Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen

2 1 Bakgrund... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 Syfte... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3 Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans vision/helhetssyn... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4 Utvärdering av tidigare plan... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5 Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6 Slutsatser av kartläggningen av barnens trygghet och trivsel... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen.. Fel! Bokmärket är inte definierat. 8 Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen Fel! Bokmärket är inte definierat. 9 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen... Fel! Bokmärket är inte definierat. 10 Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen Fel! Bokmärket är inte definierat. 11 Kompetensutvecklingsplan... Fel! Bokmärket är inte definierat. 12 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag... Fel! Bokmärket är inte definierat. 13 Barns medverkan... Fel! Bokmärket är inte definierat. 14 Vårdnadshavares kännedom... Fel! Bokmärket är inte definierat. 15 Kontaktperson... Fel! Bokmärket är inte definierat. 16 Rutiner vid akuta situationer... Fel! Bokmärket är inte definierat. 17 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn kränker barn Fel! Bokmärket är inte definierat. 18 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar barn... Fel! Bokmärket är inte definierat. 19 Begreppens innebörd... Fel! Bokmärket är inte definierat. 20 Förskolans trivselregler med konsekvenser... Fel! Bokmärket är inte definierat. 21 Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete... Fel! Bokmärket är inte definierat.

3 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. Alla som arbetar inom skolan har skyldighet att arbeta aktivt, utreda och vidta åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Förskolans läroplan (Lpfö98 reviderad 2016) Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Citat Lpfö98 Syftet med en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi gör det Goda livet möjligt genom Mod, Helhetssyn och Öppenhet och Alltid bästa möjliga möte för fortsatt lärande. Vistelsen i förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Vi vill att alla ska få förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning och att alla behövs. Vi vill att alla barn ska vara delaktiga och kunna påverka sin vistelse i förskolan genom gemensamma regler som barnen har varit med och bestämt. All kränkning är oacceptabel Vi har uppmärksammat att vi inte har lyft diskriminerings grunder som vi ska arbeta med i likabehandlingsplan och vid inventering saknas litteratur inom några områden.

4 Observationen och diskussioner under våren har vi märkt att attityder språkbruk blivit mer nonchalant mot kompisar. Det har blivit olika gruppering där alla inte vara välkommen. I samtal med barnen är de mycket väl medvetna om deras gemensamma trivselregler som de själva har skapat. Vi kommer att fortsätta att focusera på kamratskap. Det är svårt att dra slutsatser i enkäten då det är dagsformen som styr och när vi frågar nästa dag får vi ett annat svar. Viktigt att vi följer upp och dokumenterar under hela året för att få en mer samlad bild. 7 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Vi vill att alla barn ska få större förståelse för allas lika värde. Vi kommer att arbeta med allas lika värde och säkerhetsställa att diskrimineringsgrunderna lyfts under året. Genus/kön-november, etisk bakgrund-oktober, religion-december och april, funktionshinder-februari, sexuell läggning-mars. Vi ska införskaffa litteratur inom de olika diskrimineringsgrunderna. Vi kommer att lägga focus på samarbetsövningar i det dagliga arbetet och de äldre barnen hjälper och visar de yngre. Ord som vi kommer lägga tyngd på är SAMARBETE, BRA KOMPIS, TACK, VARSÅGOD, FÖRLÅT/göra FÖRLÅT, LYSSNA, VÄNTA PÅ SIN TUR, SVARA PÅ TILLTAL, BE OM SAKER, HEJ/HEJ DÅ. Vi gör klassificeringskort på dessa ord.

5 Diskrimineringsgrunderna läggs i våra teman efter varje tema följs det upp. Språkbruket och hur man är en bra kompis följs upp på varje avdelningsplanering. Vi kommer att använda oss av IT För att säkerhetsställa att vi arbetar med diskrimineringsgrunderna läggs de in i varje tema. Varje tema har utsedda ansvarspedagoger en från varje avdelning som ansvarar för att vi följer det vi har planerat. På varje APT följs temat upp och vi delger varandra hur vi har arbetet och vad som har fungerat och vad vi behöver utveckla. IT kommer att användas som ett verktyg för att lyfta diskrimineringsgrunder och allas lika värde ur olika perspektiv. För att få en överblick över året finns ett års hjul med de olika områdena uppsatt i personalrum/planeringsrum. Intervjufrågorna i barnens arbetsmiljöenkät ska uppdateras då vi upplever att vissa frågor behöver förtydligas. Likabehandlingsplanen ingår i våra temaplaneringar och i varje planeringstillfälle inventeras vad vi behöver utveckla och lära mer om. Vi ska köpa in litteratur inom olika diskrimineringrunder alla avdelningar ska litteraturen tillgänglig för barnen. det ska alltid finnas. En representant från Bosvedjan, Skogsbacken och Solens förskolor har ett extra ansvar för att finna ny litteratur, föreläsare. De träffas en gång per år. 12 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Vi ska lyfta fram olikheter och förståelse för andra människors livssituationer. Vi vill att alla ska få förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Alla behövs.

6 Det ska finnas litteratur, film etc. för att öka förståelsen, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. En pedagog per förskola ansvarar. Vi ska vara medvetna om vårt förhållningssätt och hur vi uttrycker oss gentemot varandra och förstärka med stödtecken. Vad har vi för röstläge, hör vi en kollega som höjer rösten, mer än vad som är rimligt ska vi göra personen uppmärksam på detta. För att undvika onödig negativ uppmärksamt i barngruppen undviker vi att benämna barnets namn i dessa situationer. Blir det många negativa tillsägelser måste vi se över hur vi arbetar. För att ta reda på hur barnen uppfattar sin vistelse i förskolan görs intervjuer utifrån barnens arbetsmiljöenkät. Detta görs minst 1g/år. Tillsammans med barnen ska vi dramatisera olika situationer för att förtydliggöra hur det kan kännas. Ex. på olika situationer som kan göra någon ledsen eller glad. Alla har något bra som ska lyftas fram. Varje barn säger något bra om sina kompisar som sammanställs och presenteras i samlingen. Ord kan såra jättemycket. Öknamn när känns det OK eller inte. Man får bli arg, men aldrig genom att slåss. Hur kan man visa sin ilska? Ta hjälp av en fiffig kompis med nya idéer och tankar. Tillsammans med barnen bestämmer vi trivselregler hur vi ska vara mot varandra så att alla trivs på förskolan. Kön Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen. Vi ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Åtgärd: Vara uppmärksam på språkbruket gentemot resp. kön. För att tydliggöra att både flickor och pojkar kan göra samma saker görs en gemensam bok till varje förskola. Vi ska dramatisera olika situationer utifrån ett genusperspektiv. För att locka både pojkar och flickor ska vi se till att de ska finnas materiel tillgängligt som lockar. Etnisk Acceptera att alla har lika värde och att alla är lika viktiga och betydelsefulla trots olikheter och likheter. Barnen ska känna sig trygg och stolt över sitt ursprung Åtgärd: Lära oss lite om barnets ursprung, kunna vanliga fraser på de språk som barnen har anknytning till.

7 Inför våra internationella veckor gör vi intervjuer med barn och föräldrar för att få mer kunskap om barnets ursprung. Ibland är modersmålslärarna delaktiga i dessa veckor. Musik, film, litteratur ska finnas tillgängligt. Kockerskan lagar mat från de olika länderna under dessa veckor. Religion Göra barnen uppmärksamma på att det finns olika religioner som man kan tro på och se godheterna ur de olika religionerna Känna sig trygg i sin tro Åtgärd: Vid inskolningen får föräldrarna möjlighet att vara med och påverka hur de vill att vi ska lyfta fram deras religion. Vid våra högtider ska vi presentera andra trosuppfattningar, vi betonar vikten av att man kan tycka olika, det finns inget rätt eller fel. Funktionsnedsättning Miljön ska ge varje barn utmaningar och stimulans. Miljön ska inte vara ett hinder för barn som har funktions nedsättning. Åtgärd: Vi anpassar miljön utifrån barnet för att underlätta så mycket som möjligt. Hörselskada, funktionshinder astma, allergier, stödtecken, syn etc. är funktioner som inte får begränsa barnets delaktighet i förskolans verksamhet. Sexuelläggning Vi ska förmedla samhällets gemensamma värdegrund, förståelse och acceptans för olikheter och allas lika värde. Åtgärd: Lyfta fram hur olika familjebilder kan se ut. Vad är kärlek? En pappa kan bo med en annan pappa. Man behöver inte bestämma sig innan man blir vuxen. Barnmöten sker 1g/mån där lyfter vi upp de områden som finns i likabehandlingsplan. Vi använder oss av litteratur, drama, film etc. Alla som arbetar inom förskolan har ett särskilt ansvar för att barn och vuxna blir sedda och bekräftade på ett positivt och rättvist sätt. För att ta reda på hur barnen uppfattar sin vistelse i förskolan görs intervjuer utifrån barnens arbetsmiljöenkät. Detta görs minst 1g/år.

8 Tillsammans med barnen dramatisera vi olika situationer för att förtydliggöra hur det kan kännas. Vid våra barnmöten diskuterar barn och personal hur vi ska göra i olika situationer för att alla ska må bra på förskolan. Alla har något bra som ska lyftas fram. Varje barn säger något bra om sina kompisar som sammanställs och presenteras i samlingen. Ord kan såra jättemycket. Öknamn när känns det OK eller inte. Man får bli arg, men aldrig genom att slåss. Hur kan man visa sin ilska? Ta hjälp av en fiffig kompis med nya idéer och tankar. Tillsammans med barnen bestämmer vi trivselregler hur vi ska vara mot varandra så att alla trivs på förskolan. Lika behandlingsplanen ska vara väl känd och det ska finnas en ett exemplar på varje avdelning och i förskolans kommunikationsplats Föräldramöte. Vid inskolning presenteras Likabehandlingsplanen. Kristina Abremark förskolechef Vid tillbud och olycksfall registerar vi det alltid i vårt system LISA. Om man som förälder misstänker att ens barn eller något annat barn utsetts för diskriminering kontakta personal eller förskolechef för ett möte. Föräldrarna uppmanas att kontakta och berätta för pedagogerna om de hör något av kränkande karaktär hemma som barnet upplevt på förskolan så detta kan åtgärdas och förebyggas. Vid kränkning görs en handlingsplan och en LISA anmälan. Förskolechefen ansvara för att utreda och åtgärda. Det görs alltid en LISA anmälan.

9 Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för Den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna

10 Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. 24 Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bila ga 2

11 Varje hösttermin har vi barnmöten och bestämmer hur vi ska vara mot varandra för att alla ska trivas och känna sig trygga på förskolan. En pedagog på varje avdelning ansvarar. Alla kan något bra. Vi garanterar att vi lyfter och ser varje barns styrka. Alla ska känna sig betydelsefull och viktig. Pedagogerna ser mig checka av Vi garanterar att vi lyfter varje barn. Alla ska känna sig trygga på förskolan. Vi arbetar med kompissolen konstant. Vi ska ha roligt tillsammans Vi ska vara fiffiga kamrater som hjälper varandra Vi ska ha en inbjudande och utmanade miljö som stimulerar lärandet. Vi ska ta tillvara varandras styrkor och se olikheter som berikande Vi ska vara öppna för kompromisser och flexibilitet (kolla av med varandra vad vi har kommit överens om). Konsekvenser Vi pratar enskilt med barnen eller i samlingen. Vi kommer gemensamt fram med barnen en lösning. Vi avslutar alltid samtalet med ett positivt avslut, ord eller handling göra förlåt

12 Likabehandlingsplanen ingår i vårt års hjul. December *Religion Januari November *Kön genus Februari Funktionsnedsättning September oktober *Etnisk tillhörighet Mars Sexuelläggning April Religion Augusti Inskolning trygghet och normer Lika behandlingsplanen presenteras för nya föräldrar Juli Juni Maj Likabehandlings -planen läggs ut på föräldramötet för granskning Litteratur Lagen o diskriminering Skollagen Allmänna råd skolverket Barn konventione

13 Handlingsplan vid kränkning, diskriminering trakasserier Datum Förskola Avdelning Namn Händelse Åtgärd för att förebygga Klart Ansvarig Uppföljning Underskrift förskolechef personal förälder

14