Stöde/Nedansjö förskolor

Transkript

1 Likabehandlingsplan I likabehandlingsplanen ingår skollagens krav på en årlig plan mot kränkande behandling och diskrimineringslagens krav på en likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier. Stöde/Nedansjö förskolor Ansvarig: Anki Lindström Gäller från 2017 till 2018

2 Innehållsförteckning NOLLTOLERANS Bakgrund Syfte Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans vision/helhetssyn Utvärdering av tidigare plan Slutsatser av årets kartläggning Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Insatser för det främjande arbetet utifrån kartläggningen Insatser för det åtgärdande arbetet utifrån kartläggningen Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen Mål för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Åtgärder kopplat till diskrimineringslag och skollag Rutiner Kompetensutvecklingsplan Begreppens innebörd Förskolans trivsel/ordningsregler och arbetsmiljöarbete

3 NOLLTOLERANS Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. 1 Bakgrund I diskrimineringslagen och skollagen, kap.6. finns bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling. Enligt dessa regler har förskolor skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. 2 Syfte Syftet med en likabehandlingsplan är att barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3 Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans vision/helhetssyn Sundsvalls Kommuns vision Alltid göra det goda livet möjligt strävar vi alltid efter på Stöde/Nedansjö förskolor. Vårt mål är att all barn och vuxna skall bemötas och behandlas med respekt och acceptans, känna sig trygga, trivas och få känna glädje. Barn och utbildnings vision Alltid bästa möjliga möte för fortsatt lärande lever i vårt förhållningssätt med det goda bemötandet som grund i alla våra möten varje dag. Ingen skall bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Vi jobbar ständigt med normer, värden och demokratiska värderingar, alla människors lika värde och rättigheter. Både vuxna och barn behöver ha kunskap och mod att stoppa om det skulle ske någon form av kränkning eller diskriminering. På vår förskola är värdegrundsarbetet väldigt viktig och det råder nolltolerans vilket innebär ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn/barn, barn/vuxna. Alla vuxna på förskolan har goda kunskaper om likabehandling vilket gör att vi identifierar och stärker de positiva förutsättningarna för att jobba mot nolltolerans. Barn och vuxna skall vara medvetna och ha en helhetssyn om att vi alla behöver vara delaktiga i de regler och det förhållningssätt vi arbetar utefter. 3

4 Vi strävar efter en öppenhet mot föräldrar och över förskolan för förståelse för varandra, vi vill lägga grunden till att lika värde gäller inte bara de närmsta utan alla jag möter i mitt liv. Föräldrar skall ha information om likabehandlingsplanen och hur de ska rapportera vid kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. KARTLÄGGNING 4 Utvärdering av tidigare plan Förskolan har under flera år aktivt arbetat med inriktning av Reggio Emilia inspiration. I detta arbete är vårt förhållningssätt, barn och kunskapssyn viktiga stöttepelare. Pedagogerna har under läsåret arbetat aktivt med att kartlägga samt besluta vad Vilken miljö har barnen på Stöde/Nedansjö förskolor rätt till? I det arbetet har vi fokuserat på inomhusmiljön. Hela arbetet bygger på att vi vuxna har en gemensam grund att stå på och arbetar utifrån vårt gemensamma förhållningssätt, barnsyn och kunskapssyn. Vi har skapat utforskande och inspirerande miljöer som förändras regelbundet utifrån barnens utforskande och intresse. Vi skapar utmaningar och förutsättningar för varje barn att nå sin proximala zoon. Åtgärder som genomförts: Vi arbetar efter Sundsvalls Kommuns kvalitetsindikatorer där allt arbete ska ske utifrån ett likabehandlingsperspektiv där genusmedvetenhet och interkulturellt förhållningssätt utgör viktiga aspekter, samt att flerspråkighet stöds. Vi arbetar med pedagogisk dokumentation som verktyg. Vi har lyft värdegrundsarbetet på våra apt och utvecklingsdagar bland annat genom att arbeta med våra gemensamma värdedokument. Vi ser barnen som kompetenta och arbetar utifrån barnens förmågor och intressen. Vi hjälper barnen till verktyg som reflektion och samtal för att de ska få en känsla av att de kan hantera situationer som uppstår. Vi lyfter kontinuerligt värdegrundsarbetet ur olika perspektiv på apt. 4

5 5 Slutsatser av årets kartläggning. Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen (Lpfö 2010/16 s.6 ). Det vi kunde se utifrån kartläggningen var att där det kunde uppkomma konflikter i inomhusmiljön var där vi pedagoger inte hade lyckats skapa tillräckligt intressanta miljöer för barnen samt där pedagogerna inte naturligt var närvarande. Åtgärder, utvecklas, förebyggas: Enhetsnivå Pedagogerna behöver organisera sig så de finns närvarande i de miljöer där barnen vistas. Pedagogerna arbetar aktivt med att utveckla miljöerna så alla barn har något som intresserar och inspirerar dem till upptäckande och utveckling. Pedagogerna skapar miljöer och lärandesituationer där det goda mötet har stor vikt. Använda den pedagogiska dokumentationen som ett aktivt utvärderings och reflektionsmaterial Kunskapsinhämtande via kollegor, litteratur samt fortbildning Gruppnivå Dela barnen i mindre grupper utifrån intresse för att skapa det goda mötet. Begränsa antalet miljöer/rum utifrån andelen pedagoger Pedagogerna introducerar miljöer och material samt deltar aktivt för att modella positiva lekmönster. Individnivå Pedagogers närhet Aktiva pedagoger utifrån vårt uppdrag Föräldrasamtal Olika typer av barnreflektioner 5

6 6 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Det har framkommit genom kartläggningen att barn och föräldrar i hög grad känner sig trygga och nöjda och att barnen upplever trivsel och trygghet. Dock fanns en viss upplevd otrygghet i några få miljöer där vuxna inte naturligt fanns i närheten samt där miljön och materialet inte var utformat på ett tillräckligt intressant och inspirerande vis. Åtgärder, utvecklas, förebyggas: Enhetsnivå All personal, tillsvidare anställd, ska ha genomgått grundutbildningen att utveckla förskolan inifrån ht 2018 Fortbildning på olika sätt; nätverk, litteratur studier, föreläsning, studiebesök mm Arbeta utifrån vårt gemensamma värdedokument om våra miljöer Utgå ifrån kvalitetsindikatorn pedagogisk miljö och material samt övriga indikatorer Pedagogisk dokumentation är ett aktivt verktyg i verksamheten. Ständigt fortlöpande arbete med personalens värderingar förhållningssätt, barn och kunskapssyn. Uppföljning på apt varje termin. Fortsätta enhetens arbete med ett likabehandlingsperspektiv där genusmedvetenhet och interkulturellt förhållningssätt utgör viktiga aspekter. Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer (LpFö 98/16 s.9) Gruppnivå Dela grupperna mer Förskolans organisation ska möjliggöra ett utforskande temainriktat arbetssätt där samtal, lyssnande och reflektion kan ske i mindre grupp. Introducera nya miljöer och material, visa på positiva lekstrategier Individnivå Var befinner jag mig i förhållande till barnen, behöver jag förändra mitt mönster? Alla barn ska utifrån sina behov och intressen få utmaningar som stimulerar till lärande, trivsel och trygghet. 6

7 7 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Mål Vårt mål utifrån kartläggningen är att alla barn skall känna sig trygga och trivas överallt i våra inomhusmiljöer utan risk för någon form av diskrimminering eller kränkande behandling. Delmål 1. Barnen skall vara trygga och trivas överallt i våra inomhusmiljöer som skall erbjuda goda lärmiljöer. 2. Vuxna finns närmare barnen i våra miljöer. 3. Alla på förskolan skall känna ett likavärde, och vara medvetna om att det råder en nolltolerans mot diskriminering, trakassering och kränkande behandling. 4. Alla ska känna sig välkomna på förskolan alla nya familjer ska ha ett välkomstsamtal på sitt modersmål samt en inskolningsperiod 5. Föräldrar skall ha kännedom om likabehandlingsplanen och arbetet för att förskolan skall vara fri från kränkning, diskriminering och trakasserier. 7

8 8 Insatser för det främjande arbetet utifrån kartläggningen Det förebyggande arbetet ska avvärja identifierade risker och siktar på att minimera risken för kränkningar. I arbetet ska man på förskolorna i Stöde/Nedansjö: Skapa möjligheter för alla barn att förstå, samt vara delaktiga i, att alla känner trygghet, trivsel och glädje. Vi arbetar med indikatorn Atmosfär och organisation. Återkommande samtal/reflektion i mindre grupper där alla får möjlighet att berätta och ha åsikter och funderingar. Reflektionstid schemalagd för pedagoger. Som pedagog och arbetslag kontinuerligt reflektera kring våra värderingar och förhållningsätt på avdelningens reflektionstid och vid utvecklingsdagar. Träna oss i att ha ett normkritiskt reflekterande för att kunna synliggöra och ifrågasätta de normer som råder och nå förändring vid behov. Vid utvecklingssamtal samt t ex föräldrarådsmöten presenterar vi likabehandlingsplanen samt vårt värdegrundsarbete för föräldrar. Barnen skall ha tillgång till en stimulerande och utvecklande lärmiljö med möjlighet till goda samspel. Vi arbetar med kvalitetsindikatorn Pedagogisk miljö och material som hjälper pedagoger att reflektera runt förhållningsätt samt verksamhetens miljö - vad bör tillföras och tillgängliggöras för att skapa goda möten för alla? Vi skall samtala med barnen om hur man är en bra kamrat och tydliggöra att det råder nolltolerans överallt. Barn och vuxna hjälper och stödjer varandra för att bli goda kamrater. Ge positiv bekräftelse och uppmuntran vid solidariska och demokratiska handlingar. 8

9 9 Insatser för det åtgärdande arbetet utifrån kartläggningen I det åtgärdande arbetet ingår att upptäcka, utreda, dokumentera, åtgärda och följa upp diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vuxna finns nära barnen under hela dagen Dela barngrupperna mer och begränsa rummen utifrån andelen vuxna i verksamheten Aktivt arbeta med att alla miljöer är intressanta och inspirerande för barnen Introducerar miljöer och material samt deltar aktivt för att visa på positiva lekstrategier. Det är känt av all personal på förskolan vem man vänder sig till när man får kännedom om diskriminering eller kränkande behandling. All personal på förskolan ska känna till likabehandlingsplanens intentioner. 10 Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen Målen ska utvärderas 1 ggr/år t. ex APT. Förskolechef ansvarig 11 Mål för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Styrdokumenten ska följas All tillsvidare anställd personal ska ha genomgått grundutbildningen att utveckla förskolan inifrån ht Personalens värderingar förhållningssätt, barn och kunskapssyn följer likabehandlingsplanens intentioner. Alla på enheten arbetar utifrån ett likabehandlingsperspektiv där genusmedvetenhet och interkulturellt förhållningssätt utgör viktiga aspekter. 9

10 12 Åtgärder kopplat till diskrimineringslag och skollag Främjande åtgärder: Alla som arbetar i förskolan ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas. Alla som arbetar i förskolan skall stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra Personalen på enheten reflekterar runt samt fortbildar sig kontinuerligt utifrån våra gemensamma värderingar, förhållningssätt, barn- och kunskapssyn samt likabehandlingsplanens intentioner. Förebyggande åtgärder: Så fort vi får signaler om att det finns risk för diskriminering och kränkande behandling agerar vi med lämpliga åtgärder Samtal förs i barngruppen om vad som är diskriminerande och kränkande I arbetslaget samt på APT förs samtal kring vilka insatser vi behöver sätta in för att motverka att det uppstår Åtgärdande åtgärder: Vi följer vår likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och/ eller kränkande behandling Vi dokumenterar det som hänt och lämnar in en LISA anmälan 10

11 13 Rutiner Förskolechef och all övrig personal på Stöde/Nedansjö förskolor ansvarar för att våra rutiner följs. Likabehandlingsplanen är vårt stöddokument i arbetet med att upptäcka, utreda och åtgärda all form av kränkande behandling. Personalen har pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg, detta samt LISA blanketten används som dokumentationer på individ, grupp och enhetsnivå. Vem kontaktar jag vid diskriminering, trakasserier och/ eller kränkande behandling? Barn och vårdnadshavare väljer vem de i organisationen vill vända sig till. Personalen vänder sig till Förskolechef. Aktiva åtgärder när ett barn är utsatt eller när ett barn diskriminerar, trakasserar och/ eller kränker ett annat barn: Vid kännedom om att ett barn känner sig diskriminerad, trakasserad och/ eller kränkt informeras förskolechef som anmäler ärendet till huvudmannen som enligt lagen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller den kränkande behandlingen 14 Kompetensutvecklingsplan Alla som arbetar på Stöde/Nedansjö förskolor läser vår likabehandlingsplan All tillsvidare anställd personal ska ha genomgått grundutbildningen att utveckla förskolan inifrån ht Fortsatt värdegrundsarbete genom bla nätverk, apt, litteratur läsning, föreläsning, studiebesök mm Fortlöpande arbete med personalens värderingar förhållningssätt, barn och kunskapssyn utifrån ett likabehandlingsperspektiv där genusmedvetenhet och interkulturellt förhållningssätt utgör viktiga aspekter. 11

12 15 Begreppens innebörd Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig utryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och 12

13 heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar en elev och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 13

14 Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Sexism Negativt betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln 14

15 16 Förskolans trivsel/ordningsregler och arbetsmiljöarbete Vi arbetar för hållbar utveckling, ansvarskännande och trygga barn med framtidstro! På våra förskolor är delaktighet ett viktigt värde. Barn och föräldrar ska känna att de är en tillgång, att deras idéer tas tillvara och att de har möjlighet att påverka verksamheten Vårt förhållningssätt bygger på: Tillit; vi tror på barnens kompetens, vi vill uppmuntra till att prova själv och låta det få ta tid Respekt; lyssna på varandra och ge möjlighet att påverka Allas lika värde; berikar att vi alla är olika Nyfikenhet; vi är intresserade och nyfikna på varandra Lyhördhet; vi lyssnar, ser och bekräftar känslor, åsikter och önskemål Vi pedagoger finns med och är delaktiga i barnens aktiviteter Vi arbetar för att skapa goda möten! Vi ska skapa välkomnande miljöer, där barn kan utforska, samspela och lära av varandra. Genom att jobba i mindre grupper får barnen möjlighet att hitta nya kompisar, lyssna på varandra och respektera varandras åsikter I en välkomnande miljö finns inbjudande material tillgängligt, det inspirerar till kreativitet, skapande och utforskande. Vi vill skapa glädje och gemenskap i en positiv och välkomnande miljö! 15

16 Vårt ansvar att skapa ett gott klimat Bemöt andra som du själv vill bli bemött Vi talar med och inte om varandra. Pratar med varandra för att undvika missförstånd. Respektera varandra Vara nyfiken på varandra Högt i tak Vara ärlig Få göra fel Ödmjukhet Vad gör jag om jag om någon pratar med mig om någon annan i negativt syfte: Stopp hänvisa tillbaka personen till den det berör. Vill lära vill växa. Ge varandra uppmuntran och uppskattning Lita på varandra Behöver inte tänka lika Få göra fel Delaktighet Visa intresse Vara nyfiken på varandra Visa engagemang Öppenhet Vara lyhörd, lyssna på alla Ta vara på varandras kompetenser Våga prova det är inte för evigt! Vi arbetar för en hållbar utveckling = ansvarskännande och trygga barn med framtidstro! 16

17 Vilken miljö har barnen på Stöde/Nedansjö förskolor rätt till? Det ska finnas ett grundutbud i våra miljöer, samma material på alla avdelningar Svårighetsgrad, utmaningar och utbud ökar utifrån temat/projektet, barnens utforskande samt ålder. Hur gör vi det möjligt Gör miljön inbjudande, inspirerande och lustfylld Skapar utforskande och inspirerande miljöer som förändras regelbundet utifrån barnens utforskande och intresse Skapar utmaningar och förutsättningar för att barnen ska nå sin proximala zoon. Ställer iordning miljön för nästa grupp som ska möta den - välkomnande Organisera för mindre grupper Vad ställer det för krav på oss pedagoger? Enheten har en gemensam genomtänkt grund att stå på. Viktigt att arbetslaget arbetar utifrån vårt gemensamma förhållningsätt, barnsyn och kunskapssyn. Vi ska ställa frågor och tillföra material som ger en progression tillsammans med barnen. Att vi söker nya kunskaper och tar till oss ny forskning för att utmana och utveckla barnens lärande. Vi pedagoger engagerar oss i att introducera och inspirerar barnen om det aktuella materialet. Pedagogisk dokumentation som ett aktivt verktyg Samarbete och samtal mellan barn och vuxna, både inom enheten och utanför. Att vi måste tänka verksamhet i första hand, inte privat. Våga ta initiativ och prova att testa nya saker och ta till sig andras förslag vi kan alltid ändra igen. 17

18 Några förtydliganden Tillgängligt = synligt material som barnen kan plocka själva Tillgång till = material som barnen vet finns, som pedagogerna plockar fram Ta hjälp av fiffiga kompisar = uppmuntra barnen att ta hjälp av varandra också. 18

19 Årsplanering Stöde-Nedansjö förskolor Budgetarbete Handlingsplaner Brandrond Föräldraenkät APT Uppföljning tillbud/olycka Kartläggning utifrån Likabehandlingsplanen Avstämning Natur och Teknik APT Implementering av likabehandlingsplanen Utvecklingsdagar Egenkontroll SBA/SRA APT Revidering av likabehandlingsplanen Avstämning Språk och kommunikation APT Brandrond Avstämning Atmosfär och Organisation Avstämning Likabehandlingsplan Utvecklings Avstämning och lönesamtal skapande Smittskydd uttrycksformer APT Planera organisation 2016/17 Utvecklingsdagar Psykosocial skyddsrond Avstämning matematik APT Brandrond, fysisk skyddsrond Avstämning likabehandlingsplanen APT Allergirond Uppföljning skyddsronder Avstämning pedagogisk miljö och material APT Uppföljning städ Lokal verksamhetsplan 19