Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen

2 (14)

3 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Syftet med en likabehandlingsplan är att barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vårt mål är att alla skall bemötas och behandlas med respekt och acceptans, känna sig trygga, trivas och få känna glädje. På vår förskola råder nolltolerans, vilket innebär ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera och trakassera. Vi arbetar utifrån förskolans uppdrag med normer, värden och demokratiska värderingar, alla människors lika värde och rättigheter. Alla vuxna på förskolan ska ha goda kunskaper om likabehandling vilket gör att vi identifierar och stärker de positiva förutsättningarna för att jobba mot nolltolerans. Alla ska vara medvetna om och känna sig delaktiga i de regler och det förhållningssätt vi arbetar utefter. Vårdnadshavare ska ha kännedom om likabehandlingsplanen. Genom ett medvetet och systematiskt arbete med likabehandling bedriver vi en ständigt pågående process där alla är delaktiga. Barn och vuxna skall vara medvetna och ha en helhetsyn om att vi alla behöver vara delaktiga i de regler och det förhållningsätt vi arbetar utefter. Vi strävar efter en öppenhet mot vårdnadshavare och över förskolan för förståelse för varandra, vi vill lägga grunden till att lika värdet gäller inte bara de närmsta utan alla jag möter i mitt liv. Vårdnadshavare skall ha fått information om likabehandlingsplanen och hur de ska rapportera vid kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Tidigare likabehandlingsplan innehåller inte tillräcklig information angående kartläggningens åtgärder för att kunna grunda en utvärdering på. 3(14)

4 Vi kan också se i vår kartläggning att vi behöver göra vår likabehandlingsplan till ett levande dokument. I tidigare kartläggningar på förskolan har vi tittat på: Tambursituationen för att förebygga diskriminering och kränkning vid av och påklädning. Vilka attityder och vilket språkbruk som förekommer. Slutsatser av observationer: Det har framkommit att vid vuxens frånvaro är det mer förekommande att det mellan barnen används ett ovårdat, nedvärderande språk, retsamma kommentarer och ibland även ett kroppsspråk som tyder på ett nedsättande och retsamt förhållningssätt. På småbarnsavdelningarna vid av- och påklädning blev vi medvetna om att fler konflikter i form av knuffningar barnen emellan uppstod när ett större antal barn vistades i tamburen samtidigt. Hur ser det ut nu? Är förändringar gjorda gällande; Tambursituation Ja, vi har börjat att organisera -ut och ingång genom att minimera antalet barn tamburerna. Pedagogerna fångar här också upp det goda samtalet med barnen på ett bättre sätt, vi får fler kvalitativa möten med barnen. Vi har blivit bättre på att organisera oss i dessa situationer. Vuxens frånvaro Inomhus har det blivit tydliga förbättringar men vi ser att vi behöver arbeta vidare med att ytterligare förbättra vuxen närvaron utomhus Förhållningssätt Vi har arbetat mycket med gruppstärkande aktiviteter, hur man är en bra kompis. Vi har lärakännakvällar. Vi vuxna har haft en viktig roll i att vara goda förebilder. Vi tror på att vara steget före så kan vi hinna förebygga en kränkande behandling. Detta gör vi genom att lyssna på hur barnen leker, vad de säger till varandra och hur leken artar sig. 4(14)

5 Vi observerar barngruppen kontinuerligt så de får rätt förutsättningar att bygga trygghet och trivsel i vår miljö. Hur utmanar vi barnen vidare för att känna trygghet i barngruppen? Vi har märkt att det ger stort resultat att finnas kring barnen genom att vara närvarande, vi märker här att vi ytterligare kan förbättra vår närvaro i barnens aktiviteter utomhus för att ytterligare höja barnens trygghet och trivsel. Det är viktigt att vi ser varje individ och att vara medveten om att barn reagerar olika. Skapa trivselregler på förskolan för att skapa bättre atmosfär Tydliggöra förhållningssätt vid utevistelse Göra vårdnadshavarna medvetna om förskolans likabehandling plan Göra likabehandlingsplanen till ett levande dokument Organisation av verksamheten så att det stöttar och främjar arbetet Samtal med barnen om värdegrundsfrågor Lyfta värdegrundsfrågor med pedagoger för att skapa samsyn Skapa förutsättningar för goda möten Likabehandlingsplanen ett levande dokument Organisera i mindre grupper MÅL: Skapa god atmosfär på förskolan Insats Tidsperiod Utvärdering/Uppföljning Ansvarig Kommunhälsan hjälper oss att skapa samsyn APT April och Maj APT i augusti Förskolechef Samtal med barn om värdegrund Löpande under 2019 Avdelningsreflektion Pedagoger 5(14)

6 Skapa trivselregler Skapa förutsättningar för goda möten Under vårterminen Löpande under 2019 APT i augusti Avdelningsreflektion Förskolechef Pedagoger MÅL: Skapa trygghet vid utevistelsen Insats Tidsperiod Utvärdering/Uppföljning Ansvarig Organisera Löpande APT Maj Förskolechef pedagogerna ute på gården under 2019 Alla barn är Löpande APT Maj Förskolechef allas barn Samtal med barn om värdegrund under 2019 Löpande under 2019 APT Maj Förskolechef MÅL: Vårdnadshavare som är medvetna om likabehandlingsplanen Insats Tidsperiod Utvärdering/Uppföljning Ansvarig Vi informerar föräldrar om vårt arbete med likabehandlings planen och var den finns tillgänglig. Föräldramöten, inskolning och utvecklingssamtal under 2019 APT November Pedagoger och förskolechef MÅL: Göra likabehandlingsplanen till ett levande dokument Insats Tidsperiod Utvärdering/Uppföljning Ansvarig Lägg in i Löpande APT November Förskolechef årshjulet 2019 Informera på föräldramöten Under 2019 APT November Förskolechef 6(14)

7 Pedagog: Förskolechef följer upp varje medarbetares kunskaper kring likabehandlingsarbetet. Känner pedagogerna att de behöver kompetensutveckling kring detta så försöker förskolechefen hitta en utbildning/kurs som passar. Avdelning: Känner sig personalen osäker eller behöver hjälp kontaktas stöd och utvecklingsteam för handledning kring barn i behov av särskilt stöd Hela förskolan: Arbetar med Likabehandlingsplanen som en punkt på Apt och utvecklingsdagar där vi följer upp likabehandllingsarbetet. Alla som vistas på förskolan - barn, personal, vårdnadshavare eller annan besökare, ska bemötas jämlikt av både vuxna och barn. Vi ska arbeta för att alla barn och personal på Rönnbackens förskola ska vara goda medmänniskor, ha god social kompetens och empatiförmåga. Vi vill öka graden av medvetande om likabehandling hos både vuxna och barn, samt skapa en likabehandlingsplan som fungerar som ett levande redskap. Vi ska utveckla likabehandlingsarbetet och skapa fungerande rutiner. Vi ska kontinuerligt kartlägga trygghet och trivsel hos alla barn för att få kunskap om barnens upplevelse av sin situation. Den psykosociala miljön ska vara öppen och tillåtande, med ett kontinuerligt arbete kring människors lika värde, så att kränkningar inte uppstår. Om kränkning ändå sker, ska den som blivit kränkt bli sedd och åtgärder ska omedelbart sättas in för att stoppa kränkningen. Vi ska bemöta varje enskilt barn likvärdigt oavsett kön, etnisk 7(14)

8 eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, uttryck eller ålder. stöd. Vid schemaläggning tas hänsyn till barn med behov av särskilt Vi serverar kost som är anpassad till barns särskilda behov av specialkost. Kön Mål: Varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön. Åtgärder: Individ: Varje barn erbjuds allt utifrån förutsättningar och intresse utan värdering. Grupp: Pojkar och flickor ges lika stort utrymme Organisation: Vi granskar kritiskt miljö, material och litteratur som barnen erbjuds på förskolan samt reflekterar kring våra egna värderingar. Könsöverskridande identitet och uttryck Mål: Varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Åtgärder: I förskolans miljö ska alla ha rättigheter och möjligheter att pröva på det man själv vill utan att det ska värderas. Etnisk tillhörighet Mål: Varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Åtgärder: Individ: Nyfiken och lyhörd för individens förutsättningar och bakgrund. Vid behov anlitar vi tolk vid inskolning, utvecklingssamtal och föräldramöten. Skriftlig information till föräldrar översätts till det språk som vårdnadshavare talar. Grupp: Vi berikar vår förskola med de erfarenheter och traditioner som olika etniska tillhörigheter har med sig. Organisation: Vid behov anlitar vi tolk vid inskolning, utvecklingssamtal och föräldramöten. Skriftlig information till föräldrar översätts till det språk som vårdnadshavare talar. Religion eller annan trosuppfattning Mål: Varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av religion eller annan trosuppfattning Åtgärder: 8(14)

9 Individ: Vid inskolning tar vi reda på barnets/vårdnadshavarens önskemål om att fira religiösa högtider. Vi planerar verksamheten i samverkan med föräldrarna. Specialkost serveras till barn och andra matgäster som av religiösa skäl har behov av särskild mat. Grupp: Vi respekterar vårdnadshavarens önskemål. Organisation: För att stämma av, tittar vi i en multireligiös almanacka, innan till exempel datum för föräldramöte bestäms. Funktionsnedsättning Mål: Varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, samt att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde. Åtgärder: Individ: Vi har rutiner för kontakten med föräldrar. Tillsammans med barnet och vårdnadshavarna kommer vi överens om hur vi pratar om barnets förutsättningar, för att främja ett bra bemötande och förhållningssätt. Grupp: Vi planerar verksamheten så att alla barn kan delta utifrån sina förutsättningar, oavsett funktionsnedsättning. Organisation: Vi har framförhållning och planerar miljön ute och inne. Sexuell läggning Mål: Varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av sexuell läggning Åtgärder: Individ: Professionellt förhållningssätt-fördomsfritt. Grupp: Pedagogerna ska aktivt påvisa olika familjekonstellationer ex.vis genom barnlitteratur, förebilder i lek. Förskolans hela verksamhet ska ha en tillåtande atmosfär. Organisation: Förskolans blanketter ska utformas könsneutralt Ålder Mål: Varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda Åtgärder: Vi planerar all verksamhet så att alla barn kan delta utifrån sina förutsättningar. Alla ska känna sig som en tillgång oavsett ålder. Kränkning Mål: Varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation. Åtgärder: Individ: Varje individ ska ha rätten att uttrycka sina känslor och få dessa respekterade. Grupp: Respektera varandras olikheter. 9(14)

10 Organisation: Alla vågar se, medarbetarsamtal, åtgärd av förskolechef. Vi pratar kontinuerligt i barngruppen hur man är mot varandra. Vi lyfter värdegrundsfrågor i det dagliga arbetet med barnen. Barnen på förskolan får vara med och skapa vissa av de regler vi har på förskolan. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på sundsvalls kommuns hemsida och vi lyfter denna på föräldrarmöten. Förskolechef: Annelie Billfors Facklig företrädare Lärarförbundet: Anki Åhlen 072/ Kommunal: Karin Sjöqvist 072/ Vid akuta situationer agerar personalen skyndsamt. 2. All personal skall ha bra kännedom och handla enligt handlingsplaner. 3. All personal har ansvar för alla barn och deras säkerhet, inte bara sin egen avdelning. 4. Kontakt tas alltid med förskolechef som i sin tur tar kontakt med socialtjänst eller polis. Vid akuta fall där förskolechef inte nås kontaktas polis eller socialtjänst direkt av den som upptäckt händelsen. 5. Vid oro för barns situation eller att barn utsätts för någon form av kränkning kontaktar förskolechef socialtjänsten. Anmälan görs skriftligt. 6. I Sundsvalls kommun ska rapporteringssystemet LISA användas. Varje tillbud, olycksfall, våld, hot och kränkande behandling ska rapporteras Vid kännedom om att någon form av kränkning eller diskriminering skett skall personal agera omedelbart för att reda ut situationen. 10(14)

11 Utredningen skall allsidigt belysa det som inträffat och analysera orsakerna till händelserna. Utredningen skall involvera de inblandade, både de utsatta och de som utövat kränkningar eller trakasserier, och utifrån behov planera lämpliga stödåtgärder. Anmäla händelsen till förskolechef som för vidare information till huvudman. Upprätta en handlingsplan. Observation (t.ex. utröna om detta är en del i ett större mönster, vilka normskapande processer råder?) Kartläggning (vad, vart, när hur och varför sker något). Främjande arbete (t.ex. samtal med barngruppen, vårdnadshavare, relationsskapande lekar m.m.). Förebyggande arbete (t.ex. förändring i strukturer, omorganisation av grupper, ett anpassat värdegrundsarbete, positiv förstärkning av gott kamratskap). Uppföljning och utvärdering - är den uppkomna situationen varaktigt löst? Om inte utförs kompletterande insatser. Dokumentation - vad har hänt och vad har vi på förskolan gjort? Diskriminerings- och skollagen innehåller ett absolut förbud för anställda att utsätta ett barn för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera och vidta åtgärder om något barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 11(14)

12 Anställd informerar förskolechef omgående om händelse som kan ifrågasättas utifrån likabehandlingsplanen. Förskolechef agerar skyndsamt och informerar huvudmannen. Förskolechef eller annan person med ledningsfunktion ansvarar för utredning. Kartläggning av händelseförloppet görs av förskolechef tillsammans med arbetslaget eller lämplig person beroende på situation. Vid eventuella åtgärder utifrån LAS arbetsrättsliga åtgärder, tas även kontakt med personens eventuella fackliga organisation. Förskolechef har ett övergripande ansvar för verksamhetens organisation samt den fysiska och psykosociala miljön (stödsamtal, förflyttningar etc.). Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, 12(14)

13 hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av förskolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom förskolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi 13(14)

14 En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 14(14)