Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen

2 definierat Fel! Bokmärket är inte... 2(13)

3 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Syftet med en likabehandlingsplan är att barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. På vår förskola är all kränkande behandling oacceptabel. Det är förskolans ansvar att upptäcka, åtgärda och förebygga kränkande behandling. Vi vill främja barnens förmåga till empati och omtanke om andra. Alla ska känna sig trygga på förskolan och veta vart de ska vända sig. För att barnen i framtiden ska bli goda samhällsmedborgare vill vi arbeta förebyggande mot samtliga diskrimineringsgrunder. Handlingsplanen behöver göras mer konkret så att den blir lätt att utvärdera. Vi ser att det främjande arbetet behöver tydliggöras i kommande års plan. Vi har delvis använt oss av det värdegrundsmaterial som vi tänkt använda i det främjande arbetet, men kommer att köpa in nytt värdegrundsmaterial till avdelningarna och lägga upp en tydlig plan för användandet. Diskrimineringsgrunderna finns nu i förskolans årshjul vilket var en av satsningarna i likabehandlingsplanen. Diskrimineringsgrunderna har lyfts på APT, och vi har genomfört de aktiviteter som planerats enligt planen. Vi har genomfört satsningar i lärmiljöerna enligt planen, och kan se god effekt av detta i form av ökad trygghet, ökad arbetsro för barnen och färre konflikter. Pedagogerna har arbetat för att dela barngrupperna i mindre grupper så att halva gruppen är ute och halva gruppen inne. Detta har haft 3(13)

4 god effekt då det blir lugnare och färre konflikter då inte alla barn är på samma yta. Vi behöver fortsätta att utveckla utemiljöerna och skapa fler spännande mötesplatser utomhus, eftersom detta bidrar till ett lugnare klimat på förskolan. Införandet av nya rutiner har haft positiv effekt, som att t ex att äldre barn sitter kvar och arbeta med någonting valfritt vid matbordet efter lunchen. Det har inneburit lugnare miljö kring matsituationen och färre konflikter. Det har även positiv effekt att ta fram material på borden när personalen går hem. Barnen börjar arbeta med någonting direkt på morgonen, det blir lugnare på avdelningarna och färre konflikter. Barnintervjuer har genomförts med alla barn över tre år, och barn under tre år fick besvara de frågor de kunde besvara utifrån mognad. Vi kommer att revidera intervjufrågorna till nästa kartläggning, då frågorna behöver bli mer träffsäkra. Vi har genomfört en kartläggning av miljöerna inomhus och utomhus under två veckors tid, för att se om det finns risk för kränkande behandling eller diskriminering. Vi är medvetna om att det finns en felkälla vid denna typ av undersökning, eftersom resultaten endast är ett stickprov under en begränsad tidsperiod. 5 På Enen är slutsatsen att det är en förebyggande faktor att pedagogerna befinner sig nära barnen. Det är bra att ta fram intressant material som finns där på morgonen när barnen kommer. På så sätt blir det färre konflikter och vi tänker att konflikter kan leda till kränkningar. Vi kan inte se att det förekommer diskriminering på avdelningen. På Granen uppstår fler konflikter när det är många barn i samma rum. Det syns även ett mönster. I byggrummet är det flest konflikter, därefter följt av allrummet. Dessa rum är stora och många barn samlas här. I byggrummet tillåts även mer rörliga lekar, vilket innebär mer kroppskontakt och ökad risk för konflikter. Barnen är duktiga på att berätta när någonting hänt, vilket gör att vuxna snabbt ingriper och kan hjälpa till att förebygga kränkningar. Vi ser inte att det förekommer diskriminering på avdelningen. På Tallen är det också mest konflikter i allrummet, där många barn leker samtidigt. Barnen är väldigt duktiga på att hämta pedagoger när någonting 4(13)

5 händer. Det är ofta konflikter kring populära leksaker både inne och ute. Pedagogerna har satsat på att finnas nära barnen vilket har haft god effekt. Lilla matrummet har använts mer till självständigt arbete för de äldre barnen. Efter maten och efter utevistelse går barnen dit och börjar jobba med någonting, vilket har skapat ett lugnare klimat och minskat risken för konflikter. Slutsatsen är att när det är många barn på liten yta är det svårare att hinna upptäcka och avstyra konflikter innan det eskalerar, och att det därför är bra att fortsätta dela in barngruppen i mindre grupper. Det är förebyggande att finnas nära vissa barn i synnerhet och alla barn i allmänhet. Det är viktigt att fördela sig strategiskt som pedagoger och att fördela barnen i lokalerna, samt att goda rutiner i övergångar efter utevistelse och efter måltider leder till lugnare klimat och minskar risken för konflikter som kan leda till kränkningar. Då kartläggningarna genomfördes var det vinter och ett väldigt snörikt år. Det gick därför inte att utnyttja hela förskolegården. Det blev fler barn på mindre yta och därmed fler konflikter, i synnerhet då småbarnen sov ute i vagnar och övriga barn fick hålla sig utanför Granen och Tallen. Det skedde flest konflikter utanför entréerna till Tallen och Granen och på Tallens kortsida, och fler konflikter när många barn var ute. Efter snösmältningen är det färre konflikter ute pga att det finns mycket att sysselsätta sig med och att vi kan utnyttja hela förskolegården. Slutsatsen är återigen att det blir fler konflikter då många barn vistas på en begränsad yta, och att det är av godo att skapa fler spännande mötesplatser för barnen så att barnen sprider ut sig. I barnintervjuerna framkommer att det händer att barn retar varandra. Att barn retas är en naturlig del i barnens utveckling av normer och regler, och barnen behöver hjälp av de vuxna för att lära sig hur man är en bra kamrat. Det sker även missförstånd mellan barn pga. att man kommit olika långt i språkutveckling och mognad. Det är viktigt att pedagogerna finns nära barnen så att de tidigt upptäcker händelser som kan leda till kränkningar, och att vi ger stöd till de barn som behöver det. I barnintervjuerna framkommer att alla barn har kompisar, och att de vet att de ska vända sig till en vuxen när något inte känns bra. Barnen tycker också att de vuxna lyssnar på vad de säger och tycker. Resultaten är en förbättring jämfört med förra årets resultat. Vi drar slutsatsen att vi behöver fortsätta 5(13)

6 arbeta nära barnen för att finnas till hands när de behöver stöd, samt fortsätta vidareutveckla vårt främjande och förebyggande arbete. Arbetet med att omorganisera och utveckla lärmiljöerna har gett positiv effekt i form av färre konflikter som kan leda till kränkningar. Att barn kan dra sig undan till lugna miljöer har också haft positiv effekt. Slutsatsen är att det är viktigt hur miljöerna ser ut och att vi behöver vara lyhörda för barnens behov i arbetet med att vidareutveckla miljöerna. Vi arbetar förebyggande gentemot samtliga diskrimineringsgrunder. Vi har en tydlig plan för hur vi kontinuerligt använder värdegrundsmaterialet. Planen genomförs i alla barngrupper. Alla barn vet att de ska vända sig till en vuxen för att få stöd, så att de känner sig trygga på förskolan. Vi förebygger konflikter eftersom konflikter kan leda till kränkningar. För att säkerställa att vi arbetar främjande mot alla diskrimineringsgrunder kommer de att finns i förskolans årshjul. Under året genomförs planerade aktiviteter med barnen med koppling till diskrimineringsgrunderna, t ex Rocka sockorna. Vi arbetar med boksamtal kring relevant litteratur med barnen i värdegrundsarbetet. Vi gör ett medvetet val när vi lånar böcker på biblioteket för att lyfta diskrimineringsgrunder och motverka stereotyper. Vi har köpt in värdegrundsmaterial till förskolan. Materialet heter Tio små kompisböcker och innefattar åldersanpassade böcker, handdockor och kompiskort med förslag på olika aktiviteter. Materialet blir stommen i det främjande arbetet under året. Materialet främjar barnens omtanke och empati, barnen får insikt om konflikthantering och känslor som exempelvis utanförskap. Det är viktigt att fortsätta lära barnen att de snabbt ska hämta en vuxen, och lära dem hur man är en bra kompis, hur man säger förlåt, och att när man säger stopp ska det respekteras. Vi fortsätter med vårt arbete att fördela oss strategiskt i lärmiljöer, inomhus och utomhus, för att främja trygghet och finnas nära barnen, särskilt barn i 6(13)

7 behov av särskilt stöd. Vi fortsätter också att dela barnen i mindre grupper eftersom risken för konflikter som kan leda till kränkningar därmed minskar. 9 Kartläggningarna har gett oss fingervisningar om vilka lokaler/miljöer vi behöver utveckla för att minska risken för konflikter. Pedagogerna behöver också aktivt styra vilka barn och vilket antal barn som befinner sig samtidigt i olika lärmiljöer för att minska risken för konflikter som kan leda till kränkningar. Pedagogerna behöver av samma anledning finnas nära barnen både inomhus och utomhus vid tillfällen då många barn befinner sig på samma ställen, och så ofta det går dela barngruppen i mindre grupper. Pedagogerna positionerar sig strategiskt i miljöerna inomhus för att öka tryggheten, och sprider ut sig i utomhusmiljön för att kunna hålla uppsikt över hela förskolegården. Vi behöver skapa fler spännande mötesplatser utomhus, eftersom det finns en ökad risk för konflikter då barn köar till attraktiva aktiviteter. En mötesplats som kommer att iordningställas under hösten är en ombyggnation av växthuset till lekhus. Vi fortsätter att träna regelstyrda lekar eftersom barn som har svårt att samspela med andra barn ibland har lättare att delta i sådana lekar jämfört med i fritt samspel med andra barn. Barnen får i leken möjlighet att träna turtagning och socialt samspel vilket förebygger konflikter. På varje APT lyfts månadens diskrimineringsgrund, och en plan för olika aktiviter utifrån diskrimineringsgrunden fastställs. Under mötet beslutas även vilken av Tio små kompisböcker man arbetar med på avdelningarna under månaden. En pedagog från varje avdelning ansvarar för att avdelningen planerar arbetet på PPK och genomför aktiviteterna med barnen. Månadens bok presenteras för vårdnadshavarna via uppsatt dokumentation på förskolan och via nyhetsbreven på Föräldramötet på webben. De tre pedagoger som ansvarar för likabehandlingsarbetet har ansvaret. Den första torsdagen i månaden läser vi månadens bok på samlingen, och på följande torsdagar arbetar vi på samlingarna med värdegrundsmaterialet. Att introducera stopphanden och att prata om konflikthantering med barnen 7(13)

8 ingår i arbetet. De pedagoger som ansvarar för samlingen enligt förskolans schema ansvarar för genomförandet, och varje temagrupp ansvarar för att genomföra planerade aktiviteter utifrån kompiskorten under temagruppstid. Utveckling av lärmiljöer genomförs under maj och juni utifrån förskolans nya temaarbete, och utifrån kartläggningarnas resultat. Under året genomförs utveckling av lärmiljöer under utvecklingsdagar och även kontinuerligt utifrån observationer av barnens lek och behov. Vi behöver skapa fler spännande mötesplatser utomhus. Arbetet genomförs under hösten. Ansvaret för detta är alla pedagogers samt förskolechefens. Pedagogerna behöver aktivt styra vilka barn och vilket antal barn som befinner sig samtidigt i olika lärmiljöer för att minska risken för konflikter som kan leda till kränkningar. Alla pedagoger ansvarar för detta. Pedagogerna behöver finnas nära barnen både inomhus och utomhus vid tillfällen då många barn befinner sig på samma ställen, och så ofta det går dela barngruppen i mindre grupper. Pedagogerna positionerar sig strategiskt i miljöerna inomhus för att öka tryggheten, och sprider ut sig i utomhusmiljön för att kunna hålla uppsikt över hela förskolegården. Alla pedagoger ansvarar för detta. Handlingsplanen följs upp kontinuerligt på APT. Ansvaret för detta är förskolechefens. Varje år läser vi relevant litteratur om likabehandlingsarbete, och avsätter tid för diskussion och kollegialt lärande på APT. På detta vis når vi en samsyn. Litteratur kan vid behov köpas in till förskolan. Vi deltar vid av Sundsvalls kommun erbjudna seminarier/fortbildning inom likabehandling. Mål för de olika diskrimineringsgrunderna: Kön: Alla barn ska få lika möjligheter utan att hindras av traditionella könsrollsförväntningar Könsuttryck/identitet: Alla barn skall ges frihet och möjlighet till att ha och skapa sin egen könsidentitet/uttryck i form av klädstil eller annat. 8(13)

9 Etnisk tillhörighet: Alla barn oavsett ursprung är lika värda, accepterade och välkomna. Religion eller annan trosuppfattning: Alla barn oavsett religion eller annan trosuppfattning skall våga säga sin mening, bli lyssnad till och respekterad för sin åsikt. Funktionsnedsättning: Alla barn ska ges samma förutsättningar oavsett förmåga. Sexuell läggning: Alla barn oavsett familjekonstellationer skall känna att de har lika värde, det finns inget rätt eller fel. Ålder: Alla barn ska känna sig välkomna i leken och få utmaningar utifrån sin egen kompetens. Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. (Lpfö98) Alla som arbetar i förskolan skall stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. (Lpfö98) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. (Lpfö98) Vid kartläggningen genomförs barnintervjuer, där barnen ges möjligheter att reflektera över och uttrycka sina känslor och upplevelser. I förskolans värdegrundsmaterial Tio små kompisböcker görs barnen delaktiga i vardagen i likabehandlingsarbetet. De får träna hur man är en bra kompis. Vårdnadshavare informeras om förskolans likabehandlingsplan vid lämpligt tillfälle, exempelvis vid inskolning, föräldramöte och utvecklingssamtal. Likabehandlingsplanen läggs ut på det digitala Föräldramötet. Månadens kompisbok presenteras för vårdnadshavarna via uppsatt dokumentation på förskolan och via digitala Föräldramötet. 9(13)

10 Jenny Brisson, förskolechef, telefon Lena, förskollärare avdelningen Granen, telefon Karin, förskollärare avdelningen Tallen, telefon Lisette, förskollärare avdelningen Enen, telefon Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera. Det är mycket viktigt att alla anställda tar signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. - Vid kännedom om att ett barn blivit utsatt för kränkning, trakasserier eller diskriminering skall detta förhindras och omgående anmälas till förskolechef. - Förskolechef informerar i sin tur huvudman och skickar in en anmälan om kränkande behandling. - Förskolechef ansvarar för att skyndsamt starta en utredning om vad som skett och vidta utredning och åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Den som ser kränkande behandling ska snabbt agera och bryta situationen. Vi fortsätter att arbeta mot kränkande behandling genom: - Observation - Kartläggning - Främjande arbete genom bland annat samtal med barngruppen. - Förebyggande arbete exempelvis genom att pedagogerna finns nära barnen, och genom att arbeta med barngruppen utifrån vårt värdegrundsmaterial. - Vi anmäler i LISA vid kränkningar eller diskriminering. - Uppföljning genom samtal i arbetslaget, på förskolan och vid behov också föräldrasamtal. Diskriminerings- och skollagen innehåller ett absolut förbud för anställda att utsätta ett barn för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera och vidta åtgärder om något barn utsätts för 10(13)

11 diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vid akuta situationer som behöver avbrytas omgående ansvarar de närvarande pedagogerna för att bryta situationen. - Anställd informerar förskolechef omgående om händelse som kan ifrågasättas utifrån likabehandlingsplanen. - Förskolechef agerar skyndsamt och informerar huvudmannen. - Utredning ansvarar förskolechef eller annan person med ledningsfunktion för. - Kartläggning av händelseförloppet görs av förskolechef tillsammans med arbetslaget eller lämplig person beroende på situation. - Vid arbetsrättsliga åtgärder, tas även kontakt med personens fackliga organisation. - Förskolechefen har ett övergripande ansvar för verksamhetens organisation, den fysiska och psykosociala miljön samt eventuellt stöd som en enskild medarbetare behöver. Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. 11(13)

12 Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av förskolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom förskolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. 12(13)

13 Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 20 December *Religion Januari *Funktionsnedsättning Barnintervjuer November *Kön *Sexuell läggning Februari Kartläggning September Oktober *Etnisk tillhörighet Likabehandlingsplanen presenteras på Föräldramötet på webben Mars Utvärdering av planen April Nya mål utifrån kartläggning Augusti Inskolning trygghet och normer 13(13)