samtidigt som vi utmanar dem i deras utveckling. Alltid extra personal med vid övningsämnen. Personal med vid lunchen (2-3 vuxna i varje klass). Grundsärskolan ligger mitt i grundskolan vilket gör att elever från olika skolformer möts dagligen. Vi arbetar med elevinflytande både formellt och i lärandet. Eleverna hjälper till att göra den folder som ska rikta sig till eleverna. Foldern skrivs i Symwriter och ger bildstöd till eleverna när de ska läsa foldern. Enkäten gällande elevernas trygghet och trivsel görs i träningskolan med pictogrambilder. Vi samtalar om likabehandlingsplanen och tillsammans med eleverna följer vi upp och utvärderar det som står i planen (se mål i handlingsplanen). Som stöd i samtalen om likabehandling använder vi utifrån elevernas behov kommunikationskartor som stöd. Vi har klassråd, elevråd och gör utvärderingar och kartläggningar där eleverna deltar. Föräldrarna får ta del utav en folder och likabehandlingsplanen. På föräldramöten ges möjlighet att ta del utav planen samt ge synpunkter på dess innehåll. Föräldrarna får ta del av och medverka i utvärderingar och kartläggningar. Anna-Karin Björkqvist Helen Lindmark (13)

10 Vid misstanke om trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling är varje vuxen skyldig att agera. Vi tar del av elevens upplevelse och lägger ej in någon värdering. Varje enskild händelse ska följas upp och varje elev som berättar om trakasserier eller kränkning i någon form ska tas på alvar när den berättar. Alla vuxna ska vara väl insatta rutinerna och elevernas ska veta vem de kan vända sig till när det gäller dem själva eller någon kamrat upplever sig vara utsatt. Om det framkommer att händelsen inte är av kränkande karaktär genomförs ett konfliktsamtal där man utreder händelsen. Vid behov använder vi oss utav bildstöd som pictogrambilder, symwriter och socialaberättelser. Den som leder detta samtal kan variera men det ska vara någon som känner barnet väl. Om händelsen är kränkande kontaktas föräldrar och en anmälan om kränkande behandling skrivs. Rektor anmäler händelsen till skolområdeschefen. 1) Vuxen agerar omedelbart och följer upp händelsen 2) Vuxen kontaktar rektor samma dag 3) Vårdnadshavare kontaktas samma dag av vuxen (mentor, rektor eller annan lämplig vuxen) 4) Vuxen skriver en LISA (digital anmälan på Inloggad) 5) Rektor tar med sig ärendet till Elevhälsoteamet 6) Elevhälsoteamet diskuterar med Trygghetsteamsansvarig 7) Rektor anmäler och informerar om åtgärd till skolområdeschefen Den kränkte eller någon annan går till klassläraren som utreder. Om läraren behöver hjälp kontaktas Trygghetsteamet som bistår med hjälp. Läraren och Trygghetsteamet tar ett samtal med de inblandade. Kränkningar ska Upphöra omedelbart. Kontakt med den kränktes vårdnadshavare. Kontakt med vårdnadshavare till den som kränkt. Information till berörd personal på skolan om vad som hänt och vilka som behöver hållas under uppsikt. Läraren och skolans Trygghetsteam genomför uppföljningssamtal. Vid grövre fall görs anmälan till polisen, som för minderåriga elever skickar ärendet vidare till socialtjänsten. 10(13)

11 Den kränkte eller någon annan tar kontakt med rektor som utreder. Rektor har samtal med den vuxne som kränkt eleven. Kränkningar skall upphöra omedelbart! Rektor träffar och samtal med elev och vuxen. Kontakt med den kränktes vårdnadshavare. Facklig representant meddelas angående den vuxne. Uppföljningssamtal med rektor, eleven och den vuxne separat. Vid grövre fall görs anmälan till polisen. Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i skolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/skolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I skolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Skolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: 11(13)

12 - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/skolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Vi är en bra kompis. 12(13)

13 Vi arbetar bra och gör vårt bästa i skolan. Vi är rädda om våra saker. Vi ser till att ingen är ensam/utanför. Vi använder ett trevligt språk till varandra. Om dessa regler inte följs kommer följande åtgärder att vidtas: 1. Läraren pratar med berörd elev (vid behov använder vi olika akk-hjälpmedel och sociala berättelser) 2. Vi arbetar med att förstärka det positiva/elevens styrkor för att förändra beteendet. 3. Samtal med elev och vårdnadshavare tillsammans med läraren 4. Elevkonferens med elev, vårdnadshavare, mentor, rektor och en eller flera ur elevhälsoteamet Se bilaga 1. 13(13)