Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

2 Likabehandlingsplanen utgår från Lagen om förbud mot diskriminering & annan kränkande behandling av barn & elever (2006:67) barnkonventionen samt Läroplan för förskola (Lpfö- 98/10) Förskolans värdegrund & uppdrag: Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall verksamheten utformas med grundläggande demokratiska värderingar. Var & en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde & respekt för vår gemensamma miljö. (Lpfö- 98/10) Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Syfte Syftet med en likabehandlingsplan är att elever/barn ska skyddas mot all diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vårt förhållningssätt präglas av Sundsvalls kommuns vision Vi gör det goda livet möjligt MOD: Modet att stå upp för barnets bästa - HELHETSSYN: Allas lika värde Allas rätt till sitt bästa jag ÖPPENHET: Våga vara kritiskt granskande vänner Hemmanets förskolas verksamhet skall genomsyras av att alla människor är olika och kan ha olika behov utifrån där de är i livet och i sin livssituation. Man skall som barn på förskolan vara väntad på och längta till sin förskola. Vårdnadshavaren skall med tillit och trygghet kunna lämna sitt/sina barn hos oss under dagarna. Hemmanet förskolas värdeord: Trygghet-Lärande-Framtidstro. 2(10)

3 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag. Vårt förhållningssätt: Vi är goda förebilder barn gör som vi gör. Vi har ett respektfullt bemötande gentemot varandra. Vår övertygelse är att människan föds kompetenta & med drivkraft att vilja/göra gott. Vi uppmuntrar/stärker positivt beteende. Vi stärker barns förmåga att säga ifrån genom att vi lär barnen säga STOPP och NEJ och att sätta upp stopphanden. Vi lär barnen att lyssna på varandra. Vi är med vid konfliktlösning. Vi lyssnar in, hjälper & stöttar att hitta alternativa lösningar. Vi har en medveten tanke på hur vi placerar oss pedagoger, både vid inne och uteverksamhet. Vi är medvetna om var barnen är och leker, vi har uppsikt även om vi värnar om barnens önskan att leka i fred Vi hjälper till att leka in barn som kan ha det svårt att komma in i leken, samt arbetar medvetet med gruppstärkande aktiviteter- Från jaget till vi Att det är ett gott samarbete och en dialog mellan förskola & hem. Att vi tänker att pedagogiskt material skall vara kopplat till saker att leka med istället för riktat mot ett särskilt ändamål. Förebyggande arbete: (Ta bort hinder och minimera risker) Vid misstanke att ett barn utsätts för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller annan kränkande behandling skall man alltid reagera & agera. Vi har alla ett gemensamt ansvar för barnen på förskolan. Vårt utgångsläge är att det alltid är den utsatta som äger upplevelsen. Vi vuxna skall alltid ha ett här/närvarande tänk i vårt arbete. Att vi är tydliga att kommunicera med barnen att de skall efterfråga om hjälp - det är inte att skvallra! Kartläggning: Varje år gör vi en kartläggning med samtliga barn kring trivsel och otrygga platser i våra miljöer, vi lämnar ut en frågeenkät till samtliga barn på Granen. Enkäten besvaras tillsammans med Vårdnadshavaren och återlämnas till förskolan där en utvärdering och dialog tillsammans med barnen sker. (se bilaga ) På Kotten får de äldsta barnen svara på frågorna tillsammans med pedagog och/eller tillsammans med vårdnadshavare. Kotten gör även trygghetsvandring med barnen, samma pedagog gör det med samma barn. 3(10)

4 Utifrån frågeenkäten ställer vi även följande frågor: Hur ser läget ut på vår förskola? Vad är det vi ser? Vad kan förbättras? Hur gör vi det? Vilka insatser gör vi? Vilka mål? Vad har det gett för resultat? Slutsatser: Vi har diskuterat vikten av att göra barnen både medvetna & delaktiga i likabehandlingsarbetet. En bekräftelse på att vårt nuvarande arbete är bl.a. när vi ser att många av barnen har bra kännedom att hämta hjälp av pedagog, och att använda sig av stopp Utvärdering av tidigare plan: År 2017 Vi arbetade under hösten 2017 på utvecklingsdagarna med värdegrundsarbetelikvärdighetarbete. Vi arbetar för att ha en samsyn på det pedagogiska arbetet, för att på så sätt skapa en trygg och tillitsfull miljö för våra barn. Vad ser vi? Vad skall förbättras? Vilka insatser gör vi? Uppföljning Klart Lekstugan: Vi såg att det upplevdes lite läskigt. Det syntes även på kartläggningen Dörren har lyfts bort. När det är lek i lekstugan skall alltid pedagog finnas i närheten ok Handlingsplan för 2018 Under hösten har vi diskuterat utifrån kvalitetsindikatorn Atmosfär/Organisation med fokus på organisation. Arbetslagen har arbetat kring dagsrutiner och syfte med varför vi gör som vi gör. Detta för att säkerhetsställa den trygga och tillitsfulla dagen för våra barn, samt att vi ser att/om vi ger våra barn möjlighet till delaktighet och inflytande. Vad ser vi? Vilka insatser gör vi? Hur tänker vi framåt? Hur, när och vem? Göra barnen både Vi kommer att påbörja ett Susann gör inköp av medvetna & arbete med ett Kompisböckerna delaktiga i värdegrundsmaterial som likabehandlingsarb. skall vara långsiktigt under hela året Vi introducerar känslokort Uppföljning Klart Kartläggningen är ett mkt bra material att arbeta vidare med. Trygghetsvandring Utv. och arbetar vidare med kartläggningen Viktigt att tänka på hur pedagogerna organiserar sig på gården. Ta tillbaka resultatet till barnen 4(10)

5 Implementering: För pedagoger: Vi arbetar förebyggande med värdegrundsfrågor. Varje ny kollega samt vikarie skall ta del av denna plan. För barnen: Gruppstärkande aktiviteter och diskussioner. Bra litteratur, Ex. Pernilla Stafeldt Alla barns rätt APP på lärplattan Kompisböckerna plus materialet För vårdnadshavare: Under inskolningen samt på höstens 1:a föräldramöte/föräldraråd Likabehandlingsplanen ligger på det Digitala föräldramötet. Rutiner för att upptäcka kränkande behandlingar: Genom att pedagogerna har ett arbetssätt att vara härvarande dvs. att vara medvetna om hur barnen/vuxna agerar gentemot varandra & andra. Barnintervjuer kring roliga/mindre roliga ställen att vara på, kamrater osv. Dokument finns. Vi börjar med våra yngsta barn och fyller på för de äldsta. Ansvar: Pedagogerna Utreda, åtgärda, uppfölja: Vi har alltid ett ansvar att agera vid en misstanke att något barn far illa, genom att anmäla till förskolechef. Förskolechef som får kännedom om ett barn anser sig blivit utsatt för kränkning i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudman. Detta gäller även om en misstanke/oro att ett barn far illa, då är det en skyldighet att göra orosanmälan till Soc. I händelse att det är någon form av kränkning vuxen-barn skall förskolechef kontaktas. 1. Kartläggning av händelsen görs tillsammans med arbetslag/berörd personal beroende på situation samt analys. 2. Därefter vidtas åtgärd beroende på händelsens art. Pedagog som får kännedom/uppmärksammar att kränkning/diskrimminering barn-barn sker/skett: 1. Reder upp den akuta situationen 2. Ansvarar för att vårdnadshavare får kännedom av händelsen 3. Kontaktar förskolechef. 4. Berörd pedagog gör en Lisa anmälan (Kommunens informationssystem om arbetsskador samt tillbud) med nödvändig fortsatt åtgärd. Förskolechef har det övergripande ansvaret för verksamhetens organisation (tel.nr. finns på framsidan). 5(10)

6 Vad kan en kränkning innebära? Fysiska: slag, knuffar, bett, sparkar Verbala: hotad, kallad för förnedrande ord Psykosociala: utfryst - Du får inte vara med Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om 6(10)

7 särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. 24 Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 7(10)

8 Bilaga På Hemmanets förskola gör vi varje år en kartläggning av hur barnen upplever dagarna på förskolan. Denna kartläggning ingår i vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Barnets namn: Datum: I situationerna som beskrivs, be ditt barn beskriva hur det känns. Barnet kan gärna färglägga eller ringa in glad eller ledsen figur. Skriv gärna en extra kommentar. Att vara på förskolan Kommentar: Att leka med kompisar Kommentar: Vara inne: - Legorummet Kommentarer: - Bil-Tåg-Byggrum - Toalett - Maten Vara ute: - Skogsgården Kommentar: - Lekstugan - Annat 8(10)

9 När känner du dig så här på förskolan? När känner du dig så här på förskolan? Kommentar: Kommentar: Vad tycker du om att göra hemma (intressen)? Vilka leker du mest med på förskolan? Finns det ställen/platser inne på förskolan där du känner dig otrygg/osäker? Finns det ställen/platser ute på förskolan där du känner dig otrygg/osäker? Vad gör du om någon gör något mot dig som du inte vill? Hur är en bra dag på förskolan? Till er som vårdnadshavare: Har ni några tankar och förslag på hur vi på Hemmanets förskola kan bli den bästa förskolan för barnen? Tack för ert engagemang! 9(10)

10 10(10)