Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

2 1 Bakgrund Syfte Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans vision/helhetssyn Utvärdering av tidigare plan Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Slutsatser av kartläggningen av barnens trygghet och trivsel Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen 7 9 Handlingsplan för utvärdering 7 10 Kontaktpersoner 7 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag... 8 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn kränker barn... 9 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar barn Begreppens innebörd (12)

3 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. I diskrimineringslagen och i skollagen, kap. 6, finns bestämmelser om åtgärder mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Enligt dessa regler har förskolor skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet med en likabehandlingsplan är att skydda mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vårt mål är att alla skall bemötas och behandlas med respekt och acceptans, känna sig trygga, trivas och få känna glädje. På vår förskola råder nolltolerans, vilket innebär ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera och trakassera. Vi arbetar utifrån förskolans uppdrag med normer, värden och demokratiska värderingar, alla människors lika värde och rättigheter. Alla vuxna på förskolan ska ha goda kunskaper om likabehandling vilket gör att vi identifierar och stärker de positiva förutsättningarna för att jobba mot nolltolerans. Alla ska vara medvetna om och känna sig delaktiga i de regler och det förhållningssätt vi arbetar utefter. Vårdnadshavare ska ha kännedom om likabehandlingsplanen. Genom ett medvetet och systematiskt arbete med likabehandling bedriver vi en ständigt pågående process där alla är delaktiga. Barn och vuxna skall vara medvetna och ha en helhetsyn om att vi alla behöver vara delaktiga i de regler och det förhållningsätt vi arbetar utefter. Vi strävar efter en öppenhet mot vårdnadshavare och över förskolan för förståelse för varandra, vi vill lägga grunden till att lika värdet gäller inte bara de närmsta utan alla jag möter i mitt liv. Vårdnadshavare skall ha fått information om likabehandlingsplanen och hur de ska rapportera vid kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 3(12)

4 Tidigare likabehandlingsplan innehåller inte tillräcklig information angående kartläggningens åtgärder för att kunna grunda en utvärdering på. I tidigare kartläggningar på förskolan har vi tittat på: Om vi har en trygg miljö utan diskriminering och kränkning. Vilka attityder och vilket språkbruk som förekommer. Slutsatser av observationer: Det har framkommit att vid vuxens frånvaro är det mer förekommande att det mellan barnen används ett ovårdat, nedvärderande språk, retsamma kommentarer och ibland även ett kroppsspråk som tyder på ett nedsättande och retsamt förhållningssätt. På småbarnsavdelningarna vid av- och påklädning blev vi medvetna om att fler konflikter i form av knuffningar barnen emellan uppstod när flera barn vistades i tamburen samtidigt. Åtgärdas, utvecklas, förebyggas: Likabehandling ska alltid vara en levande kultur på förskolan. Förhållningssättet till varandra är ett professionellt bemötande och konstruktiva samtal mellan varandra. Vi pratar till varandra, inte om varandra. Hur ser det ut nu? Är förändringar gjorda gällande; Tambursituation Vuxens frånvaro förhållningssätt 4(12)

5 Enhetsnivå Hela förskolan ska vara medveten om att vi tillsammans behöver ändra vårt rörelsemönster både inom- och utomhus och sprida ut oss för att täcka in utrymmen bakom byggnader och på undanskymda ställen. All personal reflekterar över hur de agerar och vilket rörelsemönster som sker ute på gården och inne på avdelningarna. Systematiskt arbete med likabehandlingsplanen vid APT och vid avdelningsmöten. Avdelningsnivå Förändra rörelsemönstret inom- och utomhus. Samtala med barnen om aktuella värdegrundssituationer på avdelningen/förskolan. Verka för samsyn och acceptans Individnivå Pedagogers när- och härvarande i rummen, både ute och inne. (vart är rummen?) När är pedagoger nära? Hur är man då? Fysiskt? Psykiskt? Mer aktiva pedagoger utomhus. Föräldrasamtal. Individuella samtal med barnen. Fråga barnen vilka rum vi har ute på gården? Vad händer där? Vad leker man i de rummen? Om vårdnadshavare eller annan får kännedom om att någon utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling på förskolan ska personal och/eller förskolechef kontaktas. Åtgärdas, utvecklas, förebyggas: Enhetsnivå och gruppnivå Titta närmare på vad vår pedagogiska miljö erbjuder. Vad säger kvalitetsindikatorn "Pedagogisk miljö och material" samt övriga indikatorer? Arbeta med att skapa och erbjuda fler lockande lekmiljöer. Att utomhus i större utsträckning modella igång aktiviteter för gemenskap och känsla av tillhörighet. Arbeta med likabehandlingsplan/värdegrund vid våra återkommande möten. 5(12)

6 Individnivå Var befinner jag mig som pedagog ute på gården? Behöver jag förändra mitt mönster? Alla barn ska utifrån sina behov och intressen få utmaningar som stimulerar till lärande, trivsel och trygghet. Mål Målet är en förskola som vill förmedla trygghet, trivsel och glädje. - vad betyder trygghet för oss? - vad betyder trivsel för oss? - vad betyder glädje för oss? Tillsammans med barnen lyfter vi trygghet, trivsel och glädje som en del i det dagliga arbetet. Delmål 1. Arbeta med värdegrundsfrågor för att öka kunskapen om likabehandling. 2. Närhet till vuxen för barnen i våra inom- och utomhusmiljöer. 3. Alla på förskolan ska känna ett likavärde, och vara medvetna om att det råder en nolltolerans mot diskriminering, trakassering och kränkande behandling. 4. Vårdnadshavare ska ha kännedom om likabehandlingsplanen och arbetet för att förskolan ska vara fri från kränkning, diskriminering och trakasserier. Detta följs upp och utvärderas Ansvarig: Förskolechef 6(12)

7 Skapa möjligheter för alla att förstå och vara delaktiga i att alla ska kunna känna trygghet, trivsel och glädje. Återkommande samtal/reflektion i mindre grupper där alla får möjlighet att berätta och ha åsikter och funderingar. När känns det som bäst? Vi jobbar med våra olika känslor och visar verktyg för att hantera olika situationer. Som pedagog och arbetslag ständigt reflektera kring våra värderingar och förhållningsätt. Presentera likabehandlingsplanen och vårt värdegrundsarbete för vårdnadshavare. Vi ska samtala med barnen om hur man är en bra kamrat och tydliggöra att det råder nolltolerans överallt. Barn och vuxna hjälper och stödjer till att bli en god kamrat. Värdegrundsarbete med barn utifrån materialet Vännerna i kungaskogen. 9 Handlingsplan för utvärdering Återkommande utvärdering under året av insatserna. Ansvariga är personal på respektive avdelning. Ansvarig för att det sker är förskolechef. Vilka insatser har vi gjort? Vad blev resultatet? Hur arbetar vi vidare? Atmosfär/känsla? 10 Kontaktperson Pedagog: Karin Sjöqvist Förskolechef: Anette Brännström. Tel (12)

8 Mål för de olika diskrimineringsgrunderna: Kön: Alla barn ska få lika möjligheter utan att hindras av traditionella könsrollsförväntningar Könsuttryck/identitet: Alla barn skall ges frihet och möjlighet till att ha och skapa sin egen könsidentitet/uttryck i form av klädstil eller annat. Etnisk tillhörighet: Alla barn oavsett ursprung är lika värda, accepterade och välkomna. Religion eller annan trosuppfattning: Alla barn oavsett religion eller annan trosuppfattning skall våga säga sin mening, bli lyssnad till och respekterad för sin åsikt. Funktionsnedsättning: Alla barn ska ges samma förutsättningar oavsett förmåga. Sexuell läggning: Alla barn oavsett familjekonstellationer skall känna att de har lika värde, det finns inget rätt eller fel. Kränkningar: Alla barn skall få känna tillhörighet, trygghet och att jag duger som jag är. Arbeta utifrån "Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever". Upprätta en likabehandlingsplan. Aktivt förebygga diskriminering och kränkande behandling. Motverka kränkande behandling Framställa en aktuell likabehandlingsplan varje år. Föräldrarna görs delaktiga i likabehandlingsarbetet vid föräldramöten och utvecklingssamtal. Varje barn skall bemötas med respekt och acceptans och få lyckas utifrån sina förutsättningar. Vid kännedom om att ett barn blivit utsatt för kränkning, trakasserier eller diskriminering av ett barn eller vuxen skall detta förhindras och omgående anmälas till förskolechef. Förskolechef informerar i sin tur huvudman och dokumenterar/rapporterar in i LISA systemet. Förskolechef ansvarar för att skyndsamt starta en utredning om vad som skett och vidta utredning och åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. 8(12)

9 Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera. Nu inträder utrednings- och åtgärdsskyldigheter. En kartläggning/utredning görs. Förskolechef är delaktig i kartläggning/utredning. Vid kännedom om att någon form av kränkning eller diskriminering skett skall personal agera omedelbart för att reda ut situationen. Utredningen skall allsidigt belysa det som inträffat och analysera orsakerna till händelserna. Utredningen skall involvera de inblandade, både de utsatta och de som utövat kränkningar eller trakasserier, och utifrån behov planera lämpliga stödåtgärder. Anmäla händelsen till förskolechef som för vidare information till huvudman. Upprätta en handlingsplan. Observation (t.ex. utröna om detta är en del i ett större mönster, vilka normskapande processer råder?) Kartläggning (vad, vart, när hur och varför sker något). Främjande arbete (t.ex. samtal med barngruppen, vårdnadshavare, relationsskapande lekar m.m.). Förebyggande arbete (t.ex. förändring i strukturer, omorganisation av grupper, ett anpassat värdegrundsarbete, positiv förstärkning av gott kamratskap). Uppföljning och utvärdering - är den uppkomna situationen varaktigt löst? Om inte utförs kompletterande insatser. Dokumentation - vad har hänt och vad har vi på förskolan gjort? 9(12)

10 Diskriminerings- och skollagen innehåller ett absolut förbud för anställda att utsätta ett barn för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera och vidta åtgärder om något barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Anställd informerar förskolechef omgående om händelse som kan ifrågasättas utifrån likabehandlingsplanen. Förskolechef agerar skyndsamt och informerar huvudmannen. Förskolechef eller annan person med ledningsfunktion ansvarar för utredning. Kartläggning av händelseförloppet görs av förskolechef tillsammans med arbetslaget eller lämplig person beroende på situation. Vid eventuella åtgärder utifrån LAS arbetsrättsliga åtgärder, tas även kontakt med personens eventuella fackliga organisation. Förskolechef har ett övergripande ansvar för verksamhetens organisation samt den fysiska och psykosociala miljön (stödsamtal, förflyttningar etc.). Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. 10(12)

11 Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av 11(12)

12 diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 12(12)