Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

2 1 Bakgrund Syfte Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans vision/helhetssyn Utvärdering av tidigare plan Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Slutsatser av kartläggningen av barnens trygghet och trivsel Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen 9 9 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen Kompetensutvecklingsplan Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Barns medverkan Vårdnadshavares kännedom Kontaktperson Rutiner vid akuta situationer Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn kränker barn Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar barn Begreppens innebörd Förskolans trivselregler med konsekvenser Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete (22)

3 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. I diskrimineringslagen och i skollagen, kap. 6, finns bestämmelser om åtgärder mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Enligt dessa regler har förskolor skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet med en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Sundsvalls Kommuns vision Att göra det goda livet möjligt strävar vi alltid efter på Humlans förskola. Vårt mål är att alla barn och vuxna skall bemötas och behandlas med respekt och acceptans, känna sig trygga, trivas och få känna glädje. Barn och utbildnings vision Alltid bästa möjliga möte för fortsatt lärande lever i vårt förhållningssätt med det goda bemötandet som grund i alla våra möten varje dag. Ingen skall bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Vi jobbar ständigt med normer, värden och demokratiska värderingar, alla människors lika värde och rättigheter. Både vuxna och barn behöver leva vår värdegrund med kunskap och mod att stoppa om det skulle ske någon form av kränkning eller diskriminering. På vår förskola råder nolltolerans vilket innebär ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn/barn, barn/vuxna. Alla vuxna på förskolan har goda kunskaper om likabehandling vilket gör att vi identifierar och stärker de positiva förutsättningarna för att jobba mot noll tolerans. Barn och vuxna skall vara medvetna och ha en helhetsyn om att vi alla behöver vara delaktiga i de regler och det förhållningsätt vi arbetar utefter. Vi strävar efter en öppenhet mot föräldrar och över förskolan för förståelse för varandra, vi vill lägga grunden till att lika värdet gäller inte bara de närmsta utan alla jag möter i mitt liv. Föräldrar skall ha fått information om 3(22)

4 likabehandlingsplanen och hur de ska rapportera vid kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vi har en likabehandlingsgrupp med en pedagog från varje avdelning som träffas kontinuerligt var tredje vecka och arbetar systematiskt med likabehandlingsarbetet. Med en ansvarig från varje avdelning säkerställs att arbetet bedrivs på hela förskolan och att alla är delaktiga. I vår tidigare kartläggning upptäcktes att det förekom ett ovårdat nedvärderande språk, retsamma kommentarer och ibland även ett kroppsspråk som tydde på nedsättande och retsamt förhållningsätt mellan barnen. De åtgärder som genomförts utifrån våra utvecklingsområden: Vi har för pedagoger startat ett värdegrundsarbete med hjälp av litteraturen Förskolans och skolans värdegrund-förhållningsätt, verktyg och metoder ett arbete som skall fortgå under hela kommande år 16/17. I detta arbete går vi in på vad det är för normer och attityder som råder och varför? Behöver vi tänka om? Ser vi det vi inte ser? Vi har arbetat med kvalitetsindikatorerna, ett självskattningsmaterial med progression som är framtaget för att pedagoger skall kunna reflektera och skatta sin verksamhets kvalitet i syfte att utveckla där det finns brister med hjälp av detta material kan vi även öka likvärdigheten mellan förskolorna. Indikatorerna atmosfär och organisation samt pedagogisk miljö och material är de vi jobbat med under året på planeringar och utvecklingsdagar för att se vad det är vi erbjuder och inte. Kan vår miljö bli bättre och mer stimulerande för barnen? Våra olika regler och rutiner behövde vi tänka om kring och bli enade i vårat förhållningsätt som skall råda. Med en god miljö och en atmosfär av acceptans och respekt för våra olikheter kan alla få nå sina allra bästa förutsättningar. Pedagoger har reflekterat över vad som är en regel och vad som är förhållningsätt. Detta arbete upplevdes viktigt att reda i. En regel bör följas annars blir det konsekvenser exempelvis. Att inte göra någon illa medvetet, att inte gå utanför staketet utan vuxen m.m. Medan förhållningsätt kan vara att vi städar upp när vi lekt 4(22)

5 färdigt, vilket kanske inte behöver gälla varje gång utan kan skifta beroende på situation. Vi tror att få men viktiga regler skall finnas att följa. Eftersom det upplevts som otydligt vilka regler och förhållningssätt vi haft i våra gemensamma miljöer, så har vi aktualiserat och tydliggjort dessa regler och förhållningssätt. Att alla i personalgruppen har gemensamt förhållningsätt skapar trygghet för såväl barn som personal. Barnen är delaktiga i regler och förhållningsätt i deras grupper och på förskolan. Vi har arbetat utifrån barnens förmågor och det kompetenta barnet, vi hjälper barnen till verktyg som reflektion och samtal för att de skall få en känsla av att de kan hantera situationer som uppstår. Likabehandlingsgruppen har varit en kanal som reflekterat över likabehandlingsarbetet, planerat åtgärder, kartläggningar, drivit och hållit det levande under hela året. Vi har en stående punkt på APT där eventuella händelser tas upp samt likabehandlingsgruppens arbete. Vi har tränat förmågan till empati och respekten för allas lika värde genom att vi till exempel lyfter, stärker och stödjer de barn som behöver, vi visar på och modellar hur man är en god medmänniska, vi reflekterar över känslor och händelser. Vi har utökat barns inflytande och delaktighet detta år med ett barnråd och fler demokratiska processer i vardagen ute på avdelningarna. Vi har i barngrupperna arbetat med teman som tiokompisar, hur är man en bra kompis?, frågeställningar hur känns det när? Barnen svarar med hjälp av mimikgubbar, m.m. Vi har sett positiva effekter av våra insatser med värdegrundsarbetet i våra barngrupper där en acceptans och förståelse för varandras olikheter och förmågor är stor. Tyvärr förekommer det fortfarande ord och nedsättande kroppsspråk, vi agerar snabbt och tar tag i dessa situationer vilket ger effekt. Pedagoger tänker på närheten vilket skapar trygghet. Vi fortsätter under detta år att arbeta med våra kvalitetsindikatorer och boken Förskolans och skolans värdegrund-förhållningsätt, verktyg och metoder, med våra normer och attityder samt att vi behöver involvera 5(22)

6 föräldrar än mer. Det får bli kommande års fråga - hur gör vi det på bästa sätt och hur når vi alla? Slutsatser av årets kartläggning innehållande observationer och intervjuer av barn och föräldrar utifrån Var i vår utemiljö kan det finnas risk för diskriminering och kränkande behandling? Vi valde detta år att flytta ut kartläggning av trygghet till vårt stora uterum där barnen vistas stor del av dagen ofta under friare lek och med vuxna på ett längre avstånd ifrån sig. Det vi kunde se utifrån kartläggningen var att det uppkom konflikter vid klätterställningen när ett större antal barn vistades där. Även bakom det röda huset som är en avskild plats utan överblickbarhet för pedagoger uppstod fler händelser än på övriga gården. Föräldrar hade funderingar kring överblickbarheten bakom våra förrådsbyggnader. Åtgärdas, utvecklas, förebyggas: Enhetsnivå Hela förskolan behöver vara medveten om att vi tillsammans behöver ändra vårt rörelsemönster utomhus och befinna oss bakom våra byggnader i högre grad All personal reflekterar över hur de agerar och vilket rörelsemönster som sker ute på gården. Alla läser och arbetar med litteraturen Förskolans och skolans värdegrund-förhållningsätt, verktyg och metoder. Gruppnivå Dela barnen i mindre grupper utifrån intresse. Färre barn vid klätterställning. Modella igång fler aktiviteter utomhus. Använda material och lekar som stärker självkänslan. Individnivå Pedagogers närhet. Mer aktiva pedagoger utomhus. Föräldrasamtal. Barnintervjuer. 6(22)

7 Det har framkommit genom kartläggningen att barn och föräldrar i hög grad känner sig trygga och nöjda och att barnen upplever trivsel och trygghet. Dock fanns en viss upplevd otrygghet utomhus där vuxna sällan befann sig (bakom byggnader) och vid tillfällen när många barn vistas på klätterställningen vilket ökade risken för konflikter. Att åtgärda: Åtgärdas, utvecklas, förebyggas: Enhetsnivå Titta närmare på vad vår pedagogiska miljö erbjuder. Vad säger kvalitetsindikatorn "Pedagogisk miljö och material" samt övriga indikatorer? Arbeta med att skapa och erbjuda fler lockande lekmiljöer. Att utomhus i större utsträckning modella igång aktiviteter för gemenskap och känsla av tillhörighet. Arbete med likabehandlingsplan/värdegrund vid föräldraråd, vid föräldrasamtal, utvecklingsdagar och vid våra återkommande möten. Gruppnivå Dela grupperna mer, färre barn vid klätterställning. Förskolans organisation ska möjliggöra ett utforskande temainriktat arbetssätt där samtal, lyssnande och reflektion kan ske i mindre grupp. Likabehandlingsgruppen tar fram skattningsmaterial för pedagogerna gällande utevistelsen. Fylla i skattningsenkäterna samt reflektera runt dem. Modella igång fler aktiviteter utomhus. Individnivå Var befinner jag mig som pedagog ute på gården? Behöver jag förändra mitt mönster? Fylla i egenskattningsenkät. Alla barn ska utifrån sina behov och intressen få utmaningar som stimulerar till lärande, trivsel och trygghet. 7(22)

8 Mål Vårt mål utifrån kartläggningen är att alla barn skall känna sig trygga och trivas överallt i vårt stora uterum utan risk för någon form av diskrimminering eller kränkande behandling. Delmål 1. Barnen skall vara trygga och trivas överallt i vår utemiljö som skall erbjuda goda lärmiljöer. 2. En ökad närhet till vuxen för barnen i vår utomhusmiljö. 3. Alla på förskolan skall känna ett likavärde, och vara medvetna om att det råder en nolltolerans mot diskriminering, trakassering och kränkande behandling. 4. Föräldrar skall ha kännedom om likabehandlingsplanen och arbetet för att förskolan skall vara fri från kränkning, diskriminering och trakasserier. Dessa mål följs upp och utvärderas juni-16 Ansvarig: Förskolechef, likabehandlingsgruppen. 8(22)

9 Skapa möjligheter för alla barn att förstå och vara delaktiga i att alla skall kunna känna trygghet, trivsel och glädje. Vi arbetar med indikatorn Atmosfär och organisation. Återkommande barnråd och samtal/reflektion i mindre grupper där alla får möjlighet att berätta och ha åsikter och funderingar. När känns det som bäst? Vi jobbar med våra olika känslor och visar verktyg för att hantera olika situationer. Reflektionstid schemalagd för pedagoger. Som pedagog och arbetslag ständigt reflektera kring våra värderingar och förhållningsätt kontinuerligt på avdelningsplaneringar varannan vecka och vid utvecklingsdagar. Träna oss i att ha ett normkritiskt reflekterande för att kunna synligöra och ifrågasätta de normer som råder och nå förändring vid behov. Vid föräldrarådsmöten och utvecklingssamtal presenteras likabehandlingsplanen och vårt värdegrundsarbete för föräldrar. Likabehandlingsgruppen med en representant från varje avdelning fortsätter att utveckla förskolans likabehandlingsarbete. Barnen skall ha tillgång till en stimulerande och utvecklande lärmiljö med möjlighet till goda samspel. Vi arbetar med kvalitetsindikatorn Pedagogisk miljö och material som hjälper pedagoger att reflektera runt förhållningsätt samt verksamhetens miljö - vad bör tillföras och tillgängliggöras för att skapa goda möten för alla att samspela kring? Vi skall samtala med barnen om hur man är en bra kamrat och tydliggöra att det råder nolltolerans överallt. Barn och vuxna hjälper och stödjer till att bli en god kamrat. Värdegrundsarbete med barn utifrån materialet MINI-REDE (Sveriges djurskydd). 9(22)

10 Ge positiv bekräftelse och uppmuntran vid solidariska och demokratiska handlingar. En ökad närhet till vuxen för barnen i vår utomhusmiljö. Vi skall genom skattning utifrån framställd enkät av likabehandlingsgruppen gällande pedagogers agerande i utemiljön samt arbete med våra kvalitetsindikatorer Atmosfär och organisation och Pedagogisk miljö och material öka medvetenheten om agerandet utomhus hos varje pedagog. Kvalitetsindikatorerna skall tillsammans med barnrådet och föräldrarådet få vägleda och hjälpa oss i utvecklandet av vår förskolegård till fler lockande och trygga lekmiljöer. Dela barngrupperna mer och begränsa antalet barn vid klätterställningen. Modella igång fler aktiviter utomhus som barnen kan känna glädje, gemenskap och tillhörighet. INSATSER FÖR DELMÅL NR: 1 Barnen skall vara trygga och trivas överallt i vår utemiljö som skall erbjuda goda lärmiljöer. Insats Tidsperiod Utvärdering/ Uppföljning Ansvarig Dela barngrupperna oftare och begränsa antalet barn vid klätterställningarna Löpande Juni-16 December-16 Alla avdelningar 10(22)

11 All personal reflekterar över hur vi agerar och vilket rörelsemönster som sker ute på gården. Detta kommer finnas på agendan vid APT under året. Löpande personligen samt i arbetslagen Utvärdering Juni -16 Pedagoger Likabehandlingsgrupp Kvalitetsindikatorerna skall tillsammans med barnrådet och föräldrarådet få vägleda och hjälpa oss i utvecklandet av vår förskolegård till fler lockande, trygga och trivsamma lärmiljöer. Löpande under året Föräldrarådet utvärdering sept-16 Barnrådet utvärdering -16 Förskolechef Barnen skall ha tillgång till en stimulerande och utvecklande lärmiljö med möjlighet till goda samspel. Vi arbetar med kvalitetsindikatorn Pedagogisk miljö och material, som hjälper pedagoger att reflektera runt förhållningsätt samt verksamhetens miljö. Vad bör tillföras och tillgängliggöras för att skapa goda möten för alla att samspela kring? Löpande under året Avdelningsmöten APT Utvecklingsdagar Förskolechef Pedagoger modellar igång fler aktiviter utomhus så barnen kan känna glädje, gemenskap och tillhörighet. Löpande vid behov Avdelningsmöten Pedagoger 11(22)

12 Fortsätta reflektera och bearbeta, indikatorn Atmosfär och organisation. Löpande, fördjupning under aug/sept - 16 Avdelningsmöten APT Utvecklingsdagar Förskolechef Pedagoger INSATSER FÖR DELMÅL NR: 2 En ökad närhet till vuxen för barnen i vår utomhusmiljö. Insats Tidsperiod Utvärdering/ Uppföljning Likabehandlingsgruppen arbetar fram en självskattningsenkät, hur jag agerar som pedagog utomhus. Denna enkät genomförs två ggr under året för att se ev. skillnader. Augusti/oktober - 15 samt April/Maj-16 Maj-16 Ansvarig Likabehandlingsgruppen Förskolan arbetar med kvalitetsindikatorn, avdelningarna med Atmosfär och organisation och gör en handlingsplan för hela förskolan samt en lokalt. Fördjupning under augusti/september samt löpande arbete under året på avdelningar. Oktober och maj-16 Kvalitetsgruppen All personal reflekterar kring hur jag/vi agerar och vilket rörelsemönster som sker ute på gården. I samband med de planerade enkäterna samt löpande under året. Juni-16 Likabehandlingsgruppen 12(22)

13 INSATSER FÖR DELMÅL NR: 3 Föräldrar skall ha kännedom om likabehandlingsplanen och arbetet för att förskolan skall vara fri från kränkning, diskriminering och trakasserier. Insats Tidsperiod Utvärdering/ Uppföljning Ansvarig Likabehandlingsplanen och vårt värdegrundsarbete presenteras vid föräldrarådsmöten, inskolning och vid utvecklingssamtal. Löpande under året, fokuserat vid planerade möten och samtal. Likabehandlingsgrupp Likabehandlingsgrupp Förskolechef Arbete med vår värdegrund och likabehandlingsplanen sker vid utvecklingsdagar, APT och på likabehandlingsgruppen. Löpande utifrån planering av förskolechef och likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgrupp Likabehandlingsgrupp Förskolechef INSATSER FÖR DELMÅL NR: 4 Alla på förskolan skall känna ett likavärde och vara medvetna om att det råder en nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Insats Tidsperiod Utvärdering/ Uppföljning Ansvarig Som pedagog och arbetslag kontinuerligt reflektera kring våra värderingar och förhållningsätt på avdelningsplaneringar och med inplanerade aktiviteter vid utvecklingsdagar. Löpande Vid avdelningsplaneringar utvecklingsdagar januari samt i maj APT Pedagoger Förskolechef 13(22)

14 Fortsätta att läsa och arbeta med litteraturen Förskolans och skolans värdegrundförhållningsätt, verktyg och metoder om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Sista kapitlen arbetar vi med under januari-16 Vid utvecklingsdag januari-16 Förskolechef Pedagoger Likabehandlingsgruppen med en representant från varje avdelning fortsätter att utveckla förskolans likabehandlingsarbete. Löpande Maj/juni utvärdering av årets arbete. Likabehandlingsgruppen Förskolechef Träna oss i att ha ett normkritiskt reflekterande med hjälp av aktiviteter/övningar för att kunna synliggöra och ifrågasätta de normer som råder och nå förändring vid behov. Löpande Utvecklingsdag januari -16 maj-16 Utvärdera efter varje tillfälle Förskolechef Vi skall samtala med barnen om hur man är en bra kamrat och tydligöra att det råder nolltolerans överallt. Barn och vuxna hjälper och stödjer till att bli en god kamrat. Löpande Löpande Pedagoger 14(22)

15 Skapa möjligheter för alla barn att förstå och vara delaktiga i att alla skall kunna känna trygghet, trivsel och glädje. Vi arbetar med indikatorn Atmosfär och organisation. Löpande samt fördjupning under augusti/ september -16 APT i september -16 Förskolechef Genom att ha återkommande barnråd/samtal/reflektion i mindre grupper där alla har möjlighete till talutrymme, åsikter och funderingar. Löpande Vid avdelningsmöten Förskolechef Pedagoger När känns det som bäst? I barngruppen arbetas med olika känslor och verktyg för att hantera olika situationer. Löpande Vid avdelningsmöten, avdelningsplanering Pedagoger Värdegrundsarbete med barn arbete utifrån materialet MINI-REDE (Sveriges djurskydd). Start januari-16 sedan löpande under året vid gott utfall. Utvärderas vid avdelningsplanering samt vid likabehandlingsgrupp Pedagoger Likabehandlingsgrupp Ge positiv bekräftelse och uppmuntran vid solidariska och demokratiska handlingar. Löpande arbete Vid avdelningsplanering Pedagoger 15(22)

16 Vi arbetar med likabehandling individuellt, i mindre grupp samt över hela enheten då vi känner att alla i förskolan behöver ha kunskap och medvetenhet för att uppnå nolltolerans. Varje individ spelar en stor roll i ord och handling i det dagliga arbetet. Alla läser litteraturen Förskolans och skolans värdegrundförhållningsätt, verktyg och metoder ett arbete som skall fortgå under hela kommande år 16/17. I detta arbete går vi in på vad det är för normer och attityder som råder och varför. Behöver vi tänka om? Hur ser vi det vi inte ser? Arbetslagen arbetar fortlöpande med våra värderingar och förhållningsätt och tränar på att vara normkritiska. Vi har en likabehandlingsgrupp som innefattar en pedagog från varje avdelning vilket säkerställer återkoppling till alla arbetslagen. Den har ett större ansvar för att likabehandlingsarbetet bedrivs kontinuerligt ute på avdelningarna, t.ex. att kartläggningar genomförs under året och att främjande och förebyggande arbete genomförs. Vid utvecklingssamtal ses behov av kompetens över. Vid höstens APT- möte går vi tillsammans igenom vår kartläggning samt arbetet med åtgärder och främjande. Första omgången av framtagna enkäten kring hur jag som pedagog förhåller mig utomhus lämnas ut för självskattning samt reflektion i arbetsgrupperna. Ytterligare en lämnas ut under vårterminen för att kunna visa på eventuell förändring hos individ/arbetslag. Denna plan följs upp och utvärderas 2016-juni Ansvarig: Förskolechef Mål för de olika diskrimineringsgrunderna: Kön: Alla barn ska få lika möjligheter utan att hindras av traditionella könsrollsförväntningar 16(22)

17 Könsuttryck/identitet: Alla barn skall ges frihet och möjlighet till att ha och skapa sin egen könsidentitet/uttryck i form av klädstil eller annat. Etnisk tillhörighet: Alla barn oavsett ursprung är lika värda, accepterade och välkomna. Religion eller annan trosuppfattning: Alla barn oavsett religion eller annan trosuppfattning skall våga säga sin mening, bli lyssnad till och respekterad för sin åsikt. Funktionsnedsättning: Alla barn ska ges samma förutsättningar oavsett förmåga. Sexuell läggning: Alla barn oavsett familjekonstellationer skall känna att de har lika värde, det finns inget rätt eller fel. Kränkningar: Alla barn skall få känna tillhörighet, trygghet och att jag duger som jag är. Arbeta utifrån "Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever". Upprätta en likabehandlingsplan. Aktivt förebygga diskriminering och kränkande behandling. Motverka kränkande behandling Framställa en aktuell likabehandlingsplan varje år. Föräldrarna görs delaktiga i likabehandlingsarbetet vid föräldramöten och utvecklingssamtal. Varje barn skall bemötas med respekt och acceptans och få lyckas utifrån sina förutsättningar. För att barnen skall vara medvetna om nolltoleransen har vi kontinuerliga samtal om hur vi är emot varandra och när känns det som bäst? Barnen är delaktiga i utformningen av våra regler och förhållningssätt på förskolan. Vi använder material i verksamheten som stärker självkänslan och synliggör orätt beteende. Vuxna är goda förebilder som direkt agerar när de hör eller ser något som kan tolkas som diskriminering, kränkning eller trakasserier. Vid kartläggningen genomfördes barnintervjuer där barnen fick möjligheter att reflektera över och uttrycka sina känslor och upplevelser av utevistelsen på gården. 17(22)

18 Vi låter barnen medverka till lösningar och förslag av såväl främjande som förebyggande aktiviteter. Vårdnadshavare skall ha kännedom om vår likabehandlingsplan. Vi ger information om denna vid inskolning, föräldramöten och föräldrarådsmöten. Den finns tillgänglig på Sundsvalls Kommuns hemsida, förskolan samt länkad på förskolans hemsida. Humlans förskola: Maria Berglund Förskolechef: Carina Romby Det är mycket viktigt att alla anställda tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Vid kännedom om att ett barn blivit utsatt för kränkning, trakasserier eller diskriminering av ett barn eller vuxen skall detta förhindras och omgående anmälas till förskolechef. Förskolechef informerar i sin tur huvudman och dokumenterar/rapporterar in i LISA systemet. Förskolechef ansvarar för att skyndsamt starta en utredning om vad som skett och vidta utredning och åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera. Nu inträder utrednings- och åtgärdsskyldigheter. En kartläggning/utredning görs. Förskolechef är delaktig i kartläggning/utredning. 18(22)

19 Vid kännedom om att någon form av kränkning eller diskriminering skett skall personal agera omedelbart för att reda ut situationen. Utredningen skall allsidigt belysa det som inträffat och analysera orsakerna till händelserna. Utredningen skall involvera de inblandade, både de utsatta och de som utövat kränkningar eller trakasserier, och utifrån behov planera lämpliga stödåtgärder. Anmäla händelsen till förskolechef som för vidare information till huvudman. Upprätta en handlingsplan. Observation (t.ex. utröna om detta är en del i ett större mönster, vilka normskapande processer råder?) Kartläggning (vad, vart, när hur och varför sker något). Främjande arbete (t.ex. samtal med barngruppen, vårdnadshavare, relationsskapande lekar m.m.). Förebyggande arbete (t.ex. förändring i strukturer, omorganisation av grupper, ett anpassat värdegrundsarbete, positiv förstärkning av gott kamratskap). Uppföljning och utvärdering - är den uppkomna situationen varaktigt löst? Om inte utförs kompletterande insatser. Dokumentation - vad har hänt och vad har vi på förskolan gjort? Diskriminerings- och skollagen innehåller ett absolut förbud för anställda att utsätta ett barn för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. 19(22)

20 Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera och vidta åtgärder om något barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Anställd informerar förskolechef omgående om händelse som kan ifrågasättas utifrån likabehandlingsplanen. Förskolechef agerar skyndsamt och informerar huvudmannen. Förskolechef eller annan person med ledningsfunktion ansvarar för utredning. Kartläggning av händelseförloppet görs av förskolechef tillsammans med arbetslaget eller lämplig person beroende på situation. Vid eventuella åtgärder utifrån LAS arbetsrättsliga åtgärder, tas även kontakt med personens eventuella fackliga organisation. Förskolechef har ett övergripande ansvar för verksamhetens organisation samt den fysiska och psykosociala miljön (stödsamtal, förflyttningar etc.). Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning 20(22)

21 innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 21(22)

22 Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 På vår förskola arbetar vi utefter att alltid ha ett gott bemötande mot alla. Att vara en god kamrat. Att ha ett gott bemötande. Att värna om varandra och vår miljö. Att lyssna på varandra. Orden SLUTA och STOPP är viktiga ord i samspelet med varandra. Vi har en likabehandlingsplansgrupp som består av en pedagog från varje avdelning med återkommande träffar var tredje vecka. På utvecklingsdagar arbetar vi med likabehandling i form av kompetenshöjande litteratur eller annat. På varje APT samt planeringsmöte varannan vecka finns en stående punkt likabehandling på dagordningen de eventuella incidenter som skett eller något man funderar över behandlas i nära anslutning till händelse. Akuta händelser tas omhand omedelbart. Utvecklingssamtal två ånger per år med föräldrar där vi tar upp barns trivsel och trygghet och vi berättar om vikten av att barnen görs delaktiga i likabehandlingsarbetet. I vår årsklocka har vi inlagt återkommande arbete med vår likabehandling. 22(22)