Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen

2 (12)

3 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Syftet med en likabehandlingsplan är att barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi har under hösten 2018 startat upp ett grundläggande arbete med att identifiera och föra samtal kring förskolans pedagogiska ställningstaganden. Förskolans vision är från 2010 och den behöver dammas av och fräschas upp. Arbetet är pågående och kommer att fortgå under hela året ht 2018-vt Förskolechef och pedagogista är ansvariga för planeringen. Vi har gjort en förändring sedan terminsstarten i augusti gällande kvalitetsgrupperna. Tidigare deltog endast en representant från varje arbetslag, numer deltar alla pedagoger i tvärgrupper. Genom detta tänker vi att vi ytterligare stärker vårt arbete med att bygga en reflekterande organisation samt att vi skapar större plattform för pedagogiska frågor av olika slag så att vi ska få syn på förhållningssätt och bemötande. Vi fortsätter arbetet kring lärmiljöerna och dess utformning och betydelse för vilka barnen kan bli och vilket lärande som kan ske och på vilket sätt När miljön verkligen fungerar som den tredje pedagogen blir den ett stöd som möjliggör för pedagoger att hinna se vad som händer i barngruppen på ett annat sätt. Arbetet med pedagogisk dokumentation fortsätter. Detta är ett viktigt verktyg för att få syn på både barnens och pedagogernas lärprocesser och 3(12)

4 vad som sker och vad som behöver utvecklas i verksamheten. Detta arbete har vi kopplat till vårt arbete med kvalitetsindikatorerna. En utvärdering av likabehandlingsplanen som gällde för är att kartläggningen inte känns riktigt väl vald. Det har varit svårt under året att lyckas få in likabehandlingsplanen och dess kartläggning som ett levande dokument i verksamheten. En stor del i barns vardag på förskolorna går ut på att mötas i olika grupper. Det är olika konstellationer i olika stora grupper med olika kompisar. Det är inte helt ovanligt att konflikter uppstår, konflikterna handlar oftast om material och ting och om viljan och önskan att vara på samma plats eller ha samma saker. För att barnen ska få förmågan att kunna vara en del av en grupp behöver barnen träna upp sina redskap och strategier för att lösa konflikter. Dagligen ser vi olika konflikter dessa löser vi oftast tillsammans med barnen. För att förebygga dessa pratar vi ofta om goda kamratskap och delar in barnen i små grupper. Vi försöker också så långt det är möjligt att sprida ut oss över gård och i lokaler för att finnas till hands och hjälpa och stötta barn som hamnar i affekt eller konflikt. Vi ser att barnen är trygga och trivs på vår förskola på följande sätt. Det fungerar bra vid lämning och hämtning Barnet visar med sitt kroppsspråk att de vill vara på förskolan. Barnen vill vara med i de aktiviteter som verksamheten erbjuder och att barnet vistas i förskolans alla rum och miljöer, ensam eller tillsammans med andra Vi ser att barnen ingår i gemenskap med vänner, vissa med flera andra med färre men tillgodosett utifrån barnets eget behov. Att barnet visar sina känslor Att barnet kan ta emot tröst utifrån sitt behov. För att kunna skapa trivsel och trygghet tänker vi att god samverkan med vårdnadshavare är viktig, där vårdnadshavare är väl inskolade i förskolans 4(12)

5 arbetssätt. Dagligen strävar vi efter att ha god kommunikation med både barn och vårdnadshavare. Under året vill vi regelbundet lyfta olika typer av situationer som kan uppstå där barn bli oense. Genom att belysa och låta barnen vara delaktiga i problemlösning kring olika situationer där konflikter uppstår kan vi utveckla barnens förmågor och ge dem redskap och strategier för att lösa konflikter. Under året kommer vi också aktivt att jobba för att öka trivseln för de barn som vi ser är lite otrygga. Här är ett nära samarbeta med föräldrarna en framgångsfaktor. Genom vår reflekterande kultur där vi använder oss av pedagogisk dokumentation har vi goda möjligheter att fånga upp händelser och situationer som behöver belysas. Förskolechefen har tillsammans med pedagogista skapat ett nytt mötesprotokoll som ska användas vid varje arbetslags reflektionstillfälle. Denna nya malla har en stående punkt för funderingar kring hur arbetet med likabehandlingsplanen ska planeras under nästkommande period. För att motverka konflikter och lära barn hur man bäst löser dessa är det viktigt att vi vuxna är goda förebilder och föregår med gott exempel. Vi försöker så långt det är möjligt att sprida ut oss över gård och i lokaler för att finnas till hands och hjälpa och stötta barn som hamnar i affekt eller konflikt. De olika dilemman som kan komma att uppstå i barnens vardag lyfter pedagogerna och pratar om både förebyggande och i efterhand. Syftet är att hjälpa barnen att förstå varför olika situationer uppkommer och ge dem egna verktyg att hantera situationer och känslor. Pedagoger och barn hanterar dagligen olika situationer som uppstår kring osämja. 5(12)

6 Vi kommer under året att jobba med de 10 små kompisböckerna som är ett material som på ett enkelt sätt tar upp olika dilemman som barn kan hamna i. De olika böckerna belyser olika frågeställningar och varje arbetslag väljer själva utifrån barngruppens behov vilken eller vilka böcker som är aktuella. Likabehandlingsplanen följs upp på varje reflektionstillfälle i alla arbetslag. I augusti 2019 utvärderar vi årets arbete och gör en ny skattning. Under året har vi ett grundläggande arbete med att identifiera och föra samtal kring förskolans pedagogiska ställningstaganden. Förskolans vision är från 2010 och den behöver dammas av och fräschas upp. Arbetet kommer att pågå under hela året ht 2018-vt Vi fortsätter att arbeta med kvalitetsindikatorerna och låter alla pedagoger delta i kvalitetsgrupper. Vi fortsätter att ha fokus på att utveckla vår reflekterande kultur. Vi kommer att lägga stor vikt vid arbetet att sätta oss in i den nya reviderade läroplanen. 6(12)

7 Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet (Lpfö-98) Alla som arbetar i förskolan skall stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. (Lpfö-98) Vi vill kontinuerligt och nyfiket granska oss själva utifrån vårt arbetssätt och vårt bemötande genom pedagogisk dokumentation. FRÄMJANDE Vi arbetar för att skapa goda relationer med barn/föräldrar/pedagoger Vi arbetar med att se och bekräfta det enskilda barnet Vi arbetar med att ha ett tillåtande klimat och visar respekt för varandra. Vi har ett medvetet förhållningssätt hur vi fördelar personalen både ute och inne. Vi hanterar regelbundet den barnlitteratur som finns på och lånas till förskolan utifrån diskrimineringsgrunderna. FÖREBYGGANDE Vi arbetar med pedagogisk dokumentation och reflektion där vi får syn på förhållningssätt och för samtal kring vad verksamheten ska bidra med för fortsatt utveckling. När diskriminering, trakasserier eller kränkningar förekommer så vidtar vi de åtgärder som vi anser befogade. Personalen har en medveten tanke kring gruppsammansättningar av barnen vid olika aktiviteter. Personalen är goda förebilder för barnen. Vi arbetar aktivt med att ge barnen verktyg för hur de ska kunna lösa konflikter, säga ifrån när man inte vill, stå upp för varandra m.m. Vi reflekterar utifrån kvalitetsindikatorerna. ÅTGÄRDANDE Pedagogerna hanterar dagligen de konflikter som uppstår så att de löses på bästa sätt för alla inblandade. I de flesta fall löses konflikterna direkt. 7(12)

8 Vårdnadshavare informeras i de fall pedagogerna anser det viktigt att föra informationen vidare. När en vuxen kränker ett barn måste det anmälas till förskolechef omedelbart. När vi får kännedom av kränkning av sådan art kontaktas berörda parter, personal, barn, föräldrar och förskolechef. Detta för att alla ska få ge sin syn på vad som skett Vi använder oss av rapportering i Lisa Barn är delaktiga genom kontinuerliga samtal om hur vi bemöter varandra på förskolan. Barnen är delaktiga i utformningen av vårt gemensamma förhållningssätt på förskolan. Hur vi är mot varandra och hur vi vill att det ska vara på förskolan. Eftersom vi arbetar med de 10 små kompisböckerna får alla barn möjlighet till att delta i samtal kring värdegrundsfrågor. Genom pedagogisk dokumentation gör vi barnen delaktiga i värdegrundsarbetet, där vi reflekterar tillsammans med barnen om likheter, olikheter och allas lika värde. Barnens intressen, tankar och åsikter ligger till grund för vår verksamhet. Vårdnadshavare blir involverade genom att likabehandlingsplanen tas upp under höstens föräldramöte. Likabehandlingsplanen kommer att finnas på V-klass. Vårdnadshavare är delaktiga genom kontinuerliga samtal om hur vi bemöter varandra på förskolan. Alla pedagoger på förskolan Piraterna Skeppet Förskolechef, Marie Silfvernagel (12)

9 Så fort någon anställd misstänker att det förekommer upprepade kränkningar är det dennes skyldighet ta upp det med sitt arbetslag eller förskolechef. Dokumentation sker via Lisa-rapportering. Om vårdnadshavare får kännedom om att sitt eget barn eller någon annans barn utsätts för kränkande behandling så ska de kontakta avdelningspersonal eller förskolechef. Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller handling är oönskad eller kränkande. Närvarande personal uppmärksammar situationen och samtalar med inblandade barn. Personal visar tydligt vilket beteende som inte är acceptabelt. Vid upprepade tillfällen och vid händelser som är riktade mot ett och samma barn skall föräldrar och förskolechef informeras. Vid behov skrivs en handlingsplan. Vid behov rådfrågas andra kompetenser tex från BES. Dokumentering sker via Lisa-rapportering. Barnen ska utifrån ålder och förmåga få möjlighet att reflektera och öva upp sin förmåga att hantera konfliktsituationer och affekter. Diskussion mellan personal - personal och mellan personal -föräldrar ska ske utan att barnen är närvarande. Vid upprepade tillfällen informeras förskolechef. All personal i verksamheten har skyldighet att anmäla till arbetsgivaren om man får kännedom om att vuxna kränker barn. 1) Förskolechef samlar information om vad som har hänt. 2) Samtal med förskolechef. 3) Berörd förälder, facklig representant och skolområdeschef kontaktas. 4) Uppföljningssamtal med berörda inom en vecka. 5) Förskolechef dokumenterar. 9(12)

10 Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar 10(12)

11 ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av förskolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom förskolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 Vi har under hösten 2018 startat upp ett grundläggande arbete med att identifiera och föra samtal kring förskolans pedagogiska ställningstaganden. Förskolans vision är från 2010 och den behöver dammas av och fräschas upp. Arbetet är pågående och kommer att fortgå under hela året ht 2018-vt Förskolechef och pedagogista är ansvariga för planeringen. Vi arbetar utifrån en tillit och tilltro till allas lika värde. Vi har gjort en förändring sedan terminsstarten i augusti. Vi har infört en arbetsmiljögrupp som träffas regelbundet under året. I gruppen ingår fackliga representanter, skyddsombud en medarbetare med intresse för arbetsmiljöfrågor samt förskolechef. 11(12)

12 Syftet med arbetsmiljögruppen är: Att skapa ett regelbundet forum där fokus ligger på olika arbetsmiljöfrågor för att på så sätt skapa en attraktiv arbetsplats där pedagogerna känner delaktighet och inflytande. Att ge förutsättningar för att pedagogerna genom de fackligt aktiva ska kunna vara med och bidra till förskolans arbetsmiljöutveckling. Att öronmärka tid för de fackligt aktiva att utföra de uppgifter som ingår i uppdragen. 12(12)