Syftet med en likabehandlingsplan är att barnen ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Transkript

1

2 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. 1 I diskrimineringslagen och i skollagen, kap. 6, finns bestämmelser om åtgärder mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Enligt dessa regler har förskolor skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 2 Syftet med en likabehandlingsplan är att barnen ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3 Sundsvalls Kommuns vision Att göra det goda livet möjligt strävar vi alltid efter på Humlans förskola. Vårt mål är att alla barn och vuxna skall bemötas och behandlas med respekt och acceptans, känna sig trygga, trivas och få känna glädje. Barn och utbildnings vision Alltid bästa möjliga möte för fortsatt lärande lever i vårt förhållningssätt med det goda bemötandet som grund i alla våra möten varje dag. Ingen skall bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Vi jobbar ständigt med normer, värden och demokratiska värderingar, alla människors lika värde och rättigheter. Både vuxna och barn behöver leva vår värdegrund med kunskap och mod att stoppa om det skulle ske någon form av kränkning eller diskriminering. Humlans vision Självständiga, goda kamrater med lust att lära är den känsla vi vill att våra barn skall bära med sig in i framtiden när de lämnar oss. På vår förskola råder nolltolerans, vilket innebär ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn/barn, barn/vuxna. Alla vuxna på förskolan har goda kunskaper om likabehandling vilket gör att vi identifierar och stärker de positiva förutsättningarna för att jobba mot nolltolerans. Barn och vuxna skall vara medvetna och ha en helhetssyn om att vi alla behöver vara delaktiga i de regler och det förhållningssätt vi arbetar utefter. Vi strävar efter en öppenhet mot föräldrar och över förskolan för förståelse för varandra, vi vill lägga grunden till att lika värdet gäller inte bara de närmsta utan alla jag möter i mitt liv. Föräldrar skall känna till 2(16)

3 likabehandlingsplanen och hur de ska rapportera vid kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vi har en likabehandlingsgrupp med en pedagog från varje avdelning som träffas kontinuerligt var tredje vecka och arbetar systematiskt med likabehandlingsarbetet. Med en ansvarig från varje avdelning säkerställs att arbetet bedrivs där alla är delaktiga. 4 I vår tidigare kartläggning Var i vår innemiljö kan det finnas risk för diskriminering och kränkande behandling? Kartläggning av trygghet i vår innemiljö utfördes med hjälp av intervjuer och observationer. Det vi kunde se utifrån kartläggningen var att i de rum som pedagoger vistades mindre i förekom fler konflikter runt vilka roller man skulle ha i leken. Statusen i gruppen är en faktor som vi såg var mycket viktig att vi jobbar med för allas lika värde. Arbetet delade vi först upp i ett övergripande mål sedan i fyra delmål med en handlingsplan, vilket vi tyckte blev konkret och tydligare samt lättare att arbeta utifrån. Likabehandlingsgruppen har under året följt upp handlingsplanen och utvärderat arbetet i syfte av både kontroll och utveckling, gör vi det vi säger och är vi på väg åt det håll vi bestämt? MÅLET Alla barn skall känna sig trygga och trivas överallt i vår inomhusmiljö utan risk för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. DELMÅL 1. Barnen skall vara trygga och trivas överallt i vår innemiljö som skall erbjuda goda lärmiljöer. DELMÅL 2. En ökad närhet till vuxen för barnen i vår inomhusmiljö. DELMÅL 3. Alla på förskolan skall känna ett likavärde, och vara medvetna om att det råder en nolltolerans mot diskriminering, trakassering och kränkande behandling. Vi har delat barngrupperna oftare och undvikit att vara många barn i trånga utrymmen inomhus genom avledning och att erbjuda andra alternativ, vilket hjälpt till att minimera att konflikter uppstår. 3(16)

4 Positiva effekter har upplevts i och med ökad medvetenhet om de platser som är riskzoner för kränkning, diskriminering och trakasserier, samtidigt som det måste vara en avvägning av hur mycket barnen vill och klarar att leka självständigt utan övervakning. Likabehandlingsgruppen har varit en kanal som reflekterat över likabehandlingsarbetet, planerat de främjande åtgärderna enligt handlingsplanen, drivit och hållit det levande under hela året. Vi har sett positiva effekter av våra insatser med värdegrundsarbetet i våra barngrupper där en acceptans och förståelse för varandras olikheter och förmågor är stor. Pedagoger tänker mycket på närheten vilket skapar trygghet. Vid nedsättande ord, kroppsspråk, konflikter m.m. agerar vi snabbt vilket ger effekt. 5 Utifrån årets kartläggning genom observationer har vi sett att det förekommer ett ökat oönskat språkbruk och en attityd bland barnen mot varandra, ofta vid konflikt men det fanns även tillfällen där barn hade en nedsättande attityd och språkbruk utan någon sorts konflikt. Status i gruppen är en viktig faktor. Vi kommer att arbeta med främjande åtgärder för allas lika värde. En slutsats är att vi behöver arbeta medvetet med att stärka flerspråkigheten hos våra barn. Det behövs fler vuxna närvarande där barnen är. Vi behöver fortsätta agera direkt och tydligt vid uppkomst av nedsättande språk och attityd, samt medvetandegöra föräldrar i högre grad för ett gemensamt samarbete i rätt riktning. Åtgärdas, utvecklas, förebyggas: Enhetsnivå Hela förskolan arbetar med att reflektera och diskutera runt vår värdegrund på APT och utvecklingsdagar. Vi drar Vt-19 igång ett flerspråkighets projekt på hela förskolan. Ht -19 kommer förutom 5-åringar även 4-åringar få delta i Sociala investerings projektet ELSISTEMA vilket är ett projekt som grundar sig i gemenskap, glädje, musik och integration. Likabehandlingsgruppen lägger fokus på att ta fram främjande insatser att arbeta med i barngrupperna, material, lekar och övningar som stärker självkänslan. Gruppnivå Dela barnen i mindre grupper utifrån intresse. Hjälpa skapa kontakt mellan de barn som kan behöva känna förståelse för varandra. 4(16)

5 Vara uppmärksam på vad som sker i de pedagogfria undangömda vrårna, vad är det vi inte ser? Integrera modersmålet mer i verksamheten. Genomföra de insatser som likabehandlingsgruppen tagit fram. Individnivå Pedagogers närhet och medvetenhet. Bekräfta goda handlingar. 6 Utifrån trygghet och trivsel aspekten har kartläggningen som innefattat observationer visat på att barn i hög grad känner sig trygga och nöjda. Genom kartläggningen så kan vi se att om många barn leker tillsammans och befinner sig i trånga utrymmen kan det lätt skapas en konfliktsituation över en lekroll eller sak. Leken blir även lätt störd och barnen kan bli irriterade om det tillkommer nya lekkamrater in i en längre gången lek. Viktigt att värna om leken samtidigt som det är av stor vikt att alla barn får känna delaktighet i lek. Här är pedagogernas ansvar stort, att styra leken så att det blir bra för alla. I miljöer som ingen vuxen befinner sig i blir barn lättare oense om saker, roller och städning, vem som ska ha vad? vem skall städa? vem gjorde vad? Vuxna är viktiga leklotsar som kan behövas då det är många barn som skall samspela. Åtgärdas, utvecklas, förebyggas: Enhetsnivå Titta närmare på vad våra lärmiljöer erbjuder. Vad säger kvalitetsindikatorn "Pedagogisk miljö och material"? Arbeta med att skapa och erbjuda fler lockande lärmiljöer Introducera likabehandlingsplan/värdegrund vid inskolningsamtalet Arbeta med värdegrunden på utvecklingsdagar Likabehandlingsgruppen ser till att det främjande arbetet som tagits fram sker på hela förskolan Gruppnivå Dela grupperna mer, färre barn på samma yta Värna om leken Genomföra insatserna i handlingsplanen Förskolans organisation ska möjliggöra ett utforskande temainriktat arbetssätt där samtal, lyssnande och reflektion kan ske i mindre grupp Modella och vara aktiv som pedagog i verksamheten Vara uppmärksam på den fria leken när behöver vi vara leklotsar som pedagoger? Vad betyder fri lek för oss? 5(16)

6 Individnivå Var befinner jag mig fysiskt som pedagog på avdelningen? I större utsträckning modella igång aktiviteter för gemenskap och känsla av tillhörighet för alla individer Skapa tillfällen för barns goda möten Reagera direkt på attityder och språkbruk som upplevs oönskat Alla barn ska utifrån sina behov och intressen få utmaningar som stimulerar till lärande, trivsel och trygghet Samarbeta med föräldrar 7 Mål Vårt mål utifrån kartläggningen är att alla barn skall ha ett gott språkbruk och en god attityd gentemot varandra där god kamratskap råder utan någon risk för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Delmål 1. Alla på förskolan skall känna ett lika värde, uppleva god kamratskap och vara medvetna om att det råder en nolltolerans mot diskriminering, trakassering och kränkande behandling. 2. Barnen skall vara trygga och trivas på förskolan med närhet till vuxna och goda lärmiljöer. 3. Ökat samarbete med föräldrar gällande språkbruk och attityder. Dessa mål följs upp kontinuerligt av likabehandlingsgruppen samt utvärderas i oktober -19 Ansvarig: Förskolechef, likabehandlingsgruppen. 6(16)

7 8 Handlingsplan utifrån kartläggning INSATSER FÖR DELMÅL NR: 1 Alla på förskolan skall känna ett likavärde, uppleva god kamratskap och vara medvetna om att det råder en nolltolerans mot diskriminering, trakassering och kränkande behandling. Insats Tidsperiod Utvärdering/ Uppföljning Ansvarig Dela barngrupperna oftare. Undvika trånga utrymmen med flera barn. Löpande Maj-19 Okt-19 Alla Skapa goda möten mellan barnen. Löpande Maj-19 Okt-19 Alla Värdegrundsarbete med barn utifrån materialet Liten i förskolan. Likabehandlingsgruppen planerar upp genomförandet. April- Känslovecka utifrån planering av förskolechef och likabehandlingsgr uppen. Maj-19 På likabehandlingsgruppträffar Likabehandlings - grupp Avdelningar Förskolechef Ge positiv bekräftelse och uppmuntran vid solidariska och demokratiska handlingar. Löpande arbete Vid avdelningsplanering Pedagoger 7(16)

8 Återkommande barnråd/samtal/reflektion i mindre grupper där alla har möjlighete till talutrymme, åsikter och funderingar Löpande Vid avdelningsmöten Förskolechef Pedagoger Som pedagog och arbetslag reflektera kring våra värderingar och förhållningssätt vid möten och utvecklingsdagar. Träna oss i att ha ett normkritiskt reflekterande för att kunna synliggöra och ifrågasätta de normer som råder och nå förändring vid behov Löpande under möten och utvecklingsdagar Ht-19 likabehandlingsgrupp Förskolechef Likabehandlingsgruppen med en representant från varje avdelning fortsätter att utveckla förskolans likabehandlingsarbete. Löpande Maj/juni utvärdering av årets arbete. Likabehandlings - gruppen Förskolechef Samtala med barnen om hur man är en god kamrat och tydliggöra att det råder nolltolerans överallt. Barn och vuxna hjälper och stödjer till att bli en god kamrat. När känns det som bäst? Vi jobbar med våra olika känslor och visar verktyg för att hantera olika situationer. Löpande Löpande Pedagoger Driva Flerspråkighet projektet med stöd från BES. För en positiv nyfikenhet och känsla kring vår olikhet Start januari-19 Löpande under året tillsammans med BES Alla 8(16)

9 INSATSER FÖR DELMÅL NR: 2 Barnen skall vara trygga och trivas på förskolan med närhet till vuxen och goda lärmiljöer. Insats Tidsperiod Utvärdering/ Uppföljning Ansvarig Medveten närhet till vuxen för barnen. Löpande vid behov Avd-möten Pedagoger Vara leklots och modella i fler aktiviter inomhus då behov finns utifrån att barnen hade konflikter om vilken roll man har i leken. Löpande vid behov Avdelningsmöten Pedagoger Pedagoger agerar direkt vid eventuellt uppkomna nedsättande ord, kroppsspråk, konflikter och oönskad fysiskt kontakt Löpande vid behov Avdelningsmöten Pedagoger Arbeta med kvalitetsindikatorn Pedagogisk miljö och material Löpande under året Avdelningsmöten APT Utvecklingsdagar Alla 9(16)

10 Driva sociala investeringsfondens projektet ELSISTEMA vidare för glädje, gemenskap, integration runt musiken. Löpande flera ggr i veckan För 4-5 åringar Avdelningsmöten Veckoplaneringar Alla INSATSER FÖR DELMÅL NR: 3 Ökat samarbete med föräldrar gällande språkbruk och attityder. Insats Tidsperiod Utvärdering/ Uppföljning Ansvarig Tydligt och konkret arbeta med oönskade ord och attityder som eventuellt förekommer på avdelningen, samtala runt dem och tillsammans med barnen ta fram lämplig åtgärd på förskolan ex. (ord soptunna). Föräldrar får även uppdrag att jobba hemma med detta för samverkan och bättre effekt. Löpande vid aktualitet Maj-19 Okt-19 Avdelningar 9 Vi arbetar med likabehandling individuellt, i mindre grupp samt över hela enheten då vi känner att alla i förskolan behöver ha kunskap och medvetenhet för att uppnå nolltolerans. Varje individ spelar en stor roll i ord och handling i det dagliga arbetet. Arbetslagen arbetar fortlöpande med värderingar och förhållningssätt, tränar på att vara normkritiska. Förskolan startar upp ett flerspråkighets projekt januari -19 i samverkan med logoped, pedagogista och modersmålslärare. Detta projekt innebär handledning och kompetenshöjande för pedagoger. Förskolan har en likabehandlingsgrupp som innefattar en pedagog från varje avdelning, vilket säkerställer återkoppling till alla 10(16)

11 arbetslagen. Den har ett ansvar för att likabehandlingsarbetet bedrivs kontinuerligt och likvärdigt ute på avdelningarna, t.ex. att kartläggningar genomförs under året och att främjande och förebyggande arbete genomförs Följs upp och utvärderas av likabehandlingsgruppen-under året 2019 Ansvarig: Förskolechef 10 Mål för de olika diskrimineringsgrunderna: Kön: Alla barn ska få lika möjligheter utan att hindras av traditionella könsrollsförväntningar. Könsuttryck/identitet: Alla barn skall ges frihet och möjlighet till att ha och skapa sin egen könsidentitet/uttryck i form av klädsel eller annat. Etnisk tillhörighet: Alla barn oavsett ursprung är lika värda, accepterade och välkomna. Religion eller annan trosuppfattning: Alla barn oavsett religion eller annan trosuppfattning skall våga säga sin mening, bli lyssnad till och respekterad för sin åsikt. Funktionsnedsättning: Alla barn ska ges samma förutsättningar oavsett förmåga. Sexuell läggning: Alla barn oavsett familjekonstellationer skall känna att de har lika värde, det finns inget rätt eller fel. Kränkningar: Alla barn skall få känna tillhörighet, trygghet och att jag duger som jag är. Arbeta utifrån "Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever". Upprätta en likabehandlingsplan. Aktivt förebygga diskriminering och kränkande behandling. Motverka kränkande behandling Framställa en aktuell likabehandlingsplan varje år. Föräldrarna görs delaktiga i likabehandlingsarbetet vid föräldramöten och utvecklingssamtal. Varje barn skall bemötas med respekt och acceptans och få lyckas utifrån sina förutsättningar. Vuxna är goda förebilder som direkt agerar när de hör eller ser något som kan tolkas som diskriminering, kränkning eller trakasserier. Vi använder material i verksamheten som stärker självkänslan och synliggör orätt beteende. 11(16)

12 11 För att barnen skall vara medvetna om nolltoleransen har vi kontinuerliga samtal om hur vi är emot varandra och när känns det som bäst? Barnen görs medvetna om och tränas i att använda orden SLUTA och STOPP vilka är viktiga ord i samspelet med varandra. Vi tror det kan förstärka barnets tilltro till sin egen förmåga att sätta gränser och respektera andras Barnen är delaktiga i utformningen av våra regler och förhållningssätt på förskolan. Vid kartläggningen genomförs barnintervjuer där barnen får möjligheter att reflektera över och uttrycka sina känslor och upplevelser Vi låter barnen medverka till lösningar och förslag av såväl främjande som förebyggande aktiviteter. Kontinuerliga barnråd med tydliga konkreta demokratiska handlingar. Barnen arbetar med litteraturen tio kompisar. Barnen arbetar med materialet liten i förskolan. 12 Vårdnadshavare skall ha kännedom om vår likabehandlingsplan. Vi ger information om denna vid inskolning, föräldramöten och föräldrarådsmöten. Den finns tillgänglig på Sundsvalls Kommuns hemsida. 13 Humlans förskola: Patricia Björklund Förskolechef: Carina Romby Det är mycket viktigt att alla anställda tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Vid kännedom om att ett barn blivit utsatt för kränkning, trakasserier eller diskriminering av ett barn eller vuxen skall detta förhindras och omgående anmälas till förskolechef. Förskolechef informerar i sin tur huvudman och dokumenterar/rapporterar in i LISA systemet. Förskolechef ansvarar för att skyndsamt starta en utredning om vad som skett och vidta utredning och åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. 12(16)

13 Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera. Nu inträder utrednings- och åtgärdsskyldigheter. En kartläggning/utredning görs. Förskolechef är delaktig i kartläggning/utredning. 15 Vid kännedom om att någon form av kränkning eller diskriminering skett skall personal agera omedelbart för att reda ut situationen. Utredningen skall allsidigt belysa det som inträffat och analysera orsakerna till händelserna. Utredningen skall involvera de inblandade, både de utsatta och de som utövat kränkningar eller trakasserier, och utifrån behov planera lämpliga stödåtgärder. Anmäla händelsen till förskolechef som för vidare information till huvudman. Upprätta en handlingsplan. Observation (t.ex. utröna om detta är en del i ett större mönster, vilka normskapande processer råder?) Kartläggning (vad, vart, när hur och varför sker något). Främjande arbete (t.ex. samtal med barngruppen, vårdnadshavare, relationsskapande lekar m.m.). Förebyggande arbete (t.ex. förändring i strukturer, omorganisation av grupper, ett anpassat värdegrundsarbete, positiv förstärkning av gott kamratskap). Uppföljning och utvärdering - är den uppkomna situationen varaktigt löst? Om inte utförs kompletterande insatser. Dokumentation - vad har hänt och vad har vi på förskolan gjort? 13(16)

14 16 Diskriminerings- och skollagen innehåller ett absolut förbud för anställda att utsätta ett barn för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera och vidta åtgärder om något barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Anställd informerar förskolechef omgående om händelse som kan ifrågasättas utifrån likabehandlingsplanen. Förskolechef agerar skyndsamt och informerar huvudmannen. Förskolechef eller annan person med ledningsfunktion ansvarar för utredning. Kartläggning av händelseförloppet görs av förskolechef tillsammans med arbetslaget eller lämplig person beroende på situation. Vid eventuella åtgärder utifrån LAS arbetsrättsliga åtgärder, tas även kontakt med personens eventuella fackliga organisation. Förskolechef har ett övergripande ansvar för verksamhetens organisation samt den fysiska och psykosociala miljön (stödsamtal, förflyttningar etc.). 17 Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet 14(16)

15 Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 15(16)

16 Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 18 På vår förskola arbetar vi utefter att alltid ha ett gott bemötande mot alla. Att vara en god kamrat. Att ha ett gott bemötande. Att värna om varandra och vår miljö. Att lyssna på varandra. Att orden SLUTA och STOPP är viktiga ord i samspelet med varandra. 19 Vi har en likabehandlingsgrupp som består av en pedagog från varje avdelning med återkommande träffar var tredje vecka. På utvecklingsdagar arbetar vi med likabehandling i form av kompetenshöjande litteratur eller annat. På varje APT samt på planeringsmöte varannan vecka finns en stående punkt likabehandling på dagordningen de eventuella incidenter som skett eller något man funderar över behandlas i nära anslutning till händelse. Akuta händelser tas omhand omedelbart. Utvecklingssamtal en gång per år med vårdnadshavare där vi berättar om vikten av att barnen görs delaktiga i likabehandlingsarbetet. Vi har ett årshjul för vårt likabehandlingsarbete som sköts av likabehandlingsgruppen. 16(16)